Innehåll

Balans nr 10 2016

Debattpanelen tycker till om hållbarhetsrapportering enligt ÅRL

Andreas Drugge, hållbarhetsspecialist, Deloitte, StockholmKevin Kristoffersson, auktoriserad redovisningskonsult, Frejs Konsulter, GöteborgLars Wennberg, revisor, PwC, Stockholm

1 december träder reglerna i kraft, vad tycker du om dem?

– Jag tycker det är ett bra steg på vägen mot att icke-finansiell information ska värderas på samma sätt som finansiell. Däremot är jag en vän av Global Reporting Index (GRI) så jag hoppas att många företag ser värdet i att använda sig av en etablerad standard för att presentera sin hållbarhetsinformation.– Jag tycker det är bra att ”mjuka” värden lyfts fram i företagen och ett sätt att göra det på är genom lagstiftning. Reglerna tar sikte på de områden som är viktiga, även för de medelstora företagen och dess intressenter, vilket gör att det känns väldigt relevant.– Det är en utmärkt början, eftersom hållbarhetsfrågan är en av de viktigaste frågorna vi har! Hållbarhet ska styra vårt agerande och hur vi fattar beslut, så vi kan säga att det handlar om våra nya redovisningsprinciper och förhållningssätt. Lagkravet som nu införs anger en lägstanivå, sen är det upp till företagen om de vill nöja sig med den eller ta chansen och ta ett helhetsgrepp på sin affärsmodell.

Hur påverkas du och dina kundföretag, nu och på sikt?

– Jag jobbar främst med klienter som redan har en hållbarhetsredovisning enligt GRI och de är generellt sett väl förberedda. Däremot kommer det komma företag som inte jobbat strukturerat med hållbarhetsarbetet tidigare och som nu behöver stöd med att tolka och hantera lagkravet.– Till en början handlar det om att få företagen att förstå vad som ska göras, hur det ska göras och framför allt varför, då detta är nytt. Där har jag som konsult ett stort ansvar att förklara nyttan och vinningen med hållbarhetsrapporteringen. Men framför allt är det viktigt att företagen jobbar med dessa frågor, vilket de flesta gör, då efterfrågan från konsumenterna ökar.– Jag tar upp de nya lagkraven i samtal med mina kundföretags styrelser och ledningar. Vi för sedan en dialog om hur man får fram en tillförlitlig hållbarhetsrapportering och om denna ska granskas eller inte. Redan innan lagen kom har jag som revisor drivit frågan i några av mina kundföretag och medverkat till att några av dem valt att hållbarhetsredovisa.

Tycker du att FAR har gjort tillräckligt i frågan?

– Där är jag partisk då jag tillhör gruppen som skrivit remissvaret och tagit fram FAQ:n, men det är min bedömning att detta varit våra viktigaste uppgifter. Däremot har vi som FAR-medlemmar en viktig roll i att hjälpa klienter att formalisera sitt interna hållbarhetsarbete och sin externa kommunikation för att leva upp till de nya reglerna.– FAR har gett oss en bra plattform att stå på inför arbetet med att introducera hållbarhetsrapportering för våra kunder. Jag både hoppas och tror att FAR kommer att fortsätta sitt arbete med att ge oss mer och ännu bättre stöd ju närmare vi kommer upprättandet av de första rapporterna.– Jag vet i ärlighetens namn inte vad FAR har gjort. Jag arbetar på en stor revisionsbyrå där jag har möjlighet att få all den support som jag behöver i hållbarhetsfrågorna. Vad jag kan säga däremot är att det finns ett stort utbildningsbehov och det gäller rakt över hela linjen – både företagsledningarna och revisorerna behöver höja sin förståelse och kompetens för hållbar affärsverksamhet.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%