Innehåll

Balans nr 6 2017

Första säsongen med nya K2

Första säsongen med nya K2 är snart till ända. Under våren har jag kunnat konstatera att flera av de aktiebolag och ekonomiska föreningar som tillämpade ”gamla K2” inte har insett att BFNAR 2016:10 K2 innehåller en hel del ändringar i jämförelse med den norm de tidigare tillämpade. Jag tänker främst på två ändringar.

Den första gäller egenupparbetade immateriella tillgångar. Alla känner till att ett företag som tillämpar K2 inte får ta upp egenupparbetade immateriella tillgångar i sin balansräkning. I K3 finns inte denna begränsning av 4 kap. 2 § ÅRL, men K3 ställer krav på att ett företag ska välja mellan aktiveringsmodellen eller kostnadsföringsmodellen och att det är ett val av redovisningsprincip. För företag som tillämpar K2 innebär det att alla utgifter ska kostnadsföras, precis som företag som tillämpar kostnadsföringsmodellen i K3 och företag som tillämpar aktiveringsmodellen i K3 och är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, ska göra en avsättning till Fond för utvecklingsutgifter med samma belopp som aktiverats under året. Men problemställningen är den samma i K2 och K3: Vad menas med skrivningen ”en ny unik egenupparbetad tillgång”?

Genom skrivningen i kapitel 10 i K2 och i kapitel 18 i K3 öppnar sig ett nytt sätt att tänka. Frågeställningen är vad som egentligen är egenupparbetat? BFN skriver i de allmänna råden att en egenupparbetad immateriell tillgång är en ny unik tillgång. Av de allmänna råden framgår också att i den händelse ett företag som utvecklar en ny unik tillgång förvärvar en immateriell tillgång som är en del i den nya unika tillgången, ska utgiften för den förvärvade tillgången redovisas på samma sätt som övriga utgifter. Företagen måste alltså initialt ha bestämt sig för om det rör sig om en ny unik tillgång eller inte.

Det framgår också både i K2 och i K3 att om ett företag exempelvis förvärvar ett affärssystem och sedan anpassar detta till företagets verksamhet ska alla utgifter anses tillhöra den förvärvade immateriella tillgången. Det innebär att alla utgifter ska aktiveras, inklusive eget arbete. Så har nog inte redovisningen varit innan. Min uppfattning är att i många fall har affärssystemet aktiverats medan anpassningsarbetet, i synnerhet om detta utförts av egen personal, kostnadsförts. Alltså, dags att tänka om!

Den andra förändringen, som kanske inte har rönt någon större uppmärksamhet, är den strikta regeln avseende tillkommande utgifter som avser byggnader. Det är inte okänt att tillkommande utgifter på byggnader som enbart återställer byggnadens ursprungliga prestanda, det vill säga nybyggnadsskick, inte får aktiveras i K2 (K3 har ju som sagt krav på komponentavskrivning). Nyheten är att även det som normalt borde aktiverats men som skattemässigt kan dras av inom det så kallade utvidgade reparationsbegreppet, ska kostnadsföras om företaget kommer att yrka direkt avdrag för dessa utgifter i sin inkomstdeklaration. Med andra ord, det går inte längre att aktivera dessa utgifter, exempelvis ändringsarbeten såsom flyttning av innerväggar, för att omdisponera ett kontor om företaget i sin inkomstdeklaration yrkar avdrag för dessa utgifter. Avsikten är inte att det ska vara någon skillnad mellan det redovisade värdet och det skattemässiga värdet. Det förekommer dock i den händelse att avskrivningen i redovisningen inte motsvaras av samma avskrivning i inkomstdeklarationen.

En fråga jag ofta får är hur ett företag ska kunna veta att de kommer att yrka avdrag direkt när utgiften uppstår, eftersom inkomstdeklarationen lämnas senare än årsredovisningen upprättas. Denna fråga ser jag som en problematiserande akademisk fråga utan verklighetsförankring. K2 handlar om upprättande av årsredovisning, och i någon fas i detta arbete ska årets skattekostnad beräknas. Då, om inte förr, bör ett företag ha en uppfattning om huruvida det har för avsikt att yrka på direkt avdrag enligt reglerna om det utvidgade reparationsbegreppet eller inte. I min pragmatiska värld är frågeställningen alltså helt enkelt ren nonsens.

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av Balans.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%