Innehåll

Balans nr 1 2018

IASB som perpetuum mobile

Äntligen får vi chansen att tillämpa IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder fullt ut! Första delen av IFRS 9 kom redan 2009, så väntan har varit lång. Ni som gillar nya standarder kan dessutom se fram emot IFRS 16 Leasingavtal som börjar gälla om mindre än ett år.

Vare sig du ser fram emot nya standarder eller ser det mer som en plåga kan konstateras att IASB har återupplivat den medeltida idén om en perpetuum mobile (evighetsmaskin). Det är en aldrig sinande ström av idéer och standarder.

I november förra året anordnades en konferens med utbyte mellan IASB och forskare, där några av IASB:s aktuella projekt diskuterades. Det ger följaktligen en indikation på vad som för närvarande diskuteras och kan komma i form av nya standarder de närmaste åren.

Diskussionen behandlade exempelvis ett nytt conceptual framework (CF), disclosure project, distinktionen mellan skuld och eget kapital, samt definition av ränta i nyckeltalet EBIT (Earnings before interest and taxes).

Vad gäller CF är IASB i dagsläget inte särskilt intresserade av input, eftersom man är nära att ge ut en ny version. Då är det nya CF komplett, åtta år efter att vissa delar uppdaterades 2010. Bland annat kommer en ny definition på tillgångar som baseras på rättigheter att använda resurser snarare än på fysiska tillgångar. Ni som satt er in i IFRS 15 och IFRS 16 känner igen er i detta!

IASB:s projekt om upplysningar (disclosure project) omfattar uppdatering av ett antal standarder. Här pågår för närvarande utveckling av principer för upplysningar, så här finns goda möjligheter till att ge synpunkter. Tanken är att användning av konsekventa principer för upplysningar kommer att ge upplysningsstandarder som leder till mer relevanta upplysningar. Men forskningen är milt sagt skeptisk till flera av IASB:s idéer på området.

Ett aktivt projekt just nu är att definiera hur distinktionen mellan skulder och eget kapital ska göras, det vill säga en uppdatering av IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering. Den underliggande svårigheten är att finansiella instrument måste hänföras till antingen skuld eller eget kapital. Det finns inget mellanting. Samtidigt är distinktionen mellan skuld och eget kapital väsentlig, eftersom den ger en viktig signal om företagets finansiella stabilitet. En tanke IASB har är att kräva mer upplysningar i situationer där klassificeringen är svår att göra. En ny standard är en bit bort. Nästa steg i projektet är att IASB kommer att ge ut en ett diskussionspapper under senare halvan av 2018. Därefter kommer ett utkast till standard att publiceras innan den färdiga standarden ges ut.

IASB arbetar också med en ny standard för utformning av primära finansiella rapporter. Bland annat har man identifierat ett behov av ytterligare jämförbara mått på performance. I dagsläget utgör årets resultat det enda prestationsmått i resultaträkningen där IFRS tydligt specificerar hur det ska beräknas. I många situationer är det önskvärt att kunna identifiera företagets prestation eller resultat från rörelsen, och man tittar för närvarande på om man i en standard kan definiera hur EBIT ska beräknas. EBIT utgör just ett mått på rörelseresultat. Den stora frågan när EBIT fastställs är hur ränta ska definieras. Målet är att EBIT ska mäta resultat före den ränta som är hänförlig till finansiering. Problemet är att praktiken i dag inom IFRS är mycket skiftande med avseende på hur ränta klassificeras som rörelsepost respektive finansiell post. Oklara situationer är till exempel ränta på pensionsskulder och leverantörsskulder med en finansieringskomponent. Inom detta område väntas ett första uttalande från IASB i höst.

Som synes är det ingen brist på utveckling av nya standarder, och jag har ändå bara nämnt en liten del av alla projekt . Redovisare och revisorer kan alltså se fram emot många år med nya standarder från IASB.

Jan Marton är docent och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%