Innehåll

Balans nr 6 2018

Erbjuder något bättre

Johan Rippe trivs som bäst när han är i rörelse. Som FAR:s nya ordförande ska han hjälpa organisationen att driva rätt frågor för branschens bästa.

En revisor van att arbeta med många olika typer av företag efterträder en skattejurist. 20 september tog Johan Rippe, PwC, över ordförandeskapet efter Magnus Larsson, Deloitte. Men kanske är det inte så viktigt vilken av byråerna ordföranden arbetar på? Eller vilken titel som står på visitkortet? För varje ordförande handlar det om att se till alla medlemmars bästa och att arbeta för att FAR driver rätt frågor, utifrån branschens bästa.

Du är vice vd på PwC och kund- och marknadsansvarig. Nu är du dessutom FAR:s ordförande under två år. Hur hinner du med?

– Varje ordförande måste strukturera och forma arbetet efter sina förutsättningar och vad rollen kräver, så det kommer att gå bra. Jag har ju dessutom varit vice ordförande i två år och suttit i styrelsen sedan 2014 så det är ingen ny miljö för mig.

Du är ny som ordförande och samtidigt har FAR en relativt ny generalsekreterare, Karin Apelman som tillträdde i somras. Påverkar det din roll?

– Det är självklart att mycket tid i min roll som ordförande i början kommer att gå åt att vara rätt stöd åt vår nya generalsekreterare. Karin Apelman ska få de bästa förutsättningarna att komma in i sitt arbete.

Karin Apelman pratade när hon tillträdde om styrkan i att komma utifrån. Du var med i rekryteringen, hur resonerade styrelsen?

– Vi arbetade parallellt med två spår. Att rekrytera inifrån branschen eller utifrån. I Karin har vi fått någon som har djup och bred erfarenhet av att ha jobbat med branschen i en annan roll och vet hur branschen uppfattas från utsidan. Det är en klar styrka att hon nu ska jobba från insidan. Det ökar trovärdigheten i våra frågor. Dessutom kan hon komma med lite nya perspektiv och driva på förändring kring hur vi jobbar.

FAR:s struktur kan vid en första anblick se lite komplicerad ut. FAR och FAR AB, två styrelser. En generalsekreterare. Du är ordförande för FAR. Kan du berätta om rollfördelningen mellan ordföranden och generalsekreteraren?

– Rollfördelningen är egentligen inte konstig. Karin Apelman är i sin roll som generalsekreterare ansvarig på FAR och chef för den operativa verksamheten. Hon är den som är huvudtalesperson i den externa kommunikationen och som ska leda det operativa arbetet. I vissa frågor uttalar vi oss så klart gemensamt, det kan exempelvis handla om debattartiklar som den om behovet av en ny skattereform i somras. Men annars är det generalsekreterarens roll att vara ansiktet utåt. Min roll är att tillsammans med styrelsen säkerställa att FAR jobbar i enlighet med styrelsens beslut och att vara ett stöd åt generalsekreteraren. Man kan jämföra det med vilket bolag som helst. Styrelsen ska inte ägna sig åt operativa frågor och vara inne och peta i detaljer. Som ordförande ska jag också leda styrelsens arbete och säkerställa att relevanta perspektiv blir belysta innan beslut fattas.

Hur säkerställer man att styrelsen arbetar för alla medlemmars bästa och inte bara för dem som arbetar inom Big 4 i någon av Sveriges storstäder?

– Det är otroligt viktigt att styrelsen representerar mångfalden bland medlemmarna och fungerar som insamlare av vilka frågor medlemmarna vill driva och att vi i styrelsen fattar strategiska beslut utifrån dessa. Branschen har under åren breddats och är i dag inte bara en organisation för revisionsföretag. Det är viktigt att vi ser till alla grupper, och ser till att det finns kanaler för medlemmarna att föra fram sina synpunkter. Den som vill får naturligtvis även vända sig direkt till mig, men för mig är det viktigt att det är tydligt vem man ska vända sig till och det ska vara korta, välfungerande informationsvägar.

Som du själv var inne på har branschen breddats under åren och FAR omfattar i dag inte bara revisorer och redovisningskonsulter utan även rådgivare och lönekonsulter. Vilka frågor vill du driva framöver?

– En av de viktigaste frågorna är att vi ska tydliggöra att FAR har ett bättre erbjudande än Srf konsulternas förbund, det är särskilt viktigt nu när vi gått skilda vägar. FAR har ett bättre erbjudande för redovisningskonsulter och lönekonsulter, och det måste vi kommunicera. FAR:s varumärke står för kvalitet och förtroende och det ska tydliggöras för alla redovisnings- och lönekonsulter som ännu inte är medlemmar i FAR.

Viktiga frågor när det gäller övriga medlemskategorier?

– Vi ska värna och stärka revisionsbyråernas roll i näringslivet nu efter sjösättandet av EU:s revisionspaket. Vi måste upprätthålla vissa principer, till exempel vikten av att byråerna har multikompetenser. Att ha andra kompetenser på byrån stärker revisionen och därför är det viktigt att värna dessa. Vi vill också arbeta för en ändamålsenlig revision för mindre komplexa företag och välkomnar det projekt som IAASB har sjösatt efter ett nordiskt initiativ. Det är IAASB som ska driva frågan men vi i Sverige och Norden har mycket input att ge. One size fits all är inte det bästa utan det gäller att hitta rätt typ av revision för rätt typ av bolag. Vad vi däremot vill undvika är att vi får en massa särsvenska regler. Det gynnar ingen i en internationell värld.

Skatt är en ständigt aktuell fråga, hur kommer detta att märkas för skatterådgivarna?

– Att skatt är en hållbarhetsfråga har inte undgått någon i dag. Där har FAR en viktig roll och vi ska engagera oss i debatten – det handlar om att hjälpa företag att betala rätt skatt och för oss inom branschen är det här en fråga om förtroende. Skatt är ett område som är politiskt och FAR ska vara opolitisk. Vår uppgift är dock att verka för ett rättssäkert, förutsägbart skattesystem. Ser vi något som inte fungerar bra är det vår roll att förmedla det, men det ska göras faktabaserat.

FAR har publicerat två framtidsstudier och teknikutvecklingen är i fokus. Vad konkret kan FAR göra?

– FAR har en viktig roll, framför allt när det gäller mindre revisionsbyråer, i den stora och snabba teknikutvecklingen som pågår nu. Det är viktigt att få med alla företag och att medlemmarna ser positivt på den nya tekniken och möjligheterna som kommer med dem. Att effektivisera sin verksamhet är på sikt en fråga om överlevnad och FAR ska stötta medlemmarna i det arbetet. Därför är det viktigt att vi arbetar med frågor som att tydliggöra för lagstiftarna att utveckla ändamålsenliga moderna regler som möjliggör användandet av ny teknik.

Du började på PwC 1995 och är fortfarande kvar inom företaget. Det måste vara ett gott betyg åt arbetsgivaren?

– Ja, efter handelshögskolan i Göteborg och en magisterexamen med inriktning mot ekonomistyrning valde jag branschen för att jag hade hört så mycket gott om den. Jag kände att det var en bra plattform om man ville ta sig vidare. Men nu, 23 år senare, är jag fortfarande kvar. Under åren har jag jobbat med alla typer av bolag. Även om jag nu är inriktad mot stora företag så har jag erfarenhet av många typer av företag, från mindre ägarledda bolag till stora börsbolag som Getinge och Handelsbanken.

Dessutom är du kund- och marknadsansvarig på PwC, vad innebär det?

– Det är mitt ansvar att se till att vi har rätt processer att erbjuda kunderna rätt team. Vi ska ha koll på tjänsteutbudet och leverera enligt varumärket och vi ska dessutom externt kommunicera ut vårt varumärkeslöfte. Mina roller på PwC har inneburit mycket utveckling, ledarskap och kommunikation och jag har mött många otroligt intressanta människor, kunder och kollegor, och därigenom fått min nyfikenhet stillad i en stimulerande miljö.

Mycket i dag handlar om just kommunikation, framför allt i sociala medier, och branschens varumärke kan snabbt påverkas om något händer. Hur ser du på kommunikationen?

– Jag anser att kvalitetsfrågorna är viktiga för branschen och det är intressant att se hur vi kan prata om den höga kvalitet vi håller och förstärka det redan höga förtroende vi har. När vi ifrågasätts i samband med att något händer är det viktigt att vi är försiktiga med att dra förhastade slutsatser. Varje fall är unikt och vi ska vara återhållsamma med att ta ställning för snabbt i specifika frågor om inte all fakta är på bordet.

Du är tvättäkta västkustbo men jobbar stor del av din tid i Stockholm – vad gör du när du inte arbetar?

– I jobbet blir det mycket resor så när jag är ledig försöker jag tillbringa tid med familjen. Jag har fru och vi har två tonårskillar och försöker umgås med dem så mycket som möjligt. Jag tycker om att vara ute i Grundsund, med den karga miljön vackra sommardagar såväl som när oväder drar inpå hösten. Att vara ute på havet med båten är något av det bästa jag vet. Dessutom tycker jag om att hålla mig i form. Jag mår som bäst en dag när jag fått röra på mig.

Charlotta Marténg

Johan Rippe

Ålder: 50.

Bor: Torslanda, Göteborg.

Familj: Gift, två barn.

Utbildning: Magisterexamen, ekonomistyrning.

Kuriosa: Släkt med Jan Rippe i Galenskaparna ”Det är min pappas kusin. Jag brukar säga att jag står för seriositeten i släkten och han får stå för teaterdelen.”

Karriären i korthet

1995

Magisterexamen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Börjar jobba på PwC

1999

Auktoriserad revisor

2000

PwC London

2003

PwC Sverige

2013

Vice vd PwC Sverige

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%