Balans nr 6 2018

Hållbarhet: Våga fråga om hållbarhet

Hjälp dina kunder att se både risker och möjligheter

Revisorer och redovisningskonsulter måste ta ett större ansvar för att hjälpa sina kunder med hållbarhetsarbetet. Det menar Yvonne Jansson, en av dem som medverkat till boken HÅLLBARHET I PRAKTIKEN – en redovisningsguide.

I snart två år har det funnits ett lagkrav på hållbarhetsredovisning. Lagkravet omfattar främst stora företag, men påverkar i stor utsträckning även små- och medelstora företag. Därmed blir också hållbarhet ett växande affärsområde för revisions- och redovisningsbranschen, något Balans kunde berätta om i nr 2/2017 där branschen granskades för att se om den lever som den lär.

Sedan dess har efterfrågan på hållbarhetstjänster och rådgivning ökat ytterligare, vilket Yvonne Jansson, auktoriserad redovisningskonsult på Mazars kan vittna om. Hon har varit med i styrgruppen för FAR:s redovisningssektion och har medverkat i arbetet med handboken Hållbarhetsredovisning i praktiken – en redovisningsguide.

– För många företagare är revisorn eller redovisningskonsulten det första bollplanket. Vår erfarenhet och kunskap om kundens verksamhet och förutsättningar är en stor möjlighet för oss att hjälpa dem vidare, med andra frågor än bara revisions- eller redovisningsuppdraget, säger Yvonne Jansson.

Hon tycker att alla revisorer och redovisningskonsulter bör väva in hållbarhet i samtalet med kunden, exempelvis vid ett bokslutsmöte. Att då ställa frågan om kunden har tänkt på hållbarhetsarbetet kan vara ett första steg.

– Även om lagkravet om hållbarhetsredovisning träffar de stora så sprider det sig som ringar på vattnet. Ta företag som Sandvik och Stora Enso som exempel, de har krav på sig att hållbarhetsrapportera. Det påverkar också indirekt alla deras underleverantörer, säger Yvonne Jansson.

Enligt henne har revisorn och redovisningskonsulten ett ansvar att titta på företagens hållbarhetsarbete, då det kan innebära en risk för företag att inte tänka hållbarhet i dag. Å andra sidan kan det innebära en konkurrensfördel för företag som bedriver ett hållbarhetsarbete i sin verksamhet och då kan det vara viktigt att hjälpa kunden att kommunicera detta.

– I många upphandlingar i dag ställs frågan om hur företaget arbetar med hållbarhetsfrågor. Många stora företag har även uppförandekoder för leverantörer där man förväntar sig att leverantörerna ska arbeta med hållbarhetsfrågor i olika omfattningar och det förekommer att man gör kontroller hos leverantörerna för att säkerställa att man aktivt arbetar med dessa saker. Om min kund då inte är medveten om dessa förväntningar och inte har hållbarhet i fokus kan hen på sikt tappa inkomster, alltså innebär det en risk i dennes verksamhet. Då har vi ett ansvar att ta upp och diskutera hållbarhetsfrågor med kunden så de blir medvetna om såväl möjligheter till nya uppdrag som risker att förlora befintliga kunder, säger Yvonne Jansson.

Samtidigt vill hon avdramatisera hållbarhetsrapporteringen och framhåller att det inte handlar om att varje litet företag behöver göra en omfattande hållbarhetsrapportering enligt den internationella standarden GRI, Global Reporting Initiative, som många stora företag använder i sin rapportering.

– Vi i branschen har så mycket att bidra med. Vi är vana att analysera och tänka strategi och även om vi inte är hållbarhetsexperter allihop så kan vi mycket om företaget vi jobbar med och vet vilka ekonomiska förutsättningar som finns. Vi kan se vad som är väsentligt och relevant. Mitt råd till alla kollegor i branschen är: Våga fråga din kund om hållbarhet!, säger Yvonne Jansson.

Hon säger att en bra början är att hjälpa kunden med en redogörelse över företagets hållbarhetsarbete, något som inte behöver vara en formell rapport. I redogörelsen kan man informera om vad företaget vill med sitt hållbarhetsarbete, hur man ska komma dit och vad som är viktigt i just det företaget. Där kan revisorn och redovisningskonsulten vara till stor hjälp.

– Det vi kan göra är att hämta vägledning av lagkraven och använda oss av rubrikerna som finns där som stöd. Det handlar om företagets syn på miljö, personal och det sociala ansvaret. Vi ska passa på att påminna kunden om att det här är viktiga bitar att tänka på och att kunden kan hamna i situationer där företaget får krav och förväntningar på sig, säger Yvonne Jansson och fortsätter:

– Det finns en risk att kunden kan förlora uppdrag om denne inte sett att hållbarhet är en viktig fråga, och där har vi ett ansvar som vi måste vara medvetna om. Vi måste lära oss att ta in det i vår verksamhetsbeskrivning och riskbedömning och se att det här är en viktig fråga även för företagets övriga intressenter, säger hon.

I boken Hållbarhetsredovisning i praktiken – en redovisningsguide, som Yvonne Jansson medverkade till att ta fram, ges många konkreta tips för hur redovisningskonsulter och revisorer kan gå till väga när de ska hjälpa kunderna med hållbarhetsarbetet.

– Bara för att det i exemplen i boken står redovisningskonsult finns det ingen som säger att den inte kan vara lika användbar för en revisor. Och min erfarenhet är att när man väl börjar prata med företagen visar det sig att de har kommit långt i sitt arbete med hållbarhetsfrågor, även om de inte själva tror det. Många gånger handlar det bara om att på rätt sätt kommunicera vad de faktiskt gör. Vill man inte göra en formell hållbarhetsrapport kommer man många gånger långt med ett avsnitt med exempelvis rubriken ”Hållbarhet i årsredovisningens förvaltningsberättelse”, tipsar Yvonne Jansson.

Charlotta Marténg

Hur funkar det?

Reglerna om hållbarhetsrapportering ska tillämpas av större företag. Det innebär att för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren ska mer än ett av följande kriterier vara uppfyllda:

  1. medelantalet anställda ska ha uppgått till mer än 250
  2. företagets balansomslutning ska ha uppgått till mer än 175 miljoner kronor
  3. företagets nettoomsättning ska ha uppgått till mer än 350 miljoner kronor.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%