Innehåll

Balans nr 8 2018

”Uppenbar risk för revisorsbrist”

De senaste 13 åren har antalet revisorer i Sverige sjunkit stadigt. Från knappt 4.200, till knappt 3.200.

Utvecklingen i revisions- och redovisningsbranschen har gått fort de senaste åren, och flera stora händelser har påverkat. Bland annat slopades revisionsplikten för mindre företag 2010. Även EU:s revisionspaket som infördes 2016 har satt sina spår. Samtidigt har digitaliseringen inom branschen tagit fart.

Ett aktuellt ämne för debatt den senaste tiden har varit hur man ska få revisorerna att stanna i branschen. Bland annat har Revisorsinspektionens chef Per Johansson lyft frågan och han känner en viss oro inför utvecklingen.

– Vi ser att antalet revisorer minskat och revisorskåren blivit allt äldre. Sårbarheten förstärks genom att avgångarna från yrket till stor del sker i de yngre åldersgrupperna. I en händelse av ökad efterfrågan av revision, vid återinförande av revisionsplikten eller dylikt finns en uppenbar risk för revisorsbrist, säger Per Johansson.

Tittar man på statistik från Revisorsinspektionen kan man konstatera att det 31 oktober fanns 3.195 kvalificerade revisorer 2018 och 159 registrerade revisionsbolag. Det är en kraftig minskning av antalet kvalificerade revisorer, runt 1.000 färre på tretton år.

Per Johansson ser en förklaring i att den begränsade revisionsplikten minskar efterfrågan på revisionstjänster. Men det finns också andra förklaringar.

– Vid vårt senaste framtidsseminarium diskuterades attraktionen för yrket. Det kunde konstateras att den yngre generationen inte stannar på ett och samma jobb under hela sin karriär, utan prövar mer frekvent andra yrken. Därför blir det viktigt att försöka locka tillbaka tidigare kollegor till branschen, säger Per Johansson.

Han menar att ett närvarande ledarskap på revisionsbyrån är en av de viktigaste faktorerna för att behålla och locka till sig duktiga medarbetare.

– En ledare som inspirerar och instruerar revisorn i utvecklande arbetsuppgifter, karriärmöjligheter och skapar en rimlig balans i tillvaron mellan arbete och fritid, säger Per Johansson.

Charlotta Marténg

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%