Balans nr 8 2018

Debatt: Branschens attraktionskraft

Hur får vi fler revisorsassistenter att stanna?

Det har i flera sammanhang konstaterats att antalet revisorer i Sverige minskar. Detta, det vill säga en minskad attraktion i yrket, är en av de bakomliggande faktorerna för Revisorsinspektionens (RI) nya föreskrifter om utbildning och prov. RI och andra aktörer i branschen, till exempel FAR och olika revisionsbyråer, menar att med ändrade utbildningskrav kan kompetensbasen breddas och rekryteringen till yrket underlättas.

Det minskande antalet revisorer beror delvis på att färre väljer att skriva auktorisationsprovet och slutar redan under tiden som revisorsassistent. Några väljer en annan karriärväg inom revisionsbyråerna, men många väljer att helt lämna branschen. Forskning som berör frågan om varför revisorsassistenter väljer att lämna branschen innan auktorisation visar att det finns olika skäl till avhopp, flera av dessa handlar om att arbetet som revisor inte upplevs som stimulerande, tillfredsställande och meningsfullt.

Studier har visat att beslutet att lämna revisionsbranschen är associerat med individens uppfattningar om professionen. Om revisorsprofessionen i mindre utsträckning upplevs som meningsskapande, samhällsbidragande och intellektuellt utmanande samt om karriärutvecklingsmöjligheterna upplevs begränsade är det större sannolikhet att man slutar. Vi kan också se att om branschen uppfattas som affärsverksamhet är det större sannolikhet att man slutar medan en uppfattning om branschen som professionell verksamhet minskar sannolikheten. Att mer tid läggs på att sälja in uppdrag och tjänster upplevs energikrävande och är något som inte alla trivs med.

Beslutet att lämna är också associerat med upplevd obalans mellan arbetsliv och privatliv. De som upplever orimliga krav på övertid, ojämna arbetstider, hög grad av stress och obalans mellan arbetsliv och privatliv slutar i större utsträckning. Flera före detta revisorsassistenter menar att både hälsan och det sociala livet blev lidande av arbetet. Några menar att trots att det finns möjlighet till en lång semester så kompenserar det inte för arbetsbördan under högsäsongen som upplevs allt för tuff. Detta påverkar revisorsassistenters arbetstillfredsställelse och därigenom deras välmående. Tidspressen och pressade budgetar upplevs begränsa kvaliteten på revisionen samt tiden som kan spenderas på att hjälpa nya medarbetare att förstå arbetsuppgifterna. De debiteringskrav och budgetar som byråerna har tyder på att vinstintresset går före den samhällsnytta som revisionen är avsedd att syfta till. En del före detta revisorsassistenter upplevde dessutom en skamkänsla om nedlagd arbetstid inte kunde debiteras på någon kund.

En annan typ av skäl till att revisorsassistenter slutar handlar om att arbetet upplevs som omotiverande och inte värdeskapande. Arbetsuppgifterna beskrivs som ointressanta, enformiga och administrativa och många hade förväntningar på mer avancerade uppgifter och större ansvarstagande. Dessutom menar före detta revisorsassistenter som arbetat på de stora kontoren att individuella prestationer nästan inte syntes vilket skapade besvikelse.

Ytterligare skäl till avhopp är att lönen upplevs som dålig i jämförelse med andra yrken som kräver samma erfarenhet. Löneutvecklingen beskrivs som stark procentuellt sett, men den låga ingångslönen leder till att lönen förblir låg i absoluta tal. Före detta revisorsassistenter tycker att de varken uppskattades eller kompenserades för sitt arbete vilket försämrade arbetstillfredsställelsen.

Slutligen finns det före detta revisorsassistenter som inte haft för avsikt att bli auktoriserade revisorer eller alls tänkt stanna i revisionsbranschen. Många nyutbildade ekonomer ser arbetet på revisionsbyrå som en bra start på karriären. Det finns även de som till en början hade för avsikt att bli auktoriserade men tidigt insåg att de inte skulle gå hela vägen, som trots det stannat de kvar några år för att samla på sig mer erfarenhet. Den erfarenhet som byggs upp under tiden på byrån gör att de blir attraktiva för rekryterare från andra branscher och dessutom erbjuds högre löner inom det nya yrket.

Utifrån de forskningsresultat som vi sammanfattat ovan, men även i vår kontakt med studenter och alumner, har vi svårt att se att förändringar gällande utbildningens omfattning eller innehåll på något direkt sätt ska leda till ett ökat antal revisorer. Än så länge har vi varken som forskare eller som lärare på högskola/universitet stött på någon som angett utbildningskrav som skäl för avhopp. Att större delen av utbildningen nu kommer att ske hos revisionsbyrån är sannolikt inte lösningen på de problem som vi lyft fram. Dessa problem är snarare sådant som byråerna som arbetsgivare behöver fundera kring och förbättra om antalet auktoriserade revisorer ska öka. Att byråerna tar tag i dessa problem – att arbetet som revisor upplevs stimulerande, tillfredsställande och meningsfullt – menar vi inte bara är viktigt när det gäller att säkerställa antalet revisorer utan också när det gäller att säkerställa revisionskvaliteten – vi behöver fler men också bättre revisorer!

Pernilla Broberg universitetslektor i företagsekonomi, revision och redovisning, vid Linköpings universitet och Högskolan Kristianstad.

Nellie Gertsson är doktorand, i företagsekonomi, revision och redovisning, vid Linköpings universitet och Högskolan Kristianstad.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%