Innehåll

Balans nr 8 2018

Min sista krönika i Balans

Detta är den sista krönikan som jag skriver i Balans. Jag har tillbringat nästan fyrtio år av mitt liv i branschen och nu väntar nya utmaningar. Och det kommer inte att bli inom redovisning eller revision, trots att jag tycker att det är så roligt.

När jag ser tillbaka på dessa år är det några saker som jag reflekterar över. När jag började som revisorsassistent talades det om klienter och inte om kunder. Kanske ligger det något i det som en kollega i branschen sa till mig för länge sedan. ”Kunden har alltid rätt – det har inte en klient”. Så jag har fortsatt att säga klient – lite gammaldags men det står jag för.

Redovisningen har verkligen förändrats under dessa år. När jag började i branschen var användningen av dagböcker med dagboksblad vanliga. Utvecklingen gick framåt och databehandlad redovisning blev allt vanligare. På den tiden skickades bokföring till bearbetning på datacentraler och från att behöva vänta ett par dagar upp till en vecka på sina ”datalistor” till att i dag ha allt i realtid är en fantastisk utveckling. Det är till stor nytta för våra företag. Jag vet att BFN i sitt allmänna råd om bokföring har satt upp den bortersta gränsen för när bokföringen ska ske – men redovisning är färskvara och har sitt bäst före datum. Den är utifrån ett styrinstrument helt passé när den är gammal. Att alltid bokföra den sista dagen är ingen bra lösning. Nej fram för bokföring direkt. I dessa fall är också många av de nya systemen med digitalisering av redovisningen bra verktyg. Sedan måste man kontrollera att de uppfyller bokföringslagens krav, för ingen vill ju av misstag begå ett bokföringsbrott.

När jag började i branchen bestod en årsredovisning för ett icke-noterat bolag av en kortfattad, ordknapp förvaltningsberättelse, en enkel resultaträkning, en balansräkning som började med på tillgångssidan Kassa och bank samt en notapparat som var tämligen kortfattad. Med andra ord fem sidor. Revisionsberättelsen var kort och koncis.

Vad hände sedan – ja redovisningsutvecklingen på den tiden sköttes av FAR:s redovisningskommitté med sina rekommendationer. (Egentligen var de som stöd för revisorer men användes i praktiken av många fler). Sedan kom EU-direktivet och vi fick en årsredovisningslag. Vilken sensation – en egen lag för årsredovisning. Reglerna kring årsredovisningen för ett aktiebolag fanns tidigare i ABL och den gamla BFL.

Redovisningsrådet hade börjat med sina rekommendationer i början av 90-talet. Den första var koncernredovisning. Sedan ökade takten av rekommendationer i takt med behovet, mot slutet av Redovisningsrådets era kom de i rasande snabb takt och det var mycket att läsa in. BFN hade då som roll att anpassa Rådets rekommendationer till icke-noterade företag. Ett arbete som tog tid eftersom kretsen av användare var mycket stor.

Sedan föddes idén med K-regelverken. Jag var med när dåvarande kanslichefen på BFN berättade om sina tankar under en paus på ett plenummöte i BFN. Det var en spännande idé och nu är den på plats. Det har varit många fantastiska år av utveckling av vad god redovisningssed är och har för mig varit en spännande och intressant resa.

Har denna utveckling gett en bättre redovisning? Det är min fasta övertygelse att så är fallet för det stora flertalet. Ju bättre information som lämnas desto mer användbar är en årsredovisning.

Med dessa ord önskar jag er alla en God Jul och ett Gott Nytt Redovisningsår (BFN planerar att skriva om de allmänna råden om fusion, det kommer att bli jättespännande).

Tack för mig och lev väl i den spännande framtiden! Jag lovar att svinga lugnt.

Caisa Drefeldt är redovisningsspecialist och auktoriserad revisor.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%