Nu är vi snart i slutet av högsäsongen – en säsong som bara tycks bli längre och längre. Mycket har hänt under de trettionio år som jag arbetat inom branschen. Och denna säsong har jag konstaterat att det är en hel del problem med en nyhet som kom genom förändringen i årsredovisningslagen, nämligen avsättning till Fond för utvecklingsutgifter. I många fall redovisas den inte helt rätt.

Egentligen ska man börja med frågan; vad är egenutvecklade immateriella tillgångar, eller det som i balansräkningen benämns Balanserade utgifter för utvecklingsarbete och liknande arbeten? Genom Bokföringsnämndens skrivning, både i K2 samt i K3, om att eget utvecklingsarbete är när företaget skapar en ny unik tillgång. I de allmänna råden framgår att just denna mening är en vattendelarare, antingen skapas en ny unik tillgång eller också är det en förvärvad tillgång. I K2 innebär detta att allt som bedöms som egenupparbetat (inklusive förvärv av exempelvis ett utvecklingsverktyg) är kostnad, medan i K3 har företagen en möjlighet att välja redovisningsprincip. Valet står då mellan aktiveringsmodellen eller kostnadsföringsmodellen. Oavsett K2 eller K3 så ska alla utgifter som avser egenutvecklade tillgångar redovisas på samma sätt.

Ett företag som redovisar enligt K3 och har valt aktiveringsmodellen, ska aktivera alla utgifter när kraven i kapitel 18 är uppfyllda. Detta ställer en del krav på redovisningen och dess system. Det går inte att välja vilka utgifter som ska vara med, de som enligt kap 18 i K3 är aktiverbara ska aktiveras.

Under våren har jag sett att företag som har utvecklingsprojekt och sedan tar patent på dessa, redovisar utgifterna för patenten på raden Koncessioner, patent, varumärken samt liknande rättigheter. Men det blir inte helt rätt – på den raden ska förvärvade patent redovisas.

Om man redovisar dessa utgifter på olika rader är risken att fonden för utvecklingsutgifter blir fel. Avsättningen ska avse alla under året aktiverade utgifter.

Sedan har vi situationen när ett företag ska lösa upp denna fond i takt med avskrivningar och nedskrivningar. Där ser jag ibland att företag har löst upp fonden med lika mycket som den totala avskrivningen på alla aktiverade utvecklingsutgifter, även de aktiveringar som gjordes innan lagstiftningen trädde i kraft. Det är inte heller helt korrekt.

Ett litet tips, om ett företag har valt aktiveringsmodellen och har flera utvecklingsprojekt som aktiveras, så kan det vara klokt att föra en liten reskontra över fonden. Det blir enklare då.

Just nu är det lite stiltje på utvecklingen inom svensk redovisning. Jag har inte hört vad som händer med del två i redovisningsutredningen. Men jag antar att det finns annat för justitiedepartementet att ta tag i nu. Vad händer till exempel med Bostadsrättsutredningen? Den kanske är mer viktig än ändringar i ÅRL?

Så stiltje på redovisningssidan leder till slutsatsen att det kanske kan bli en lugn sommar för dig som arbetar med svensk redovisning.

Jag önskar er alla en trevlig, varm och solig sommar!

Caisa Drefeldt är redovisningsspecialist och auktoriserad revisor på KPMG i Göteborg.