Balans nr 1 2019

Debatt: Hållbarhetsrapportering

Stora brister i lagstadgade hållbarhetsrapporter

Redan 2014 fastställdes EU-direktiv 2014/95 om icke-finansiella upplysningar i stora företags årsredovisningar. Utgångspunkten var att det behövs mer och bättre publik icke-finansiell information för att investerare, kunder, lagstiftare och andra intressenter ska kunna fatta relevanta beslut.

Nu skriver vi hösten 2018 och Sverige och flertalet andra EU-länder har infört EU-direktivet i nationell lagstiftning. I Sverige finns reglerna om icke-finansiell information i årsredovisningslagen (ÅRL). Reglerna träffar företag som uppfyller två av tre av kriterierna; MSEK 350 MSEK i omsättning, MSEK 175 MSEK i totala tillgångar eller 250 anställda de senaste två räkenskapsåren. Dessa bolag ska från och med 2017 upprätta en årlig “hållbarhetsrapport” som en del av förvaltningsberättelsen eller i en separat rapport.

PwC har granskat ett urval om 105 årsredovisningar från bolag som överstiger gränsvärdena för hållbarhetsrapportering. Vi kan konstatera att det finns stora brister i rapportering baserat på ÅRL:s krav, vilket starkt begränsar användbarheten av den icke-finansiella informationen, tvärtemot EU:s intentioner.

Bland de mest allvarliga bristerna som vi identifierat i studien är att så många som vart femte företag (20 procent) över huvud taget inte publicerat någon hållbarhetsrapport och inte heller förklarat varför. Dessa hållbarhetsrapporter går således inte att hitta publikt antingen finns varken rapport eller hänvisning (till separat hållbarhetsrapport) i förvaltningsberättelsen eller så finns en hänvisning till en hemsida där hållbarhetsrapporten inte går att finna. I dessa fall är årsredovisningen alltså att betrakta som ofullständig men har ändå antagits av bolagsstämman och skickats in till Bolagsverket som uppenbarligen inte heller reagerat.

Även i andra avseenden har vi identifierat uppseendeväckande brister i de hållbarhetsrapporter som faktiskt går att hitta. Enligt årsredovisningslagen ska bolagets revisor lämna ett skriftligt yttrande om huruvida en hållbarhetsrapport har upprättats, vilket ska fogas till den separata hållbarhetsrapporten (eller inkluderas i revisionsberättelsen om hållbarhetsrapporten ingår i förvaltningsberättelsen). Trots detta uttryckliga lagkrav så upptäckte vi att i fler än hälften (50 procent) av alla separata hållbarhetsrapporter så saknades revisorns yttrande. Det är oklart om det i dessa fall faktiskt finns ett revisorsyttrande som av någon anledning inte bifogats hållbarhetsrapporten eller om revisorn inte utfört någon kontroll av dessa hållbarhetsrapporter.

Andra brister som vi noterat gäller själva innehållet i hållbarhetsrapporterna. Enligt årsredovisningslagen ska hållbarhetsrapporten bland annat innehålla upplysningar om policys, risker och resultatindikatorer inom områdena miljö, personal, sociala förhållanden, antikorruption samt mänskliga rättigheter. Vår studie visar att framförallt riskbeskrivningar saknas helt för flertalet områden i över 50 procent av de undersökta hållbarhetsrapporterna. Detta trots möjligheten att förklara att man inte ser några specifika risker för företaget inom dessa områden, om så skulle vara fallet. Att helt utelämna information på detta sätt är inte i enlighet med lagkravet och ger intrycket av att företagen inte alls har analyserat riskerna av dessa icke-finansiella frågor, vare sig för företaget eller för samhället (”konsekvenser av verksamheten” som det anges i årsredovisningslagen).

Två områden som är särskilt underutvecklade i hållbarhetsrapporterna är antikorruption och mänskliga rättigheter. Båda dessa frågor är aktuella framförallt i svenska företags värdekedjor, men ofta även i den egna verksamheten. Vår studie visar att endast en minoritet (färre än 40 procent) ser några risker på dessa områden, men desto fler säger sig ha någon form av policy som en del av styrningen av frågorna. Däremot redovisas knappt några resultatindikatorer – exempelvis grad av implementering av uppförandekoder, genomförande av utbildningar eller förekommande incidenter – som ger läsaren en möjlighet att bedöma hur väl styrningen fungerar.

Sammantaget ser vi betydande brister i första årets lagstadgade hållbarhetsrapporter från stora företag. Trots lagkravet har många företag uppenbarligen missat eller avstått från att publicera hållbarhetsrapporter och i de hållbarhetsrapporter som publicerats saknas ofta information som krävs enligt årsredovisningslagen. I mer än vartannat företag är det dessutom oklart om revisorn över huvud taget utfört den lagstadgade kontrollen av hållbarhetsrapporten då det saknas ett uttalande från revisorn.

För att hållbarhetsrapporterna ska vara användbara som underlag för intressenternas beslut i deras interaktioner med företagen i enlighet med EU:s och lagstiftarens intentioner måste dessa brister åtgärdas i 2018 års rapporter. Här har företagen självklart ett förbättringsarbete framför sig, men revisorskåren och Bolagsverket har också en roll att säkerställa att lagstiftningen efterlevs.

Fredrik Ljungdahl, PwC Sustainability & Climate Change.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer