Innehåll

Balans nr 1 2019

Varför skaver IFRS i Sverige?

Det är inte alltid enkelt med internationell harmonisering. Så länge det finns olikheter mellan länder innebär harmonisering att förändringar i existerande nationella strukturer är nödvändiga, och global redovisning inte är optimalt anpassad till förhållanden i enskilda länder. Sverige är intressant som ett land där nationella ekonomiska förhållanden kombineras med en betydande användning av IFRS som grund för reglering. Redan under tidigt 1990-tal började Redovisningsrådet gradvis införa IAS i Sverige och IASC:s (sedermera IASB:s) Föreställningsram har länge använts som grund för tolkning av redovisningsfall.

Full IFRS 2005 för noterade företag – och nära nog full IFRS för finansiella företag – kom ändå som en slags chock för Sverige. Hos vissa noterade företag uppkom en form av ”motståndsrörelse” mot IFRS, när redovisningsstandarder utformade för att skydda små lättrörliga investerare mötte ett svenskt näringsliv med stora och långsiktiga ägare (se Carrington, m.fl., IFRS – Dilemman och utmaningar, Studentlitteratur, 2015). Fallet med HQ Bank visar svårigheten för det svenska rättsväsendet att hantera bedömningsbaserade IFRS-standarder (se Hartmann m.fl, ”The improbability of fraud in accounting for derivatives”, European Accounting Review, 27(5), 2018).

Ett mer aktuellt exempel på att IFRS inte passar in på svenska förhållanden är frågan om eget kapital i ömsesidiga försäkringsbolag vid eventuellt införande av IFRS 17. Kombinationen av betydande inslag av ömsesidiga försäkringsbolag i Sverige, Finansinspektionens policy att kräva nära nog full IFRS för finansiella företag och utgångspunkten i IFRS 17 att ömsesidiga försäkringsbolag inte har något eget kapital har skapat debatt i Sverige.

Den svenska debatten om IFRS 17 studeras i ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet, genomfört av Josefin Andersson Sols. Hon kommer fram till att det finns grundläggande skillnader i synsätt mellan den svenska försäkringsbranschen och IASB. Den svenska synen är att det finns reserver som företagsledningen har diskretion över, det vill säga där enskilda försäkringstagare inte kan kräva att de betalas ut. Därmed blir reserverna ur företagets perspektiv att betrakta som eget kapital. IASB:s syn är att allt överskott i ett ömsesidigt försäkringsbolag tillfaller nuvarande eller framtida försäkringstagare. Därmed är överskottet en del av försäkringsskulder och kan inte vara eget kapital.

En intressant aspekt på eget kapital i ömsesidiga försäkringsbolag är att det länkar till IASB:s pågående projekt om att tydliggöra distinktionen mellan eget kapital och skuld (se krönika i Balans nr 5/2018 samt artikel av Falkman och Klasson i Balans Fördjupning nr 4/2018). I det projektet försöker IASB få en enhetlig och fungerande definition av eget kapital och skuld i syfte att undvika existerande motstridiga principer i Föreställningsramen och IAS 32. Ett tydligt tecken på svårigheten med att få fram en stringent definition av eget kapital är att även IASB är inkonsekvent i det nya förslaget. Logiken i IFRS 17 tar sin utgångspunkt i vem som är mottagare av framtida kassaflöden och man kommer då fram till att försäkringsavtal i ömsesidiga bolag i sin helhet är skuld. Enligt föreslagen definition i IASB:s diskussionsunderlag (DP/2018/1) borde reserver i ömsesidiga bolag kunna utgöra eget kapital.

Det är sannolikt att svensk ekonomi kommer fortsätta att utmärkas av hög grad av internationalisering, vilket leder till ett behov av internationellt harmoniserad redovisning. Samtidigt finns specifikt svenska förhållanden i ekonomin som gör att IFRS – eller andra globala standarder – kommer att skava när de införs i Sverige.

Jan Marton är docent och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%