Innehåll

Balans nr 2 2019

Rättvisande bild enligt K2

Hur bör jag tänka för att kunna uppfylla kravet på rättvisande bild enligt K2?

FAR:s medlemsrådgivning får en hel del frågor om detta. Balans har vänt sig till redovisningsexperten Eva Törning för att få svar på de vanligaste frågorna.

1 Ska den löpande bokföringen ge en rättvisande bild?

Svar: Nej, rättvisande bild är ett begrepp, en kvalitetsstämpel på årsredovisningen. I den löpande bokföringen är det däremot viktigt att kunna följa förloppet. I bokföringslagen finns ett krav på att den löpande bokföringen ska göras så att man ska kunna överblicka förlopp, ställning och resultat. Kravet på att kunna följa verksamhetens förlopp uppfylls som huvudregel genom att man bokför i rätt tid och att man i övrigt följer bestämmelserna i bokföringslagen.

2 Innebär det att man inte behöver boka in avskrivningar månadsvis?

Svar: Det beror på. Bokföringslagen innehåller inget generellt krav på periodisering löpande under året, men om avskrivningarna är en väsentlig post så behöver de bokföras löpande under räkenskapsåret om man ska kunna följa förlopp, ställning och resultat.

3 Har du några tips på hur jag ska tänka när det gäller att bedöma om posten, i det här fallet avskrivningar, är väsentlig eller inte?

Svar: Det tips jag kan ge är att fundera över om det går att följa hur verksamheten går ekonomiskt om man inte bokför in avskrivningarna månadsvis. Den löpande bokföringen är ju bland annat ett styrinstrument och ett beslutsunderlag för företaget, inte bara ett tvång ”för att lagen säger det” eller för att beräkna rätt moms. Att kunna följa förloppet innebär att bokföringen blir ett underlag för att kunna se vad som faktiskt har hänt i företaget rent ekonomiskt. Därav huvudregeln att man ska bokföra så snart det är möjligt och att man ska periodisera (detta tar vi upp i Reko-podden, avsnitt 6).

4 Finns det typsituationer där man kan ifrågasätta om K2 ger en rättvisande bild?

Svar: Ett sådant exempel är om ett företag gör en uppskrivning av byggnader och mark till taxeringsvärdet. Här får man inte göra avsättning för uppskjuten skatt och balansräkningen saknar därför en skuld som i många fall kan vara väsentlig. Normalt löser man behovet av information i K2 genom att berätta om det i förvaltningsberättelsen. Dilemmat här är dock att det är en skuld som saknas och här är det viktigt att även beakta väsentlighetsprincipen och vilka effekter detta får på exempelvis det egna kapitalet och även att balansräkningen ger en rättvisande bild. Om inte, bör företaget gå över till K3 och då skriva upp till verkligt värde i stället för taxeringsvärde och samtidigt göra en avsättning för uppskjuten skatt.

5 Stämmer det att styrelsen inte särskilt behöver bedöma om årsredovisningen uppfyller kravet att ge en rättvisande bild?

Svar: Kravet på rättvisande bild brukar jag säga är en hygienstämpel på årsredovisningen. Årsredovisningen är ju upprättad enligt de verktyg som vi har, det vill säga god redovisningssed. Sedan bedömer styrelsen om den årsredovisning som tagits fram, med hjälp av dessa verktyg, ger en rättvisande bild av företaget och dess verksamhet. Kravet på rättvisande bild finns i årsredovisningslagen och lag väger alltid tyngre än normgivningen i K2!.

Enligt den programförklaring som Bokföringsnämnden (BFN) ger i inledningen till K2 är regelverket avsett och lämpligt för mindre företag med enklare förhållanden. Lättnadsregeln i K2 om om rättvisande bild (se faktarutan) gäller därför bara dessa företag. Ett mindre företag som inte har dessa enklare förhållanden måste därför fundera på om man passar för att tillämpa K2 och i så fall hur. Väljer man att tillämpa K2 måste man alltid bedöma effekten av att använda sig av K2:s förenklingsregler, oavsett om man har en enkel verksamhet eller inte. Här gäller alltså kravet i 2 kap. 3 § ÅRL att ytterligare upplysningar ska lämnas för att årsredovisningen ska ge en rättvisande bild. Vi får inte glömma bort att de flesta förenklingsreglerna är frivilliga och inte tvingande. (En tvingande förenklingsregel är att man inte får redovisa uppskjuten skatt enligt K2, vilket berörs i Reko-podden avsnitt 6 och i Experten-intervjun i Balans nr 2.2018.

6 Om man anser att årsredovisningen inte ger en rättvisande bild vid tillämpning av bestämmelserna i K2, vad gör man då som redovisningskonsult eller revisor?

Svar: Går tillbaka till årsredovisningslagen och läser. Företaget är enligt årsredovisningslagen skyldigt att lämna ytterligare tilläggsupplysningar om det behövs för att ge en rättvisande bild. I praktiken tror jag inte att detta är något problem om företaget bedriver en enkel verksamhet (exempelvis butiksverksamhet, mindre byggföretag och konsultföretag). Eftersom K2 är utformat för den typen av företag så finns lösningen på redovisningsfrågor som uppkommer inom sådana företag i K2. Det viktigaste här är att man som redovisningskonsult och revisor har både en rätt och en skyldighet att enligt årsredovisningslagen begära att information lämnas om det krävs för att ge en rättvisande bild.

7 Kan du ge några konkreta exempel? Vi nämnde tidigare uppskrivningar av fastighet och uppskjuten skatt, är din rekommendation att upplysa om den ”faktiska” temporära skillnaden i förvaltningsberättelsen eller i not om företaget väljer att redovisa enligt K2?

Svar: Nej. Jag nämnde tidigare att företaget i så fall redovisar för lite skulder vilket kan vara missvisande. Då behöver man gå över till K3 för att visa alla skulder som finns i företaget. Andra skillnader som kan uppstå i teorin men som jag ännu inte sett i praktiken är att skillnaden mellan löneskatt beräknad på kapitalförsäkringens verkliga värde är väsentligt högre än den redovisade löneskatten (på kapitalförsäkringens redovisade värde) samt att företaget skulle ha en större informell förpliktelse.

8 Många bolag som har för avsikt att utveckla immateriella anläggningstillgångar, till exempel en programvara, belastas med höga utvecklingskostnader som måste kostnadsföras när man redovisar enligt K2. Vad bör jag som redovisningskonsult eller revisor föreslå?

Svar: Innan utvecklingsarbetet tar fart och företaget kan börja aktivera utgifterna och bolaget därmed börjar växa bör man gå över till K3. Då kan man kan tillämpa aktiveringsmodellen för att mäta sin investering. Detta ger en bild som bättre speglar den verksamhet som drivs men det förutsätter naturligtvis att styrelse och ägare vill aktivera utvecklingsarbetet.

9 Har du något sammanfattande råd?

Svar: Som FAR-medlemmar ska vi våga råda våra kunder att antingen tillämpa huvudreglerna i K2 eller gå över till K3 (huvudregelverket) om de inte passar i K2. Det behöver inte betyda att redovisningen blir svårare och företaget har ju tidigare faktiskt gjort ett aktivt val att tillämpa K2. När företaget utvecklas blir det även i andra fall lämpligt att vi rekommenderar en ändring av hur man redovisar. Det innebär att alla redovisningskonsulter och revisorer som arbetar med mindre företag måste kunna både K3 och K2 .

Pernilla Halling

K2 om rättvisande bild

  1. 3.3 Ett företag som upprättar sin årsredovisning enligt detta allmänna råd anses uppfylla de krav som ställs på överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild enligt 2 kap. 2 § och 3 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554).

Kommentar:

  1. En årsredovisning som upprättas enligt det allmänna rådet anses bland annat upprättad på ett överskådligt sätt, i enlighet med god redovisningssed och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat varför några ytterligare upplysningar inte behöver lämnas.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%