Innehåll

Balans nr 2 2019

Intäkter – alltid en viktig fråga!

Så här i bokslutstider är det viktigt att ibland ta ett steg tillbaka och fundera på dels om beskrivningen av intäktsredovisningen i årsredovisningen överensstämmer med hur företaget faktiskt gör, dels om det har skett några ändringar i intäktsströmmarna under året.

Företag som tillämpar K3 ska ange när företaget redovisar sina olika intäktsströmmar. Denna beskrivning ska överensstämma med beskrivningen av företagets verksamhet i förvaltningsberättelsen och med information på till exempel företagets hemsida. Så, om det står i förvaltningsberättelsen att företaget både utför en viss typ av tjänst och säljer varor så ska det finnas (minst) två olika principer för intäktsredovisning beskrivna. Dessa ska dessutom vara kopplade till företagets verksamhet.

Definitionen av vad som utgör intäkt och därmed ska inkluderas i posten Nettoomsättning har infogats i 2019 års version av RedR 1. Beskrivningen är hämtad från förarbeten till ÅRL och enligt denna ska nettoomsättningen omfatta intäkter från primära aktiviteter inom företagets ordinarie verksamhet. Med primära aktiviteter från den ordinarie verksamheten menas intäkter från sådana aktiviteter som utgör företagets kärnverksamhet, exempelvis intäkter från försäljning av sådana varor och tjänster som företaget normalt tillhandahåller. Intäkter som inte är från kärnverksamheter ska klassificeras som en övrig rörelseintäkt.

En hyresintäkt exempelvis utgör en primär intäkt i ett fastighetsförvaltande företag men en sekundär, övrig intäkt, för ett konsultföretag som tillfälligt hyr ut del av sina lokaler.

Som vanligt uppmanar vi våra kollegor att läsa avtal och allmänna villkor ordentligt och inte ge sig förrän man förstår de underliggande transaktionerna och hur redovisningsreglerna ska appliceras på dessa transaktioner!

Avsättningar för bonus är också aktuellt. Det är alltid lite knepigt att ta ställning till avsättningar eftersom det krävs mycket bedömningar då de är osäkra till belopp eller tidpunkt. Hur stort det framtida utflödet kommer att bli eller när utflödet kommer att ske är alltså förenat med olika grad av osäkerhet. I samband med bokslut uppkommer ofta frågor om olika utformning av bonusavtal. Det viktiga är att förstå innebörden av villkoren gentemot de anställda och om det finns någon motprestation kvar.

Om bonusen avser en period som redan har passerat, det vill säga att bonusen redan är intjänad och det inte finns någon motprestation kvar, ska en avsättning redovisas i bokslutet. Om intjäning inte skett och samtliga prestationer kvarstår ska däremot ingen avsättning redovisas. Sedan finns det en mängd situationer däremellan där vissa prestationer, men inte samtliga, är utförda. I dessa situationer finns inget givet svar utan här krävs analys av underliggande avtal och av den vägledning från ÅRL och normgivning som finns på området. Håll också koll på rättspraxis eftersom denna typ av frågor varit uppe till prövning många gånger!

Kanske gör vi er besvikna när vi inte ger en tydlig lösning men så är den krassa verkligheten, den underliggande transaktionen ska avspeglas på ett så bra sätt som möjligt med gällande normgivning som grund. Vi slår i alla fall ett slag för en bra och detaljerad dokumentation så att det går att följa resonemanget och hur beloppet räknats fram. Detta är av nytta för företaget självt när man året efter ska göra en ny bedömning men också för kontroll av revisorer och Skatteverket.

Som avrundning ger vi lite kort input om IASB:s standard IFRS for SME. Den publicerades för första gången 2009 och är en anpassning av IFRS till icke-noterade företag. Standarden har uppdaterats en gång och i början av 2019 påbörjades en ny översyn.

En viktig fråga som IASB tillsammans med IFRS for SMEs Implementation Group, där Eva ingår, har att ta ställning till är om de nya standarderna, IFRS 9–16 ska få någon påverkan på IFRS for SMEs. Arbetet beräknas vara klart i mitten av 2022.

Beroende på om eventuella ändringar får genomslag i K3 kan det medföra en uppdatering av regelverket. Förra gången påverkades dock inte K3. Hur det blir denna gång återstår att se.

Pernilla Lundqvist & Eva Törning

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%