Innehåll

Balans nr 3 2019

”Identifiering av immateriella tillgångar går under radarn”

Sven-Arne Nilsson är redovisningsspecialist på Deloitte i Malmö och författare till en avhandling om utvecklingen av redovisning av goodwill från runt år 1850 till år 1998.

Hej Sven-Arne!

Har i 13 år tillsammans med Björn Gauffin studerat hur företagen identifierar immateriella tillgångar.

Varför är det så intressant?

– Det är för att förvärvande företags redovisade resultat ska vara betydligt mer informativt, som det blir genom att skriva av varje immateriell tillgång för sig, i stället för redovisning av allt immateriellt som goodwill, som en enda stor post.

Har ni sett någon förändring?

– Enligt våra iakttagelser är det i stort sett oförändrat. När de nya reglerna satte igång 2005, sade många att företagen skulle lära sig, men en sådan inlärning har vi inte sett. I stora drag har det varken blivit bättre eller sämre.

Vad är det mest uppseendeväckande ni har upptäckt?

– Att det går an att inte fullt ut göra så som regelverket är tänkt att fungera. I vår tid, med inte bara krav på rapporterande företag och revision utan därtill övervakning och tillsyn, verkar identifiering av immateriella gå under radarn.

Ni kallar något för en shake up. Vad menar ni med det?

– Det har med den efterföljande redovisningen av goodwill att göra. Det som också hände 2005 var att avskrivningar av goodwill upphörde. IASB har genom åren envist hållit fast vid det, men hösten 2018 överraskade de med att överväga att återgå till avskrivningar av goodwill. IASB poängterar dock att det vi kallar shake up inte är mer än att de överhuvudtaget överväger att återgå till avskrivning.

Vad händer nu? Fortsätter ni att skriva?

– Om ett år kommer IASB med en diskussionsrapport. Det är Björn Gauffin som drar det tunga lasset, att gå igenom alla årsredovisningars noter om förvärv. Och eftersom Björn satsar på ett fjortonde år fortsätter vi att skriva i Balans!

Sofia Hadjipetri Glantz

Sven-Arne Nilsson

Yrke: Redovisningsspecialist på Deloitte.

Examen: Ekonomie doktor.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%