Innehåll

Balans nr 3 2019

Är avreglerade revisorer lika kompetenta?

I somras förändrade Revisorsinspektionen (RI) kraven på auktorisation av revisorer. Bland annat förkortade man utbildningstiden med 25 procent och tog bort alla poängkrav på ämnen som ska läsas vid universitet eller högskola. Medan branschen ställde sig positiv till förändringen var universiteten kritiska (se till exempel min krönika i Balans nr 3/2018). En problematik som universiteten pekade på var att de ändrade kraven var mindre transparenta; det blev helt enkelt svårare för studenter, studievägledare och utbildningsansvariga att veta om utbildningskraven för auktoriserad revisor var uppfyllda.

För att förtydliga situationen inleddes under FAR:s ledning – och med stöd av RI – en dialog mellan FAR, revisionsföretagen och universiteten. Som en av deltagarna i dialogen kan jag säga att det var en väl fungerande dialog som tydliggjorde mycket. Slutresultatet av dialogen är FAR:s rekommendation EtikR 5 Grundutbildning och lärandemål för revisorer som gavs ut i mars 2019. Även om EtikR 5 klargör vissa saker är det just en rekommendation och den innehåller därmed inte några direkt tvingande krav gällande den utbildning som ska ske på universitet eller högskola.

En sak som blev tydlig under dialogen var att det handlar om en avreglering av utbildningskraven för auktorisation av revisorer. Eller, snarare avreglering av vägen till auktorisation, eftersom RI framhåller att prov för revisorsexamen fortsatt ska ha samma svårighetsgrad.

Ökad flexibilitet i vägen till auktorisation lägger ökat ansvar på revisionsföreten att via utbildningsplaner tillse att de som tar provet har rätt bakgrund. Flexibilitet leder till att osäkerheten ökar, vilket ställer högre krav på bedömningar av den utbildning som genomförs. Alla som har tillämpat IFRS vet att bedömningar är resurskrävande och kan kräva specialistkompetens.

Vilka revisionsföretag är det som har resurser och har möjlighet att bygga upp sådan specialistkompetens? Framförallt är det Big 4. Avregleringen av utbildningskrav för auktorisation leder följaktligen till att Big 4 får en starkare ställning i svensk revision. Detta är knappast en önskvärd utveckling, givet den debatt som redan finns exempelvis om Big 4:s oligopolställning och lönsamhet.

Så, vem gynnas av denna avreglering? Det kan tyckas att Big 4 gynnas, men det är enbart en kortsiktig effekt. På lång sikt är det sannolikt att deras ytterligare stärkta ställning slår tillbaka genom ett ökat ifrågasättande. Mindre revisionsföretag gynnas definitivt inte av ökad osäkerhet, vilket skapar svårigheter för dem. Universitet och högskolor gynnas inte av att det blir svårare att veta huruvida studenter har uppnått utbildningskrav. Det kan möjligen finnas enskilda personer – som inte uppfyller tidigare utbildningskrav – som gynnas genom att de har möjlighet att bli auktoriserade revisorer. Det får dock betraktas som en hög generell kostnad för att möjliggöra auktorisation för dessa personer.

Kommer då framtida revisorer att ha samma kompetens som i dag? RI hävdar att så är fallet, eftersom provet är oförändrat. Alla som har erfarenhet av att jämföra kompetens via lång utbildning och enskilda prov vet dock att det kan vara stor skillnad i kunskaper. Exempelvis visar det sig vid universitet och högskolor att studenter som kommer in via gymnasiebetyg (lång utbildning) i genomsnitt klarar sig bättre än de som kommer in via Högskoleprovet (enskilt prov).

Så, för att sammanfatta svaret på frågan som ställs i rubriken är: Ja, avreglerade revisorer kan vara lika kompetenta, i alla fall om de arbetar på stora byråer med mycket resurser för egen utbildning.

Jan Marton är docent och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%