Innehåll

Balans nr 5 2019

Expert på god sed

Bokföringsnämndens chef Stefan Pärlhem driver utvecklingen av framtidens normgivning.

För drygt 40 år sedan skrevs 1976-års bokföringslag. Samma år bildades Bokföringsnämnden vars uppdrag är att utveckla god redovisningssed. Myndigheten delar lokaler med Finansinspektionen, något kvarter från Stureplan i centrala Stockholm.

Så gott som alla företag, stiftelser, bostadsrättsföreningar och andra juridiska personer i Sverige berörs av myndighetens arbete, men ändå är Bokföringsnämnden lite av en doldis, medger kanslichef Stefan Pärlhem.

– Tänker man på näringslivet i stort är det nog många som inte vet vad vi gör, men det är naturligt. För att minska sin administration tar företagen ofta hjälp av redovisningskonsulter och för att granskas av revisorer. Bland dem känner nog de flesta till Bokföringsnämnden, även om man kanske inte alltid tänker på bredden i det vi gör, säger han.

Bokföringsnämnden är en nämndmyndighet, vad innebär det?

– Myndigheten lyder under finansdepartementet och består av en nämnd och ett kansli. Ledamöterna i nämnden utses av regeringen, tre år i taget. 2018 valdes det in flera nya i nämnden. Kansliet leds av mig som kanslichef och vi är i dagsläget ytterligare fem personer, de flesta ekonomer och jurister. It och ekonomiadministration köper vi av Finansinspektionen. Vi sitter på vanliga anställningar och inte tidsbegränsade tjänster.

Hur ser nämndens sammansättning ut?

– I nämnden finns många intressenter representerade. Ledamöterna kommer från FAR och Srf konsulterna, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, SIE-gruppen, Svenskt Näringsliv, Handelshögskolan i Göteborg, finansdepartementet och Svenska Bankföreningen. Ordförande i nämnden är nästan alltid en domare från Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen. Man vill ha en blandning av myndigheter, universitetsvärlden, branschorganisationer och programvaruleverantörer.

Hur skulle du beskriva Bokföringsnämndens uppdrag?

– Vi är tillsatta för att vara experter på redovisning och det är vårt uppdrag att ansvara för att utveckla god redovisningssed och att arbeta med normgivning. Kort kan man säga att vi ska hjälpa företagen och andra intressenter att få en bra bokföring och redovisning och se till att den är ändamålsenligt utifrån lagar och andra förutsättningar. Men det är inte vårt enda uppdrag. Vi hjälper regeringskansliet med redovisningsfrågor, deltar i olika utredningar och sitter i svenska och utländska kommittéer, svarar på remisser om ny lagstiftning och svarar på frågor från domstolar rörande god redovisningssed.

Utöver det svarar ni också på frågor från näringsliv och från revisions- och redovisningsbranschen?

– Ja det stämmer. Vi finns tillgängliga på telefon och på mejl och får in ungefär 3 000 frågor per år. Vi jobbar aktivt med vår ”frågor och svar-sektion” på vår webb www.bfn.se där vi samlar vanliga frågor och svar. Allt för att komma bort från att vi pratar med var och en till att man enkelt ska hitta det man behöver utan att behöva ringa eller mejla oss. Webben är rätt välbesökt med ett par hundratusen besökare per år. Där har vi också nyligen lagt ut korta filmer för att underlätta för den som är ny som företagare och som vill veta hur man på ett bra sätt sköter sin bokföring.

Även Bokföringsnämnden påverkas uppenbart av den digitala utvecklingen. På vilket sätt känner ni mest av förändringarna som sker i samhället och i revisions- och redovisningsbranschen?

– Digitaliseringen påverkar sättet att tänka kring normgivningen. Vem skriver vi normgivningen för i framtiden? En tänkt läsare som ska ta till sig en ganska komplicerad text eller för den som bygger programvarorna? Det är definitivt en fråga som man måste ta ställning till och som jag lyfter i nämnden.

Skulle du säga att den befintliga lagstiftningen sätter käppar i hjulet för de möjligheter som teknikutvecklingen för med sig kring digitalisering och automatisering av bokföringen?

– Till viss del delar jag bilden att dagens bokföringslag bromsar en del möjligheter. Digitalisering av kvitton är ett exempel. Utgångspunkten är att informationen inte får förvanskas och att materialet därför ska sparas i den form det togs emot, och där tror jag att man kan behöva göra något. Just förbudet mot att få ersätta ett papper man fått med en digital kopia är något som debatteras i dag men behöver inte vara ett problem i en framtid med obrutna digitala kedjor. Det kan därför vara något av ett övergående problem. Viktigast är nog att bredare se om de syften som bokföringslagen ska tillgodose kan tas om hand med stöd av ny teknik i stället för olika formkrav.

På er webb publicerade ni under våren frågor och svar om betalningar med Swish. Trendspanar ni när ni gör bedömningar kring vad som ska publiceras?

– Vi märker vilka områden som är heta utifrån vad vi får in för frågor. Och när vi får in mycket frågor kring ett särskilt område publicerar vi frågor och svar kring det. Det hänger ihop med att vi vill komma bort från att prata med var och en till att kommunicera bredare.

Bokföringsnämnden är med i projektet som pågår med att digitalisera inlämningen av årsredovisningar. Berätta mer om det.

– Regeringen har gett Bolagsverket i uppdrag att i samarbete med ett antal myndigheter skapa en tjänst för digital inlämning av årsredovisningar och koncernredovisningar. För den tjänsten krävs en systematisering, det vill säga taxonomier som grundar sig på Bokföringsnämndens normgivning. Det är viktigt att taxonomierna uppdateras i takt med att normgivningen förändras och att det finns stöd till de som använder taxonomierna, exempelvis programvaruleverantörer. Inblandade myndigheter tycker att Bokföringsnämnden bör äga och förvalta taxonomierna. Nästa steg i utvecklingen är att återanvända den inlämnade informationen. Till exempel i lösningar som används av SCB, Skatteverket och privata aktörer.

I så fall blir det ytterligare en uppgift för Bokföringsnämnden – mäktar ni med?

– Blir det verklighet att Bokföringsnämnden får det ansvaret behöver vi högre anslag.

I mitten av februari lämnade ni in ert budgetunderlag och er verksamhetsplan för Bokföringsnämnden 2020–2022. Där konstaterar ni att pengarna inte räcker och att det finns risk att ni inte kan fullgöra era huvudsakliga uppgifter om inte pengar skjuts till?

– Ja, vi har begärt mer pengar i regeringens höstbudget. Beredningen av höstbudgeten påbörjas redan under våren och vi har en löpande dialog med departementet kring vårt behov. Till syvende och sist är det dock en politisk bedömning som görs och som styr hur pengarna fördelas.

Vilka blir konsekvenserna om ni inte får mer pengar?

– Eftersom vi är en liten myndighet är vi begränsade i vilka effektiviseringar vi kan göra för att spara pengar. Under förra året användes i princip två årsarbetskrafter för att ta fram ny samt underhålla den befintliga normgivningen. Med oförändrade anslag kommer vi inte att kunna nå upp till den kvalitet och aktualitet på normgivningen som man kan förvänta sig.

Charlotta Marténg

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer