Innehåll

Balans nr 5 2019

Debatt: Kan svenska företag tull?

Tullverket hänger ut svenska importföretag som okunniga och slarviga – vad menas egentligen? Ulrika Badenfelt, tullspecialist på PwC, vill sätta tullfrågorna i fokus och menar att revisions- och redovisningsbranschen kan göra mycket för att hjälpa företagen inom området.

Under de senaste fem åren har Tullverkets revisioner av de 100 största importföretagen lett till uppdebitering med 37 miljoner kronor. Enligt Carina Blüchert, verksamhetschef för Tullverkets operatörsuppföljning, så har svenska importföretag för svag egenkontroll:

”De anlitar ombud som ska sköta tullhanteringen åt dem, men glömmer att det är de själva som har det yttersta ansvaret för att det blir rätt. Ombuden är beroende av att de får rätt underlag från bolagen som de representerar, och har bolaget dålig koll på vad som krävs, så riskerar det ju att bli fel redan där”. säger hon i en artikel på www.tullverket.se.

Resultatet av Tullverkets genomlysning är anmärkningsvärd. Tullverket menar att det inte handlar om medvetet fusk utan snarare om okunskap och slarv. Detta innebär att företagen i grunden har missuppfattat tullfrågornas betydelse och hur man ska arbeta med dom. I granskningen framkommer märkligt nog ingen större skillnad mellan små och stora företag. Detta tyder på ett systemfel i hur Svenska företag ser på tullkompetens. Resultatet blir kännbart både ekonomiskt och juridiskt. Inte minst riskerar företagets varumärke att drabbas.

Tullregelverkets uppgift är att underlätta legitim handel och bekämpa bedrägeri. Från 1 maj 2016 gäller en ny tullkodex i EU vilket medför skärpta krav på företagen med betoning på digitalisering. Den nya tullkodexen är inte fullt utbyggd förrän 31 december 2025, men bit för bit genomförs digital spårbarhet. En viktig milstolpe är 31 december 2020 då pappersdeklarationer inte längre kommer att tillåtas. Här gäller det för svenska företag att inte bara komma ikapp utan också hänga med i en ganska omfattande förändring av internationell tullhantering.

Med stark tullkompetens hos företagen kommer dessa nya regler vara begripliga och ses som stöd snarare än en börda. Reglerna stipulerar hur företagen ska agera och vilka kontroller som ska finnas på plats för att kunna betraktas som en legitim handelspartner. I detta regelverk är egenkontroll en central komponent. Tullfrågor blir allt mer komplexa och strategier måste utformas utifrån företagens specifika behov. När ett externt tullombud gör fel kan den juridiska konsekvensen drabba företagets ledning, i värsta fall i form av näringsförbud.

Problemen med svag egenkontroll blir extra tydliga om Storbritannien lämnar EU. Med tanke på de stora varuvolymer som det handlar om och hur känsligt det är att införa en fysisk tullgräns mellan Nordirland och Irland önskar aktörerna, på båda sidor, att designa och implementera en ”smart” tullunionsgränslösning. Detta bygger på att man ska kunna lita på företag som har stora och regelbundna handelsvolymer. De ska kunna påvisa att de har en hög grad av tullregelefterlevnad för att friktionsfritt föra sina varor över landsgränserna.

Ett sätt för företag att påvisa stark egenkontroll är att inneha en AEO-status (ett system som funnits sedan 2008). AEO står för ”Authorised Economic Operator” och är ett EU-gemensamt tillstånd och giltig i alla EU-medlemsstater. Det är AEO-företag som tullmyndigheter runt om i världen vill ge lättnader. Idag har företag med AEO-status en klar fördel när de exporterar. Det gäller speciellt USA, Brasilien och Kina, som erkänt statusen som likvärdig till deras motsvarigheter. Tyvärr har ansökningar om AEO-status inte tidigare prioriterats av svenska företag. Inte heller har tullfrågor inkluderats i företagens reguljära riskbedömningar.

Med anledning av de stora politiska skiften vi i dag ser i form av protektionism och brexit så har vi på PwC sett en ökad efterfrågan på proaktiva tullgranskningar och att få hjälp med att uppnå AEO-status. Genom att upplysa företagen om vad som gäller och vilka möjligheter som finns har vi i branschen stor möjlighet att göra skillnad. Förhoppningsvis gör Tullverket ett bättre bokslut om fem år.

Ulrika Badenfelt, Fil Dr och tullspecialist på PwC

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%