Innehåll

Balans nr 6 2019

Driven lagspelare

Tiden som elitbandyspelare har präglat Patrik Anderbros syn på hur man bygger ett framgångsrikt team. Men visst, elva spelare är enklare att överblicka än 1 600 och han är ödmjuk inför uppdraget att som vd leda KPMG in i framtiden.

Det var under senvåren som Patrik Anderbro fick frågan om att bli ny vd för KPMG, ett par månader efter att tidigare vd:n Magnus Fagerstedt hastigt hade lämnat byrån. Vid tidpunkten var Patrik Anderbro chef över KPMGs verksamhetsområde små och medelstora företag och inne på sitt artonde år på byrån. Och även om frågan kom plötsligt, så tvekade han inte om svaret.

– Det var självklart för mig att tacka ja. Jag blev både glad och stolt över att få chansen att leda KPMG på den resa vi hade påbörjat, säger Patrik Anderbro.

Förväntningarna är höga och det är med ödmjukhet i tonen som Patrik Anderbro berättar om sitt uppdrag. I grunder handlar det om att genomföra förändringar och satsningar för att göra KPMG till det självklara valet för både medarbetare och kunder.

– Vi har en väldigt ambitiös affärsplan. Mitt uppdrag är att leda våra snart 1 600 medarbetare på den resan. Vi ska skapa trygghet för våra kunder och säkerställa att vi är så moderna och framåtriktade att vi gör skillnad och bidrar till att de kan fortsätta att utvecklas.

Det var intresset för ekonomi och siffror som för 18 år sedan lockade Patrik Anderbro till branschen. Men det som har hållit honom kvar är den näst intill magiska känslan att göra skillnad för kunderna jämte möjligheten att utvecklas. Den känslan vill han att även dagens unga medarbetare ska uppleva, så att de väljer att stanna kvar och ser en framtid inom byrån.

Din företrädare hade som mål att göra KPMG till den yngre generationens favorit. Tar du över det målet?

– Självklart vill vi vara den yngre generationens favorit. Att attrahera och behålla de bästa medarbetarna är en jätteviktig fråga för oss och en utmaning för hela branschen. Men vi vill också vara en favorit för mer seniora medarbetare som kan bidra med nya perspektiv från andra företag och organisationer.

Varför lämnar unga medarbetare branschen?

– Jag tror att den höga personalomsättningen till stor del handlar om att utvecklingen går för långsamt om man ska lära sig allt från grunden manuellt. Men teknikutvecklingen gör att många tråkiga moment kan tas bort, inte minst på revisionssidan, vilket gör att yrket blir mer intressant.

Du anser att yngre generationen behöver utmaningar, vad menar du?

– Vi ska våga utmana den nya generationens medarbetare genom att låta dem vara med i olika projekt och ge dem ansvar. Många lägger sig lite platt i den frågan och säger att den nya generationen vill se förändringar snabbt, att det ska var framsteg hela tiden. Men ingen mår bra av att befordras utan att först göra en prestation.

De senaste åren har en grupp yngre medarbetare – New generation round table – fungerat som rådgivare till företagsledningen. Kommer den att finnas kvar?

– Jag tror på idén med ett skuggteam som får vara med att tycka till om vilka frågor vi ska driva. Det ska vi absolut fortsätta med. Sen ser vi hela tiden över upplägg och utformning så att det blir intressant och värdefullt för alla parter.

Hur har din bakgrund som bandyspelare på elitnivå påverkat dig?

– Det har påverkat mig mycket i min syn på ledarskap. Som lagspelare vet man att även om en del spelare får större rubriker är det tack vare att andra i laget också haft viktiga roller. Man kämpar för att åstadkomma något tillsammans. Men för att nå dit måste man vara tydlig med förväntningarna, våga utmana och ge individen möjligheter att växa i sin roll.

Vilken sorts ledare vill du ha på KPMG?

– Vi ska ha ledare som verkligen brinner för att göra skillnad och ser individens roll i helheten. Vi försöker trumma in att alla ska känna ett ansvar för ledarskap, dels för sin egen utveckling men också för att hjälpa andra att utvecklas. Det är viktigt att frigöra tid för ledarskapet. Tidigare var man till exempel revisor på hundra procent och lite ledare på fritiden. Men det håller inte i dag.

Ni har tagit in en ny person i företagsledningen som ska ansvara för er ”digitaliseringsresa”, varför?

– Vi vill tänka nytt och undersöka hur vi kan digitalisera och automatisera hela vårt erbjudande. Traditionellt har vi ju haft skatt, revision och rådgivning, men här har vi en funktion som går över hela linjen. Vi jobbar med att vara proaktiva och se hur vi med ny teknik, ny kunskap och mer datadriven rådgivning kan erbjuda våra kunder moderna tjänster. Det är ett arbete som sker inom alla våra verksamhetsområden.

Får ni någon respons från kunderna?

– Vi får feedback på att det funkar bra, både från våra stora kunder och mindre företag. Det är en bred ansats men jag är övertygad om att vi kan uppnå väldigt mycket genom att göra de här investeringarna.

Enligt Balans jämställdhetsundersökning 2019 har KPMG 20 procent kvinnliga delägare. När är det 50/50?

– Jag törs inte säga när, men det är absolut en målbild vi har. Delvis är det gamla synder vi lever med och det är inte en skuta som vänds på en dag. Men vi har sjösatt ett antal projekt för att kunna göra skillnad, som vi hoppas ska bidra till att man vill vara kvar och utvecklas på KPMG, oavsett kön.

Vilken är den största utmaningen branschen står inför?

– Teknikfrågan. Hur branschen kan ställa om till ny teknik och arbeta med nya tekniska lösningar. Vi behöver ligga i framkant när det gäller teknikutvecklingen för att bli mer intressanta och kunna attrahera de bästa medarbetarna. Vi måste också se till att män och kvinnor har samma förutsättningar att utvecklas i sina yrkesroller och nå toppen. Om vi som bransch inte tar de här frågorna på allvar kommer vi ”få stryk” framöver.

Text: Pernilla Halling

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%