Innehåll

Balans nr 6 2019

Med Norden som spelplan

Att jobba över landsgränser är en självklarhet för svenska Deskjockeys. Nyligen öppnade byrån kontor i Helsingfors och målet är att bli digitala specialister med ett nordiskt perspektiv.

Fiskhamnen, Helsingfors. Fasaden på Lindström House skvallrar om kontorsbyggnadens fabriksförflutna. Men bakom de röda tegelväggarna öppnar sig ett modernt kontorslandskap som huserar allt från välkända finländska och internationella företag till växande start up-verksamheter. Det är här som det svenska revisions- och ekonomiföretaget Deskjockeys valt att placera sitt första finländska kontor.

På ena sidan huset pulserar det gamla slakthusområdet, en urban mötesplats för matkultur och entreprenörskap. På andra sidan susar bilarna förbi på Backasgatan, den snabbaste vägen till Helsingfors-Vanda flygplats. Det var två avgörande kriterier för valet av det nya kontoret, menar Carita Nilsson, Deskjockeys nya finländska Country manager.

– Dels var det viktigt för oss att sitta centralt. Det här är ett urbant och växande område med många trevliga restauranger och lite puls, vilket kändes perfekt. Dessutom underlättar närheten till flygplatsen då vi ofta får besök från Sverige och jag själv också reser en del mellan länderna, berättar hon när Balans besöker henne på det nya kontoret.

Förra våren skrev Balans om att svenska Deskjockeys expanderar sin verksamhet till Helsingfors, Finland. En självklar utveckling av verksamheten som har två finsktalande delägare och flera kunder med kopplingar till grannlandet i öst. Den nya Country Managern Carita Nilsson fick i uppdrag att dra i igång verksamheten. Hon har en bakgrund inom förvaltning och har bland annat jobbat i nio år på Accountor Finland som revisor och teamleader.

– Vi började egentligen helt från noll. Första halvåret gick främst ut på att etablera själva verksamheten här. Den innebar att söka lokal, hitta möbler och kontakta samarbetspartners. Efter jul har vi kommit igång mer med att hitta nya kunder och vi har nu inlett arbetet med att profilera oss mot dem.

I det ljusa kontorsutrymmet står i dag tre skrivbord placerade intill de stora fönstren mot det gamla slakthusområdet. Två av dem betydligt tommare än det tredje, Carita är i nuläget den enda som sitter på kontoret på heltid. Men ensam känner hon sig inte.

– Mina arbetsdagar är väldigt varierande. Jag gör traditionellt revisionsarbete, är i kontakt med kunder och samarbetspartners och gör besök på vårt kontor i Stockholm ibland. Varje morgon håller vi alla ett skypemöte där går vi igenom dagens agenda. Jag har kollegor som sitter runt omkring i Sverige och en kollega som jobbar mycket från Oslo och det funkar toppen.

En del av kunderna har Carita tagit med sig från den svenska verksamheten. Bland annat jobbar hon med svenska dotterbolag som har finländska moderbolag. Ett annat viktigt fokus är en tät dialog med samarbetspartners för att utveckla digitala system som möjliggör global användning. Carita ser många fördelar med att jobba över landsgränserna.

– Det som uppskattas allra mest av våra kunder är att de får en kontaktperson som hjälper dem med deras verksamhet i både Finland och Sverige. Kunder från Finland uppskattar att vi kan hjälpa dem på finska med deras etablering i Sverige och vice versa för de svenska kunderna. Den grundläggande lagstiftningen är ganska lika och jobbar man med ett bra digitalt system är man inte lika bunden till geografi.

Ni har talat om att man har kommit längre med den digitala utvecklingen i Finland än i Sverige. Hur tar det sig uttryck?

– I Sverige har vår byrå hyllats för att vara framåt i det digitala. Men jag skulle säga att alla byråer ligger på den nivån i Finland. Här är alla redan med på den digitala resan och man får exempelvis inte skicka in papper till skattemyndigheten, utan allt sker digitalt. Min uppfattning är att de finländska programutvecklarna har tryckt på myndigheterna att bli mer digitala.

Nästa steg för byrån är också att fylla de två tomma kontorsstolarna. Målet är att bli en aktör i Norden att räkna med.

– Just nu letar vi efter en lönekonsult och ytterligare en revisor. Vi vill bli specialister på ett nordiskt perspektiv och har ett bra nätverk redan nu att tillgå. Vårt täta samarbete med programutvecklare fortsätter också och vi hoppas kunna öppna fler digitala dörrar i framtiden, säger Carita Nilsson.

Text: Anna Ekström

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%