Innehåll

Balans nr 7 2019

Krönika – Kan du definiera rättvisande bild?

Val av ord kan vara viktiga. I politiken väljs ofta värdeladdade ord i syfte att styra den politiska debatten i en viss riktning. Redovisare däremot sysslar ju primärt med siffror och behöver inte bekymra sig om ord. Siffror är till skillnad från ord objektiva och entydiga. Och en redovisare skulle aldrig använda ett ord som har en otydlig definition. Om det inte handlar om rättvisande bild, förstås!

Begreppet rättvisande bild finns i varenda revisionsrapport i Sverige, men det är få som kan ge en explicit definition av vad det egentligen innebär. Begreppet är Storbritanniens främsta bidrag till EUs redovisningsdirektiv och det lades till som en effekt av Storbritanniens inträde i det europeiska samarbetet 1973. På engelska är det ”true and fair”, men varför svenskan inte är intresserad av sanningen är oklart. Förvirringen om begreppets innebörd startade direkt när direktivet började implementeras i början av 1980-talet. Den brittiska tolkningen var kopplad till idén om ”true and fair override”, vilket innebär möjlighet för företag att göra avsteg från redovisningsreglering om de kan motivera det. Den tyska tolkningen blev i stället att rättvisande bild uppnås om lagar följs (i likhet med den svenska tolkningen när ÅRL infördes 1996).

Vare sig begreppet kopplas till en ”override” eller inte är det svårdefinierat. Det kan däremot konstateras att det är ett positivt laddat begrepp. Det låter ju bättre att vara rättvisande än att inte vara det, så självklart vill redovisare och revisorer ha rättvisande finansiella rapporter. Liksom andra positivt laddade ord med oklar definition tenderar rättvisande bild att överanvändas.

En mycket användbar aspekt av IFRS är att det finns definitioner på allt det som behöver definieras. Ett sätt att reda ut betydelsen av rättvisande bild är därmed att titta närmare på hur det används i IFRS. I den senaste versionen av Föreställningsramen finns inte begreppet rättvisande bild med överhuvudtaget. I stället anges i Basis for Conclusion (BC2.70) att man väljer att använda relevans och korrekt återgivande för att återge de kvalitativa egenskaper IFRS strävar efter. Båda de begreppen har tydligare definitioner än vad rättvisande bild har.

IAS 1, punkt 15 nämner rättvisande bild (”fair presentation” i engelskt original). Det innebär enligt IAS 1 att korrekt återgivande ska följas. Framförallt definieras rättvisande bild dock via de gällande standarder och tolkningsmeddelanden som finns inom IFRS. Om IFRS följs, förutsätts att rättvisande bild uppnås. Min slutsats av detta resonemang är att IASB inte lägger någon stor vikt vid rättvisande bild, utan i stället fokuserar på de begrepp man använder i Föreställningsramen, samt på de standarder man tagit fram.

Det är förståeligt att svenska revisionsberättelser använder begrepp från ÅRL, som ju är den lag som ska tillämpas vid upprättande av finansiella rapporter i Sverige. Samtidigt är det otillfredsställande att begrepp används som de flesta inom professionen har svårt att definiera. I de fall en tydlig definition finns – som inom IFRS – hänvisas enbart till att rättvisande bild uppnås genom att gällande reglering följs. Det gör begreppet överflödigt eftersom det inte tillför någon information.

Nästa gång du stöter på någon som använder begreppet rättvisande bild så passa då på att fråga vad personen menar med det och vad definitionen egentligen är. Om frågan ställs tillräckligt ofta kanske en bra definition får fäste i Sverige, eller så upphör överanvändning av ett odefinierat positivt laddat begrepp. Det skulle öka precisionen när vi pratar om redovisning i Sverige.

Jan Marton, docent och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%