Innehåll

Balans nr 8 2019

Slaget om fördelningen av digitalskatten

Vi är på väg mot en ny världsordning inom internationell bolagsbeskattning. Men det är ännu ingen som talar om det i Sverige. Redan 2021 vill OECD ha nya regler på plats. Nu diskuteras två nya internationella ”skattepelare”. Dels en särskild bolagsskatt på digitala tjänster, dels en internationell minimiskatt på vinster. Vi får två parallella bolagsskatter med olika baser.

Digitala tjänster, det berör väl bara hightechföretagen från Silicon Valley? Så har vi tänkt hittills. Men även tillverkande företag säljer i dag digitala tjänster. Uppdateringar av teknik i varan, utveckling och installation av ny teknik med mera. Internet of Things är snart överallt. Den nya skatten ska träffa tjänster som riktas mot konsumenter från plattformar som ägs av företag i lågskatteländer. Skatten ska sedan fördelas mellan de länder där tjänsterna konsumeras. Det låter sympatiskt.

Nu står slaget om fördelningen av skatten mellan länder. Stora länder drar sannolikt längsta strået och de mindre, mer innovativa och tillverkande länderna, det kortaste. Till de senare hör Sverige. Konsumenten värderas högre än ingenjören. Men vad är konsumentinriktade företag? Alla tjänster landar väl i slutändan hos en konsument, direkt eller indirekt. Och varor som är del i en tjänst? Inte bara Silicon Valley har anledning att oroa sig. Nivån på den nya skatten? Den kan lätt justeras om man önskar öka omfördelningen mellan länder.

Den andra pelaren är en internationell minimiskatt. För den kan man ha mer sympati. I Sverige och flera andra länder finns principen. Men det förtar samtidigt möjligheten för länder att locka investeringar i sin strävan mot ökad ekonomisk utveckling. Insatsvaror, tjänster och immateriella rättigheter kan komma från olika håll. Vi talar om en blended rate.

Om OECD får ihop det återstår att se. Just nu är starkt ökad komplexitet i båda delarna det starkaste intrycket.

Hans Peter Larsson är skatteansvarig på FAR och auktoriserad skatterådgivare.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%