Innehåll

Balans nr 8 2019

Expertfrågan – Rekonstruktion – ett alternativ?

Kan företagsrekonstruktion vara ett alternativ för fler företag? Balans har vänt sig till Nils Albertsen och Hans Elliot för att reda ut vilka möjligheter som finns för aktiebolag att ansöka om rekonstruktion.

Vilka företag kan ansöka om rekonstruktion?

Svar: Enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion kan näringsidkare som har betalningssvårigheter ansöka om företagsrekonstruktion. Beslut om företagsrekonstruktion meddelas av tingsrätten, förutsatt att det finns förutsättningar för att en företagsrekonstruktion kan genomföras på ett sådant sätt att syftet med rekonstruktionen uppnås.

Vad innebär en rekonstruktion?

Svar: Syftet är att vidta åtgärder för att få verksamheten lönsam framgent. Inom ramen för rekonstruktion finns möjlighet att genomföra ett offentligt ackord och på så sätt förbättra bolagets ekonomiska ställning genom att bolagets borgenärer efterger en del av sina fordringar.

En företagsrekonstruktion innebär att bolagets skulder fryses vid beslutet om företagsrekonstruktion, det vill säga i princip en betalningsinställelse. Bolaget får då inte reglera skulder som fanns vid rekonstruktionsbeslutet.

Vad händer med företagets verksamhet under rekonstruktionen?

Svar: Verksamheten fortgår under företagsrekonstruktionen. Alla nödvändiga inköp måste ske kontant med likvida medel eller på annat sätt per omgående eftersom företaget i princip inte får uppta några nya skulder.

Under rekonstruktionen kan företaget varken försättas i konkurs eller bli föremål för utmätning. Om en konkursansökan kommer in till tingsrätten under rekonstruktionen ska den förklaras vilande.

Vad är styrelsens uppgifter under rekonstruktionen?

Svar: Styrelsen fungerar på samma sätt som tidigare, det vill säga styrelsens uppgifter övergår inte till rekonstruktören. Förutom det ansvar som styrelsen enligt lag normalt har i ett aktiebolag ska styrelsen också efterleva reglerna i rekonstruktionslagen, bland annat att inte uppta några nya skulder under rekonstruktionen och att följa rekonstruktörens anvisningar.

Vad är rekonstruktörens roll?

Svar: Rekonstruktören är vad man skulle kunna kalla en företagsdoktor. Tillsammans med företagets styrelse ska rekonstruktören analysera företagets ekonomiska ställning och i samråd med styrelsen upprätta en så kallad rekonstruktionsplan där det framgår hur syftet med företagsrekonstruktionen ska uppnås. Rekonstruktionsplanen ska distribueras till företagets borgenärer.

Rekonstruktören kan också medverka till att det genomförs ett offentligt ackord enligt vilket borgenärernas fordringar (bolagets skulder) sätts ned.

I de fall företaget ansöker om offentligt ackord ska rekonstruktören komplettera ansökan med bland annat en rekonstruktörsberättelse som, förutom orsakerna till betalningssvårigheterna och en del annan data, även ska innehålla uppgifter om återvinningsbara transaktioner och om hur företaget skött sin bokföringsskyldighet samt om det finns skälig anledning till att gäldenären gjort sig skyldig till brott mot sina borgenärer. På så sätt kan fordringsägarna få ta del av en kvalitetsbedömning innan de röstar i ackordsfrågan.

Hur påverkas bolagets revisor av rekonstruktionen?

Svar: Ställningen hos bolagets revisor är oförändrad under rekonstruktionen.

Revisorns upplysningsplikt gentemot vissa utomstående, 9 kap. 46§ aktiebolagslagen omfattar bland annat konkursförvaltare men märkligt nog inte rekonstruktör. Den kan ändå fullgöras eftersom styrelsens samtycke får anses föreligga vid rekonstruktion.

Om revisorn har betalningsanspråk för tidigare arbete kan hen begära en förklaring från bolaget att uppdraget ska fullföljas och begära betalning för arbetet. Ges inte sådan förklaring med rekonstruktörens samtycke inom skälig tid kan revisorn häva sitt uppdragsavtal. Revisorn har för övrigt en synnerligen god förmånsrätt för sin uppdragsersättning om konkurs senare skulle inträffa, dock under förutsättning att den inte är intjänad tidigare är sex månader innan konkursansökan kom in till tingsrätten.

Vem avger årsredovisning under rekonstruktion?

Svar: Styrelsens uppgifter under en företagsrekonstruktion är oförändrade, vilket innebär att det är styrelsen som upprättar och avger bolagets årsredovisning även under rekonstruktionsförfarandet.

Hur länge kan en rekonstruktion pågå?

Svar: Beslut om företagsrekonstruktion gäller i tre månader. Bolaget kan hos tingsrätten ansöka om, och få godkänt, en förlängning på tre månader i taget. Första förlängningen kräver särskilda skäl, andra och tredje synnerliga skäl. Maximalt kan en företagsrekonstruktion fortgå i tolv månader. Vid beslut om ackordsförhandling kan den pågå längre.

Vem utser rekonstruktören?

Svar: Tingsrätten utser rekonstruktören. Bolaget som ska bli föremål för företagsrekonstruktion kan förslå en rekonstruktör, som godtas av tingsrätten under förutsättning att hen är lämpad för uppdraget.

Är det något särskilt revisorn ska tänka på?

Svar: Rekonstruktionsplanen vilar oftast tungt på framtagna framtida budgetar och prognoser. Det är inte ovanligt att kompetens saknas i bolagen och det är viktigt att bolagets revisor beaktar sitt oberoende och inte medverkar till att upprätta underlagen till rekonstruktionsplanen.

Enligt lagen om företagsrekonstruktion har rekonstruktören rätt att anlita ett så kallat sakkunnigt biträde. Av vad som sagts tidigare är det direkt olämpligt att bolagets revisor biträder rekonstruktören som ett sakkunnigt biträde.

Eftersom revisorn vid genomförandet av sin revision har att iaktta reglerna enligt ISA 570 Fortsatt drift är det lämpligt att revisorn granskar rekonstruktionsplanen på motsvarande sätt och med iakttagande av sin professionella skepticism.

Revisorn bör också informera styrelsen om det ansvar den har, till exempel att skyldigheten att iaktta reglerna avseende upprättande av kontrollbalansräkning inte påverkas av företagsrekonstruktionen.

Hur påverkas förvaltningsrevisionen?

Svar: I normalfallet bör en företagsrekonstruktion inte påverka förvaltningsrevisionen nämnvärt. Det finns dock situa­tioner där ett skadeståndsansvar för styrelsen skulle kunna uppstå. Om bolagets styrelse skulle vidta åtgärder som strider mot lagen om företagsrekonstruktion kan rekonstruktören begära att rekonstruktionen ska upphöra vilket skulle kunna medföra ett skadeståndsansvar.

Hur bedömer revisorn företagets fortlevnadsförmåga i dessa situationer?

Svar: Som redogjorts för ovan har revisorn, vid sin revision, att iaktta reglerna i ISA 570, om det föreligger någon väsentlig osäkerhetsfaktor rörande bolagets förmåga att fortsätta sin verksamhet. Företagsrekonstruktionen är just en sådan osäkerhetsfaktor i sig själv. Företagsrekonstruktionen har normalt utlösts av en försämrad betalningsförmåga vilken gör att förutsättningarna för fortsatt drift kan ifrågasättas. Under pågående företagsrekonstruktion finns också osäkerheten om den kommer att kunna genomföras med ett offentligt ackord som i kombination med andra åtgärder skulle återställa bolagets betalningsförmåga. Om företagsrekonstruktionen inte går att genomföra som tänkt är risken för konkurs ofta överhängande.

Enligt ISA 570 ska revisorn granska styrelsen och utvärdera ledningens planer på framtida åtgärder samt granska och utvärdera tillförlitligheten för de prognoser som ledningen tagit fram och samtidigt bedöma om det finns tillräckligt stöd för de antaganden som prognosen bygger på.

Gäller bestämmelserna om likvidation och kontrollbalansräkning även under rekonstruktionen?

Svar: Reglerna om tvångslikvidation och kontrollbalansräkning påverkas inte av företagsrekonstruktionen. Av 25 kap. 13§ aktiebolagslagen framgår att styrelsen ska upprätta och låta revisorn granska en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital (beräknat enligt 14§ samma kapitel) understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, det vill säga när det föreligger vad man brukar benämna befarad kritisk kapitalbrist.

Även om betalningsförmågan (solvensen) och bolagets ställning (sufficiensen) är två olika begrepp går de inte sällan hand i hand, det vill säga att det är relativt vanligt att bolagets ställning försämras redan före det att en företagsrekonstruktion inletts men att det också mycket väl kan ske under själva företagsrekonstruktionen.

Vad gäller om företaget trots allt behöver låna pengar under rekonstruktionen?

Svar: Som redogjorts för tidigare är det viktigt att bolagets revisor informerar styrelsen om likvidationsreglerna eftersom risken för personligt betalningsansvar är påtaglig. Att uppta lån under rekonstruktion kräver rekonstruktörens samtycke. Om det sker under tid då styrelsen är skyldig att upprätta kontrollbalansräkning vilar personligt betalningsansvar över deras huvuden. Det gäller alltså att ständigt ha ögonen på regler som bär med sig sådana risker och följa regelverket till punkt och pricka.

Pernilla Halling

Nils Albertsen är auktoriserad revisor på Mazars.

Hans Elliot advokat och verksam som konkursförvalatare under cirka trettio år. Tidigare delägare i Limhamnsgruppen.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%