Innehåll

Balans nr 8 2019

Krönika – Vilka ändringar är att vänta i FARs rekommendation Årsredovisning i aktiebolag?

Policygruppen hanterar en aldrig sinande ström redovisningsfrågor som fångas upp av FARs medlemsservice och som ledamöterna i gruppen får i sitt dagliga arbete. En del av dessa frågor resulterar i förtydliganden i RedR 1 Årsredovisning i aktiebolag, som en del av den årliga översynen. I denna krönika belyser vi särskilt ändringar av klassificering av skulder och var i balansräkningen pensionsavsättningar som inte är tryggande enligt tryggandelagen ska redovisas.

I Balans fördjupning nr 2/2019 skrev policygruppen en artikel om när skulder ska klassificeras som kort- respektive långfristiga. Både K2 och K3 har bestämmelser om detta som innebär att om skulden förfaller till betalning inom tolvmånader ska den klassificeras som kortfristig. I vissa låneavtal kan det finnas ensidiga rättigheter för banken att säga upp krediten inom tolv månader trots att den överenskomna återbetalningen sträcker sig över flera år. Denna typ av klausuler innebär inte, vad vi erfar, att det står banken fritt att säga upp avtalet utan det måste föregås av en händelse hos banken som ligger utanför låntagarens kontroll. Vid bedömning av om skulden är kort- eller långfristig bör den överenskomna amorteringsplanen och/eller villkor för återbetalning utgöra underlag för klassificeringen. Räntebindningstiden är inte avgörande för denna klassificering. Dessa delar kommer att förtydligas i RedR 1.

Ett förtydligande som också görs är hur reglerna om händelser efter balansdagen ska tolkas i de fall ett lån omförhandlats efter balansdagen men innan årsredovisningen avges. För att vara en händelse som ska beaktas vid upprättande av årsredovisningen ska händelsen bekräfta ett förhållande som förelåg på balansdagen. Om ett lån förfaller till betalning inom tolv månader från balansdagen och ingen överenskommelse fanns per balansdagen kan en överenskommelse som träffas därefter inte utgöra ett förhållande som förelåg per balansdagen eftersom ingen överenskommelse fanns vid denna tidpunkt. Naturligtvis kan det vara motiverat att upplysa om att en överenskommelse träffats efter balansdagen som en väsentlig händelse efter balansdagen. Policygruppen angav i artikeln att det fanns planer på att publicera ett formellt uttalande om klassificering av skulder men har nu valt att i stället förtydliga detta i RedR 1.

En del företag har bittert fått erfara att den redovisningsmässiga hanteringen av en utfäst direktpension som säkerställs med en kapitalförsäkring i vilken den anställde har en panträtt får betydelse för vid vilken tidpunkt särskild löneskatt ska påföras pensionsutfästelsen och betalas. Det avgörande är under vilken rubrik i balansräkningen pensionsutfästelsen redovisas.

Pensioner som är tryggade inom någon av tryggandeformerna enligt inkomstskattelagen och som redovisas under rubriken ”Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser” medför avdragsrätt samtidigt som löneskatt ska utgå vid avsättningstidpunkten eftersom beskattningsunderlaget för löneskatt utgörs av ökningen av posten ”Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser”. Detta innebär att om en direktpensionstutfästelse redovisats i denna post ska särskild löneskatt utgå oavsett om denna pensionsutfästelse har skett igenom ett säkerställande som medger avdragsrätt eller inte. Om pensionsutfästelsen i stället redovisas under en annan rubrik än tryggandelagens ”Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser” ska löneskatt först påföras när pensionen betalas ut.

Mot bakgrund av ovanstående har policygruppen gjort en ändring i schemat för balansräkningen så att det nu finns två delrubriker, dels ”Avsatt för pensioner och likande förpliktelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse”, dels ”Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser” för att förtydliga pensionsavsättningar enligt tryggandelagen och övriga pensionsavsättningar. Även kommentarerna till posterna i balansräkningen har förtydligats.

Tänk vad en rubricering kan betyda!

Pernilla Lundqvist är redovisningsspecialist på EY och ordförande i FARs policygrupp för redovisning

Johan Roempke är redovisningsspecialist och auktoriserad revisor på EY, ledamot i FARs policygrupp för redovisning

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%