Balans fördjupning nr 1 2020

Rörelseförvärv enligt IFRS 3... fjortonde året – spänningen stiger, vad kommer i IASBs diskussionsrapport?

Koncernredovisningarna i de noterade företagens helårsrapporter för 2018 upprättades för fjortonde året enligt International Reporting Standards (IFRS). Björn Gauffin och Sven-Arne Nilsson har åter studerat särskilt hur de förvärvande företagen identifierar immateriella tillgångar. Dessutom för fjärde gången även goodwill i den efterföljande redovisningen, särskilt nedskrivningar.

Ett viktigt inslag i IFRS 3 Rörelseförvärv, som gavs ut inför 2005, är utvecklade regler för identifiering av immateriella tillgångar. Meningen är att ett reducerat belopp för goodwill gör sättet att redovisa goodwill mindre viktigt. Vidare är ett inslag att företags resultat förfinas genom att immateriella tillgångar med olika nyttjandeperioder skrivs av över dessa var för sig, eller värdenedgångsprövas och belastar resultatet enligt denna prövning. Slutligen ändrades IAS 36 Nedskrivningar inför 2005 så att goodwill, och identifierbara immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, inte skrivs av utan endast prövas för värdenedgång minst årligen.

Vår studie av 2018

De tretton föregående undersökningarna har vi alltså nu följt upp, genom att undersöka samtliga 302 företag noterade på Stockholmsbörsen [1] . Av dem genomförde 113 företag minst ett rörelseförvärv under 2018, enligt vad som kan utläsas av koncernredovisningarna, och vi har analyserat 110 [2] av de företagen. Liksom i elfte, tolfte och trettonde undersökningarna har vi med nedskrivningar av goodwill, av varje av de 215 företagen med goodwill i balansräkningen.

Det totala förvärvsbeloppet blev 2018 cirka 101 miljarder vilket är i stort sett oförändrat från 2017, då det minskade något till cirka 100 miljarder, efter att det ökade kraftigt 2016 till cirka 108 miljarder, från cirka 52 miljarder 2015. Vi ser i år något färre stora förvärvsbelopp: antalet förvärvande företag med förvärv totalt under året över 500 MSEK uppgick 2018 till 33, efter såväl 2017 som 2016 40 företag, från 22 företag 2015 och 27 företag 2014.

Fördelning på finansiella och materiella tillgångar, immateriella tillgångar och goodwill

I studien av fjortonde året fortsätter vi att relatera tillgångskategorierna enligt förvärvsanalyserna, inklusive goodwill, till summan av dessa tillgångar. Det gör vi för att undvika att statistiken påverkas av skuldsättningsgraden i förvärven och därmed den relativa köpeskillingen. Hela tiden är vi främst intresserade av identifieringen av immateriella tillgångar, och därmed goodwill som den resterande delen.

Studien av 2018 visar (figur 1) bland annat att av förvärvsanalysernas totala förvärvade tillgångar utgjorde i genomsnitt [3] :

  1. Finansiella och materiella tillgångar 13 %.
  2. Immateriella tillgångar (med avdrag för uppskjuten skatt), såsom varumärken, kundrelationer, patent, pågående forskning och utveckling, 28 %.
  3. Goodwill (resterande del) 59 %.

Figur 1: Fördelning av köpeskilling 2018

Utifrån vårt fokus på identifieringen av immateriella tillgångar visar vi att fördelningen på identifierade immateriella tillgångar och goodwill ser ut enligt följande under alla fjorton åren (figur 2):

Figur 2: Utveckling 2005–2018 för alla förvärvade företag respektive år

Året 2018 var, liksom de fyra föregående åren, med en relativt genomsnittlig nivå av identifierade immateriella tillgångar, med konsekvensen att andelen goodwill också var relativt genomsnittlig. De verkligt avvikande åren var 2007, 2009 och 2013. Den låga andelen immateriella 2007 kan förklaras av uppdrivna priser på förvärv före finanskrisen, utan att värdena på immateriella drevs upp motsvarande, och den höga andelen 2009 i så fall av nedtryckta priser under finanskrisen.

Relationen mellan immateriella tillgångar och goodwill hos olika förvärvare

Ett annat sätt som vi analyserar förvärven på är relationen mellan å ena sidan goodwillvärdet och å den andra totalt värde på identifierade immateriella tillgångar och goodwill (figur 3). Vi har även analyserat förvärven 2018 på detta sätt och grupperat 106 av de 110 analyserade företagen i respektive tioprocentsintervall. Fyra företag, med inga identifierade immateriella tillgångar, är ej med. (De företagen identifierade alltså enbart materiella tillgångar, men inga immateriella tillgångar, och fick inte heller någon goodwill.)

Alltså redovisade 14 förvärvare 2018 (eller 13%) goodwill men ej alls några identifierade immateriella tillgångar. Tre förvärvare hade netton av förvärvade tillgångar (materiella, finansiella och immateriella) och övertagna skulder som precis motsvarade köpeskillingen och därmed inte fick någon goodwill.

Gruppen 100%, goodwill men inga identifierade immateriella tillgångar (figur 4), ökade något detta år, men är fortfarande lägre än nivåerna 2008 – 2012, utom den låga andelen 2010.

Figur 3: Goodwill/identifierade immateriella tillgångar och goodwill

Figur 4: Andelen 100 %, goodwill men inga identifierade tillgångar

Gruppen 100 % kan, som tidigare år, förklaras med att en del av företagen gör begränsade insatser för identifiering av immateriella tillgångar vid mindre förvärv. I IFRS 3 finns inget undantag från att göra egentliga förvärvsanalyser även av mindre förvärv, och det är ett problem att föreställningsramens egenskap avseende väsentlighet inte verkar ha någon enhetlig tillämpning för förvärvsanalyser. Möjligen kan man av IFRS 3 (2008 punkt B 65) om upplysningar dra slutsatsen att om det under rapportperioden är ett enda oväsentligt förvärv, eller flera förvärv som även tillsammans är oväsentliga, behövs ingen egentlig förvärvsanalys [4] . Dock har vi, som sagt inledningsvis, ur hela undersökningen exkluderat tre företag med förvärv där företaget angett att förvärvet eller förvärven ej är väsentliga, varför det inte lämnar mer information.

Beskrivning av förvärvade immateriella tillgångar

Vi ser att trenden med en försämring vad gäller att specificera vilka immateriella tillgångar som identifierats bröts 2018, lägsta andelen sedan rekordåret 2011 (figur 5). Under 2018 var det 53 utav 93 företag med immateriella tillgångar (det vill säga 57%) som ej närmare specificerade vad förvärvade immateriella tillgångar bestod av och hur det verkliga värdet för immateriella tillgångar fördelade sig mellan de olika beståndsdelarna. Dessa 53 angav alltså i noten enbart att immateriella tillgångar identifierats och dessas totala verkliga värde. Alltså enligt figuren vissa variationer åren från och med 2012 men förbättring det senaste året.

De saknade specifikationerna förefaller vara en snäv tolkning av att upplysning ska lämnas om: ”De belopp som redovisats per förvärvstidpunkten för varje större slag av förvärvade tillgångar och övertagna skulder” (IFRS 3 2008 B 64 i), särskilt som upplysningarna ska hjälpa användare ”att bedöma karaktären på och den finansiella effekten av ett rörelseförvärv [...]” (IFRS 3 2008 p. 59) [5] . Två exempel på en långtgående tolkning av varje större slag som vi funnit är:

  1. Projektengagemangs förvärv av Integra Engineering AB där de redovisar ”Goodwill och andra immateriella tillgångar” i en enda post, därtill uppgående till 86% i förhållande till köpeskillingen. Deras kvalitativa beskrivning av de faktorer som utgör goodwill är att den är ”relaterad till marknadsmässiga och kompetensmässiga synergier”.
  2. XANOs förvärv av Blowtech-bolagen som ”medförde övervärden om sammanlagt 107 MSEK fördelat på goodwill (78 MSEK) och byggnader (29 MSEK)”, dock i den kvantitativa noten ”Immateriella anläggningstillgångar 74 625 [kkr]” (och verkligtvärdejustering av materiella anläggningstillgångar med 32 528 kkr). Goodwill sägs avse kundrelationer och synergieffekter följt av: ”Synergier förväntas främst uppnås [...] tillförs ytterligare teknikkompetens inom plåtbearbetning och tillgång till nya marknadssegment samt genom utnyttjande av gemensamma resurser.”

Figur 5: Saknar specifikation immateriella

Värdenedgångar på och nedskrivningar av goodwill

Vi har alltså precis som de tre föregående åren också undersökt alla 215 företag med goodwill i balansräkningen [6] : vilket beloppet av goodwill var och gjorda nedskrivningar 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018 [7] . Se figuren (figur 6) för totalbeloppen av goodwill före nedskrivningar och nedskrivningsbeloppen varje år (reduceringar till följd av avyttringar ingår i princip inte i dessa nedskrivningsbelopp). Antalet företag som gjorde nedskrivningar respektive år och nedskrivningsbeloppen i förhållande till totalbeloppen var:

  1. 2014: 32 företag och 0,9 %
  2. 2015: 23 företag och likaså 0,9 %
  3. 2016: endast 17 företag och 0,6 %
  4. 2017: 19 företag men hela 2,3 %. Dock stod Ericsson för 1,6 %-enheter och övriga 18 företag för 0,7 %-enheter
  5. 2018: 21 företag och knappt 1,0 %.

Figuren nedan illustrerar hur små nedskrivningarna är i förhållande till totalt redovisad goodwill, mellan 0,6 och 1,0% av goodwillposten, vilket även gäller 2017 exklusive Ericssons nedskrivning. Visserligen uppgick nedskrivningarna 2018 till nästan 1,0% men ändå så att i den takten kommer det att ta mer än hundra år innan all nu redovisad goodwill är nedskriven. Som framgår ovan fylls dessutom total goodwill på varje år med betydligt mer än vad som skrivs ner.

Beloppet av goodwill i förhållande till företagets eget kapital kan också analyseras. Vid en jämförelse med Björn Gauffin och Anders Thörnstens tidigare undersökning framgår att andelen bolag där goodwillposten utgör mer än koncernens egna kapital ökat kraftigt sedan 2008. Som synes i figuren (figur 7) har visserligen andelen bolag med ingen goodwill alls ökat, men samtidigt har bolagen där goodwill utgör mer än 50% av det egna kapitalet ökat från 31,3% av bolagen till 39,5%.

Figur 6: Goodwill och nedskrivningar

Figur 7: Goodwill som andel av eget kapital

Immateriellt allt större andel i de stora börsföretagen

Som en komplettering till analyserna av förvärvsnoter visar vi att goodwill och övriga immateriella tillgångar blir allt viktigare i börsföretagen. Utvecklingen av tillgångarnas andelar i 27 företag på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap-lista, exkluderat för så kallade tillgångsbolag (fastighets-, investment- samt gruv- och oljebolag) framgår i figuren nedan (figur 8):

Utvecklingen av de olika tillgångskategoriernas andelar i de 27 företagen är ju en stadig ökning i andelen goodwill och immateriella tillgångar till över 26 % nu, från cirka 23 % 2013 till 24 à 25 % 2014, 2015, 2016 och 2017, för att inte tala om från knappt 18 % 2006.

Figur 8: Bolagens totala tillgångar

Sammanfattning av studien av 2018

Efter att ha studerat även helårsrapporterna för 2018 kan vi konstatera:

  1. Summerat förvärvsbelopp 2018 detsamma som 2017 och åter det dubbla jämfört med 2015 men fortfarande avsevärt lägre än beloppet 2014, efter mer än fördubblat från 2013 till 2014. För de tidigare åren se figuren nedan (figur 9).
  2. Fortsatt andel identifierade immateriella tillgångar (av immateriella tillgångar och goodwill) på nivån de föregående fem åren utom 2013; och inte högre än de första två åren.
  3. Något ökad andel av förvärvarna som redovisar goodwill utan att alls identifiera immateriella tillgångar, 2017 lägsta andelen hittills och klart bättre än 2009, 2011 och 2012. Alltså fortsatt en klart positiv trend men en negativ trendavvikelse 2018.
  4. Andelen som inte närmare anger vilka immateriella tillgångar som identifierats klart bättre 2018 (57 %), det bästa på nivån från och med 2012 men ändå sämre än åren 2009–2011.
  5. Åter närmast försumbara nedskrivningar av goodwill av totalt redovisad goodwill även om upp till knappt 1 %, från 2017 0,7 % exklusive Ericssons nedskrivning.

Figur 9: Förvärvsbelopp börsbolagen

Debatt och andra undersökningar

Det som vi väntat på i åratal – staben på IASB föreslog i oktober 2015 att ge ut en diskussionsrapport i mitten eller slutet av 2016 – är nu nära. Senast vid IASBs möte i juli 2019 behandlades forskningsprojektet Goodwill and Impairment och beslutades om en diskussionsrapport som nästa steg. Den aktuella planen är att ge ut rapporten i februari 2020, enligt projektets sida på webbplatsen. I stabspappret som underlag vid mötet [8] ges en bakgrund, som säger en del om vad som kommer att ingå i den kommande rapporten.

Utgångspunkten är återföring på Post-implementation Review (PIR) of IFRS 3: den befintliga värde­nedgångsprövningen av goodwill är dyr och komplicerad, och värdenedgångar rapporteras inte i rättan tid och på ett adekvat sätt. Vidare är upplysningar om förvärv inte alltid adekvata, särskilt ges bristfällig information om det efterföljande utfallet av förvärvet. Slutligen kan redovisningen och värderingen för sig av vissa immateriella tillgångar vara utmanande.

Utifrån denna återföring ska:

  1. förslag utvecklas för att förbättra syftena med och kraven på upplysningar om förvärv,
  2. impairment-only model behållas för den efterföljande redovisningen av goodwill,
  3. en delsumma av eget kapital före goodwill framgå i balansräkningen,
  4. en endast indikatorbaserad värdenedgångsmodell för goodwill, immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar införas, och
  5. kassaflöden från framtida omstruktureringar eller förbättringar av tillgångar tillåtas, vid beräkning av nyttjandevärde, liksom indata och diskonteringssatser efter skatt.

IASB har också beslutat att inte fullfölja förslag att inkludera vissa immateriella tillgångar i goodwill. Vidare att inte utföra ytterligare arbete på effektiviteten av värdeprövningen, då de finner det omöjligt att vare sig göra betydande förbättringar av prövningen eller utforma en prövning som skulle träffa goodwill isolerat. Slutligen att inte återinföra avskrivning av goodwill.

Dock ska diskussionsrapporten, beaktande att endast en liten majoritet av IASB stödjer särskilt förslagen rörande den efterföljande redovisningen av goodwill, innehålla kommentarer på båda sidorna av argumenten för dessa förslag. Mellan raderna kan man nog här läsa att det gäller återinförande av avskrivning av goodwill.

Stöd för det senare gavs vid IFRS Symposium 2019 [9] . Där medverkade Fred Nieto, på staben hos IASB, och framförde fyra skäl att åter pröva avskrivning av goodwill [10] :

  1. Det är inte möjligt att utforma värdeprövning för att träffa förvärvad goodwill.
  2. Avskrivning skulle ge en enkel mekanism för att reducera förvärvad goodwill.
  3. Avskrivning skulle lätta trycket på värdeprövningen.
  4. Avskrivning skulle beakta bekymmer rörande stigande goodwillbelopp.

Stabens åsikt är att varken avskrivning eller enbart värdeprövning är ett perfekt svar men det finns inte övertygande stöd för att återinföra avskrivning. Den preliminära ståndpunkten är att inte återinföra avskrivning, men då majoriteten är liten kommer båda argumenten att ingå i diskussionsrapporten.

I juli 2019 ägde även ett gemensamt möte med FASB och IASB rum, och ett av ämnena var IASBs projekt Goodwill and Impairment och FASBs projekt Identifiable Intangible Assets and the Subsequent Accounting for Goodwill. FASB hade nyligen gett ut Invitation to Comment (ungefär motsvarande en diskussionsrapport från IASB, dock ett dokument från staben på FASB och utan åsikter av själva FASB) [11] . Ett av ämnena i den är huruvida den efterföljande redovisningen av goodwill ska ändras (från impairment-only model till avskrivning i kombination med värdeprövning eller enbart avskrivning) och ett annat huruvida identifieringen av immateriella tillgångar i ett förvärv ska ändras, därtill huruvida krav på upplysningar om goodwill och immateriella tillgångar ska läggas till eller ändras.

Beträffande årlig värdeprövning eller årlig avskrivning hävdar CFA Institute (i kommentarer till FASBs diskussionsrapport) att FASB inte på ett riktigt sätt har beaktat storleksordningen av en återgång till avskrivning [12] . CFA Institute kan visa att sådan återgång skulle utradera 45 % av eget kapital i bolag på S&P500 och totalt, över en tioårsperiod, reducera vinster och tillgångar med 5,6 trillioner dollar. (Det visar de med hjälp av strukturerade data, alltså XBRL-märkta, och XBRL International framhåller värdet av XBRL för att upplysa debatt och stödja policybeslut.)

Beträffande identifiering av vissa immateriella tillgångar är det i alla fall främst frågan om vissa kundrelaterade tillgångar och alla överenskommelser om icke-konkurrens. Utifrån en dikotomi av åsikter ställs frågor om bland annat inordnande av sådana immateriella tillgångar i goodwill skulle ge kostnadsbesparingar respektive medföra förlust av beslutsinformation.

Tomas Hjelström och Niclas Hellman återkommer till frågan som Sven-Erik Johansson och de behandlade 2016 [13] . Hjelström och Hellman utgår nu från olika bristfälligheter som PIR IFRS 3 visade på och som orsakar att värdnedgångar i goodwill rapporteras ”too little, too late” [14] . En av huvudanledningarna till värdeprövningens nuvarande ineffektivitet är att förvärvad goodwill allokeras till befintliga enheter, med ekonomisk men ej redovisad goodwill. En lösning är det som staben på IASB föreslagit och kallar för Pre-acquisition Headroom (PH) Approach. Förvärvad goodwill skyddas av det som kallas frihöjd ovanför huvudet i form av befintlig men ej redovisad goodwill. (Dock var en av IASBs preliminära åsikter vid mötet i juli 2019 att inte utveckla PH Approach.) Hjelström och Hellman kommer fram till att PH Approach leder till en mer effektiv värdeprövning än den nuvarande modellen i IFRS. PH Approach kan till och med bli ”övereffektiv” (”too much, too early”), i situationer där det ekonomiska värdet minskar i delar av den befintliga enheten som inte är relaterade till förvärvet.

Mot bakgrund av att 2018 blev ännu ett år med få företag som reducerade värdet på sin redovisade goodwill och då summan av reduceringarna i förhållande till de noterade företagens totala goodwill åter var under 1% ligger det nära till hands att instämma i slagordet ”too little, too late”, men med för sent avses väl att de få företag som faktiskt reducerar goodwill gör, eller tenderar göra, det för sent. Med för lite avses väl istället att summan varje år av reduceringar som görs är mycket liten i förhållande till summan av redovisad goodwill. (De få företag som faktiskt reducerar tenderar väl att ta i tillräckligt, om inte rentav för mycket utifrån det klassiska: det är lika bra att riva av hela plåstret på en gång.) Frågor som det finns anledning att ställa är hur mycket som vore lagom och när reduceringar ska ske för att inte vara för sena. Apropå det senare ska den kommande diskussionsrapporten utröna intressenternas förståelse av ”too late”. Den ska vidare ta upp förbättrade upplysningar som beskriver synergier och när i tiden de förväntas inträffa, beloppsintervall för synergier och intervall för förväntade kostnader för att uppnå synergier.

Apropå ”too little” bygger Hjelström och Hellman på L. T. Johnson och K. R. Petrones sex goodwillkomponenter varav den viktigaste nog är: synergielementet i kärngoodwill, verkliga värdet av förväntade synergier genom kombination av den förvärvade enheten med förvärvaren. Vidare utgår de från att synergier realiseras över ett begränsat antal år, så att värdeprövning idealt ska fånga värdenedgången i detta synergielement. Naturligtvis givet att synergier alls uppnås som förväntat.

Det strategiska skälet för förvärv, som IASB vill få bättre upplysningar om, skiljer sig självklart mycket mellan olika förvärv, och många förvärv är egentligen inte strategiska. Synergier varierar lika självklart mycket mellan förvärv. Medan Fred Nieto, på IFRS Symposium, resonerade främst i termer av kostnadssynergier förefaller Hjelström och Hellman mena såväl kostnads- som intäktssynergier. Ändå är en fundamental fråga om synergier typiskt sett är något som realiseras över ett begränsat antal år. Såväl i den företagsekonomiska teorin som i praktiken framhålls och tillämpas sedan årtionden att varje företag ska bli om inte marknadsledande i sin bransch så vara bland högst en handfull marknadsledande i branschen. Dessa positioner uppnås till stor del genom förvärv med åtföljande förvärvsgoodwill i redovisningen. The Economist uppmärksammar att i den amerikanska ekonomin har de mest dominerande företagens marknadsandel och lönsamhet ökat (även om fokus i artikeln är bristande innovation och investeringar) [15] . Konkret ökade mellan 1997 och 2012 den genomsnittliga intäktsandelen för de fyra största företagen i varje av 900 sektorer från 26 % till 32 %. Två rivaliserande berättelser tävlar om att förklara koncentrationsökningen, den ena att konkurrensen försvagats av några skäl, den andra att företag som är superstjärnor föst odugliga konkurrenter åt sidan. Endera berättelsen kan förklara storleken och den beständiga lönsamheten hos branschdominerande bolag. Synergier i denna mening realiseras i och för sig, oligopol bildas eller förstärks, men förbrukas inte över ett begränsat antal år, givet att oligopolvinsterna kan upprätthållas. Även om dessa branschförhållanden inte helt förklarar de marginella goodwillreduceringarna måste de beaktas om man ska förstå ”too little”.

ESMA offentliggör inför varje års granskning av årsredovisningar sina fokusområden, och vid granskningen 2018 av årsredovisningarna för 2017 rörde ett antal specifika punkter IFRS 3. Först och inte minst påminde ESMA företag om betydelsen av att utföra analysen av immateriella tillgångar i överensstämmelse med kriteriet för avskiljbarhet i IFRS 3 B 33 och att, där det är relevant, upplysa om de betydande bedömningar som ligger till grund för slutsatsen huruvida avskiljbarhet bedömdes nödvändig [16] . Inför granskningen 2019 av årsredovisningarna för 2018 fanns IFRS 3 inte nämnt, men man ska betänka att då var tillämpningarna av IFRS 9 och 15 i fokus, därtill upplysningar om förväntad påverkan av införandet av IFRS 16. Inte heller inför granskningen 2020 av årsredovisningarna för 2019 finns IFRS 3 ens nämnt, men man ska betänka att då fokuseras tillämpningen av IFRS 16 och uppföljning av vissa frågor vid tillämpningarna av IFRS 9 och 15 [17] .

Duff & Phelps i USA fortsatte 2019 med elfte årets studie av trenderna vad det gäller värdenedgång för goodwill, generellt och branschvis i mer än 8 800 noterade företag [18] . Den totala goodwillreduceringen i amerikanska noterade företag klättrade 125 % från 2017 till 2018 och nådde 78,9 miljarder dollar. Mycket av hoppet drevs dock av General Electric (GE) med 22,1 miljarder, men även exklusive GE klättrade reduceringen med imponerande 62 %. Den blev därmed nästan exakt lika stor som reduceringen under 2015. Procentuellt, inklusive GE, ökade reduceringen 2018 till 2,3 % (från endast 1,1 % 2017) av det totala goodwillbeloppet, alltså över kvoten för 2015, det tidigare avvikande toppåret med 2,1 %. Antalet företag med reduceringar ökade åter 2018 men endast från 293 till 307.

Goodwill för nästan 386 miljarder dollar lades till i balansräkningarna under 2018, ett rekordår och upp från 319 miljarder under det extremt robusta 2017. Duff & Phelps avslutar med reflektionen att hur ekonomierna i alla dessa förvärv slutligen kommer att falla ut återstår att se, men impairment-only model har förvisso kastat mycket ljus på framgången av förvärv gångna år.

Avslutning

Vi väntar nu med spänning på diskussionsrapporten från IASB, i februari. Som nämnt framförde Fred Nieto, på IFRS Symposium 2019, som ett skäl att åter pröva avskrivning av goodwill att det skulle beakta bekymret rörande stigande goodwillbelopp. De kraftigt stigande goodwillbeloppen har vi ju tagit upp som ett stort problem under flera år.

Frågan man kan ställa sig är om problemet ligger i själva identifieringen av immateriella tillgångar enligt IFRS 3, med syfte att begränsa omfattningen av goodwill, eller om problemet ligger i de mycket begränsade nedskrivningarna enligt IAS 36. Vi anser att problemet nog ligger inom båda områdena och att man därför bör ta ett helhetsgrepp om detta.

Dessutom baseras både identifieringen enligt IFRS 3 och värdeprövningen enligt IAS 36 på subjektiva antaganden. Eftersom såväl en större andel immateriella tillgångar (med bestämbara och begränsade nyttjandeperioder) som ökade nedskrivningar leder till kortsiktigt lägre resultat så finns det naturligt intresse för företagen att minska andelen immateriella tillgångar och begränsa goodwillnedskrivningarna. Detta leder till allt större goodwillposter.

Mer än 39 % av företagen på Stockholmsbörsen har ju nu goodwillposter som överstiger 50 % av det egna kapitalet, och i många är goodwill den största tillgångsposten i balansräkningen. Detta är trots allt en post som vi egentligen inte vet vad det är, utan den består av en blandning av förväntade synergier från genomförda förvärv, personal och även andra ej identifierade immateriella tillgångar, som förhoppningsvis leder till framtida vinster. Man kan ställa sig frågan om användare verkligen kan bedöma goodwillpostens effekt på bolagets finansiella ställning, samt på nuvarande och framtida finansiella resultat och kassaflöden.

Frågan man också kan också kan ställa sig är om problemet ligger i själva IFRS. Ligger inte problemet i stället i det övervakningsrevisionella komplexet? The Economist skrev hösten 2018 [19] , att goodwillsumman för globalt alla noterade företag uppgår till 8 trillioner dollar (teradollar, att jämföra med 14 trillioner dollar materiella tillgångar) och att ungefär hälften av de 500 europeiska och 500 amerikanska företagen med högst börsvärde har ”en tredjedel eller mer av sitt redovisade egna kapital uppbundet i goodwill”, och vi förvånas av att den initiala redovisningen av företagsförvärv och den efterföljande redovisningen av goodwill inte är ett återkommande fokusområde för ESMA och de nationella övervakningarna.

Apropå det övervakningsrevisionella komplexet erinrar vi oss vad vi i artikeln om tredje året såg som en utvecklingsväg, att företagen tvingas att genomgående bli bättre på att följa reglerna genom:

  1. Hårdare tag från revisorer (vilket antagligen ej kommer ske om inte marknaden ställer högre krav).
  2. Ökat intresse och ytterligare krav från analytiker (vilket antagligen inte kommer ske om inte informationen blir bättre och mer transparent).
  3. En förbättrad och fördjupad börsgranskning eller redovisningstillsyn (vilket antagligen är den initialt viktigaste punkten).

Björn Gauffin är verksam vid Kanton AB.

Sven-Arne Nilsson är verksam vid Deloitte och var adjungerad professor vid Linköpings universitet.

  • [1]

    Samtliga svenska aktiebolag med aktier noterade på Stockholmsbörsen (OMX Nordic Exchange Stockholm) 2019-05-08, utom de som inte var noterade även 2018-12-31.

  • [2]

    Alltså har vi exkluderat tre företag med förvärv där företaget angett att förvärvet eller förvärven ej är väsentliga.

  • [3]

    Liksom i studierna av de föregående tretton åren ovägda genomsnitt.

  • [4]

    I Börsens rapport om övervakning av finansiell information under 2018 stod det att upplysningar ska lämnas för varje förvärv men att punkt B 65 tillåter sammanslagning av enskilt oväsentliga förvärv, men det stod inget om att egentlig förvärvsanalys inte behövs av oväsentliga förvärv. En förklaring om vad som anses som väsentligt förvärv borde, enligt Börsen, vara en mer företagsspecifik upplysning enligt IAS 1 p. 122.

  • [5]

    Det står i kontrast mot att upplysningar ska lämnas för varje slag av immateriell tillgång, enligt IAS 38 Immateriella tillgångar p. 118.

  • [6]

    I år hade 215 aktiebolag goodwill, utav 302 svenska aktiebolag med aktier noterade enligt ovan. De följande beloppen för 2014, 2015, 2016 och 2017 är från undersökningarna i förrfjor och i fjor.

  • [7]

    Dock undersökte Björn Gauffin och Anders Thörnsten goodwillnedskrivningarna under 2008 och 2009, även då begränsade till 1-2 % (trots mitt under finanskrisen): Gauffin, B., & Thörnsten, A. (2010). Goodwillnedskrivningar 2009, en svårbedömd historia. Balans, (8–9), 49-52.

  • [8]

    IFRS. (2019). Goodwill and Impairment. July 2019. Agenda ref. 18. Tillgänglig 2020-01-03: https://cdn.ifrs.org/-/media/feature/meetings/2019/july/iasb/ap18-goodwill-and-impairment.pdf

  • [9]

    IFRS Symposium 2019 Om konferensen. Tillgängligt 2020-01-03: https://ifrssymposium.se/

  • [10]

    IFRS Foundation. (2019). How Preparers & Investors view IASB projects on [...] (ii) Goodwill and Impairment. Tillgänglig 2020-01-03: https://ifrssymposium.se/wp-content/uploads/2019/09/Fred-Nieto-IASB-PFS-and-Goodwill-Impairment.pdf

  • [11]

    FASB. (2019). Identifiable Intangible Assets and Subsequent Accounting for Goodwill. Tillgänglig 2020-01-03: https://www.fasb.org/jsp/FASB/Document_C/DocumentPage?cid=1176172950529&acceptedDisclaimer=true

  • [12]

    CFA Institute. (2020-01-13). Re: Invitation to Comment (ITC) Identifiable Intangible Assets and Subsequent Accounting for Goodwill. Tillgänglig 2020-01-26: https://www.fasb.org/cs/BlobServer?blobkey=id&blobnocache=true&blobwhere=1175836097338&blobheader=application%2Fpdf&blobheadername2=Content-Length&blobheadername1=Content-Disposition&blobheadervalue2=1437883&blobheadervalue1=filename%3DINTANGGW.ITC.103.CFA_INSTITUTE_SANDRA_J._PETERS.pdf&blobcol=urldata&blobtable=MungoBlobs

  • [13]

    Se: Gauffin, B., Hagström, T., & Nilsson, S-A. (2017). Rörelseförvärv enligt IFRS 3, elfte året. Balans, Fördjupning #2/2017.

  • [14]

    Hellman, N. & Hjelström, T. (2019). Goodwill Impairment Test Effectiveness: An Evaluation of the Pre-acquisition Headroom Approach. Paper presented at the 15th Workshop on European Financial Reporting (EUFIN).

  • [15]

    The Economist. (2019-12-14). Free exchange Mighty market power dangers.

  • [16]

    ESMA. (2017). PUBLIC STATEMENT European common enforcement priorities for 2017 IFRS financial statements. ESMA32-63-340. Tillgänglig 2020-01-17: https://www.esma.europa.eu/press-news/esma-news/listed-issuers-must-focus-new-ifrs-standards-in-2017-annual-financial-reports

  • [17]

    ESMA. (2019). PUBLIC STATEMENT European common enforcement priorities for 2019 annual financial reports. ESMA32-63-791. Tillgänglig 2020-01-17: https://www.esma.europa.eu/press-news/esma-news/eu-enforcers-must-monitor-closely-new-reporting-standards

  • [18]

    Duff & Phelps. (2019). 2019 U.S. Goodwill Impairment Study. Tillgänglig 2020-01-28: https://www.duffandphelps.com/insights/publications/goodwill-impairment/us-goodwill-impairment-report-2019

  • [19]

    The Economist. (2018-09-01). Schumpeter As good as it gets.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%