Under 2019 trädde ett antal nya bestämmelser i kraft på inkomstskatteområdet och ett antal rättstvister har avgjorts i skattedomstolar. Några av de nya bestämmelserna är nya regler om primäravdrag och ränteavdrag. Frågan är om, och i så fall vilken, påverkan dessa bestämmelser respektive rättspraxis får på redovisningen på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning. Omfattningen och karaktären av denna påverkan beror till viss del på vilket redovisningsregelverk som tillämpas.

Primäravdrag är ett nygammalt begrepp och innebär att det för räkenskapsår som börjar tidigast den 1 januari 2019 finns möjlighet till ett skattemässigt primäravdrag avseende utgifter för ny-, till- eller ombyggnad av hyreshus. Primäravdraget uppgår till tolv procent och fördelas på de första sex åren efter färdigställandet av investeringen. Avdraget erhålls utöver de ordinarie värdeminskningsavdragen och påskyndar således den skattemässiga kostnadsföringen i tiden av fastighetsinvesteringar för hyreshus. Inkomstskatteregleringen kan generellt sägas vara frikopplad från god redovisningssed på fastighetsområdet.

K2 innehåller emellertid viss anpassning genom att nyttjandeperioden för ny,- till- och ombyggnad får bestämmas till de som följer av Skatteverkets allmänna råd och det skulle potentiellt kunna antas att även primäravdraget får påverka periodiseringen av anskaffningsutgifter för hyreshus i redovisningen. Denna frivilliga kopplingen i K2 gäller dock inte för primäravdraget. Primäravdraget påverkar därför inte det redovisade värdet i K2, vilket BFN också klargjort på sin hemsida. K3 innehåller inte motsvarande möjliga anpassning till skatterätten avseende fastigheter och skattemässiga primäravdrag påverkar inte heller det redovisade värdet på hyreshusinvesteringar. Däremot förändras sannolikt de temporära skillnaderna avseende byggnader, vilket föranleder redovisning av uppskjuten skatt.

Sammanfattningsvis innebär ett utnyttjande av primäravdrag en resultatförbättring jämfört med att inte utnyttja en sådan möjlighet vid tillämpning av K2. Resultatförbättringen är hänförlig till den minskade aktuella skatten. Vid tillämpning av K3 påverkas inte nettoresultatet av huruvida en möjlighet till primäravdrag utnyttjas eller inte eftersom effekten på aktuell skatt neutraliseras via uppskjuten skatt.

De skattemässiga ränteavdragsreglerna har också ändrats för räkenskapsår som påbörjas från 1 januari 2019. Regleringen är relativt komplicerad men möjligheten att tillämpa ett gränsvärde på 5 Mkr innebär att många företag inte berörs. Ingår man i en intressegemenskap gäller gränsvärdet hela intressegemenskapens räntenetto.

I de nya ränteavdragsreglerna ingår en möjlighet att spara negativa räntenetton som inte kunnat utnyttjas förutsatt att gränsvärderegeln inte tillämpas. Då uppkommer frågan hur ett sådant sparat räntenetto ska behandlas i redovisningen. Vid tillämpning av K2 finns inte någon möjlighet att redovisa någon tillgång avseende det sparade räntenettot och den förhöjda skattekostnaden som de ej avdragsgilla räntekostnaderna innebär minskar nettoresultatet fullt ut.

I K3 ska uppskjutna skattefordringar redovisas avseende avdragsgilla temporära skillnader, underskottsavdrag och andra outnyttjade skatteavdrag, förutsatt att kriterierna för aktivering är uppfyllda. Om det är sannolikt att avdraget kommer att kunna utnyttjas i framtiden kommer den då uppkomna uppskjutna skatteintäkten helt eller delvis neutralisera den ökade belastningen på det redovisade nettoresultatet som den ökade aktuella skattebelastningen innebär.

Ovanstående redogörelse visar på komplexiteten mellan sambandet redovisning och beskattning och hur relativt komplicerade skattebestämmelser delvis ger avtryck även i redovisningen. Innebär detta förenklingar och i så fall för vem. För tillämparen, tveksamt, för användaren, ännu mer tveksamt. Vad är det för underlag de finansiella rapporterna egentligen ger. Eftersom redovisningen och beskattningen har olika syften är frågan hur länge detta samband kan fortgå...

Pernilla Lundqvist är redovisningsspecialist på EY och ordförande i FARs Policygrupp för redovisning.

Conny Lysér är redovisningsspecialist på KPMG och ledamot i FARs Policygrupp för redovisning.