Innehåll

Balans nr 3 2020

Bokföringsnämnden – ingen vanlig myndighet

Bokföringsnämnden är en så kallad nämndmyndighet. Det innebär att den styrs av ledamöter som representerar olika intressen och expertis på redovisningsområdet.

Bokföringsnämndens huvudansvar är att utveckla god redovisningssed i Sverige. Som framgår av det här reportaget importeras en hel del av denna från utlandet. Det handlar om EU-lag, som i sin tur hänvisar till IFRS, men naturligtvis även om svensk lagstiftning. Enkelt uttryckt utvecklar bokföringsnämnden lagstiftningen till normgivning, Bokföringsnämndens allmänna råd, BFNAR.

– God sed är ofta regler som återspeglar en rådande praxis, därför är vårt arbete beroende av input från branschen. Sen kodifierar vi eller utvecklar det till allmänna råd, säger Stefan Pärlhem.

Bokföringsnämnden är en nämndmyndighet; myndighetens beslut fattas av en nämnd som till lika delar består privata organisationer som myndigheter. På det sättet är BFN något av en av hybrid mellan en myndighet och en privaträttslig organisation. Syftet med konstruktionen är att beslutsfattandet ska återspegla olika samhällsintressen.

Typiskt sett, när man ser till olika länder, står statsapparaten för lagstiftning medan standarder och normer ofta ges ut av en privaträttslig organisation. Att man inte valt den vägen i Sverige beror bland annat på kopplingen mellan redovisning och beskattning.

– En stor del av skatterätten bygger på god redovisningssed, det är ett av skälen till att det är en myndighet som har ansvaret för att utveckla den goda seden, säger Stefan Pärlhem.

När IFRS blev lag i EU kunde medlemsländerna välja att tillämpa den inte bara på börsbolagens koncernredovisningar men på alla företag i landet. Det var aldrig aktuellt i Sverige.

– Nej, i Sverige tyckte man lite tillspetsat att det inte var lämpligt att ett privaträttsligt organ i London skulle bestämma hur mycket svenska företag ska betala i skatt, säger Stefan Pärlhem.

Förutom branschen, som representeras av exempelvis FAR, är även andra myndigheter och akademiska intressen representerade i Bokföringsnämnden.

Text: Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%