Innehåll

Balans nr 3 2020

ISA är en global produkt medan IFRS är en europeisk

Det finns både likheter och skillnader i hur redovisningsstandarder respektive revisionsstandarder kommer till. Till likheterna hör standardsättarnas fokus på stora företag, medan skillnaden bland annat handlar om olika traditioner.

Blott en bokstav skiljer IASB och IAASB åt. Men när man tittar närmare på vad som döljer sig bakom de båda akronymerna kan man till att börja med konstatera en skillnad på 5 585 kilometer, det vill säga fågelvägen mellan London och New York.

IASB bildades i London på 1980-talet medan IAASB grundades i New York redan i slutet av 1970-talet. IASB tar fram standarder för börsbolagens koncernredovisning, IFRS, medan IAASB ger ut, International Standards on Auditing, ISA.

IAASB är en oberoende global standardsättare med 18 ledamöter från hela världen, inklusive ordföranden. Sammansättningen speglar dels organisationens geografiska spridning, dels olika intressen där några ledamöter är från branschen, några är från myndigheter och några akademiker.

Claes Norberg, redovisningsexpert på Svenskt Näringsliv, är verksam inom båda systemen.

– ISA är färgat av amerikanskt tankesätt medan IFRS är en mer europeisk produkt. Amerikanarna gillar detaljerade regelverk, medan när det gäller IFRS så upprepar vi hela tiden att det ska vara principbaserat. Men själva arbetet går till på liknande sätt i de båda organisationerna.

Claes Norberg har varit Business Europes representant i EFRAG (som hjälper EU-kommissionen att anta nya IFRS) ända sedan 2014. Däremot var det helt nyligen som han valdes in i en av IAASBs arbetsgrupper, så kallade Consultative Advisory Group (CAG).

Den rådgivande gruppen, Consultative Advisory Group (CAG) är en sorts institutionaliserad remissinstans där även revisorernas europeiska paraplyorganisation Accountancy Europe har en representant. Bland representanterna från nära 30-talet organisationer märks även exempelvis Baselkommittén, EU-kommissionen och Världsbanken.

En viktig skillnad mellan ISA och IFRS är att IFRS blir en del av europeisk lag, medan ISA står på egna ben. Däremot stadgar EUs direktiv och förordning på revisionsområdet att revision ska bedrivas enligt internationella revisionsstandarder.

– EUs revisorsdirektiv är förberett för att ISA ska tillämpas. Men beslut om detta ska fattas av EU-kommissionen och än så länge har Kommissionen inte fattat något sådant beslut, säger Anders Ahlgren, chefsjurist på Revisorsinspektionen.

Det innebär att det faktiskt fortfarande är medlemsländerna som bestämmer huruvida det är ISA eller någon annan standard som ska tillämpas. Men frågan är teoretisk.

– I praktiken tillämpar alla ISA för det finns inget annat, säger Anders Ahlgren.

ISA genomgår alltså inte samma antagningsprocess som IFRS gör, där varje ny standard antas genom ett nytt direktiv där EFRAG fungerar som bro mellan EU-byråkratin i Bryssel och Standardsättaren i London.

Strängt taget är ISA alltså ännu inte lag i EU (även om det är det i praktiken) och det innebär att EUs medverkan i standardsättningen inte går utöver att vara en ”kvalificerad remissinstans” som Anders Ahlgren uttrycker det.

CEAOB, Committee of European Auditing Oversight Bodies, som är de nationella revisorsinspektionernas samarbetsorgan, har en viktig roll för att föra fram de europeiska intressena. CEAOB har flertalet working groups varav IASS, International Auditing Standards Subgroup, tar fram remissvar till IAASB som tar fram ISA.

Både IFRS och ISA är framtagna utifrån storbolagsperspektiv. I fallet IFRS är det naturligt eftersom det handlar om att skapa jämförbarhet mellan börsbolagens koncernredovisningar. IFRS finns även i en enklare version, IFRS for SMEs som även ligger till grund för den svenska Bokföringsnämndens huvudregelverk (K3). (BFN erbjuder vid sidan av K3 andra ramverk som är anpassade för de mindre företagens behov, och dessa är fristående från IFRS.)

På revisionsområdet finns än så länge inte motsvarande anpassning, utan ISA tillämpas på alla revisionsuppdrag, om än proportionerligt så till vida att hänsyn ska kunna tas till revisionsklienternas storlek och komplexitet. Till försvar för den modellen brukar det sägas att en revision är en revision (an audit is an audit). Den ansatsen har dock utmanats de senaste åren – när företrädare de nordiska länderna gått i bräschen för en ISA som är anpassad för mindre företag.

Text: Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%