Innehåll

Balans nr 3 2020

”Det går faktiskt att påverka systemet”

Internationell standardsättning är en tungrodd process som kan verka avskräckande. Men den går faktiskt att påverka. Det säger Helene Agélii, generalsekreterare för Nordiska Revisorsförbundet NRF.

På försommaren 2015 gick ett förslag till standard för revision i mindre företag ut på remiss inom framför allt Norden. Nordiska revisorsförbundet NRF stod som avsändare, men ett mindre antal individer hade varit särskilt pådrivande i frågan.

Man ville komma bort från detaljstyrningen i ISA, som dessutom framför allt är anpassad för de största företagen, samt de tillhörande kraven på administrativa åtgärder och dokumentation.

Remissrundan bland revisionsbyråer och tillsynsmyndigheter i de nordiska länderna gav dock inget entydigt stöd för initiativet som på denna tid hette Sase (Standard for Audit of Small Entities). Såväl de största revisionsbyråerna som dåvarande Revisorsnämnden var skeptiska. Hur skulle Sase förhålla sig till ISA och hur skulle myndigheten kunna utöva sin tillsyn?

Men eldsjälarna i NRF gav inte upp och i stället för att jobba vidare med Sase, beslöt man sig för att fokusera på att få upp frågan på IAASBs agenda. På ett internationellt möte i Paris 2017, organiserat av IAASB tillsammans med Frankrikes motsvarighet till FAR, presenterade NRF sitt förslag och lyckades, mot alla odds, få gehör för vikten av att underlätta och effektivisera revisionen av mindre komplexa företag.

– Sedan dess har det hänt det väldigt mycket, säger Helene Agélii, NRFs generalsekreterare sedan 2019 och även technical advisor inom IAASB.

I början av 2019 tog IAASB fram Discussion Paper on Audits of Less Complex Entities, som skickades ut på remiss och som dessutom diskuterades livligt vid den Pariskonferens som ägde rum i maj förra året. Frågeställningarna i remissunderlaget var väldigt konkreta: Är ISA ett problem? Vad är i så fall problemet? Vad ska IAASB göra?

Vid Pariskonferensen var bland andra även en representant från svenska Riksrevisionen inbjuden, för att dela med sig av resultatet av Riksrevisionens granskningsrapport med anledning av revisionspliktens avskaffande för de minsta företagen i Sverige.

– Det framkom då att Riksrevisionen absolut inte ville höja gränsvärdena utan snarare såg nyttan av revision även av de mindre företagen, berättar Helene Agélii.

Voilà, ett argument för att gå vidare med arbetet om att underlätta revisionen av dessa företag. Ett annat tungt vägande argument var att det började hända saker i andra delar av världen.

– Nu började det tas nationella initiativ i vitt skilda länder som Frankrike, Belgien och Sri Lanka, och i alla diskussioner som först runtom i världen har man lyft fram det nordiska exemplet, säger Helene Agélii.

För de som avstyrkte det nordiska förslaget 2015 var ett tungt vägande skäl att en standard behöver vara global. Tre år senare har intresset för en anpassad revision för mindre företag spritt sig över världen och allas blickar är nu riktade på IAASB.

– Remissvaren till diskussionsdokumentet visade på stor enighet runtom i världen om att nuvarande ISAs bara blir längre och mer komplexa att tillämpa samt att IAASB nu måste agera, säger Helene Agélii.

Våren 2020 diskuterar IAASB två parallella spår att arbeta vidare med: Det ena alternativet handlar om att se över samtliga ISAs – och särskilt om det är möjligt att vända på ansatsen i ISA så att utgångspunkten blir det minsta företaget i stället för det största: Bottom-up i stället för top-down. Det andra alternativet handlar om att ta fram en separat standard för revision av mindre komplexa företag.

– Diskussionerna pågår under våren med sikte på ett beslut om nästa steg på junimötet. Men resten av världen står inte stilla. Nu diskuteras nationella initiativ i stora jurisdiktioner som Indien och Tyskland, säger Helene Agélii och fortsätter:

– Om IAASB i juni bestämmer sig för att ta fram en alternativ standard för revision i mindre komplexa företag är prognosen idag att det kommer att ta tre till fyra år innan den ser dagens ljus och sedan tar det ytterligare tid innan den träder i kraft.

Global standardsättning är ett tungrott tröskverk när alla ska komma överens.

– Nio gånger av tio är det regulatorerna som stöter på IAASB och IESBA när det gäller vilka nya projekt som standardsättarna bör ta sig an. Det är därför särskilt intressant att följa detta projekt. Det nordiska initiativet är verkligen ett bevis på att man kan göra skillnad och att även användarna kan påverka standarsättarna, säger Helene Agélii.

Text: Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%