Olika förutsättningar att klara examen

Kandidater från revisionsbyråernas Big4 lyckas dubbelt så ofta på revisorsprovet som kandidater från mindre byråer. Är det orättvisa villkor eller speglar det ett yrke som egentligen är två?

För tio år sedan avskaffades revisionsplikten för de minsta företagen i Sverige, vilket i praktiken är merparten (omkring 70 procent) av alla bolag. Tre år senare avskaffades modellen med två revisorskategorier, godkända och auktoriserade.

Godkända revisorer hade tidigare sin egen branschorganisation (SRS gick samman med FAR 2006) och var inriktade mot mindre företag, medan de auktoriserade revisorerna skulle klara de stora börsbolagen. Utbildningskraven var också lägre för de godkända revisorerna.

Sommaren 2013 avskaffades titeln godkänd revisor och i december samma år anordnades det första revisorsprovet efter reformen. Det nya provet var bredare och mer omfattande och provtiden förlängdes. Kravet för godkänt resultat sänktes från 75 till 60 procent rätt, samtidigt som man var noga med att betona att det inte handlade om någon standardsänkning, utan om ett helt nytt prov.

Alltsedan det nya provet infördes syns emellertid samma mönster: Kandidater från Big7 klarar sig bättre än kandidater från mindre byråer. Big4 utmärker sig med genomgående höga medelvärden.

Åren 2013–2015 klarade i genomsnitt 72 procent av kandidaterna från Big4 godkänt resultat på revisorsprovet. Bland kandidater från byråer utanför Big7 var motsvarande siffra 38 procent. Fem år senare är klyftan större. Andelen godkända från kategorin övriga byråer (utanför Big7) ligger kvar på 38 procent, medan delar av Big4 har fortsatt att förbättra sina resultat ytterligare. Kandidaterna från de tre byråer som toppar ligan, klarar sig i genomsnitt dubbelt så bra som kandidater från mindre byråer, se tabell från Revisorsinspektionens årsrapport 2020 här intill.

Christer Petersson, examinationsansvarig på Revisorsinspektionen (RI), är inte förvånad.

– Det har sett ut så här länge, säger han. Under de senaste sex till sju åren har de största byråerna skaffat sig en struktur som gör att deras kandidater klarar sig väldigt bra hela tiden.

För studenterna Erika Lundqvist och Linnea Nilsson kom skillnaderna i provresultat däremot som en överraskning. De hade just påbörjat sista året på civilekonomutbildningen och valt inriktning redovisning och revision, när de lyssnade på en debatt om de nya utbildningskraven för revisorer.

– Eftersom det redan är så stora skillnader mellan hur kandidater från olika byråer klarar sig tänkte vi att skillnaden riskerar att bli ännu större efter de nya utbildningskraven, när mer ansvar flyttas från akademin till byråerna, säger Erika Lundqvist.

Då fick de idén till sitt examensarbete: Att undersöka vad som gör en kandidat framgångsrik på revisorsprovet. De började med en litteraturgenomgång av tidigare forskning på området, den mesta var från USA, och formulerade utifrån den ett antal hypoteser att testa på sin data. Datan bestod dels av provstatistik från Revisorsinspektionen, dels enkäter där studenter besvarar frågor om motivation och studiebakgrund.

– Det mest överraskande var att vi fick ett så starkt samband med ålder. Ju yngre man är, desto bättre klarar man sig på revisorsprovet, säger Linnea Nilsson.

– Vi hade kanske tänkt att ju mer man arbetar, desto mer lär man sig, fyller Erika Lundqvist i.

Erik Emilsson, auktoriserad revisor och grundare av Revideco, skulle nog vara benägen att hålla med. Han tror inte att revisorsprovet säger så mycket om vilken revisor som är duktigast.

– Det är inte frågan om att kandidater från mindre byråer är mindre duktiga eller satsar mindre, utan det är frågan om att det allt mer är två olika jobb, säger han.

Att vara revisor på en mindre byrå innebär att man främst arbetar mot ägarledda kunder, medan standarderna som styr revisionen, så kallade International Standars on Auditing (ISA), är utvecklade för de högre krav som ställs på börsbolagen. Revisorsprovet är anpassat till de största byråernas strukturer och förutsättningar, menar Erik Emilsson. Det är de som har börsbolagskunderna och det är de som, genom att de varje år nyanställer så många, kan erbjuda sina kandidater strukturerade förberedelser för att klara revisorsprovet.

Christer Petersson på RI känner igen resonemanget. Många hävdar att IFRS-delen av revisorsexamen är svår för de kandidater som saknar erfarenhet från börsbolagsrevision.

– I den årliga rapporten 2018 testade vi utsagan att IFRS skulle vara för svårt för kandidater från byråer där det inte praktiseras, vilket i praktiken även skulle vara GT och BDO. Men det visade sig att kandidater från mindre byråer tappar poäng lite här och där, säger Christer Petersson och drar slutsatsen att det snarare handlar om hur väl byråerna lyckas med att erbjuda träning till sina kandidater.

Jo, den aspekten är också betydande, instämmer Erik Emilsson. Sedan en tid tillbaka har de mellanstora byråerna i Sverige börjat organisera sig för att värna sina gemensamma intressen, och en av sakerna som varit uppe till diskussion är att samarbeta kring revisorsexamen. Tillsammans har de mellanstora byråerna och byrånätverken, beroende på gränsdragning, omkring 1 000 anställda, vilket kan jämföras med BDOs 750 anställda.

På Revisorsinspektionen hoppas man att de nya utbildningskraven som infördes 2018, och som bland annat innebär att varje byrå ska ha en utbildningsplan, ska bidra till mer rättvisa chanser att klara revisorsexamen oavsett vilken byrå du kommer ifrån.

Men det handlar inte bara om byråtillhörighet. Linnea Nilsson och Erika Lundqvist visar i sitt examensarbete Vägen till framgång att flera faktorer samverkar. Förutom anställning vid Big4 och ung ålder är genomgående höga universitetsbetyg och examen från ett topp 5-universitet faktorer som ökar chansen att skriva godkänt resultat.

De senaste fem åren har andelen som fått godkänt resultat på revisorsprovet varit i genomsnitt 61 procent, men hösten 2019 var det bara 49 procent av kandidaterna som klarade provet.

Linnea Nilsson och Erika Lundqvist skattar sig lyckliga som fått anställning vid KPMG respektive Deloitte.

– Vi har själva sökt oss till stora byråer och anser att vi har bra betyg och en god utbildning, även om Linköpings universitet inte hör till topp fem utan topp nio. För oss känns det bra, men det är förvånande att skillnaderna är så stora, säger Linnea Nilsson.

Text: Rakel Lennartsson.