Hur mycket upplysningar som ska lämnas vid upprättande av en koncernredovisning enligt IFRS diskuteras ofta i olika sammanhang. Företag utgår många gånger från någon form av mall vid upprättande av sin koncernredovisning som har som utgångspunkt att vara relativt heltäckande, revisionsbyråerna använder checklistor i samband med sin revision och tillsynsmyndigheterna runt om i Europa har stort fokus på upplysningskraven. Tillsynsmyndigheterna har i många år påtalat betydelsen av företagsspecifika upplysningar, inte minst gällande redovisningsprinciper, eftersom de i sin genomläsning av finansiella rapporter identifierat att många företag använder standardiserade texter.

Nu vill även IASB råda bot på detta med standardtexter. En ständigt återkommande fråga i samband med detta är vilka upplysningar som kan utelämnas mot bakgrund av vad som är väsentligt och inte. För att ge mer vägledning till företagen på dessa områden publicerade IASB i februari en ändring i IAS 1 som ändrar kravet på upplysning av företagets redovisningsprinciper. Ändringen innebär att företag ska lämna upplysningar om ”material accounting policies” i stället för ”significant accounting policies”. Ytterligare tillägg har även skett i IAS 1 som syftar till att förklara hur företag kan identifiera väsentliga redovisningsprinciper och ett antal exempel har lagts till för att förklara när en redovisningsprincip sannolikt är väsentlig. För att ta ställning till vad som är väsentligt och inte har IASB sedan några år tillbaka publicerat en så kallad practice statement som ger vägledning kring vilka bedömningar som kan behöva göras när väsentlighetsprincipen tillämpas. Detta practice statement har i samband med ändringen i IAS 1 också uppdaterats med vägledning som syftar till att förklara en process i fyra steg för att bedöma vad som är väsentligt och inte. IASB anser att information om redovisningsprinciper är väsentlig när informationen tillsammans med annan information i de finansiella rapporterna förväntas påverka användares beslut. Sådant som hör till icke väsentliga transaktioner behöver inte upplysas om. Till exempel anses information som enbart upprepar eller sammanfattar kraven enligt IFRS vara mindre användbar. Ändringen i IAS 1 ska hjälpa företag att kunna reducera informationen avseende redovisningsprinciper.

Ändringen som nu publicerats av IASB har ett viktigt signalvärde, och vi rekommenderar företag att ta tillfället i akt och ta sig en extra funderare på om koncernens väsentliga redovisningsprinciper verkligen är anpassade efter den verksamhet som bedrivs i koncernen. Det kan ju hända att avsnittet om redovisningsprinciper tagits fram för många år sedan, kanske så långt tillbaka i tiden som vid övergången till IFRS, och inte hängt med i utvecklingen när koncernens sammansättning och verksamhet förändrats. Kanske har många företag tagit det säkra före det osäkra och valt att fullt ut kopiera något IFRS-exempel när det gäller beskrivning av redovisningsprinciper, vilket i grunden ofta är en missuppfattning, då det egentligen inte är fråga om en mall utan snarare ett exempel utifrån ett företag/koncern som har ”allt”. Det exemplet behöver sålunda anpassas till det aktuella företaget. Det finns nämligen många fallgropar när man använder sig av ett illustrativt exempel för ett fiktivt företag när man utformar sina redovisningsprinciper.

Läs krönikan i sin helhet på tidningenbalans.se

Pernilla Lundqvist ordförande i FAR:s Strategigrupp Redovisning samt FAR:s Operativa grupp Finansiell rapportering – Redovisning

Claes Janzon redovisningsspecialist PwC och vice ordförande i FAR:s Operativa grupp Finansiell rapportering – Redovisning