Oavsett om du är revisor eller lönekonsult, skatterådgivare eller redovisningskonsult, kan du dra nytta av de strängare kraven på företagens hållbarhetsrapportering.

Yrkesrollerna kommer att utvecklas och bli mer attraktiva för unga värderingsstyrda medarbetare.

Den icke-finansiella informationen – såsom klimatpåverkan, miljöpåverkan, respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet eller samhällsansvar – är på väg att bli lika viktig i företagens redovisningar som den finansiella informationen. Det kommer att påverka alla FAR:s yrkesroller och sannolikt öka värdet i tjänsterna samt de olika rollernas attraktionskraft.

När yrkesrollerna utvidgas och konsulterna får arbeta med mer än bara siffror, blir de mer attraktiva, och attraktiva för fler. Inte minst för de yngre generationerna som är mer värderingsstyrda. En revisor som förhindrar greenwashing, en lönekonsult som hjälper till att uppfylla mänskliga rättigheter, en redovisningskonsult som fångar värdet i nya hållbara affärsmodeller, en skattekonsult som hjälper företagen att lyfta sitt ansvar för välfärd och infrastruktur – det ger en ny, spännande dimension åt din yrkesroll.

”Vår kunskap om hållbarhet måste lyftas”

Revisorsrollen väntas utökas rejält, när bolagens hållbarhetsrapportering ska granskas på samma sätt som den finansiella. De nya kraven från EU kan bli ett lyft för yrkesrollen.

Revisorsrollen är kanske den yrkesroll som kommer att påverkas allra mest när EU kräver att de stora företagens hållbarhetsrapportering ska granskas på samma sätt som de finansiella rapporterna.

Från och med räkenskapsår som inleds efter 1 januari 2023 ska stora företag och företag av allmänt intresse hållbarhetsrapportera efter en EU-gemensam standard, enligt EU-kommissionens förslag till uppdatering av redovisningsdirektivet (NFRD ersätts av CSRD, se faktaruta sid 25). Informationen ska in i förvaltningsberättelsen och därefter revideras precis som övriga årsredovisningen.

Johan Rippe, delägare på PwC och ordförande i FAR:s strategigrupp för revision, anser att auktoriserade revisorer är väl lämpade att granska även hållbarhetsinformation.

– Vi har en lång historia och tradition av att granska den vanliga, finansiella informationen och en utvecklad metod för att göra detta, säger han.

Om hållbarhetsrapporteringen, såsom EU-kommissionen föreslår, lyfts in i förvaltningsberättelsen blir den automatiskt föremål för revision.

– Det som lyfts in i förvaltningsberättelsen måste vara reviderbart, säger Johan Rippe och menar att informationen därmed måste vara framtagen med en viss kvalité.

Det stora jobbet med att ta fram kvalitativ information, som går att granska, kommer att behöva göras ute på företagen, med hjälp av hållbarhetsexperter och redovisningsspecialister. Men samtidigt behöver revisorer höja den egna kompetensen.

– Det får inte bli så att revisorn bara blir en projektledare. Även om vi tar hjälp av experter måste vår generella kunskap om hållbarhet att lyftas.

Johan Rippe ser att det kommer att behövas en ordentlig utbildningsinsats ute på byråerna och genom FAR. Samtidigt för branschen en dialog med högskolor och universitet som kontinuerligt ser över innehållet i sina kurser för att möta förväntningarna på revisorn.

Revisorns utökade scope (vad som granskas) kan göra både att det krävs fler revisorer och att nya profiler kommer att söka sig till yrket. Oavsett hur arbetsuppgifterna fördelas i ett team tror Johan Rippe att revisorns ansvar för att granska hållbarhetsrapporteringen kan bidra till att göra rollen mer attraktiv.

– Rent generellt är anställda, men framför allt den yngre generationen, mer värderingsstyrda och efterfrågar ett högre syfte med sitt arbete, säger han.

Finansiell revision är ofta bakåtriktad och upplevs kanske inte så spännande. Men om man talar om förtroende för företagens verksamhet och bolagsstyrning, om att förhindra företagsskandaler. Då blir det något annat, tror han.

”Hållbarhet lika stort som digitaliseringen”

Redovisningskonsulternas roll förändras i takt med att hållbarhetsrapportering blir allt viktigare. Det kommer inte över en natt, men det kommer, menar experten.

Redovisningskonsulter arbetar typiskt sett mot mindre bolag, som ofta är för små för att träffas av lagkraven på hållbarhetsrapportering. Däremot kan de mindre bolagen påverkas genom att kraven ”sipprar ner” genom hela värdekedjan. Det menar Torbjörn Westman, ansvarig för granskningstjänster på KPMG och ordförande i FAR:s specialistgrupp för hållbarhet.

– Redovisningskonsulterna har traditionellt sett arbetat med siffror. Men nu kommer det ett ökat krav från kunder, och även från affärspartners som kanske träffas av lagkraven. Vare sig man är stor eller liten kommer man på ett eller annat sätt att påverkas, säger han och betonar att det handlar om att det kommer att bli fokus på en annan typ av data.

Förutom den finansiella informationen, som redovisningskonsulter är vana vid att hantera, kommer snart den icke-finansiella informationen att bli generaliserad inom näringslivet. Det kan handla om kilmatsutsläpp och biologisk mångfald, men också om sociala frågor som arbetsvillkor eller mänskliga rättigheter och icke-diskriminering.

– Det kommer inte att explodera över en natt, men om du frågar mig ifall det är intressant att ta till sig informationen så är svaret: JA. Och det är inte bara på grund av de kommande lagkraven, utan det kommer att bli ett villkor för att vara ”in business”, säger Torbjörn Westman.

Redovisningskonsulter påverkas inte på ett lika direkt sätt som exempelvis revisorer, vars uppdrag kommer att utvidgas till att granska också den icke-finansiella informationen.

– Men man kommer att behöva ställa om för att fortsätta att vara relevant, på samma sätt som med digitaliseringen.

Företag som är, eller vill bli, underleverantörer till större företag kommer att få frågor av sina affärspartners om exempelvis klimatutsläpp. Framåtlutade redovisningskonsulter kan redan i dag hjälpa sina kunder att identifiera vilken icke-finansiell information som kan vara relevant för ett specifikt företag att börja ta fram. Det beror på vilken verksamhet företaget har och vilken marknad det verkar på.

När det gäller mer tekniska frågor, som vilka KPI:er (key performance indicator) som ska tas fram, kommer EU:s nya standard att ge vägledning. Den blir en del av det uppdaterade redovisningsdirektivet, CSRD, som kommer att ersätta NFRD. I Sverige kommer förändringarna att införas i Årsredovisningslagen, precis som skedde när NFRD infördes från och med 2017.

”Lönekonsulterna har glödhet information”

Lönekonsulterna hanterar en potentiell guldgruva av information. När kraven ökar på företagens sociala ansvar kommer statistik om de anställda att bli hårdvaluta.

Lönekonsulternas datafiler är hög­relevanta utifrån hållbarhetsperspektiv. Många förknippar fortfarande hållbarhet med miljö och klimat, men det handlar lika mycket om social hållbarhet och mänskliga rättigheter.

– Den sociala hållbarheten är jätteviktig. Det är exempelvis fruktansvärt dyrt att ha sjuka medarbetare. Pandemin är ett ypperligt exempel att bolag till och med kan tvingas stänga ner på grund av sjukdom, säger Torbjörn Westman, ansvarig för granskningstjänster på KPMG och ordförande i FAR:s specialistgrupp för hållbarhet.

– Medarbetare ska må bra. Jag tror att social hållbarhet kommer att öka, säger han med eftertryck.

När allt fler företag intresserar sig för social hållbarhet, på grund av lagkrav eller, som i Torbjörn Westmans exempel, av strikt affärsmässiga skäl, kommer lönekonsulternas arbete troligtvis att utökas något.

Hälsa och säkerhet, lika lön för lika arbete etcetera, är exempel på krav som ställs under rubriken social hållbarhet. Mycket av den här informationen finns troligen redan i lönefilerna, men det är inte säkert att den är konsoliderad eller att kategorierna är skurna som man vill, i dagsläget, påpekar Torbjörn Westman.

– Men det är i fokus, det är inget snack om saken! Och det är väldigt spännande och känslig information.

I dagsläget redovisar svenska arbetsgivare utifrån kön, men i USA och Australien redovisar företagen sina sociala förhållanden även utifrån etnicitet.

– I EU har mångfald främst handlat om jämställdhet mellan män och kvinnor, men mångfaldsfrågan kan utökas tror jag. Samtidigt är det en väldigt känslig fråga i Europa att föra den typen av statistik.

Att dela upp personalen i arbetare och tjänstemän, män och kvinnor och även utifrån ålder, är okontroversiellt i Sverige. Men etnisk registrering är tabu. Torbjörn Westmans gissning är ändå att statistik om utsatta grupper kommer att leta sig in i företagens redovisning och lönekonsulterna kommer att vara de som kan ta fram informationen.

– Lönekonsulterna kommer att behöva ta fram en del ny data på grund av ökat rapporteringskrav. Informationen kommer att efterfrågas i konsoliderad form, säger han.

”När börsvärdet påverkas blir det tryck i frågan”

Skatterådgivare anser att skatt är en hållbarhetsfråga som bäst hanteras på frivillig basis. Men ett nytt lagförslag från EU ska tvinga fram ökad transparens på skatteområdet.

Skatt som hållbarhetsfråga har diskuterats en tid. Samtidigt ligger skatteområdet efter många andra hållbarhetsfrågor, som exempelvis klimatrisker på miljöområdet eller jämställdhet på det sociala området. Men nu vill EU införa offentlig land-för-land-rapportering för multinationella företag.

– Land-för-land-rapportering på skatteområdet finns redan. Hittills har det varit en information som lämnats till Skatteverket och delats mellan skattemyndigheter i olika länder, under sekretess. Det här förslaget innebär att skatt skulle bli en del av företagens offentliga rapportering, säger Peter Lindstrand, skatterådgivare på PwC och ordförande i FAR:s strategigrupp för skatt.

Även om han bejakar att skatt ses och hanteras som en hållbarhetsfråga, är han skeptisk till att skatten ska rapporteras offentligt på ett standardiserat sätt. Han pekar bland annat på att skattesystem ser väldigt olika ut i olika länder varför det skulle bli svårt att uppnå en ändamålsenlig jämförbarhet

Peter Lindstrand ser hellre frågan utifrån varumärkesperspektiv och olika intressenters förväntan på företagandets värdeskapande.

– Företag behöver kunna visa att de bidrar till samhället, och det finns värden för företag som kan visa hur de bidrar på olika sätt.

Tar ni skattekonsulter upp skatt som hållbarhetsfråga med företagen?

– Ja, det händer ganska ofta att den här typen av strategiska frågor dyker upp. Företagen har blivit mer intresserade att diskutera beslutsprocessen kring skatt och kopplar ihop skattefrågorna med bolagsstyrningen. Däremot är de fortfarande ganska sparsamma med att koppla skattefrågorna till hållbarhetsredovisningen, men det händer när det handlar om behovet av att visa på nyttan med skatt och det bidrag företaget lämnat till stöd för viktiga samhällsfunktioner.

Skatt betraktas som en kostnad, kan det i stället börja betraktas som ett värde?

– Ja om hållbarhetsredovisningen i högre grad skulle vägas in i värderingen av företaget och dess verksamhet kanske det kan påverka börsvärdet. Det vill säga, när värderingsmodellerna tar in hållbarhetsinformationen kommer vi att få ett annat tryck på skatt som hållbarhetsfråga. Då kan man tänka sig att värdet av goda och korrekta skattebetalningar kan ingå i värderingsmodellen.

– När finansiella skäl talar för det kommer företagen att se värdet och nyttan av att vara transparenta med sina skatteinbetalningar, säger Peter Lindstrand.

Brett genomslag för skatt som hållbarhetsfråga

Skatt som hållbarhetsfråga är relativt nytt, och FAR förde upp frågan på dagordningen med en debattartikel i DI för snart tre år sedan. Men förändringen kan spåras längre tillbaka i tiden, visar Balans rundringning.

Samhällsutvecklingen kräver att företagen ser på skatt som en del av sitt samhällsansvar, snarare än en kostnad som ska minimeras.

– Efter covid-pandemin kommer den här utvecklingen att gå ännu snabbare. Många företag har fått stora bidrag från staten under krisen, och det blir viktigt att de kan visa att de är en ansvarsfull samhällsaktör, säger Hans Peter Larsson, skatteexpert på FAR.

Sedan några år tillbaka är det inte lika accepterat bland företagen att ha aggressiva skatteupplägg och kraven på transparens kring skatt har ökat. Stora statsstöd under pandemin ”syresätter den här utvecklingen”, menar Hans Peter Larsson.

Han får medhåll av kollegor ute på de stora revisionsbyråerna som vittnar om ett väsentligt skifte i synen på skatt.

Kim Jokinen, skattepartner på PwC, har varit yrkesverksam i 17 år.

– Under den här tiden har det skett ett väldigt stort skifte och förändringen har accelererat de senaste åren. Skatt har gått från att vara en privat och finansiell fråga till att bli mer utav en publik angelägenhet, säger han.

Frida Haglund, skattechef på Deloitte med 25 år i yrket, är inne på samma linje.

– Vi kanske inte alltid pratar om det som en hållbarhetsfråga, men det är tydligt att förhållningssättet har förändrats över tid och att skatt har blivit mer av en lednings- och styrelsefråga.

Intervjupersonerna menar att skiftet hänger ihop med samhällsutvecklingen och att allt fler intressenter bryr sig om skattefrågan.

– Tidigare var Skatteverket kanske ensam intressent, i dag är det allmänheten, media, affärspartners, kunder och investerare, säger Kim Jokinen.

– Fler och fler företag väljer att vara öppna och redovisa mer och om skatt i årsredovisningen. Det som driver dem är att inte göra fel, eftersom det är väldigt kostsamt, medialt och för varumärket, säger Frida Haglund.

Samtidigt blir yrkesrollen mer intressant när komplexiteten blir större, menar hon.

– Skatterådgivningen har förändrats till det bättre för alla parter, säger Kim Jokinen.

– Frågan ses som en del av helheten och man måste tänka större än bara skatt. Det blir en bättre diskussion. Det är inte alltid som lagstiftningen är tydlig, men om man tar in hållbarhetsperspektivet kanske det innebär att man inte ska följa lagens bokstav utan snarare andemeningen.

Rakel Lennartsson