Hoppas alla njutit av en härlig sommar och haft tid för återhämtning. För egen del har jag tillbringat den på västkusten och även om sommaren varit ganska intensiv med spännande redovisningsfrågor har jag njutit av bad, båt och trevligt umgänge.

Utöver att det varit en del redovisningsfrågor att bita i under sommaren så har jag också ägnat tid åt att läsa två intressanta slutbetänkanden. 30 juni avlämnades betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60). Efter att ha suttit som expert i utredningen, och varit med i diskussionerna om hur bland annat bokföringslagen kan förenklas, anser jag att förslaget om att slopa kravet på arkivering av ursprungsformatet på räkenskapsinformation om den har omvandlats till ett annat format är mycket bra. Men jag hade hoppats på ett mer genomgripande förslag på förenklingar av hela bokföringslagen.

Mot bakgrund av hur samhället har förändrats de senaste tjugo åren och då inte minst hur digitala lösningar i olika sammanhang har ökat drastiskt. Tänk tillbaka på hur ni själva kommunicerade med varandra för tjugo år sedan, om man över huvud taget hade mobiltelefon så var det inte en smartphone. Även om internet och mejl fanns så användes det inte i närheten av den omfattning som sker i dag vare sig privat eller i företagsvärlden. Tänk er då att vi i princip haft samma regler för den löpande bokföringen och arkivering med mera under dessa tjugo år då vi sett en enorm digital utveckling.

På den tiden dominerade pappersfakturor och även om det blir vanligare och vanligare med e-fakturor, så förekommer fortfarande papper och det är betungande för företag att arkivera ursprungsformatet. Enligt en särskild utredning om företagens arkiveringskostnader, som genomförts i samråd med utredningen om Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen uppgår de beräknade förenklingsvinsterna till 3,9 miljarder kronor per år om den föreslagna förenklingen om avskaffandet av kravet på att bevara materialet i ursprungligt skick om överföring skett till annat format på sådant sätt att det inte innebär risk för att räkenskapsinformationen förändras eller försvinner. Av den totala kostnaden är cirka 30 procent hänförlig till företag med en årlig omsättning på 0,4–80 miljoner kronor. Detta är alltså en välkommen förändring och jag hoppas nu att den föreslagna förändringen går igenom trots att jag vet att det finns motstridiga röster kring förslaget.

Sedan önskar i alla fall jag att en total översyn sker av bokföringslagen utifrån terminologi, struktur, placering av räkenskapsinformation med mera.

En dag senare, 1 juli, avlämnades slutbetänkandet Mikroföretagarkonto – schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen (SOU 2021:55). Detta var slutbetänkandet av Utredningen om förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagande. Detta är visserligen en skatteutredning men jag finner den ändå intressant då jag anser att den behöver kompletteras med förenklade redovisningsregler för att reformen verkligen ska medföra de effekter för mikroföretag som behövs.

Det finns även fler utredningar, inom olika områden, som syftar till att förenkla för företag och då med fokus på förenkling för mikroföretag. Detta bådar gott inför framtiden men det kräver också en enorm handlingskraft och driv för att dessa förenklingar ska drivas igenom. Vi har sett alldeles för många förslag som aldrig blir verklighet. Nu ser jag hösten an med fler intressanta redovisningsfrågor och hopp om att regelförändringar innebär förenklingar för företagen inte bara merarbete!

Pernilla Lundqvist ordförande i FAR:s Strategigrupp Redovisning samt FAR:s Operativa grupp Finansiell rapportering – Redovisning.