Revisorns oberoende väcker frågor. Pernilla Thelin som jobbar på FAR:s medlemsrådgivning reder ut de vanligaste frågeställningarna.

Vad är oberoende och varför är det viktigt?

En revisor ska i sin revisionsverksamhet utföra sitt uppdrag utan att påverkas av förhållanden som är ovidkommande för uppdraget. Revisorn ska också vara oberoende gentemot revisionskunden och andra intressenter. Syftet med det är att revisorns handlingsutrymme ska vara helt oinskränkt och att uppdragen ska utföras opartiskt, självständigt och med objektivitet. Utöver det faktiska oberoende som revisorn ska tillämpa i sitt tankesätt och i sitt handlande, ska revisorn också ta ställning till det synliga oberoendet, som rör hur revisorns oberoende utåt sett kan uppfattas av omgivningen. Övervägande delen av revisorns granskningar som utmynnar i yttranden eller rapporter är avsedda för tredje part. Dessa delar används inte sällan som beslutsunderlag vid affärsmässiga beslut och revisorns opartiskhet och självständighet är därför extra viktig.

Får en revisor utöva sidoverksamhet?

Lagregler om sidoverksamhet behandlas bland annat i 9, 10 och 25 §§ revisorslagen och ytterligare vägledning ges i FAR:s uttalande EtikU 5 Revisorers verksamhet samt i Revisorsinspektionens praxis. Det finns en möjlighet att bedriva sidoverksamhet, så länge som revisorns oberoende inte rubbas. Om en revisionsverksamhet bedrivs i form av ett enkelt bolag, eller som enskild firma, ska en sidoverksamhet hållas tydligt avskild från revisionsverksamheten. Om en revisionsverksamhet bedrivs i ett aktiebolag eller i ett handelsbolag så föreligger ett absolut förbud mot att bedriva sidoverksamhet i revisionsföretaget. Sidoverksamhet måste vara helt avskild från revisionsföretaget och dess verksamhet, både direkt och indirekt i ägarstrukturen samt även synligt utåt exempelvis om verksamheterna delar lokaler. En revisor kan däremot som fysisk person, direkt eller indirekt via ett eget ägarbolag, bedriva sidoverksamhet. En tillåten sidoverksamhet måste även bedömas i förhållande till de enskilda uppdragen utifrån analysmodellen i 21a § revisorslagen. Om sidoverksamheten skulle bedömas som tillåten måste revisorn också bedöma oberoendefrågan utifrån verksamhetens art och omfattning samt kravet på redbarhet som ställs på revisorer. Är man osäker så rekommenderas att söka förhandsbesked i frågan hos Revisorsinspektionen.

Kan jag som revisor, eller mitt revisionsföretag, sponsra en revisonskund?

Att bedriva ett sponsorsamarbete med en revisionskund är i sig inte förbjudet. Så länge affärsmässiga relationer mellan revisor och kund är av vardaglig och ordinär karaktär, utan avvikande villkor från de som gäller för andra, så är dessa normalt godtagbara. Börjar revisorns eller revisionsbyråns ekonomiska inblandning och agerande samt exponering utåt bli alltför omfattande riskerar uppdraget att avvika från vardaglig karaktär. Utöver att iaktta relevanta lagar och regler, exempelvis mutbrott, så är frågan om revisorns oberoende av största vikt. Frågan om oberoende, även utifrån utomståendes uppfattning och inte enbart det faktum att revisorn i sig verkligen är oberoende, i förhållande till att ta nya uppdrag samt till att bedöma pågående uppdrag behandlas i 21a § revisorslagen, den så kallade analysmodellen. Det finns ibland utrymme att anta eller behålla ett pågående revisionsuppdrag om det föreligger speciella omständigheter eller om åtgärder har vidtagits som gör att oberoendet inte längre kan ifrågasättas, exempelvis genom att även ta in en extern revisor för att bedöma revisionen. Utifrån ovanstående samt med vägledning av FAR:s EtikU 12 Sponsring av revisionskunder, så måste revisorn göra en bedömning i varje enskilt fall. Vägledning ges även genom Revisorinspektionens praxis.

Föreligger det ett oberoendehot i fall där en revisor har gemensamma kunder med en redovisningsbyrå?

Det förekommer situationer där en revisionskund anlitar en redovisningsfirma där revisorn som utför revisionsuppdraget åt kunden också är utsedd revisor i redovisningsfirman, samt även fall där ett antal revisionskunder kopplade till revisorn visar sig anlita samma redovisningsbyrå. Det är inte helt ovanligt att den här situationen kan uppstå, exempelvis på en mindre ort där antalet revisions och redovisningsbyråer är begränsade i förhållande till antalet kunder som har behov av och anlitar dessa tjänster. Men detta kan även aktualiseras på större orter.

Revisorsinspektionen menar att det kan föreligga ett oberoendehot för den enskilde revisorn om dennes gemensamma uppdrag med redovisningsfirman uppgår till mer än tre procent av revisorns omsättning. Om revisorn och redovisningsfirman endast har gemensamma kunder går det att utläsa från Revisorsinspektionens praxis att ett oberoendehot kan föreligga för det fall att revisionsuppdragen motsvarar mer än 50 procent av revisorns omsättning.

Hur säkra oberoendet i en kombibyrå, vad ska man tänka på?

När det gäller det så kallade byråjävet innebär det inte ett absolut förbud för ett revisionsföretag att åta sig andra redovisningsuppdrag än grundbokföringen (undantag gäller däremot för större företag). Utifrån gällande jävsregler i aktiebolagslagen så gäller vid kombiuppdrag att ett revisionsföretag måste hålla dessa uppdrag helt åtskilda. Det innebär att ingen i revisionsteamet får vara inblandad i kundens redovisning. Exempel på detta kan vara att man har separata uppdragsbrev för de olika uppdragen och separata akter med dokumentationen. Vidare ska inte redovisningsuppdraget innefatta betalningsuppdrag för revisionskunden. Det är också viktigt att revisionsföretaget har interna riktlinjer även för redovisningskonsulterna i förhållande till kombiuppdrag.

Charlotta Marténg