Ju mer du som redovisningskonsult fokuserar på vilket värde du bidrar med, desto mer attraktiv blir du i din yrkesroll – och desto bättre betalt kan du ta. Det är Keeper-VD:n Hanna Montoyas alldeles bestämda uppfattning.

Hur långt faller äpplet från trädet? Inte alls långt om man följer karriärkurvan för Hanna Montoya, i dag Auktoriserad Redovisningskonsult FAR och VD på Keeper.

Pappa jobbade inom Försvarsmakten och redan 1987 grundade mamma tillsammans med en väninna det som i dag är redovisnings- och lönebyrån Keeper. Hanna Montoya skulle inte arbeta med något av det, men det slutade med att hon gör både och.

– Som entreprenör inom redovisning och rådgivning har jag inte haft en enda tråkig dag. Det här är det absolut bästa beslutet jag någonsin har tagit, säger hon när Balans möter henne på nya kontoret i Vasastan i Stockholm.

Snabbt sammanfattat pluggade Hanna Montoya till civilingenjör med inriktning industriell ekonomi och fick anställning inom försvaret, som hon sedan lämnade för att jobba som managementkonsult på ett stort konsultföretag. Några år senare slöt hon cirkeln genom att ta över mammas redovisningsbyrå, damma av konceptet och byta namn till Keeper. Det skedde 2008 och hon har inte ångrat sig en sekund.

Hur har redovisningen och rådgivningen utvecklats under de här åren sedan du nystartade verksamheten?

– Redovisningen dominerade på den tiden, branschen pratade inte särskilt mycket om rådgivning. Ingen ville heller vara digital, kunderna efterfrågade inte det. För oss blev det ett tydligt skifte 2017, när jag kom tillbaka från min andra föräldraledighet. Min man jobbade också här och hade köpt in sig i bolaget. Vi insåg att vi jobbade alldeles för mycket, nästan dygnet runt. Det var inte hållbart. Vi behövde prioritera om.

Hur gjorde ni det?

– Vi sa hej då till kunder. Vi hade en framtidsvision och affärsmodell som vi verkligen trodde på. Det krävdes otroligt mycket mod att avsluta kundrelationer som inte fungerade men som ändå gav oss intäkter. Men för oss var visionen och våra värderingar så viktiga att leva efter, och vi valde att ta det klivet för framtiden. Fem miljoner kronor i omsättning försvann.

Det är ett tufft beslut att ta, borde fler byråer göra så?

– Jag tror att fler byråer mer eller mindre dras med samma problematik. För mig blev det ett otroligt lyft på det privata planet, men det blev också ett lyft för mina kollegor och för de kunder som vi behöll. Det fanns en helt ny tydlighet i vad vi gjorde och varför vi gjorde det. Men inte bara vi, utan hela branschen håller på att förändras till det bättre. Vi kan inte jobba för 500 kronor i timmen, vi som bransch behöver stötta varandra och få upp värdet av våra tjänster. Det är också så vi blir mer attraktiva och skapar ett behov.

Tidigare har redovisningsbyråerna lagt merparten av sin tid på redovisning och en mindre del på rådgivning. Hur tror du att det kommer att bli framöver?

– Rådgivningen kommer att ta ännu större plats. Det finns uppstickare som levererar automatiserade system och som säger till kunderna: ”Ni behöver inte en redovisningskonsult, ni behöver bara vårt system”. Dessa systemleverantörer tappar nu kunder till byråer där det finns duktiga redovisningskonsulter, för att företagarna behöver någon att prata med. Vi har precis påbörjat ett samarbete med en systemleverantör, det är fortfarande i teststadiet, där vi har rådgivningsmöten med deras kunder. Vi har dessutom tillgång till kundernas redovisning.

– Samarbeten är något vi inom branschen måste satsa på för att få en bra totalleverans till kund. Det är min stora övertygelse. Vi som redovisningsbyrå kan ju aldrig slå de här systemleverantörerna i pris eller tid. Men vi har erfarenhet, kunskap, analysförmåga – och vi kan ge rådgivning.

– Sedan måste vi komma ihåg att alla inte är bekväma i rådgivningsrollen. Vi behöver även i framtiden duktiga specialister som vill bli bättre på skatt eller fördjupa sig i till exempel koncernredovisning. Det är oerhört viktigt att varje medarbetare på byrån känner att de har en plats som de kan växa i och som stämmer överens med deras mål.

Du är med i FAR:s Strategigrupp för redovisnings- och lönekonsulter. Hur attraktiva är de här två yrkesrollerna?

– Få unga drömmer om ett jobb där de är ensamma i ett rum med en dator. De tittar på: Delar det här företaget mina värderingar? Kan jag identifiera mig med det här varumärket? Vem är jag i teamet? Får jag vara med och bestämma? De vill ha flexibla arbetstider och hållbara arbetsdagar.

– Min bestämda uppfattning är att vi som bransch är generellt dåliga på att belöna våra medarbetare och att engagera dem i företagets utveckling och beslutsprocesser. Vi måste se till att höja kompetensen och därmed höja lönerna. Tar en kund hjälp av en byrå kostar det 600–800 kronor i timmen. Om kunden anlitar ett bemanningsföretag, så kostar det 1 300 kronor i timmen.

– Och om en person från en byrå går vidare till en ekonomiavdelning, då höjer den direkt sin månadslön med 3 000 kronor. Men då har personen i fråga samma arbetsuppgifter år ut och år in, medan det finns större variation och komplexa uppgifter på en byrå där du får sitta med många bolag, utmaningar och problem vilket du som konsult växer av. Ändå får konsulten mindre i lönekuvertet. Det är inte hållbart för branschen.

Hur ska då branschen agera för att locka till sig fler konsulter?

– Vi måste leverera högre värde till våra kunder och begära mer betalt från dem – och på så sätt höja lönerna för konsulterna. I strategigruppen jobbar vi med att öka statusen för redovisnings- och lönekonsulter. Vi måste hitta verktyg och nya infallsvinklar på just vad det är för värde vi levererar. Kunderna vill inte ha momsrapporter, det är det Skatteverket som vill ha. Och ju mer vi fokuserar på kundvärde och börjar satsa på rådgivning, desto mer attraktiva blir vi och desto bättre betalt kan vi ta.

Hur följer ni själva detta på Keeper?

– Hos oss har vi en person som är marknadsansvarig. Vi pratar med YH-skolorna och är ute och föreläser. Framtidens personal ska söka sig till branschen för att de ser att vi satsar på utveckling och på våra medarbetare. Kontexten är viktig.

– Jag har själv haft en naiv tanke om att alla vill jobba mot mål. Men om alla vill ta sig till steg fem, så har vi ingen på mellanstegen. Vi behöver också de som är nöjda och gillar det de gör. Det är bra för oss att få kontinuiteten i person och process. Vi måste jobba mer med självledarskap – att låta medarbetarna få vara med och bestämma sin egen väg på arbetsplatsen.

I en prognos från Arbetsförmedlingen 2021 spåddes redovisnings- och lönekonsulter ha goda utsikter till jobb, både på kort och lite längre sikt. Andra undersökningar visar att mycket av redovisningen kommer att automatiseras. Hur ser du på konsultens roll om ett par år?

– Den kommer att förändras, men inte försvinna. Själva redovisningen kommer att skötas av systemen. Däremot kommer redovisningskonsulten behövas för att tolka informationen åt kunden.

– I dag kan vem som helst kalla sig lönekonsult eller redovisningskonsult. Det finns tyvärr många konsulter som drar ner vår timpeng och som inte jobbar enligt Reko eller följer reglerna för penningtvätt. Skiftet mot en mer rådgivande roll kommer förhoppningsvis att skilja agnarna från vetet. För att kunna tolka informationen från systemen behövs en kompetent konsult med djup kunskap från fältet. Här har auktorisationen en stor betydelse.

Vad behöver branschen göra för att få ut budskapet om auktorisationen till ännu fler?

– Om jag ska göra om mitt badrum vill jag ha en certifierad våtrumshantverkare. Men på vår marknad är det få som efterfrågar en auktoriserad redovisnings- eller lönekonsult. Det måste finnas ett marknadsbehov, så hur skapar vi behovet? Bolagsverket, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, alla behöver hjälpa oss att lyfta fram behovet av en auktoriserad konsult. Fler måste peka på fördelarna. Annars vet inte företagarna skillnaden.

– Företagare i allmänhet funderar inte på sin redovisning, de vill ha någon de litar på. Kunderna är nöjda oavsett vem de är kund hos, för de är nöjda med samarbetet och det är skilt från jobbet i sig. Vi kan stå och skrika oss hesa om att vi vill att fler ska auktorisera sig, men vi kommer tillbaka till att det först och främst måste finnas ett behov. Det här är en högt prioriterad fråga hos oss i strategigruppen.

Sofia Hadjipetri Glantz