Innehåll
Anteckningar

FARS REKOMMENDATIONER I ETIKFRÅGOR

EtikR 5 Grundutbildning och lärandemål för revisorer

(införd genom FAR N 2019:11)

1 Revisorsyrket och behovet av vägledning

1.1Den allt snabbare förändringstakten i samhället leder till nya förväntningar på revisorsrollen. Globalisering, digitalisering och automatisering ställer krav på att revisionsbranschen breddar kompetensförsörjningen. Ökade kunskaper och större färdigheter behövs inom informationshantering, dataanalys, statistik och matematik. Detta gäller i allt högre utsträckning även på mindre byråer där tillgången till särskild expertis inom sådana områden är begränsad. Dessutom finns även ökande behov av språkkunskaper, kunskaper inom beteendevetenskap och andra ämnen utanför de traditionella ämnesområden en revisor ska ha studerat. Liksom tidigare krävs gedigna kunskaper inom revisionens kärnområden som är redovisning, revisionsmetodik och revisorsjuridik.

1.2Revisorsinspektionen (RI) har i uttalat syfte att möta dessa förändringar och öka attraktionskraften för revisorsyrket i juni 2018 förnyat kraven för att bli kvalificerad revisor. Liksom tidigare utgår kraven från gällande EU-rätt [1] som föreskriver vilka ämnesområden som ska omfattas av ett teoretiskt kunskapsprov för revisorsexamen. Myndigheten har dock frångått sina tidigare krav på att samtliga ämnesområden som anges i direktivet ska omfattas av en utbildning på universitet eller högskola.

1.3I motsats till vad som tidigare gällt ger således de nya föreskrifterna [2] (nedan föreskrifterna) ett stort utrymme för variation i de studier som måste bedrivas på universitet och högskola i syfte att förbereda studenter att bli auktoriserade revisorer. Samtidigt ställs samma krav på sökandens kunskaper vid revisorsexamen. Detta ger revisionsföretagen flexibilitet vid rekrytering, men ställer samtidigt ökade krav på revisionsföretaget att säkerställa att de blivande revisorer som anställs förvärvar den kompetens som är nödvändig för en auktoriserad revisor.

1.4Syftet med denna rekommendation är att redogöra för både de informella och de formella krav som ställs på en kvalificerad revisor samt ge viss vägledning för hur dessa krav kan nås. Målet är inte att redogöra för hur man blir behörig att skriva provet för revisorsexamen utan att beskriva hur den yrkeskompetens som krävs för att klara provet kan uppnås. Rekommendationen är riktad främst till revisionsföretag, men även studenter, revisorsassistenter och studievägledare samt utbildningsanordnare kan ha nytta av innehållet.

2 Revisorsinspektionens föreskrifter

2.1Föreskrifterna om revisorsexamen utgör utgångspunkten för bedömningen om vad som krävs för att bli auktoriserad som revisor. Här återges därför det huvudsakliga innehållet i föreskrifterna.

2.2För att kvalificera sig för revisorsexamen krävs att sökanden har genomgått en teoretisk och praktisk utbildning om totalt sex år. Den teoretiska utbildningen ska bestå av minst en kandidatexamen (180 hp) från universitet eller högskola. [8] Den praktiska utbildningen under handledning av auktoriserad eller godkänd revisor sker genom anställning som revisorsassistent på ett revisionsföretag. Den ska bestå av tre års heltidsarbete, vara allsidigt sammansatt och följa ett utbildningsprogram. Teoretisk utbildning inom revision kan tillhandahållas av ett revisionsföretag och ska då följa en utbildningsplan som godkänts av RI.

2.3Föreskrifterna ställer krav på att det ska ingå vissa ämnesområden i den teoretiska utbildningen. Följande ämnesområden ska ha studerats vid universitet eller högskola med godkänt resultat:

  • 1.allmän redovisningsteori och redovisningsprinciper,
  • 2.rättsliga krav och standarder rörande upprättande av årsredovisning och koncernredovisning,
  • 3.internationella redovisningsstandarder,
  • 4.räkenskapsanalys, och
  • 5.intern redovisning och ekonomistyrning.

2.4Härutöver ska även följande ämnesområden ha studerats med godkänt resultat vid revisionsföretag alternativt vid universitet eller högskola:

  • 6.riskhantering och intern kontroll,
  • 7.räkenskaps- och förvaltningsrevision samt yrkeskunnande,
  • 8.rättsliga krav och yrkesregler rörande lagstadgad revision och revisorer,
  • 9.internationella revisionsstandarder (ISA), och
  • 10.yrkesetik och oberoende.

2.5Föreskrifterna ställer inga krav på omfattningen av de teoretiska studierna [3] i något av ovanstående ämnesområden. Vid tiden för revisorsexamen ska dock samtliga ämnen ha studerats med godkänt resultat. Vid provet för revisorsexamen prövas att sökanden har tillräcklig teoretisk kunskap för att utföra revisionsverksamheten. Den teoretiska utbildningen vid revisionsföretaget ska följa en utbildningsplan. Utbildningsplanen ska baseras på lärandemål (se avsnitt 3 och bilaga 1) och vara godkänd av RI. Vad en utbildningsplan bör innehålla beskrivs översiktligt i avsnitt 6.

2.6Vad som avses med ”studerats med godkänt resultat” framgår inte av föreskrifterna. Vid universitet och högskola säkerställs det godkända resultatet i enlighet med lagar och regler. Enligt FARs tolkning avser formuleringen att även revisionsföretaget ska ha en process för att pröva om tillräckliga kunskaper och förståelse har uppnåtts inom dessa ämnen (för exempel på metoder för sådan prövning se 6.6).

2.7Den praktiska utbildningen vid revisionsföretaget (praktiken) ska pågå på heltid i tre år och följa ett utbildningsprogram. Praktiken ska vara allsidigt sammansatt, ge kunskap om revision i olika branscher samt innehålla planering, utförande och rapportering av revisionsuppdrag. Särskild vikt ska därutöver ha lagts vid en revisors bedömningar och slutsatser samt de etiska regler som en revisor måste iaktta vid revisionsarbetet. Utbildningsprogrammet är inte en del av utbildningsplanen och dess innehåll prövas inte av RI.

2.8Föreskrifterna [4] anger även att följande ämnesområden prövas vid provet för revisorsexamen:

  • 11.associationsrätt och företagsstyrning,
  • 12.obeståndsrätt och förmögenhetsbrott,
  • 13.beskattningsrätt,
  • 14.civilrätt och handelsrätt,
  • 15.arbetsrätt och socialrätt,
  • 16.informationsteknik och datorsystem,
  • 17.organisationslära och nationalekonomi,
  • 18.matematik och statistik, och
  • 19.grundprinciperna för ekonomisk förvaltning av företag.

2.9Ämnesområden 11–19 prövas enligt föreskrifterna i den mån de är relevanta för revisionsverksamhet. Detta ska enligt FARs mening inte tolkas som att dessa ämnesområden är av mindre vikt. Tvärtom har flera av dem, som konstaterades i inledningen till denna rekommendation, en allt större betydelse för yrkesrollen som revisor. I de delar som de är relevanta för revisionsverksamhet är kunskaperna nödvändiga för utövandet av yrket. Det finns dock inga särskilt uttalade utbildningskrav avseende dessa ämnesområden. Erforderlig kompetens inom områdena förutsätts ändå ha uppnåtts av den som avser utöva revisorsyrket och detta prövas vid provet för revisorsexamen. Revisionsföretaget bör därför i utbildningsplanen redovisa hur dessa områden omhändertas i utbildningen (se avsnitt 6).

3 Lärandemål, kompetensområde och ämnesområden

3.1Målet för grundutbildningen av revisorer är att utveckla professionell kompetens hos blivande kvalificerade revisorer. Yrkesmässiga kompetensområden omfattar inte bara faktakunskaper inom relevanta ämnesområden (kunskap och förståelse), utan innefattar integration och tillämpning av kunskaperna genom färdigheter och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt.

3.2Lärandemål som syftar till att definiera den yrkesmässiga kompetens som är nödvändig för revisorsyrket har utarbetats på internationell nivå av IAESB. [5] FAR har i viss mån anpassat och förkortat IAESBs lärandemål till svenska förhållanden. De bearbetade lärandemålen för revisorer finns listade efter ämnes- och kompetensområde i bilaga 1.

3.3RI föreskriver att revisionsföretagets utbildningsplan avseende kunskap i ämnesområden 6–10 ska baseras på lärandemål. I provet för revisorsexamen prövas att tillräckliga kunskaper för utövandet av revisionsyrket finns inom samtliga ämnesområden 1–19. Tillämpningen av lärandemål syftar till att säkerställa att tillräckliga kunskaper finns.

3.4Lärandemålen visar på innehållet och djupet av den kunskap, förståelse och tillämpning som krävs inom respektive ämnesområde. Därmed ska garanteras att tillräcklig yrkesmässig kompetens har uppnåtts. Kompetens innefattar förmågan att integrera och tillämpa kunskap och förståelse, färdigheter och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt vid sin yrkesutövning. Lärandemålen tar sikte på att alla dessa tre delar av begreppet kompetens uppfylls genom teoretisk och praktisk utbildning.

4 Teoretisk utbildning

Obligatoriska studier vid universitet och högskola

4.1Föreskrifterna anger en miniminivå av universitets- eller högskoleutbildning som sökande måste ha. Enligt föreskrifterna ska sökanden ha en kandidatexamen (180 hp). Ämnesområdena 1–5 (dvs. allmän redovisningsteori och redovisningsprinciper, rättsliga krav och standarder rörande upprättande av årsredovisning och koncernredovisning, internationella redovisningsstandarder, räkenskapsanalys samt internredovisning och ekonomistyrning) ska ha studerats med godkänt resultat på universitet eller högskola men behöver inte nödvändigtvis ha ingått i sökandens kandidatexamen utan kan ha studerats som fristående kurs. Dessa ämnesområden kan även ha studerats integrerade i andra ämnen.

4.2Föreskrifterna ger som framgått ett stort utrymme för revisionsföretaget att vid anställningsförfarandet avgöra vilken studiebakgrund som sökanden ska ha. Detta öppnar möjligheter för revisionsbranschen att bredda kompetens hos medarbetarna, men innebär samtidigt högre krav på rekryteringsansvarig att avgöra i vilken mån utbildningen från universitet och högskola behöver kompletteras. Här anges därför i korthet vad som kan förväntas av en ekonomutbildning på universitets- och högskolenivå.

Ekonomutbildning

4.3Det finns tre generella examina som kan läsas på universitets- och högskolenivå. På grundnivå ges kandidatexamen (180 hp, vilket motsvarar tre års studier). Minst 90 hp ska avse huvudområdet för examen, t.ex. företagsekonomi. En kandidatexamen med inriktning på företagsekonomi omfattar normalt minst 45 hp redovisning (om kandidatuppsats skrivs inom ämnet redovisning). En kandidatexamen kan byggas på med ett års studier (60 hp) till en magisterexamen (240 hp), varvid 30 hp ska avse ett visst ämne. En kandidatexamen kan också byggas på med två års studier (120 hp) till en mastersexamen (300 hp), varvid 60 hp ska avse ett ämne. En civilekonomutbildning är en sammanhållen ekonomiutbildning på fyra år (240 hp).

4.4Sökanden med en civilekonomexamen eller magister- alternativt mastersexamen med inriktning redovisning kan förutsättas ha den teoretiska utbildning som enligt föreskrifterna krävs inom ämnesområden 1–5 (redovisning). De kan också till stor del antas ha uppnått lärandemålen inom nämnda ämnesområden. Det är dock inte möjligt att ange exakt vilka lärandemål för revisorer en student har uppnått enbart med hänvisning till att denna har studerat kurser där ämnesområden 1–5 ingår. Detta är individuellt både relaterat till studenten och kursen.

4.5Fristående universitets- och högskolekurser inom redovisning täcker i normalfallet inte in samtliga ämnesområden 1–5. För sökanden som inte har en examen inom ekonomi med inriktning redovisning kan det vara svårt att avgöra om så är fallet. Sökanden bör i dessa fall söka stöd hos studievägledare vid universitet och högskola för att avgöra om kompletteringar i universitets- och högskolestudier behöver göras.

4.6Oavsett studiebakgrund hos den sökande behöver revisionsföretaget enligt FARs uppfattning under praktiktiden utvärdera och pröva i vilken utsträckning lärandemålen för revisorer har uppfyllts.

Revisionsspecifika ämnesområden

4.7Ämnesområden 6–10 (revision, jfr p. 1.4) ska ha studerats med godkänt resultat vid revisionsföretag och/eller universitet eller högskola. Vissa universitet och högskolor erbjuder revisorsspecifik utbildning, vilket i så fall kan uppfylla de formella kraven på utbildning för dessa ämnesområden. Inslag av studier om revision som erhållits som en del av utbildning vid universitet och högskola kan vara en fördel då de ges ur ett annat perspektiv än vid revisionsföretaget. Oavsett hur teoretisk kunskap om revision erhålls måste dock studierna enligt FARs uppfattning kombineras med praktik på revisionsföretag för att sökanden ska nå upp till de relevanta lärandemålen för revisorer.

4.8Mot bakgrund av den kompetens som finns på revisionsföretagen studeras ämnesområden 6–10 företrädesvis vid revisionsföretag som då ska ha en av RI godkänd utbildningsplan avseende den teoretiska utbildningen.

Övriga ämnesområden som prövas i revisorsexamen

4.9Som framgår av avsnitt 2 finns det ett antal ämnesområden som prövas i revisorsexamen i den mån kunskaperna är relevanta för revisionsverksamhet (ämnesområden 11–19). Till dessa ämnesområden hör olika juridiska ämnen med anknytning till företagsverksamhet, informationsteknik och datorsystem, organisationslära, nationalekonomi, matematik och statistik samt grundprinciper för ekonomisk förvaltning av företag. Ämnesområdena är till stor del lämpade för teoretiska studier på universitet eller högskola.

4.10Även om ämnesområden 11–15 (juridik) inte enligt föreskrifterna måste studeras på universitet och högskola eller ingå i revisionsföretagets utbildningsplan är de essentiella för utövandet av revisionsyrket. De flesta ekonomiutbildningar på kandidatnivå inkluderar en juridisk översiktskurs. Längre utbildningar med inriktning redovisning inkluderar även ofta kurser i associationsrätt och skatterätt, vilka ger nödvändiga grundkunskaper för revisorsyrket. Vid vissa lärosäten kan även s.k. revisorsjuridik, med fokus på de juridiska kunskaper som är relevanta för revisorsyrket, studeras.

4.11Ämnesområden 16–19 (informationsteknik och datorsystem, organisationslära, nationalekonomi, matematik och statistik samt grundprinciper för ekonomisk förvaltning av företag) ingår ofta som kursinslag eller hela kurser på olika nivåer inom en ekonomutbildning på högskolenivå. Särskilt informationsteknik förväntas bli en alltmer integrerad del av utbildningen för blivande ekonomer på universitets- och högskolenivå.

4.12Enligt föreskrifterna behöver revisionsföretagets utbildningsplan inte omfatta dessa ämnesområden, men revisionsföretaget bör ändå ange i utbildningsplanen hur kunskaper i relevanta delar erhålls (se avsnitt 6). För att sökande ska uppnå den kompetens som krävs för att avlägga revisorsexamen med godkänt resultat och utöva revisionsyrket rekommenderar FAR att ämnesområden 11–19 ingår i sökandens grundutbildning på universitet och högskola, även om detta inte är något krav. Vissa delar kan ändå behöva kompletteras.

5 Kompetensområden

Kunskap och färdighet

5.1Kompetensområdet ”kunskap och färdighet” syftar främst på innehållet och djupet av de faktakunskaper som erhålls genom teoretiska studier. Kunskapen och förståelsen hos individen kan prövas mot de lärandemål för revisorer som listas under respektive ämnesområde i bilaga 1. Enligt föreskrifterna ska revisionsföretagets utbildningsplan avseende ämnesområden 6–10 baseras på lärandemål för revisorer som syftar till att ge tillräckliga teoretiska kunskaper för att utföra revisionsverksamhet.

Färdigheter och förmåga

5.2Det finns ett antal kompetenser som är viktiga för en revisor i dennas yrkesutövning men som inte kan studeras som ämne vid universitet och högskola. De kan inte heller tillägnas endast genom praktisk utbildning. Dessa kompetenser kan sammanfattande betecknas ”färdigheter och förmåga” och omfattar intellektuell förmåga, förmåga till samverkan och kommunikation, personliga egenskaper samt strukturell förmåga. Färdigheter och förmåga tränas både vid teoretisk och praktisk utbildning.

5.3Intellektuell förmåga avser förmågan att lösa problem, fatta beslut och använda professionellt omdöme. Högskolestudier kan generellt sägas bidra till att utveckla den intellektuella förmågan, och vad gäller studier på magisternivå och mastersnivå ingår dessa färdigheter i examensmålen enligt högskoleförordningen. Förmåga till samverkan och kommunikation avser förmågan att samarbeta och interagera med andra. Personliga egenskaper avser personlig inställning och uppförande. Strukturell förmåga avser förmågan att arbeta på ett effektivt sätt med eller inom en organisation för att optimera resultat och utfall med hänsyn till tillgängliga resurser.

5.4I punkterna L68–L99 i bilaga 1 listas ett antal lärandemål för revisorer som kan användas för att bedöma sökandes färdighet och förmåga.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

5.5Värderingsförmåga och förhållningssätt är att ha kompetensen att följa och förhålla sig till den goda yrkessed som är utmärkande för revisorer, dvs. god revisorssed. Den goda seden omfattar kunskap om FARs etikregler och förmåga att tillämpa de fem grundläggande principer som slås fast i IESBAs Etikkod: integritet, objektivitet, professionell kompetens och vederbörlig omsorg, tystnadsplikt samt professionellt uppträdande. Kunskap om god revisorssed ska integreras i grundutbildningen dels i form av teoretisk kunskap, dels genom den praktiska utbildningen där medarbetaren exponeras för och måste ta ställning i olika situationer där etiska frågeställningar uppkommer. Det kan i sammanhanget noteras att högskoleförordningen anger, särskilt på mastersnivå, bl.a. förmågan till ett kritiskt förhållningssätt till information som en del av examensmålen.

5.6Revisionsföretagets utbildningsplan bör förhålla sig till lärandemålen inom området värderingsförmåga och förhållningssätt även om detta inte anges specifikt i föreskrifterna. Detta är att särskilt att rekommendera eftersom dessa lärandemål omfattar ämnesområdet 10 Yrkesetik och oberoende.

6 Utbildningsplan enligt föreskrifterna samt RIs vägledning

6.1Målet för grundutbildningen av revisorer är som redan framgått att utveckla professionell kompetens inom kompetensområdena

  1. kunskap och förståelse,
  2. färdigheter och förmåga, samt
  3. värderingsförmåga och förhållningssätt.

6.2Enligt föreskrifterna finns det möjlighet att fullfölja teoretisk utbildning i ämnesområdena 6–10 på revisionsföretag om det finns en av RI godkänd utbildningsplan avseende dessa. Utbildningsplanen ska baseras på lärandemål som syftar till att ge tillräckliga teoretiska kunskaper för att utföra revisionsverksamhet.

6.3RI har gett ut en vägledning Prövning av utbildningsplaner (dnr 2017-1240) (vägledningen). RI skiljer i vägledningen på information som ska finnas med i utbildningsplanen för att denna ska bli godkänd av RI och på information som bör lämnas. Enligt vägledningen ska utbildningsplanen redogöra för

  1. förutsättningarna för en effektiv utbildning,
  2. utformning, genomförande och resultat, samt
  3. uppföljning, återkoppling och åtgärder.

För innehållet i sin helhet hänvisas till vägledningen, här följer endast några kommentarer.

6.4Under rubriken Utformning, genomförande och resultat anges att utbildningsplanen ska innehålla en självvärdering av hur ämnesområdena 6–10 studeras på revisionsföretag och på vilket sätt relevanta lärandemål för revisorer uppnås. Det bör noteras att relevanta lärandemål är inte bara de som syftar till att kunskap och färdighet inom respektive ämnesområde uppnås utan även sådana som syftar till kompetensområdena färdigheter och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt.

6.5Under samma rubrik (Utformning, genomförande och resultat) anges att utbildningsplanen bör beskriva hur revisionsföretaget fastställer att kunskap och förståelse upprätthålls för ämnesområdena 1–5 samt hur ämnesområdena 11–19 omfattas av utbildningen. Utöver detta bör utbildningsplanen enligt vägledningen visa hur teoretiska kunskaper inom olika ämnesområden har kombinerats med en praktisk tillämpning av förståelse av kunskap. Enligt vägledningen bör självvärderingen även kort redovisa hur revisionsföretaget i sin praktiska utbildning uppfyller föreskrifternas krav på allsidig erfarenhet avseende olika branscher och att den praktiska erfarenheten avsett planering, genomförande och rapportering av revisionsuppdrag. Utbildningsplanen bör alltså förhålla sig till det utbildningsprogram avseende den praktiska utbildningen som ska finnas enligt föreskrifterna (se även p. 2.6).

6.6Utbildningsplanen ska redogöra för hur revisionsföretaget följer upp att den enskilda medarbetaren genom sin utbildning och praktik har fullföljt sin utbildning med tillhörande lärandemål samt hur detta dokumenteras av revisionsföretaget. Enligt FARs tolkning är detta i linje med att ämnesområden 6–10 enligt föreskrifterna ska ha studerats med godkänt resultat. Olika uppföljningsmetoder avseende den enskilda medarbetaren kan, förutom genomgångar och utvärderingar av utfört arbete, vara muntliga eller skriftliga prov, arbete med fallstudier och uppsatser. I självvärderingen bör revisionsföretaget enligt vägledningen också kort redogöra för hur själva utbildningssystemet utvecklas och kvalitetssäkras.

6.7FAR har utarbetat ett exempel på utbildningsplan (bilaga 2) som kan läggas till grund för revisionsföretagets utbildningsplan. Exemplet inkluderar sådan information som enligt vägledningen ska finnas med, men även i viss mån sådan som enligt vägledningen bör finnas. Det är viktigt att varje revisionsföretag utformar sin egen utbildningsplan med utgångspunkt av de förutsättningar som finns på det individuella revisionsföretaget samt att de specifika utbildningsinsatserna anpassas till individens uppnående av lärandemålen inom respektive område.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2019:11

Denna rekommendation träder i kraft den 15 mars 2019.

Ändringsförteckning

FAR N 2019:11

Bilaga 1 Lärandemål för revisorer

Lärandemål som syftar till att definiera den yrkesmässiga kompetens som revisorsyrket kräver har utarbetats på internationell nivå av IAESB i International Standards of Education (IES). [6] FAR har i viss mån anpassat IAESBs lärandemål till svenska förhållanden. Ett fåtal av lärandemålen enligt IES har utmönstrats (inom ämnesområdet intern redovisning och ekonomistyrning samt beskattningsrätt) då dessa får anses ligga utanför de kompetenskrav som ställs på revisorsrollen. Detta med beaktande av att IES standarder är skrivna även för andra yrkeskategorier som arbetar med redovisning. Lärandemålen enligt IES finns i samlingen Handbook of International Education Pronouncements (2017 Edition) [7] som finns tillgänglig på IFACs webbplats (www.ifac.org). Några lärandemål har också lagts till eftersom ämnesområde 18 Matematik och statistik inte hanteras i IES.

Lärandemålen delas upp i tre nivåer: grundläggande, medel och avancerad. Avancerad är den nivå som ska ha uppnåtts vid auktorisation. Att ha uppnått lärandemålen på grundläggande nivå eller medelnivå är inte nödvändigtvis en förutsättning för att uppnå de avancerade målen. Lärandemålen på grundläggande och medelnivå finns dock med i listorna. De ger vägledning för vad som behövs för att uppnå lärandemålen för revisorer på avancerad nivå. I vissa kategorier saknas lärandemål på avancerad nivå. I dessa fall är medelnivå den nivå som ska ha uppnåtts vid auktorisation.

Ämnesområden som ska ha studerats vid universitet eller högskola

Redovisning (1–5)

Ämnesområden 1–5 (redovisning) som enligt föreskrifterna ska ha studerats vid universitet eller högskola omfattas av ett antal lärandemål rörande kunskap och förståelse av dessa ämnen. Även om lärandemålen till stor del kan antas ha uppfyllts genom studierna vid universitet eller högskola behöver revisionsföretaget säkerställa att så har skett.

Ämnesområden 1–5 omfattas av följande lärandemål vad avser kompetensområdet professionell kunskap och förståelse.

Grundläggande
Allmän redovisningsteori (1), rättsliga krav och standarder rörande upprättande av års- och koncernredovisning (2), internationella redovisningsstandarder (3) och räkenskapsanalys (4)

L1.Redogöra för centrala ekonomiska begrepp, deras innebörd och sammanhang.

L2.Redogöra för grundläggande redovisningsbegrepp, löpande bokföring av affärshändelser samt hur ett enklare årsbokslut sätts samman.

L3.Redogöra för väsentliga regler som måste beaktas vid upprättande av en årsredovisning samt hur dessa regler kan tillämpas i specifika fall.

Intern redovisning och ekonomistyrning (5)

L4.Redogöra för innebörden av ekonomistyrningens grundläggande begrepp, metoder och samband.

L5.Redogöra för ekonomistyrningens samband och förhållande till företagets övergripande strategi och målformulering.

L6.Redogöra för grundläggande begrepp inom produkt- och investeringskalkylering och kunna beskriva kalkyleringens roll i förhållande till företagets totala ekonomistyrning.

Medel
Allmän redovisningsteori (1), rättsliga krav och standarder rörande upprättande av års- och koncernredovisning (2), internationella redovisningsstandarder (3) och räkenskapsanalys (4)

L7.Tillämpa redovisningsprinciper på transaktioner och andra händelser.

L8.Utifrån revisorns roll tillämpa IFRS och andra relevanta standarder och normer (K2, K3, årsredovisningslagen) på transaktioner och andra händelser.

L9.Bedöma ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som används för att upprätta ett bokslut.

L10.Förstå tillämpningen av IFRS och andra relevanta standarder (K2, K3, årsredovisningslagen) vid upprättandet av bokslut, inklusive koncernredovisning.

L11.Tolka en årsredovisning med tillhörande upplysningar.

L12.Tolka rapporter som inkluderar icke-finansiell data, till exempel hållbarhetsrapporter och integrerade rapporter.

Intern redovisning och ekonomistyrning (5)

L13.Känna till tekniker för att stödja beslutsfattande, inklusive produktkalkylering, variansanalys, lagerhantering och budgetering samt prognoser.

L14.Känna till lämpliga kvantitativa metoder för att analysera kostnadsbeteende och kostnadsdrivare.

L15.Analysera finansiella och icke-finansiella data för att ge relevant information för revisionen.

L16.Tolka rapporter till stöd för förvaltning och beslutsfattande inklusive rapporter som fokuserar på planering och budgetering, kostnadskontroll, kvalitetskontroll, resultatmätning och benchmarking.

Avancerad
Allmän redovisningsteori (1), rättsliga krav och standarder rörande upprättande av års- och koncernredovisning (2), internationella redovisningsstandarder (3) och räkenskapsanalys (4)

L17.Utvärdera om företag har upprättat, i alla väsentliga avseenden, en årsredovisning i enlighet med gällande redovisningsstandard samt övriga krav.

L18.Utvärdera redovisning, värdering, presentation och upplysningar avseende transaktioner och händelser i årsredovisningen i enlighet med tillämpligt redovisningsramverk (K2, K3, IFRS) och lagstadgade krav.

L19.Utvärdera bedömningar och uppskattningar, inklusive bedömning av verkligt värde gjorda av företagsledningen.

L20.Utvärdera om årsredovisningen ger en rättvisande bild avseende verksamhetens art, miljö och företagets förmåga till fortsatt drift.

Intern redovisning och ekonomistyrning (5)

L21.Utvärdera de olika finansieringskällor som är tillgängliga för, och de finansiella instrument som används av, ett företag för att avgöra deras inverkan på den övergripande revisionsstrategin.

L22.Utvärdera ett företags kassaflöde, budgetar och prognoser samt kapitalkrav för att avgöra påverkan på den övergripande revisionsstrategin.

Ämnesområden som ska ha studerats på revisionsföretag alternativt på universitet eller högskola

Revision (6–10)

Ämnesområden 6–10 (revision) som enligt föreskrifterna ska ha studerats vid revisionsföretaget enligt en av RI godkänd utbildningsplan alternativt ha studerats vid universitet eller högskola omfattas av ett antal lärandemål rörande kunskap och förståelse av dessa ämnen. Utbildningsplanen ska baseras på lärandemålen som anges nedan och som syftar till att ge tillräckliga teoretiska kunskaper för att utföra revisionsverksamhet.

En del lärandemål som står under andra ämnes- eller kompetensområden kan även vara relevanta för ämnesområden 6–10. Det bör särskilt uppmärksammas att lärandemålen L44 och L45 under rubriken Juridik samt lärandemål L49 under rubriken Informationsteknik och datorsystem även är relevanta för ämnesområdet räkenskaps- och förvaltningsrevision samt yrkeskunnande (7). Dessutom är samtliga lärandemål under kompetensområdet Värderingsförmåga och förhållningssätt relevanta för ämnesområdet yrkesetik och oberoende (10).

Ämnesområden 6–10 omfattas därutöver av följande lärandemål vad avser kompetensområdet professionell kunskap och förståelse.

Medel
Riskhantering och intern kontroll (6)

L23.Förklara principerna för en god förvaltning, inklusive rättigheter och ansvar för ägare, investerare och styrelser samt förklara vilken roll olika intressenter har när det gäller styrning, upplysningar och transparens.

L24.Analysera delarna i en organisations interna kontroll.

L25.Analysera organisationens risker och möjligheter med hjälp av ett ramverk för riskhantering.

L26.Analysera de delar av den interna kontrollen som avser årsredovisningen.

Räkenskaps- och förvaltningsrevision samt yrkeskunnande (7), rättsliga krav och yrkesregler rörande lagstadgad revision och revisorer (8), internationella revisionsstandarder (ISA) (9), yrkesetik och oberoende (10)

L27.Förklara de uppställda målen för och de olika stegen i en revision av årsredovisningen.

L28.Tillämpa särsvenska bestämmelser om förvaltningsrevision.

L29.Tillämpa ISA och tillämpliga författningar för en revision av finansiella rapporter.

L30.Bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i en årsredovisning och beakta effekterna på revisionsstrategin.

L31.Tillämpa de kvantitativa metoder som används i revisionsuppdrag.

L32.Förklara de viktigaste delarna i ett bestyrkandeuppdrag och de standarder som är tillämpliga för sådana uppdrag.

Avancerad
Riskhantering och intern kontroll (6)

L33.Utvärdera, som en del av den övergripande revisionsstrategin, hur strukturer och processer för bolagsstyrning och riskbedömning påverkar årsredovisningen.

Räkenskaps- och förvaltningsrevision samt yrkeskunnande (7), rättsliga krav och yrkesregler rörande lagstadgad revision och revisorer (8), internationella revisionsstandarder (ISA) (9), yrkesetik och oberoende (10)

L34.Leda identifiering och bedömning av risker för väsentliga felaktigheter som en del av en övergripande revisionsstrategi.

L35.Utvärdera organisationens interna kontroll avseende riskerna för väsentliga felaktigheter.

L36.Utvärdera huruvida revisionen har utförts och dokumenterats i enlighet med ISA och relevanta författningar.

L37.Utforma ett lämpligt uttalande samt revisionsberättelse, inklusive en beskrivning av särskilt betydelsefulla områden (SBO) (om tillämpligt).

L38.Ta ställning till uttalande om ansvarsfrihet för granskning av styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning enligt svenska bestämmelser om förvaltningsrevision.

Övriga ämnesområden som prövas vid revisorsexamen

Ämnesområden 11–19 prövas enligt föreskrifterna vid prov för revisorsexamen i den mån de är relevanta för revisionsverksamhet. Utbildningsplanen bör förhålla sig till de lärandemål som anges nedan och som syftar till att ge tillräckliga teoretiska kunskaper för att utföra revisionsverksamhet. Ett flertal av ämnesområdena är essentiella för revisorns arbete och möjlighet att utföra en revision, varför tillhörande lärandemål särskilt bör beaktas vid teoretisk och praktisk utbildning.

Ämnesområden 11–19 omfattas av följande lärandemål vad avser kompetensområdet professionell kunskap och förståelse.

Juridik (inkl. beskattning) (11–15)

Medel
Associationsrätt och företagsstyrning (11), obeståndsrätt och förmögenhetsbrott (12), civilrätt och handelsrätt (14) samt arbetsrätt och socialrätt (15)

L39.Förklara författningar som reglerar olika former av juridiska personer.

L40.Ha kunskap om svensk lagstiftning som ligger till grund för granskning av styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning samt svenska bestämmelser om förvaltningsrevision.

L41.Förklara de författningar som är tillämpliga för kvalificerade revisorer.

Beskattningsrätt (13)

L42.Förklara kraven på nationell beskattning samt krav på deklaration.

L43.Analysera skattefrågor som hör till icke-komplexa internationella transaktioner.

Avancerad
Associationsrätt och företagsstyrning (11), obeståndsrätt och förmögenhetsbrott (12), civilrätt och handelsrätt (14) samt arbetsrätt och socialrätt (15)

L44.Utvärdera effekten av identifierade eller misstänkta bristande överensstämmelser med författningar på den övergripande revisionsstrategin och uttalandet i revisionsberättelsen.

Beskattningsrätt (13)

L45.Utvärdera utförda granskningsåtgärder för att hantera risker för väsentliga felaktigheter i finansiella rapporter avseende skatt, och effekten och resultatet av dessa åtgärder på den övergripande revisionsstrategin.

Informationsteknik och datorsystem (16)

Medel

L46.Analysera om generella IT-kontroller och relevanta applikationskontroller är adekvata.

L47.Förklara hur informationsteknik kan bidra till dataanalys och beslutsfattande.

L48.Tillämpa informationsteknik för att stödja analytiskt beslutsfattande.

Avancerad

L49.Utvärdera IT-miljön för att identifiera kontroller som avser årsredovisningen och avgör inverkan på övergripande revisionsstrategi.

Organisationslära (17)

Medel

L50.Beskriva miljön som en organisation verkar i, inklusive de viktigaste ekonomiska, juridiska, politiska, sociala, tekniska, internationella och kulturella drivkrafterna.

L51.Analysera aspekter av den globala miljön som påverkar internationell handel och finansiering.

L52.Förklara funktioner för globalisering, inklusive rollen för multinationella företag, e-handel och framväxande marknader.

Avancerad

L53.Analysera relevanta faktorer avseende bransch, lagstiftning och andra externa faktorer som används som underlag för revisorns riskbedömningar, inkluderat men inte begränsat till marknad, konkurrens, produktionsteknologi och miljökrav.

Nationalekonomi (17)

Grundläggande

L54.Redogöra för de grundläggande principerna i mikroekonomi och makroekonomi.

L55.Redogöra för effekten av förändringar i makroekonomiska indikatorer på affärsverksamhet.

L56.Redogöra för olika marknadsstrukturer, inklusive perfekt konkurrens, monopolistisk konkurrens, monopol och oligopol.

Matematik och statistik (18)

Grundläggande

L57.Kunna tillämpa grundläggande finansmatematik, som t.ex. ränteberäkningar, ränta på ränta, nuvärdeberäkning, betalströmmar, obligationer, effektiv ränta, talserier, summor och priselasticitet.

L58.Känna till grundläggande sannolikhetslära inklusive vanliga sannolikhetsfördelningar och centrala gränsvärdessatsen.

L59.Kunna identifiera, lösa och tolka elementära statistiska problem med ekonomiska tillämpningar.

L60.Känna till statistikberäkningar (t.ex. centralmått, spridningsmått).

Medel

L61.Kunna planera en stickprovsundersökning, genomföra urval och sammanställa samt tolka resultaten.

L62.Hantera och tolka grundläggande korrelations- och regressionsanalys samt tidsserieanalys.

Grundprinciper för ekonomisk förvaltning för företag (19)

Medel

L63.Förklara de olika sätt som organisationer kan utformas och struktureras på.

L64.Förklara syfte och betydelse av olika typer av funktionella och operativa nivåer inom organisationer.

L65.Analysera de externa och interna faktorer som kan påverka strategiska beslut i en organisation.

L66.Förklara de processer som kan användas för att genomföra beslutad strategi.

L67.Förklara hur teorier om organisatoriskt beteende kan användas för att förbättra prestanda för individ, team och organisation.

Färdighet och förmåga

Färdighet och förmåga prövas vid revisorsexamen som en integrerad del av samtliga ämnesområden. Utbildningsplanen bör omfatta de lärandemål som anges nedan och som syftar till att ge tillräcklig färdighet och förmåga för att utföra revisionsverksamhet.

Intellektuell förmåga och färdighet

Medel

L68.Bedöma och värdera information från olika källor och perspektiv genom forskning, analys och samordning.

L69.Tillämpa en yrkesmässig bedömning, inklusive identifiering och utvärdering av alternativ, för att nå väl motiverade slutsatser baserat på alla relevanta fakta och omständigheter.

L70.Bedöma och identifiera när det är lämpligt att rådfråga specialister för att lösa problem och nå slutsatser.

L71.Tillämpa resonemang, kritisk analys och innovativt tänkande för att lösa problem.

L72.Rekommendera lösningar på ostrukturerade, mångfacetterade problem.

Avancerad

L73.Lösa revisionsfrågor via förfrågan, abstrakt och logiskt tänkande samt använda kritisk analys för att överväga olika alternativ och analysera resultat.

Förmåga till samverkan och kommunikation

Grundläggande

L74.Tillämpa samarbete och teamwork när man arbetar mot organisationens mål.

L75.Tillämpa en tydlig och koncis kommunikation vid presentationer, diskussioner och rapportering i formella och informella situationer, både skriftligen och muntligen.

L76.Vara medveten om skillnader i kultur och språk i all kommunikation.

L77.Tillämpa ett aktivt lyssnande och effektiva intervjutekniker.

L78.Tillämpa förhandlingsteknik för att nå lösningar och avtal.

L79.Tillämpa rådgivande färdigheter för att minimera eller lösa konflikter, problem och maximera möjligheter.

L80.Presentera idéer och påverka andra att ge stöd och engagemang.

Avancerad

L81.Kommunicera effektivt, korrekt och främjande med team, företagsledningen och de som är ansvariga för företagets styrning.

L82.Lösa revisionsfrågor genom effektiva konsultationer när det behövs.

Personliga egenskaper

Medel

L83.Visa ett engagemang för ett livslångt lärande.

L84.Tillämpa professionell skepticism genom att ifrågasätta och kritiskt bedöma information.

L85.Ställa höga personliga krav på utfört arbete och övervaka sin prestation genom feedback från andra och egen reflektion.

L86.Hantera tid och resurser för att uppnå sina professionella åtaganden.

L87.Förutse utmaningar och planera för potentiella lösningar.

L88.Ha ett öppet sinne för nya möjligheter.

Avancerad

L89.Främja och genomgå ett livslångt lärande.

L90.Fungera som en förebild till teamet.

L91.Agera som mentor eller coach i teamet.

Strukturell färdighet och förmåga

Medel

L92.Genomföra uppdrag i enlighet med etablerad praxis och uppfylla föreskrivna tidsfrister.

L93.Bedöma eget och andras arbete för att avgöra om det uppfyller organisationens normer och standarder.

L94.Tillämpa ledarskap för att motivera och utveckla andra.

L95.Använda delegation för att utföra uppgifter.

L96.Använda ledarskap för att påverka andra att arbeta mot organisationens mål.

L97.Använda lämpliga verktyg för att öka effektivitet och ändamålsenlighet samt förbättra beslutsfattande.

Avancerad

L98.Utvärdera om team, inklusive experter, kollektivt har den objektivitet och kompetens som krävs för revisionen.

L99.Visa ledarskap och förmåga att hantera projekt/team.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Värderingsförmåga och förhållningssätt prövas vid provet för revisorsexamen som en integrerad del av samtliga ämnesområden. Utbildningsplanen bör omfatta de lärandemål som anges nedan och som syftar till att ge tillräcklig värderingsförmåga och ett passande förhållningsätt för att utföra revisionsverksamhet.

Förmåga till professionell skepticism och professionell bedömning

Medel

L100.Tillämpa en ifrågasättande inställning för att bedöma finansiell information och annan relevant data.

L101.Identifiera och utvärdera rimliga alternativ för att nå väl motiverade slutsatser baserade på alla relevanta fakta och omständigheter.

Avancerad

L102.Använda en skeptisk inställning och professionell bedömning i planering och utförande av en revision för att nå slutsatser för ett uttalande i revisionsberättelsen.

Förhållningssätt till etiska principer

Medel

L103.Förklara innebörden av etik.

L104.Förklara fördelar och nackdelar med regel- respektive principbaserade strategier för etik.

L105.Identifiera etiska frågor och bestämma när etiska principer är tillämpliga.

L106.Analysera alternativa handlingsvägar och fastställa de etiska konsekvenserna av dessa.

L107.Tillämpa de grundläggande etiska principerna om integritet, objektivitet, yrkeskompetens och vederbörlig omsorg, sekretess, och ett professionellt beteende avseende etiska dilemman och bestämma en lämplig metod för att hantera dessa i enlighet med IESBAs Etikkod.

L108.Tillämpa relevanta etiska krav på professionellt beteende i enlighet med standarder (som IESBAs Etikkod, ISA samt FARs etikrekommendationer och -uttalanden).

Avancerad

L109.Tillämpa etiska principer om integritet, objektivitet, yrkeskompetens och vederbörlig omsorg, sekretess, och ett professionellt beteende inom ramen för en revision och bestämma en lämplig lösning på etiska dilemman.

L110.Utvärdera och hantera hot mot objektivitet och oberoende som kan inträffa under en revision.

L111.Skydda konfidentiell information i enlighet med etiska regler och relevanta författningar.

Åtagande för allmänhetens intresse

Medel

L112.Förklara vilken roll etik har inom yrket och i förhållande till begreppet socialt ansvar.

L113.Förklara vilken roll etik har i förhållande till affärsverksamhet och good governance.

L114.Analysera relationen mellan etik och lagstiftning, inklusive förhållandet mellan författningar och allmänhetens intresse.

L115.Analysera konsekvenserna av oetiskt beteende för individen, yrket och allmänheten.

Avancerad

L116.Främja revisionskvalitet i alla aktiviteter med fokus på att skydda allmänhetens intresse.

Bilaga 2 Exempel på utbildningsplan

Detta är ett exempel på utbildningsplan för blivande auktoriserade revisorer enligt Revisorsinspektionens föreskrifter (2018:1) om revisorsexamen (föreskrifterna) som visar på hur byråns process för att säkerställa att lärandemålen uppnås. Exemplet har utarbetats utifrån Revisorsinspektionens Vägledning – Prövning av utbildningsplaner. I denna framgår vad utbildningsplanen ska innehålla men också vad den bör innehålla. Detta exempel är utformat utifrån vad som är lämpligt att byrån beaktar för att säkerställa att kunskapsmålen uppnås.

Utbildningsplanen ska anpassas utifrån byråns förutsättningar och hur den tillämpas i praktiken. Byråns utbildningsplan kommer att godkännas av Revisorsinspektionen (RI) och sker väsentliga förändringar ska ny uppdaterad utbildningsplan godkännas.

Utbildningsplanen kommer att vara föremål för RIs tillsyn och det är viktigt att den beskriver de faktiska förhållandena hos byrån. Utbildningsplan är obligatorisk för de ämnesområden som berör revision (2 § första stycket 1–6 föreskrifterna) och planen bör därför särskilt säkerställa att lärandemålen för revisionsområdet uppnås.

Utbildningsplan för byrå X

Förutsättningar för en effektiv utbildning

Utgångspunkten för byråns utbildning av revisorsassistenter är en individuell plan utifrån de förkunskaper som medarbetaren har från universitet eller högskola. Planen anpassas genom årliga medarbetarsamtal där medarbetarens prestation och behov utvärderas utifrån FARs rekommendation EtikR 5 Grundutbildning och lärandemål för revisorer.

Beskriv vidare hur utvärdering går till i praktiken på byrån. Hur hanterar byrån medarbetare som kommer från andra byråer eller om medarbetare inte har examen inom ekonomi?

Kompetens

Byrån anlitar FAR och andra välrenommerade utbildningsanordnare vilka garanterar att utbildningen genomförs av personal med rätt kompetens för uppgiften samt att kvalitet upprätthålls.

Beskriv vilka olika utbildningsanordnare som anlitas och hur de har bedömts utifrån kompetens och kvalitet.

Byråns internutbildning sker med särskilt utsedda lärare som har både professionell kompetens och pedagogisk förmåga. Utbildningarna utvärderas och korrigeringar av utbildningar sker i de fall utbildningarna inte bedöms adekvata för att deltagarna ska uppnå lärandemålen.

Beskriv omfattningen av internutbildning samt andra faktorer som är relevanta för att beskriva hur kompetens och kvalitet upprätthålls. I det fall byrån har en större andel utbildning som sker i egen försorg bör det särskilt beskrivas hur den utbildningen är upplagd och organiserad.

Handledare utses utifrån medarbetares behov. Dennas kompetens säkerställs genom att han eller hon är auktoriserad och därmed följer kraven på löpande vidareutbildning. Handledarens engagemang följs upp genom kontroll av att de obligatoriska utvärderingsdokumenten har upprättats.

Justera från faktiska förhållanden och beskriv vidare andra faktorer som är relevanta för att beskriva hur det säkerställs att handledaren har rätt kompetens och tid för handledning och uppföljning. Det kan t.ex. vara hur handledare utses, instruktioner till handledare, utvärderingar som görs av handledare, m.m.

Resurser

Utgångspunkten för teoretiska utbildningsinsatser är byråns/FARs utbildningsplan Auktoriserad revisor – inför examen där ämnesområde 6–10 särskilt beaktas. Vägledande är att medarbetaren ska ha ca X timmars teoretisk utbildning inom ämnesområde 6–10 per år och totalt Y timmars vidareutbildning för att nå samtliga lärandemål. Beroende på utbildning från universitet eller högskola varierar den teoretiska utbildningen och avsatt tid för denna så att den kompletterar och förstärker tidigare utbildningsinsatser. Avsatta resurser anpassas till huruvida utbildningen från universitet eller högskola omfattar samtliga ämnesområden som prövas i revisorsexamen. I de fall medarbetare inte har ekonomisk högskoleexamen i grunden sker en särskild bedömning av omfattningen av utbildningsresurser och en särskild budget upprättas för att uppnå samtliga lärandemål.

Justera och beskriv byråns utbildningsplan om en sådan finns och grunderna för hur den har upprättats. Om byrån rekryterar medarbetare utan ekonomisk examen bör det särskilt framgå hur det säkerställs att tillräckliga resurser avsätts för att grunderna uppnås.

Utöver kurser i utbildningsplanen avsätts tid för genomgångar i uppdateringar och nyheter.

Justera och beskriv hur detta sker i praktiken, vilka områden som omfattas och i vilken regi och hur ofta.

Den teoretiska utbildningen kompletteras med praktisk utbildning på uppdragen så att lärandemål inom färdighet och förmåga uppnås. För att säkerställa detta sker en utvärdering av utvalda uppdrag som sammanställs årligen.

Justera och beskriv omfattningen av den praktiska utbildningen i ämnesområde 6–10 i förhållande till årsarbetstid där tid även ägnas åt andra tjänster och arbetsuppgifter.

Utbildningsmiljö

Samtliga medarbetare (oavsett anställningstid) uppmuntras att löpande delta i utbildningar, att avsätta tid åt att bibehålla och utveckla kunskaper samt att delta i interna och externa utbildningsarrangemang. Byrån prenumererar på olika nyhetsbrev för att hålla medarbetarna uppdaterade inom utvecklingen i närtid.

Varje anställd tilldelas en handledare som i dialog med medarbetaren diskuterar hur teoretisk kunskap ska tillämpas i praktiken. En utgångspunkt i dialogen är löpande utvärderingar av medarbetarens prestation från ett antal olika revisionsuppdrag.

Justera och beskriv hur byrån säkerställer att lärandemålen utvärderas i tillräcklig omfattning. T.ex. hur väljs uppdragen som utvärderas ut? Finns checklistor som används för att bocka av att tillämpning skett av teoretisk kunskap?

Byrån har löpande informationsmöten internt eller genom FARs försorg.

Justera och beskriv faktiska förhållanden som t.ex. hur ofta, hur ämnen bestäms, vem som håller i dessa. Komplettera med ytterligare informationskällor. Det kan t.ex. vara nyhetsbrev, samarbetspartners seminarium, m.m.

Byrån har samarbete med experter inom skatt och annan juridik. Dessa samarbetspartners finns tillgängliga för avstämningar och håller även i viss information. Alla medarbetare uppmanas att ha en kontinuerlig dialog och handledare uppmanas särskilt att involvera yngre medarbetare i sådana avstämningar.

Justera och beskriv faktiska förhållanden samt komplettera med ytterligare relevanta förhållanden.

Samtliga medarbetare har tillgång till FAR Online som kunskapskälla och uppmanas att läsa regelverken.

Justera och beskriv vilka andra kunskapskällor som finns tillgängliga för medarbetarna som nyhetsbrev eller andra aktiviteter som påverkar medarbetarnas utbildningsmiljö.

Utformning, genomförande och resultat

Kunskap och förståelse

Byrån säkerställer att medarbetaren tillgodogör sig kunskap och förståelse inom ämnesområden 6–10 enligt 2 § föreskrifterna genom löpande utvärdering och uppföljning med handledaren. Se ovan kring kompetens, resurser och utbildningsmiljö. En avstämning av medarbetarens kompetens görs även genom FARs kunskapsprov för revisorsassistenter.

Justera och beskriv faktiska förhållanden samt komplettera med ytterligare relevanta förhållanden för hur kunskap och förståelse säkerställs. Det kan t.ex. vara andra typer av prov som genomförs i samband med utbildningar eller separat.

Lärandemål inom ämnesområden 6–10 uppnås genom en kombination av teori och praktik. Den teoretiska utbildningen tar utgångspunkt i byråns/FARs utbildningsplan för revisorsexamen men anpassas utifrån individuella färdigheter och behov. Genom de kurser som studeras enligt utbildningsplanen uppnås den teoretiska delen av lärandemålen inom område 6–10.

Justera och beskriv hur anpassningen sker och utifrån vilka grunder. Det kan t.ex. vara att innan byrån frångår den normala utbildningsplanen ska utvärdering inhämtats och gåtts igenom med handledare. Komplettera med ytterligare relevanta förhållanden.

Genom byråns/FARs kurser underhålls och vidareutvecklas kunskaper i såväl ämnesområde 1–5 som ämnesområde 6–10 (2 § 1 stycket 1–10 föreskrifterna). I den mån utbildningen sker genom praktik dokumenteras det i utvärderingarna och följs upp av handledaren. Genom den utbildningsmiljö som byrån har och som beskrivits ovan säkerställs att kunskapen hålls uppdaterad.

Justera och beskriv faktiska förhållanden samt komplettera med ytterligare relevanta förhållanden. Det kan t.ex. vara hur man säkerställer att ämnesområdena omfattas av medarbetarens praktik genom checklistor, uppföljningar och annat.

Ämnesområde 11–19 (6 § 1–9 föreskrifterna) studeras i den mån de är relevanta för rollen. Dessa ämnesområden kan studeras som teoretiska ämneskurser som ingår i den individuella utbildningsplanen om särskilt behov finns, men tillgodogörs främst genom att de finns integrerade i revisionskurser. Utbildningen sker dels genom teoretiska kurser och dels genom praktik. I utvärderingar och test säkerställs att tillräckliga kunskaper inhämtats för rollen.

Justera och beskriv faktiska förhållanden samt komplettera med ytterligare relevanta förhållanden.

Färdighet och förmåga

Medarbetarnas färdighet och förmåga byggs upp genom kombination av teori och praktik. I samråd med handledare planeras så att medarbetaren får en allsidig erfarenhet från olika branscher och moment inom revisionen. Årligen beskrivs hur uppdrag fördelats mellan branscher och att de olika arbetsmomenten som planering, genomförande och rapportering av revisionsuppdrag har ingått i praktiken. Årligen utvärderar och dokumenterar handledaren de färdigheter och förmågor som uppnåtts av medarbetaren.

Justera för faktiska förhållanden och beskriv hur uppföljningen av allsidig erfarenhet sker i praktiken t.ex. med hjälp av en checklista för detta. Komplettera med eventuella ytterligare relevanta förhållanden. Det kan t.ex. vara särskilda test av färdighet och förmåga eller annat.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Genom att säkerställa att medarbetarna genomgår revisionskurser enligt utbildningsplanen får medarbetaren de grundläggande kunskaperna om etikregelverk och förhållningssätt. I medarbetarens praktik läggs vikt på att diskutera överväganden i revision, professionell skepticism, oberoende och andra etiska frågor. Lärandemålet inom dessa kompetensområden utvärderas även med medarbetaren i uppdragsutvärderingarna.

Justera för faktiska förhållanden och beskriv hur utvärderingarna kring dessa frågeställningar sker i praktiken. Komplettera med ytterligare relevanta förhållanden. Det kan t.ex. vara särskilda utbildningstillfällen eller erfarenhetsutbyten bland yngre medarbetare när dessa frågor diskuteras.

Även kvalitetskontroll av enskilda uppdrag kan ge information för utvärderingen av medarbetarens utbildning. Även om medarbetarna inte direkt omfattas av kvalitetskontrollen så får medarbetarna, genom de uppdrag de är med på och som omfattas av kvalitetskontrollen, feedback på sitt arbete.

Justera för faktiska förhållanden och beskriv hur utvärderingarna kring dessa frågeställningar sker i praktiken. Komplettera med ytterligare relevanta förhållanden. Det kan t.ex. vara särskilda utbildningstillfällen eller erfarenhetsutbyten bland yngre medarbetare när dessa frågor diskuteras.

Uppföljning, återkoppling och åtgärder

Årligen genomförs medarbetarsamtal där utbildningar och utvärderingar från uppdrag gås igenom. I samband med samtalet dokumenteras samtliga genomgångna utbildningar (inkl. byråutbildningar och information), sammanlagda uppnådda resultat inom kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Utifrån de utvecklingsbehov som identifieras läggs en plan upp för kommande års utbildningsinsatser och praktik.

Justera för faktiska förhållanden och komplettera med eventuella mallar för sammanställning av genomgångna utbildningar och utvärderingar av uppnådda resultat samt plan framåt. Komplettera med eventuella ytterligare relevanta förhållanden.

Medarbetare genomgår efter två bokslutssäsonger FARs kunskapsprov för revisorsassistenter som en kontroll av lärandemålen. Resultatet utgör underlag för diskussion med medarbetaren kring uppnådda resultat i förhållande till lärandemålen. Resultatet är också en utgångspunkt för att planera för vilka utbildningar och vilken praktik som behöver genomföras för att uppnå ett godkänt resultat i område 6–10.

Justera för faktiska förhållanden. Komplettera med eventuella ytterligare relevanta förhållanden.

Huvuddelen av utbildningen sker genom FARs försorg och därigenom bedöms utbildningarna vara kvalitetssäkrade genom FAR (se FARs redogörelse för kvalitetssäkring av utbildningar). I den mån revisionsutbildningar sker i annan regi görs en bedömning av respektive utbildning. Interna revisionsutbildningar inom ämnesområde 6–10 kvalitetssäkras dels genom kontinuerliga utvärderingar och justeringar utifrån utfall. Dels kvalitetssäkras de indirekt genom FARs kunskapsprov då vi genom analys av resultatet kan identifiera generella brister i utbildningar samt även genom de slutsatser vi drar från provskrivande vid revisorsexamen. Utbildningarna utvärderas tillsammans med lärarna efter varje års genomförande och justeringar vidtas till kommande år. Årligen sker en mindre översyn och uppdatering av utbildningarna tillsammans med ansvariga lärare utifrån nyheter och andra förändringar inom ämnesområdena.

Byrån avgör på grundval av handledarens dokumenterade utvärdering när godkänt resultat inom ämnesområden 6–10 har uppnåtts av respektive medarbetare.

Justera för faktiska förhållanden. Komplettera med eventuella ytterligare relevanta förhållanden som processen för hur godkännande sker.

  • [1]

    Lagstadgad revision av årsredovisning, årsbokslut och koncernredovisning (2006/43/EG) (revisionsdirektivet) (senast ändrat genom direktiv 2014/56/EU).

  • [2]

    De nya föreskrifterna RIFS 2018:1 om revisorsexamen trädde i kraft den 1 juli 2018. Tidigare föreskrifter RNFS 1996:1 får tillämpas för de prov för revisorsexamen som anordnas senast under 2024. Här behandlas endast de nya föreskrifterna.

  • [3]

    I avsnitt 4 beskrivs översiktligt de teoretiska studier som normalt bedrivs på universitet och högskola.

  • [4]

    6 § punkterna 1–9 i föreskrifterna. I denna rekommendation anges dessa ämnesområden med siffrorna 11–19 i syfte att särskilja dem från de ämnesområden som aves i 2 § punkterna 1–5 och 2 § punkterna 6–10 i föreskrifterna och underlätta hänvisningar till olika ämnesområden.

  • [5]

    IAESB (International Accounting Education Standards Board), som verkar inom IFAC, har gett ut ett antal standarder, IES (International Education Standards) för utbildning av revisorer och andra verksamma inom branschen. Begreppet ”lärandemål” är hämtat från dessa standarder och ska inte förväxlas med den terminologi som används i andra sammanhang inom skol- och högskolesektorn. Begreppet är översatt från den engelska originaltextens ”learning outcomes” (dvs. snarast ”läranderesultat”, här används dock RIs föreskrifters terminologi som överensstämmer med översättningen enligt Bolognaprocessen). Begreppen ”kunskap och förståelse”, ”färdigheter och förmåga” samt ”värderingsförmåga och förhållningssätt” används av RI och förefaller avse de i IES förekommande begreppen ”technical competence”, ”professional skills” respektive ”professional values, ethics and attitudes” (som också har motsvarigheter i Bolognaprocessens terminologi).

  • [6]

    IAESB (International Accounting Education Standards Board), som verkar inom IFAC, har gett ut ett antal standarder, IES (International Education Standards) för utbildning av revisorer och andra verksamma inom branschen. Begreppet ”lärandemål” är hämtat från dessa standarder och ska inte förväxlas med den terminologi som används i andra sammanhang inom skol- och högskolesektorn. Begreppet är översatt från den engelska originaltextens ”learning outcomes” (dvs. snarast ”läranderesultat”, här används dock RIs föreskrifters terminologi).

  • [7]

    Det bör noteras att IAESB har nyligen gett ut en remiss (IAESB Exposure Draft Proposed Revisions to International Education Standards (IESs) 2, 3, 4 and 8 – Information och Communication Technologies and Professional Scepticism) med förslag på vissa ändringar i IES. Dessa förslag kan förväntas påverka lärandemålen framledes.

  • [8]

    4 § revisorsförordningen (1995:665).

Logga in för att anteckna 0