Innehåll

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1060/2009

Kreditvärderingsinstitut

(senast ändrad genom förordning (EU) 2017/2402)

Till förordning 1060/2009/EG hör kommissionens delegerade förordningar:

  1. (EU) 2015/3 tekniska tillsynsstandarder för informationskrav för strukturerade finansiella instrument
  2. (EU) 2015/2 tekniska tillsynsstandarder för utformningen av den information som kreditvärderingsinstitut ska lämna till Esma
  3. (EU) 2015/1 tekniska tillsynsstandarder för den regelbundna rapporteringen av kreditvärderingsinstitutens avgifter inom ramen för Esmas löpande tillsyn
  4. (EU) 2012/946 förfaranderegler för böter som åläggs kreditvärderingsinstitut av Esma, samt bestämmelser om rätten till försvar och tidsfrister
  5. (EU) 2012/449 tekniska tillsynsstandarder för uppgiftslämning vid registrering och certifiering av kreditvärderingsinstitut
  6. (EU) 2012/447 tekniska tillsynsstandarder för överensstämmelsebedömningen av kreditvärderingsmetoder
  7. (EU) 2012/272 avgifter som Esma tar ut av kreditvärderingsinstitut

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit denna förordning

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, och

av följande skäl:

  1. Kreditvärderingsinstituten har en viktig uppgift på de internationella värdepappers- och kreditmarknaderna, eftersom de kreditbetyg de utfärdar används av investerare, låntagare, emittenter och stater som en del av informationen för att fatta väl underbyggda investerings- och finansieringsbeslut. Kreditinstitut, värdepappersföretag, försäkrings- och återförsäkringsföretag, företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och tjänstepensionsinstitut kan använda sådana kreditbetyg som referenser för beräkning av sina kapitalkrav i solvensavseende eller för att beräkna placeringsrisker. Kreditbetygen påverkar följaktligen i väsentlig grad hur marknaden fungerar och investerares och konsumenters tillit och förtroende. Det är därför av avgörande betydelse att kreditvärderingsverksamheten utövas i enlighet med principerna om integritet, transparens, ansvar och goda styrelseformer, för att säkerställa att de kreditbetyg som används inom gemenskapen är oberoende, objektiva och av fullgod kvalitet.
  2. För närvarande har de flesta kreditvärderingsinstitut sina huvudkontor utanför gemenskapen. De flesta medlemsstater reglerar inte kreditvärderingsinstitutens verksamhet eller villkoren för utfärdande av kreditbetyg. Trots kreditvärderingsinstitutens väsentliga betydelse för de finansiella marknadernas funktion omfattas de endast inom begränsade områden av gemenskapslagstiftning, däribland Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk ). Dessutom behandlas kreditvärderingsinstituten i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut. Det är därför viktigt att fastställa bestämmelser som säkerställer att alla kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitut som är registrerade i gemenskapen är av fullgod kvalitet och utfärdas av kreditvärderingsinstitut som är föremål för strikta krav. Kommissionen kommer att fortsätta sitt samarbete med internationella organ för att skapa samstämmighet mellan reglerna för kreditvärderingsinstitut. Det bör vara möjligt att undanta vissa centralbanker som utfärdar kreditbetyg från denna förordnings tillämpning, förutsatt att de uppfyller relevanta, tillämpliga villkor för att säkerställa kreditvärderingsverksamhetens oberoende och integritet, och att dessa villkor är lika strikta som kraven i denna förordning.
  3. Bestämmelserna i denna förordning bör inte skapa någon allmän skyldighet att kreditvärdera finansiella instrument eller finansiella förpliktelser enligt denna förordning. Framför allt bör företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) enligt definitionen i rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) eller tjänstepensionsinstitut enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut inte vara skyldiga att endast investera i finansiella instrument som är kreditvärderade enligt denna förordning.
  4. Denna förordning bör inte skapa ett generellt krav för finansiella institut eller investerare att endast investera i värdepapper för vilka prospekt har offentliggjorts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och annonsering och som har värderats enligt den här förordningen. Dessutom bör den här förordningen inte kräva att emittenter eller erbjudare eller personer som ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad ska skaffa kreditbetyg för värdepapper som omfattas av skyldigheten att offentliggöra prospekt enligt direktiv 2003/71/EG och förordning (EG) nr 809/2004.
  5. Ett prospekt som offentliggörs enligt direktiv 2003/71/EG och förordning (EG) nr 809/2004 bör innehålla tydlig information på framträdande plats om huruvida kreditbetygen för de respektive värdepappren utfärdats av ett kreditvärderingsinstitut som är etablerat i gemenskapen och registrerat enligt den här förordningen. Ingenting i den här förordningen bör dock förhindra att personer ansvariga för offentliggörandet av prospekt enligt direktiv 2003/71/EG och förordning (EG) nr 809/2004 inkluderar annan viktig information i prospektet, bland annat kreditbetyg som utfärdats i tredjeland och därtill knuten information.
  6. Utöver att utfärda kreditbetyg och utföra kreditvärderingsverksamhet, bör kreditvärderingsinstitut yrkesmässigt kunna utföra verksamhetsanknutna aktiviteter. De verksamhetsanknutna aktiviteterna får inte inkräkta på kreditvärderingsverksamhetens oberoende eller integritet.
  7. Denna förordning bör gälla för kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitut som är registrerade inom gemenskapen. Det främsta syftet med förordningen är att skydda stabiliteten på finansmarknaderna och investerarna. Kreditpoäng, kreditpoängssystem och likartade bedömningar knutna till förpliktelser som uppstår i en kund-, affärs- eller branschförbindelse bör inte omfattas av denna förordning.
  8. Kreditvärderingsinstitut bör på frivillig grund tillämpa den uppförandekod för kreditvärderingsinstitut som utfärdats av Internationella organisationen av institutioner för reglering av värdepappersmarknaden (Iosco) (nedan kallad Iosco-koden). Under 2006 uppmanades, genom ett meddelande från kommissionen om kreditvärderingsinstitut, Europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR), inrättad genom kommissionens beslut 2009/77/EG, att övervaka efterlevnaden av Iosco-koden och årligen rapportera till kommissionen.
  9. Vid Europeiska rådet den 13 och 14 mars 2008 enades man om ett antal slutsatser för att åtgärda de huvudsakliga svagheter som påvisats i det finansiella systemet. Ett av målen var att förbättra marknadens funktion och dess belöningsstrukturer, inbegripet kreditvärderingsinstitutens uppgifter.
  10. Kreditvärderingsinstituten anses för det första ha misslyckats med att tillräckligt tidigt låta de förvärrade förhållandena på marknaden återspeglas i kreditbetygen, och för det andra ha misslyckats med att anpassa sina kreditbetyg i tid efter det att krisen på marknaden hade förvärrats. Detta misslyckande kan bäst korrigeras genom åtgärder som rör intressekonflikter, kreditvärderingarnas kvalitet, möjligheterna att överblicka kreditvärderingsinstitutens verksamhet samt deras interna företagsstyrning och övervakningen av deras verksamheter. Användarna av kreditbetyg bör inte ensidigt förlita sig på dem, utan de bör lägga ner största omsorg på egna analyser och fortlöpande genomföra en tillfredsställande ”due diligence” beträffande dessa värderingars tillförlitlighet.
  11. Det är nödvändigt att fastställa ett gemensamt regelverk för att förbättra kvaliteten på kreditbetygen, särskilt kreditbetyg som ska användas av både finansiella institut och personer som omfattas av harmoniserade bestämmelser inom gemenskapen. Utan sådana ramar finns det risk för att medlemsstaterna vidtar sinsemellan skiljaktiga åtgärder på nationell nivå, vilket direkt skulle få negativa följder för den inre marknaden och hindra den från att fungera väl, efter- som olika bestämmelser skulle gälla i de enskilda medlemsstaterna för institut som utfärdar kreditbetyg som är avsedda att användas av finansiella institut överallt inom hela gemenskapen. Skilda kvalitetskrav för kreditbetyg skulle dessutom kunna komma att leda till skillnader i skyddsnivå för investerare och konsumenter. Användarna bör dessutom kunna jämföra kreditbetyg som utfärdats i gemenskapen med internationellt utfärdade kreditbetyg.
  12. Denna förordning bör inte påverka hur kreditbetyg används av andra personer än de som avses i denna förordning.
  13. Det är önskvärt att kreditbetyg som utfärdas i tredjeland kan användas i rättsligt reglerade sammanhang inom gemenskapen under förutsättning att de uppfyller krav som är lika stränga som de som föreskrivs i denna förordning. Genom denna förordning införs ett system för godkännande som gör det möjligt för kreditvärderingsinstitut som är etablerade i gemenskapen och registrerade i enlighet med gemenskapsrätten att godkänna kreditbetyg som utfärdats i tredjeland. Kreditvärderingsinstituten bör, när de godkänner ett kreditbetyg som utfärdats i ett tredjeland, fastställa och löpande kontrollera om kreditvärderingsverksamhet som leder till utfärdandet av ett sådant kreditbetyg uppfyller krav för utfärdande av kreditbetyg som är lika stränga som de som föreskrivs i denna förordning och som gör att man uppnår samma mål och effekter i praktiken.
  14. För att ta hänsyn till oron över att kreditvärderingsinstitut som inte är etablerade inom gemenskapen skulle kunna utgöra ett allvarligt hinder för effektiv tillsyn i finansmarknadernas bästa intresse inom gemenskapen, bör ett sådant system för godkännande införas för kreditvärderingsinstitut som är närstående företag till eller som har ett nära samarbete med kreditvärderingsinstitut etablerade inom gemenskapen. Det kan dock vara nödvändigt att anpassa kraven på fysisk närvaro i gemenskapen i vissa fall, särskilt för mindre kreditvärderingsinstitut från tredjeland utan någon närvaro eller anknytning inom gemenskapen. Ett särskilt certifieringssystem bör därför inrättas för sådana kreditvärderingsinstitut, under förutsättning att de inte är systemviktiga för finansmarknadernas finansiella stabilitet eller integritet i en eller flera medlemsstater.
  15. Certifiering bör vara möjlig efter det att kommissionen fastställt att de rättsliga och tillsynsmässiga ramarna i ett tredjeland är likvärdiga med kraven i denna förordning. Det planerade systemet för likvärdighet bör inte innebära ett automatiskt tillträde till gemenskapen men bör erbjuda en möjlighet för kvalificerade kreditvärderingsinstitut från ett tredjeland att bedömas från fall till fall och beviljas ett undantag från vissa av de organisatoriska krav som gäller för kreditvärderingsinstitut inom gemenskapen, bland annat kravet på fysisk närvaro i gemenskapen.
  16. Denna förordning bör även innehålla krav på att kreditvärderingsinstitutet i tredjeland uppfyller kriterier som utgör generella förutsättningar för integritet i dess kreditvärderingsverksamhet, för att förebygga att behöriga myndigheter eller andra offentliga myndigheter i tredjelandet ingriper när det gäller kreditbetygens innehåll och för att sörja för en lämplig strategi för intressekonflikter, rotation av kreditvärderingsanalytiker och regelbundet och fortlöpande informationslämnande.
  17. En annan viktig förutsättning för ett sunt system för godkännande och ett system för likvärdighet är också att det finns goda samarbetsarrangemang mellan de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaterna och de behöriga myndigheterna för kreditvärderingsinstitut i tredjeland.
  18. Det kreditvärderingsinstitut som godkänner kreditbetyg som utfärdats i tredjeland bör vara helt och ovillkorligt ansvarigt för de godkända kreditbetygen och för att villkoren för godkännande i denna förordning är uppfyllda.
  19. Denna förordning bör inte gälla kreditbetyg som kreditvärderingsinstitutet tar fram på enskild begäran och uteslutande ger till den person som beställde det och som inte är avsett för offentliggörande eller distribution till abonnenter.
  20. Investeringsanalyser, investeringsrekommendationer och andra utlåtanden om ett värde eller ett pris för ett finansiellt instrument eller en finansiell förpliktelse bör inte anses utgöra kreditbetyg.
  21. Ett kreditbetyg som utfärdas på eget initiativ, nämligen ett kreditbetyg som inte utfärdats på begäran av emittenten eller den kreditvärderade enheten, bör tydligt identifieras som sådant och skilja sig från begärda kreditbetyg på lämpligt sätt.
  22. För att undvika eventuella intressekonflikter bör kreditvärderingsinstituten inrikta sin yrkesmässiga verksamhet på utfärdande av kreditbetyg. Kreditvärderingsinstitut bör inte få utföra konsult- eller rådgivningstjänster. Ett kreditvärderingsinstitut bör i synnerhet inte lämna förslag eller rekommendationer om utformningen av värdepapperiseringsinstrument. De bör dock få tillhandahålla verksamhetsanknutna tjänster, om detta inte kan komma att skapa intressekonflikter med utfärdandet av kreditbetyg.
  23. Kreditvärderingsinstitut bör använda värderingsmetoder som är rigorösa, systematiska och kontinuerliga och som valideras på grundval av historiska erfarenheter, inklusive utfallstest. Detta krav bör emellertid inte ligga till grund för ett ingripande från de behöriga myndigheternas och medlemsstaternas sida när det gäller kreditbetygens och värderingsmetodernas innehåll. På samma sätt bör kravet för kreditvärderingsinstituten att minst en gång om året se över kreditbetygen inte påverka deras skyldighet att regelbundet övervaka kreditbetygen och vid behov revidera kreditbetyg. Dessa krav bör inte tillämpas på ett sätt som hindrar nya kreditvärderingsinstitut från att komma in på marknaden.
  24. Kreditbetygen bör vara välgrundade och ordentligt motiverade för att undvika kompromisser vid kreditvärderingen.
  25. Kreditvärderingsinstitut bör offentliggöra information om de metoder, modeller och grundläggande antaganden som de använder i sin kreditvärderingsverksamhet. Detaljgraden när det gäller de offentliggjorda uppgifterna om modellerna bör vara sådan att det ges tillräcklig information till användarna av kreditbetyg för att de själva ska kunna genomföra en ”due diligence” i syfte att bedöma om de kan förlita sig på dessa kreditbetyg eller inte. Offentliggörande av uppgifterna om modellerna får emellertid inte avslöja känslig affärsinformation eller allvarligt hindra innovation.
  26. Kreditvärderingsinstitut bör utarbeta lämpliga riktlinjer och förfaranden när det gäller anställda och andra personer som medverkar i kreditvärderingsprocessen i syfte att förhindra, upptäcka, undanröja eller hantera och rapportera om intressekonflikter och fortlöpande säkerställa kvalitet, integritet och noggrannhet i kreditvärderings- och översynsprocesser. Dessa riktlinjer och förfaranden bör särskilt inbegripa en intern kontrollmekanism och en funktion för regelefterlevnad.
  27. Kreditvärderingsinstituten bör undvika intressekonflikter och, om de är oundvikliga, hantera dem effektivt för att slå vakt om sitt oberoende. De bör i tid rapportera om intressekonflikter. De bör också dokumentera alla väsentliga hot mot oberoendet – avseende såväl själva institutet som dem av dess anställda eller andra personer som medverkar i kreditvärderingsprocessen – samt de skyddsåtgärder som tillämpas för att mildra sådana hot.
  28. Varje kreditvärderingsinstitut eller grupp av kreditvärderingsinstitut bör fortlöpande präglas av sunda styrelseformer. Vid fastställandet av sådana bolagsstyrningsarrangemang bör ett kreditvärderingsinstitut eller en grupp av kreditvärderingsinstitut ta hänsyn till behovet av att säkerställa att det kommer att göra kreditvärderingar som är oberoende, objektiva och av fullgod kvalitet.
  29. För att säkerställa att kreditvärderingsprocessen inte påverkas av kreditvärderingsinstitutens kommersiella företagsintressen bör kreditvärderingsinstituten se till att minst en tredjedel, men inte färre än två, av ledamöterna i styrelsen är oberoende på ett sätt som överensstämmer med punkt 13 i avsnitt III i kommissionens rekommendation 2005/162/EG av den 15 februari 2005 om uppgifter för företagsexterna styrelseledamöter eller styrelseledamöter med tillsynsfunktion i börsnoterade bolag och om styrelsekommittéer. Det är dessutom nödvändigt att majoriteten i den högsta ledningen, däribland alla oberoende ledamöter av styrelsen, har tillräckligt kunnande om relevanta områden inom finansiella tjänster. Den ansvarige för kontroll av regelefterlevnaden bör regelbundet rapportera om fullgörandet av sitt uppdrag till den högsta ledningen och de oberoende ledamöterna i styrelsen.
  30. För att undvika intressekonflikter bör ersättningen till de oberoende ledamöterna i styrelsen inte vara beroende av kreditvärderingsinstitutets affärsmässiga resultat.
  31. Varje kreditvärderingsinstitut bör anslå ett tillräckligt antal anställda med tillfredsställande kunnande och erfarenhet till sin kreditvärderingsverksamhet. Det bör i synnerhet säkerställa att tillräckliga personresurser och medel anslås till utfärdande, övervakning och uppdatering av kreditbetyg.
  32. För att beakta de särskilda förhållandena i kreditvärderingsinstitut som sysselsätter färre än 50 anställda bör de behöriga myndigheterna ha möjlighet att undanta sådana kreditvärderingsinstitut från vissa av de skyldigheter som fastställs i denna förordning när det gäller rollen för oberoende ledamöter i styrelsen, funktionen för regelefterlevnad och rotationssystemet, och i den mån nämnda institut kan visa att de uppfyller vissa villkor. Ett av de kriterier som de behöriga myndigheterna särskilt bör undersöka är huruvida storleken på ett kreditvärderingsinstitut har fastställts på ett sätt som gör att kreditvärderingsinstitutet eller en grupp av kreditvärderingsinstitut kan undvika att uppfylla kraven i denna förordning. Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör tillämpa undantagen på ett sätt som gör att risken för en uppsplittring av den inre marknaden undviks och att en enhetlig tillämpning av gemenskapsrätten säkerställs.
  33. Långvariga relationer med samma kreditvärderade enheter eller deras anknutna tredje parter kan komma att inverka negativt på oberoendet hos kreditvärderingsanalytiker och hos de personer som godkänner kreditbetygen. Dessa kreditvärderingsanalytiker och personer bör därför omfattas av ett lämpligt rotationssystem som möjliggör en gradvis ändring av analysgrupperna och kreditvärderingskommittéerna.
  34. Kreditvärderingsinstituten bör se till att de metoder, modeller och grundläggande antaganden, såsom matematiska antaganden eller korrelationsantaganden, som de tillämpar vid fastställandet av kreditbetygen underhålls, uppdateras och regelbundet ses över i sin helhet samt att deras beskrivningar offentliggörs på ett sådant sätt att en fullständig översyn blir möjlig. I fall där brist på tillförlitliga uppgifter eller strukturens komplexitet hos ett nytt slags finansieringsinstrument, särskilt värdepapperiseringsinstrument, gör att man allvarligt måste ifrågasätta om kreditvärderingsinstitutet förmår att ta fram en trovärdig kreditvärdering, bör detta inte utfärda kreditbetyg eller bör återkalla ett befintligt kreditbetyg. Förändringar av kvaliteten på den information som finns tillgänglig för att övervaka ett gällande kreditbetyg bör offentliggöras tillsammans med denna översyn och, i tillämpliga fall, bör en revidering av kreditbetyget ske.
  35. För att säkerställa kreditbetygens kvalitet bör varje kreditvärderingsinstitut vidta åtgärder för att se till att den information det använder när det tilldelar kreditbetyg är tillförlitlig. I detta syfte bör ett kreditvärderingsinstitut bland annat kunna utnyttja finansiella rapporter, som granskats av oberoende revisorer, och offentliga underrättelser, kontroller genomförda av ansedda tredje parter, egen granskning av ett slumpmässigt urval av den mottagna informationen eller avtalsbestämmelser som klart föreskriver ansvar för den kreditvärderade enheten eller dess anknutna tredje parter om information lämnas enligt avtalet i medvetande om att den är materiellt felaktig eller vilseledande, eller om den kreditvärderade enheten eller dess anknutna tredje parter inte genomför en rimlig ”due diligence” när det gäller att kontrollera korrektheten i informationen i enlighet med avtalsvillkoren.
  36. Denna förordning påverkar inte kreditvärderingsinstitutens skyldighet att skydda fysiska personers rätt till privatliv när det gäller behandling av personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.
  37. Det är nödvändigt att kreditvärderingsinstituten inrättar ordentliga förfaranden för en regelbunden översyn av de metoder, modeller och grundläggande värderingsantaganden de använder för att dessa ska kunna tillfredsställande återspegla ändrade förhållanden på de underliggande värdepappersmarknaderna. För att säkerställa transparens bör varje materiell ändring av kreditvärderingsinstitutens metoder och praxis eller förfaranden och processer offentliggöras innan den genomförs, såvida inte extrema marknadsförhållanden kräver omedelbar ändring av kreditvärderingen.
  38. Ett kreditvärderingsinstitut bör alltid ange lämpliga riskvarningar, inbegripet en känslighetsanalys av relevanta antaganden. Den analysen bör förklara hur olika utvecklingar på marknaden som påverkar de parametrar som är inbyggda i modellen kan påverka ändringar av kreditbetyg (exempelvis volatilitet). Kreditvärderingsinstitutet bör säkerställa att informationen om den historiska andelen fallissemang inom varje betygskategori kan verifieras och kvantifieras och ger tillräckligt underlag för berörda parter för att klart uppfatta varje betygskategoris historiska resultat och om, och i så fall på vilket sätt, betygskategorierna har ändrats. Om det på grund av arten hos ett kreditbetyg eller andra förhållanden är olämpligt eller statistiskt insignifikant eller på annat sätt skulle kunna vilseleda användarna av kreditbetyget att ange historisk andel fallissemang, bör kreditvärderingsinstitutet lämna tillfredsställande förklaringar. Sådan information bör i största möjliga utsträckning vara jämförbar med eventuella förekommande modeller inom branschen så att investerarna får stöd för jämförelser mellan olika kreditvärderingsinstituts resultat.
  39. För att göra kreditbetygen mer överblickbara och bidra till skyddet av investerarna bör CESR upprätta ett centralt arkiv med information om kreditvärderingsinstitutens tidigare prestationer och information om tidigare utfärdade kreditbetyg. Kreditvärderingsinstituten bör lämna information till detta arkiv i en standardiserad form. CESR bör offentliggöra denna information och årligen offentliggöra sammanfattande information om de huvudsakliga utvecklingstendenser som observerats.
  40. Under vissa förhållanden kan värdepapperiseringsinstrument ge effekter av annat slag än traditionella företagslåneinstrument. Det skulle kunna vara vilseledande för investerarna att, utan ytterligare förklaring, använda samma betygskategorier för båda dessa slag av instrument. Kreditvärderingsinstituten bör i väsentlig grad bidra till att öka medvetenheten hos användarna av kreditbetyg om de särskiljande egenskaperna hos strukturerade finansiella produkter i förhållande till deras traditionella motsvarigheter. Kreditvärderingsinstituten bör därför hålla de betygskategorier som används vid kreditvärdering av värdepapperiseringsinstrument, å ena sidan, klart åtskilda från de betygskategorier som kan användas för andra finansiella instrument eller finansiella förpliktelser, å andra sidan, genom att lägga till en lämplig symbol till betygskategorin.
  41. Kreditvärderingsinstituten bör vidta åtgärder för att undvika situationer där emittenter begär preliminära bedömningar av kreditvärdigheten hos ett visst värdepapperiseringsinstrument av ett antal kreditvärderingsinstitut i syfte att kunna välja det som ger det bästa kreditbetyget för den produkt som de avser att erbjuda. Även emittenter bör undvika sådana metoder.
  42. Varje kreditvärderingsinstitut bör dokumentera de metoder som används vid kreditvärderingarna och regelbundet uppdatera dokumentationen då ändringar görs av dem samt också dokumentera materiella inslag i dialogen mellan kreditvärderingsanalytikern och den kreditvärderade enheten eller någon av dess anknutna tredje parter.
  43. För att skapa en hög grad av förtroende för den inre marknaden hos investerare och konsumenter bör det krävas registrering av kreditvärderingsinstitut som utfärdar kreditbetyg inom gemenskapen. En sådan registrering är den viktigaste förutsättningen för att kreditvärderingsinstitut ska kunna utfärda kreditbetyg avsedda att användas i rättsligt reglerade sammanhang i gemenskapen. Det är därför nödvändigt att fastställa harmoniserade villkor och förfaranden för beviljande, upphävande och återkallande av sådan registrering.
  44. Denna förordning bör inte ersätta de etablerade förfarandena för erkännande av externa ratinginstitut (ECAI) i enlighet med direktiv 2006/48/EG. Externa ratinginstitut som redan erkänts i gemenskapen bör ansöka om registrering enligt denna förordning.
  45. Ett kreditvärderingsinstitut som registrerats av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten bör ha tillstånd att utfärda kreditbetyg inom hela gemenskapen. Det är därför nödvändigt att fastställa ett enda registreringsförfarande för varje kreditvärderingsinstitut som har verkan inom hela gemenskapen. Registreringen av ett kreditvärderingsinstitut bör ha verkan så snart det registreringsbeslut som har utfärdats av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten har trätt i kraft enligt relevant nationell lagstiftning.
  46. Det är nödvändigt att fastställa en central instans till vilken registreringsansökningarna ska lämnas. CESR bör ta emot registreringsansökningarna och se till att de behöriga myndigheterna i samtliga medlemsstater underrättas om dem. CESR bör också ge råd till de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten om huruvida ansökan är fullständig. Granskningen av dessa ansökningar bör dock utföras på nationell nivå av den relevanta behöriga myndigheten. För att kunna behandla kreditvärderingsinstituten på ett effektivt sätt bör de behöriga myndigheterna upprätta operativa nätverk (kollegier) som stöds av en effektiv it-infrastruktur. CESR bör inrätta en underkommitté som är specialiserad på var och en av de tillgångsklasser som bedöms av kreditvärderingsinstituten.
  47. Vissa kreditvärderingsinstitut består av flera juridiska personer som tillsammans bildar en grupp av kreditvärderingsinstitut. Vid registreringen av vart och ett av de kreditvärderingsinstitut som ingår i en sådan grupp bör de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna samordna bedömningen av de ansökningar som lämnats in av kreditvärderingsinstitut som ingår i samma grupp samt beslutsfattandet när det gäller beviljande av registrering. Det bör dock vara möjligt att avslå registrering av ett kreditvärderingsinstitut inom en grupp av kreditvärderingsinstitut om kreditvärderingsinstitutet i fråga inte uppfyller kraven för registrering medan de andra medlemmarna i gruppen uppfyller alla registreringskrav enligt denna förordning. Eftersom kollegiet inte har befogenhet att utfärda rättsligt bindande beslut, bör de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaterna för medlemmarna i gruppen av kreditvärderingsinstitut var och en utfärda ett enskilt beslut om det kreditvärderingsinstitut som är etablerat på den berörda medlemsstatens territorium.
  48. Kollegiet bör utgöra en effektiv plattform för utbyte av tillsynsinformation mellan behöriga myndigheter, samordning av verksamhet och de tillsynsåtgärder som krävs för en effektiv tillsyn av kreditvärderingsinstitut. Kollegiet av behöriga myndigheter bör särskilt underlätta kontrollen av uppfyllandet av villkoren för godkännande av kreditbetyg som utfärdats i tredjeland, certifiering, arrangemang för utkontraktering och de undantag som föreskrivs i denna förordning. Kollegiets verksamhet bör bidra till en harmoniserad tillämpning av bestämmelserna i denna förordning och en ökad samstämmighet i tillsynspraxis.
  49. För att förbättra den praktiska samordningen av kollegiets verksamhet bör medlemmarna i kollegiet bland sig själva utse en kontaktperson. Kontaktpersonen bör vara ordförande för kollegiets möten, upprätta skriftliga samordningsarrangemang för kollegiet och samordna verksamheten inom kollegiet. Under registreringsförfarandet bör kontaktpersonen bedöma behovet av att förlänga granskningsperioden för en ansökan, samordna en sådan granskning och ha kontakt med CESR.
  50. Kommissionen inrättade i november 2008 en högnivågrupp som ska se över den kommande strukturen för tillsynen på området för finansiella tjänster i Europa, däribland även CESRs uppgifter.
  51. Den befintliga tillsynsstrukturen bör inte ses som en långsiktig lösning för kontrollen av kreditvärderingsinstituten. Kollegier av behöriga myndigheter, som förväntas effektivisera tillsynssamarbetet och samstämmigheten inom detta område inom gemenskapen, är ett betydande steg framåt men kan inte ersätta alla fördelar med en mer konsoliderad tillsyn av kreditvärderingsbranschen. Krisen på de internationella finansmarknaderna har tydligt visat att man mer ingående behöver undersöka behovet av långtgående reformer av reglerings- och tillsynsmodellen för gemenskapens finanssektor. Ytterligare och omfattande reformer av reglerings- och tillsynsmodellen för gemenskapens finanssektor är absolut nödvändiga om man ska kunna nå den nivå som behövs för samstämmighet och samarbete i gemenskapstillsynen och för att underbygga stabiliteten i det finansiella systemet. Dessa reformer bör snarast genomföras av kommissionen med vederbörlig hänsyn till de slutsatser som lades fram av expertgruppen under ledning av Jacques de Larosière den 25 februari 2009. Kommissionen bör så snart som möjligt, och under alla omständigheter före den 1 juli 2010, rapportera till Europaparlamentet och rådet och andra berörda institutioner om eventuella iakttagelser i detta avseende, och bör lägga fram de lagförslag som krävs för att ta itu med de brister som man konstaterat i samband med arrangemang för tillsynssamordning och tillsynssamarbete.
  52. Väsentliga förändringar i godkännandesystemet, arrangemangen för utkontraktering och etablering och avveckling av filialer är exempel på vad som bör anses utgöra väsentliga förändringar av villkoren för ursprunglig registrering av kreditvärderingsinstitut.
  53. Tillsynen över kreditvärderingsinstitut bör utföras av den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten i samarbete med de behöriga myndigheterna i övriga berörda medlemsstater genom anlitande av det relevanta kollegiet och med lämplig involvering av CESR.
  54. Förmågan hos den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten och andra medlemmar av det relevanta kollegiet att bedöma och övervaka att ett kreditvärderingsinstitut efterlever skyldigheterna i denna förordning bör inte begränsas av ett arrangemang för utkontraktering som gjorts av det berörda kreditvärderingsinstitutet. Kreditvärderingsinstitutet bör även i fortsättningen ha ansvaret för alla sina skyldigheter enligt denna förordning när det använder sig av utkontrakterade tjänster.
  55. För att bibehålla en hög nivå på förtroendet hos investerare och konsumenter och möjliggöra kontinuerlig tillsyn av de kreditbetyg som utfärdas i gemenskapen bör det krävas att kreditvärderingsinstitut med huvudkontor utanför gemenskapen upprättar ett dotterföretag i gemenskapen så att en effektiv tillsyn kan utövas över deras verksamhet i gemenskapen och så att systemet för godkännande kan användas på ett effektivt sätt. Framväxten av nya aktörer på kreditvärderingsmarknaden bör också uppmuntras.
  56. De behöriga myndigheterna bör kunna utnyttja de befogenheter som fastställs i denna förordning när det gäller kreditvärderingsinstitut, personer som medverkar i kreditvärderingsverksamheten, kreditvärderade enheter och anknutna tredje parter, de tredje parter till vilka kreditvärderingsinstituten utkontrakterar vissa uppgifter eller viss verksamhet och andra personer som på annat sätt har anknytning eller är anslutna till kreditvärderingsinstitut eller kreditvärderingsverksamhet. Dessa personer bör omfatta aktieägare eller ledamöter i styrelsen för kreditvärderingsinstitut och kreditvärderade enheter.
  57. Bestämmelserna i denna förordning om tillsynsavgifter bör inte påverka tillämpningen av relevanta bestämmelser i nationell lagstiftning om tillsynsavgifter eller liknande avgifter.
  58. Det bör inrättas ett system för att säkerställa att denna förordning genomförs på ett effektivt sätt. Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör förfoga över nödvändiga resurser för att säkerställa att kreditbetyg som utfärdas i gemenskapen utfärdas i enlighet med denna förordning. Vidtagande av sådana tillsynsåtgärder bör alltid samordnas inom det relevanta kollegiet. Åtgärder såsom återkallande av registrering eller tillfälligt upphävande av användningen av kreditbetyg i rättsligt reglerade sammanhang bör vidtas i de fall dessa anses stå i proportion till underlåtandet att uppfylla skyldigheterna enligt denna förordning. De behöriga myndigheterna bör vid utövningen av sina tillsynsbefogenheter ta vederbörlig hänsyn till investerarnas intressen och marknadsstabiliteten. Eftersom kreditvärderingsinstitutens utfärdande av kreditbetyg fortsatt bör bygga på oberoende, bör varken de behöriga myndigheterna eller medlemsstaterna ingripa i fråga om underlagen för kreditbetygen och de metoder instituten använder för att fastställa dem för att undvika att kompromettera kreditvärderingarna. Om ett kreditvärderingsinstitut skulle utsättas för påtryckningar bör det underrätta kommissionen och CESR. Kommissionen bör bedöma från fall till fall huruvida ytterligare åtgärder ska vidtas gentemot den berörda medlemsstaten vid underlåtande att uppfylla skyldigheterna enligt denna förordning.
  59. Det är önskvärt att se till att det beslutsfattande som avses i denna förordning bygger på ett nära samarbete mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter, och beslut om registrering bör därför fattas på grundval av en överenskommelse. Detta är en nödvändig förutsättning för ett effektivt registreringsförfarande och en effektiv tillsyn. Beslutsprocessen bör vara effektiv och snabb samt ske i samförstånd.
  60. Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör samarbeta för att göra tillsynen effektivare och undvika dubbelarbete.
  61. Det är också viktigt att sörja för informationsutbyte mellan de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsyn av kreditvärderingsinstitut enligt denna förordning och de behöriga myndigheter som övervakar finansiella institut, särskilt de som ansvarar för tillsyn av kreditinstitut eller är ansvariga för den finansiella stabiliteten i medlemsstaterna.
  62. Andra behöriga myndigheter i medlemsstaterna än de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten bör kunna ingripa och vidta lämpliga tillsynsåtgärder efter att ha informerat CESR och den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten samt efter samråd med det relevanta kollegiet om de har konstaterat att ett registrerat kreditvärderingsinstitut vars kreditbetyg används inom deras territorium underlåter att uppfylla de skyldigheter som följer av denna förordning.
  63. Om det inte i denna förordning föreskrivs ett särskilt förfarande för registrering, certifiering eller återkallande av registrering och certifiering, antagande av tillsynsåtgärder och utövande av tillsynsbefogenheter, bör den nationella lagstiftning som reglerar sådana förfaranden, inklusive språk, tystnadsplikt och yrkesmässiga privilegier, gälla och rättigheterna för kreditvärderingsinstitut och andra personer som omfattas av denna lagstiftning bör inte påverkas.
  64. För att uppnå ett likvärdigt genomförande på hela den inre marknaden är det nödvändigt att få till stånd en bättre samordning av de behöriga myndigheternas befogenheter.
  65. CESR bör se till att denna förordning tillämpas på ett enhetligt sätt. CESR bör intensifiera och underlätta samarbetet och samordningen mellan behöriga myndigheter i tillsynsverksamheten och vid behov utfärda riktlinjer. Den bör därför upprätta ett medlingssystem och system för inbördes granskning för att underlätta för de behöriga myndigheterna att nå inbördes överensstämmelse mellan sina metoder.
  66. Medlemsstaterna bör fastställa regler för vilka sanktioner som ska gälla vid överträdelse av bestämmelserna i förordningen samt se till att de tillämpas. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande och bör minst omfatta fall av allvarligt fel i yrkesutövningen och bristande uppfyllelse av kravet på ”due diligence”. Det bör vara möjligt för medlemsstaterna att föreskriva administrativa eller straffrättsliga sanktioner. CESR bör utarbeta riktlinjer för ökad samstämmighet när det gäller sådana sanktioner.
  67. Varje utbyte eller överföring av information mellan behöriga myndigheter eller myndigheter, organ eller personer bör ske i enlighet med bestämmelserna för överföring av personuppgifter i enlighet med direktiv 95/46/EG.
  68. Denna förordning bör också innehålla bestämmelser om informationsutbyte med behöriga myndigheter i tredjeland, särskilt med myndigheter som ansvarar för tillsyn av de kreditvärderingsinstitut som deltar i godkännande och certifiering.
  69. Utan att det påverkar tillämpningen av gemenskapslagstiftningen bör alla krav gentemot kreditvärderingsinstitut gällande överträdelser av bestämmelserna i denna förordning göras i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning om civilrättsligt ansvar.
  70. De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.
  71. Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att, med beaktande av den internationella utvecklingen, ändra bilagorna I och II som innehåller specifika kriterier för bedömningen av huruvida ett kreditvärderingsinstitut uppfyller kraven på intern organisation, operativa rutiner, personalbestämmelser, presentation av kreditvärderingar och offentliggöranden, och att ange eller ändra kriterierna för att fastställa likvärdighet mellan rättsliga och tillsynsmässiga ramar i tredjeland och bestämmelserna i denna förordning. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5 a i beslut 1999/468/EG.
  72. För att ta hänsyn till den framtida utvecklingen av finansmarknaderna bör kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en bedömning av tillämpningen av denna förordning, framför allt utnyttjandet av kreditbetyg i rättsligt reglerade sammanhang och lämpligheten av att kreditvärderingsinstitutet får ersättning av den kreditvärderade enheten. Kommissionen bör i ljuset av denna bedömning lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag.
  73. Kommissionen bör också lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en bedömning av incitamenten för emittenter att använda kreditvärderingsinstitut etablerade i gemenskapen för en del av sina kreditbetyg, möjliga alternativ till modellen där emittenten betalar, inklusive inrättandet av ett offentligt kreditvärderingsinstitut inom gemenskapen, och samstämmighet mellan nationella regler om överträdelser av bestämmelserna i denna förordning. Kommissionen bör i ljuset av denna bedömning lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag.
  74. Kommissionen bör också lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en bedömning av utvecklingen av reglerings- och tillsynsramar för kreditvärderingsinstitut i tredjeland och om följderna av denna utveckling och av de övergångsbestämmelser som avses i denna förordning om finansmarknadernas stabilitet inom gemenskapen.
  75. Eftersom målet för denna förordning, nämligen att säkerställa en hög nivå på skyddet av konsumenter och investerare genom att fastställa gemensamma rättsliga ramar för kvaliteten på de kreditbetyg som ska utfärdas på den inre marknaden, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av den brist som råder på nationell lagstiftning och det faktum att en majoritet av de befintliga kreditvärderingsinstituten är etablerade utanför gemenskapen, och det därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

Avdelning ISyfte, tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1 Syfte

Genom denna förordning införs gemensamma regleringsmetoder för att främja integritet, transparens, ansvar, goda styrelseformer och oberoende i fråga om kreditvärderingsverksamhet och därmed bidra till bättre kvalitet på de kreditbetyg som utfärdas inom unionen och till att få den inre marknaden att fungera friktionsfritt samtidigt som en hög nivå uppnås på skyddet av konsumenter och investerare. I förordningen fastställs villkor för utfärdande av kreditbetyg och bestämmelser om kreditvärderingsinstitutens organisation och uppförande, inklusive deras aktieägare och delägare, för att främja kreditinstitutens oberoende, undvika intressekonflikter och stärka skyddet av konsumenter och investerare.

I denna förordning fastställs också skyldigheter för i unionen etablerade emittenter och anknutna tredje parter när det gäller värdepapperiseringsinstrument.

Förordning (EU) 2017/2402

Artikel 2 Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitut som är registrerade i unionen och som offentliggörs eller distribueras till abonnenter.

2.Denna förordning ska inte tillämpas på

  1. privata kreditbetyg som tas fram på enskild begäran och uteslutande ges till den person som beställde dem och som inte är avsedda för offentliggörande eller distribution till abonnenter,
  2. kreditpoäng, kreditpoängssystem och likartade bedömningar knutna till förpliktelser som uppstår i en kund-, affärs- eller branschförbindelse,
  3. kreditbetyg som tas fram av exportkreditorgan i enlighet med punkt 1.3 i del 1 i bilaga VI till direktiv 2006/48/EG, eller
  4. kreditbetyg som tas fram av centralbankerna och som
    1. inte betalas av den kreditvärderade enheten,
    2. inte offentliggörs,
    3. utfärdas enligt principer, normer och förfaranden som säkerställer tillräcklig integritet och oberoende för kreditvärderingsverksamhet enligt denna förordning, och
    4. inte avser finansiella instrument som utfärdats av respektive centralbankers medlemsstater.

3.har upphävts.

4.För att säkerställa en enhetlig tillämpning av punkt 2 d får kommissionen på begäran av en medlemsstat, i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 38.3 och i enlighet med kriterierna i punkt 2 d i den här artikeln, anta ett beslut som fastställer att en centralbank uppfyller kraven i den punkten och att dess kreditvärderingar därför inte omfattas av denna förordnings tillämpning.

Kommissionen ska på sin hemsida offentliggöra listan över de centralbanker som omfattas av tillämpningsområdet för punkt 2 d i denna artikel.

Direktiv (2014/51/EU)

Artikel 3 Definitioner

1.I denna förordning avses med

a)kreditbetyg: en bedömning av kreditvärdigheten hos en enhet, en skuld eller finansiell förpliktelse, räntebärande värdepapper, preferensaktier eller andra finansiella instrument, eller en emittent av en skuld eller finansiell förpliktelse, räntebärande värdepapper, preferensaktier eller andra finansiella instrument, som genomförts med hjälp av ett etablerat och definierat rangordningssystem med olika betygskategorier,
b)kreditvärderingsinstitut: en juridisk person vars verksamhet inbegriper yrkesmässigt utfärdande av kreditbetyg,
c)hemmedlemsstat: den medlemsstat där ett kreditvärderingsinstitut har sitt stadgeenliga säte,
d)kreditvärderingsanalytiker: en person som utför analysuppgifter som är nödvändiga för utfärdandet av kreditbetyg,
e)ledande kreditvärderingsanalytiker: den person som har huvudansvaret för utarbetandet av ett kreditbetyg eller för kommunikationerna med en emittent beträffande ett visst kreditbetyg, eller allmänt beträffande kreditvärderingen av ett finansiellt instrument som utfärdats av den emittenten och, i förekommande fall, för utfärdande av rekommendationer till kreditvärderingskommittén gällande ett sådant betyg,
f)kreditvärderad enhet: en juridisk person vars kreditvärdighet explicit eller implicit värderas genom kreditbetyget, oavsett om denna juridiska person själv har begärt kreditbetyget eller ej eller tillhandahållit information för fastställandet av det eller ej,
g)regleringsändamål: användning av kreditbetyg för det specifika ändamålet att följa unionsrätten, eller unionsrätten såsom den genomförts i medlemsstaternas nationella lagstiftning,
h)betygskategori: symbol, i form av en bokstav eller en siffra, eventuellt åtföljd av ytterligare särskiljande tecken, som används i ett kreditbetyg för att ange ett relativt riskmått för att särskilja de olika riskegenskaperna hos kreditvärderade enheter, emittenter och finansiella instrument eller andra tillgångar,
i)anknuten tredje part: originator, arrangör, sponsor, serviceföretag eller varje annan part som har kontakt med ett kreditvärderingsinstitut på en kreditvärderad enhets vägnar, däribland även varje person som är direkt eller indirekt knuten till den kreditvärderade enheten genom kontroll,
j)kontroll: förhållandet mellan ett moderföretag och ett dotterföretag enligt vad som beskrivs i artikel 1 i rådets direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning eller en nära koppling mellan någon fysisk eller juridisk person och ett företag,
k)finansiella instrument: instrument som förtecknas i avsnitt C i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument,
l)värdepapperiseringsinstrument: ett finansiellt instrument eller andra tillgångar som skapats genom en värdepapperiseringstransaktion eller ett värdepapperiseringsprogram enligt artikel 2.1 i förordning (EU) 2017/2402 (värdepapperiseringsförordningen),
m)grupp av kreditvärderingsinstitut: en grupp av företag som är etablerade inom unionen och som består av ett moderföretag och dess dotterföretag enligt artiklarna 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG eller av företag som är anknutna till varandra genom ett sådant förhållande som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG och vars verksamhet inbegriper utfärdande av kreditbetyg. Vid tillämpningen av artikel 4.3 a ska en grupp av kreditvärderingsinstitut även inbegripa kreditvärderingsinstitut som är etablerade i tredjeland,
n)företagsledning: den eller de personer som leder kreditvärderingsinstitutets verksamhet samt ledamoten eller ledamöterna i styrelsen,
o)kreditvärderingsverksamhet: analys av data och information samt bedömning, godkännande, utfärdande och översyn av kreditbetyg,
p)behöriga myndigheter: de myndigheter som en medlemsstat har utsett i enlighet med artikel 22,
pa)kreditinstitut: kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG,
pb)värdepappersföretag: värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i direktiv 2004/39/EG,
pc)försäkringsföretag: försäkringsföretag enligt definitionen i artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II),
pd)återförsäkringsföretag: återförsäkringsföretag enligt definitionen i artikel 13.4 i direktiv 2009/138/EG,
pe)tjänstepensionsinstitut: tjänstepensionsinstitut enligt definitionen i artikel 6 a i direktiv 2003/41/EG,
pf)förvaltningsbolag: förvaltningsbolag enligt definitionen i artikel 2.1 b i direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag),
pg)investeringsbolag: investeringsbolag som auktoriserats i enlighet med direktiv 2009/65/EG,
ph)förvaltare av alternativa investeringsfonder: förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt definitionen i artikel 4.1 b i direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder,
pi)central motpart: central motpart enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister som auktoriserats i enlighet med artikel 14 i den förordningen,
pj)prospekt: ett prospekt som offentliggjorts enligt direktiv 2003/71/EG och förordning (EG) nr 809/2004,
q)sektorslagstiftning: de unionslagstiftningsakter som avses i leden pa–pj,
r)behöriga sektorsmyndigheter: de nationella behöriga myndigheter som utsetts enligt relevant sektorslagstiftning för tillsyn över kreditinstitut, värdepappersföretag, försäkrings- och återförsäkringsföretag, tjänstepensionsinstitut, förvaltningsbolag, investeringsbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder, centrala motparter och prospekt,
s)emittent: en emittent enligt definitionen i artikel 2.1 h i direktiv 2003/71/EG,
t)originator: en originator enligt definitionen i artikel 4.41 i direktiv 2006/48/EG,
u)medverkande institut: medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.42 i direktiv 2006/48/EG,
v)kreditbetyg på statspapper:
iett kreditbetyg där den kreditvärderade enheten är en stat eller regional eller lokal myndighet, eller
iiett kreditbetyg där det är en stat eller regional eller lokal myndighet eller ett specialföretag som tillhör en stat eller en regional eller lokal myndighet som har emitterat en skuldförbindelse eller finansiell förpliktelse, förlagsbevis eller annat finansiellt instrument, eller
iiiett kreditbetyg där emittenten är en internationell finansinstitution som etablerats av två eller flera stater, med syfte att få fram finansiering och tillhandahålla finansiellt stöd till nytta för de medlemmar i den internationella finansinstitution som är drabbade eller hotas av allvarliga finansiella problem,
w)kreditutsikt: en bedömning av ett kreditbetygs sannolika utveckling på kort och/eller medellång sikt,
x)kreditbetyg på eget initiativ och kreditbetyg på statspapper på eget initiativ: ett kreditbetyg respektive ett kreditbetyg på statspapper som tilldelats av ett kreditvärderingsinstitut på annat sätt än på begäran,
y)kreditpoäng: ett mått för kreditvärdighet som härletts genom sammanfattning och formulering av uppgifter som endast baserar sig på ett förutbestämt statistiskt system eller en förutbestämd modell, utan någon ytterligare väsentlig analytisk insats avseende kreditvärderingen från en kreditvärderingsanalytiker,
z)reglerad marknad: en reglerad marknad enligt definitionen i artikel 4.1.14 i direktiv 2004/39/EG och som är etablerad i unionen,
aa)återvärdepapperisering: återvärdepapperisering enligt definitionen i artikel 4.40 a i direktiv 2006/48/EG.

Förordning (EU) 2017/2402

2.Vid tillämpningen av punkt 1 a ska följande inte betraktas som kreditbetyg:

  1. Rekommendationer i den mening som avses i artikel 1.3 i kommissionens direktiv 2003/125/EG.
  2. Investeringsanalyser enligt definitionen i artikel 24.1 i direktiv 2006/73/EG och andra former av allmänna rekommendationer, såsom ”köp”, ”sälj” eller ”behåll”, när det gäller handel med finansiella instrument eller finansiella förpliktelser.
  3. Utlåtanden om värdet av ett finansiellt instrument eller en finansiell förpliktelse.

3.I denna förordning inbegriper aktieägare verkliga förmånstagare, enligt definitionen i artikel 6.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 4 Användning av kreditbetyg

1.Kreditinstitut, värdepappersföretag, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, tjänstepensionsinstitut, förvaltningsbolag och investeringsbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder och centrala motparter får för regleringsändamål endast använda kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitut som är etablerade inom unionen och registrerade i enlighet med denna förordning.

Om ett prospekt innehåller en hänvisning till ett eller flera kreditbetyg ska emittenten, erbjudaren eller en person som ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad säkerställa att prospektet också innehåller tydlig information på framträdande plats om huruvida kreditbetygen har utfärdats av ett kreditvärderingsinstitut som är etablerat i unionen och registrerat enligt denna förordning.

2.Varje kreditvärderingsinstitut som är etablerat i unionen och registrerat i enlighet med denna förordning ska anses ha utfärdat ett kreditbetyg om kreditbetyget har offentliggjorts på kreditvärderingsinstitutets webbplats eller på något annat sätt eller distribuerats till abonnenter och presenterats och offentliggjorts i enlighet med skyldigheterna i artikel 10 och det tydligt framgår att kreditbetyget är godkänt i enlighet med punkt 3 i denna artikel.

3.Kreditvärderingsinstitut som är etablerade i unionen och registrerade i enlighet med denna förordning får godkänna ett kreditbetyg som utfärdats i tredjeland endast om den kreditvärderingsverksamhet som ledde till att ett sådant kreditbetyg utfärdades uppfyller följande villkor:

  1. Kreditvärderingsverksamheten som ledde till utfärdandet av det kreditbetyg som ska godkännas har helt eller delvis utförts av det godkännande kreditvärderingsinstitutet eller av kreditvärderingsinstitut som tillhör samma grupp.
  2. Kreditvärderingsinstitutet har kontrollerat och kan fortlöpande visa för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 att den kreditvärderingsverksamhet som utförs av kreditvärderingsinstitutet i tredjeland och som leder till utfärdande av de kreditbetyg som ska godkännas uppfyller krav som är minst lika stränga som de krav som anges i artiklarna 6–12 och bilaga I, med undantag av artiklarna 6 a, 6 b, 8 a, 8 c, 11 a och avsnitt B punkterna 3 ba, 3 a och 3 b i bilaga I.
  3. Esmas förmåga att bedöma och övervaka om kreditvärderingsinstitutet etablerat i tredjeland följer de krav som anges i led b är inte begränsad.
  4. Kreditvärderingsinstitutet ska på begäran göra all den information tillgänglig för Esma som denna behöver för att regelbundet övervaka efterlevnaden av kraven i denna förordning.
  5. Det finns en saklig grund till att kreditbetyget utarbetas i ett tredjeland.
  6. Kreditvärderingsinstitutet som är etablerat i tredjelandet är auktoriserat eller registrerat och är föremål för tillsyn i detta tredjeland.
  7. Lagstiftningen i det tredjelandet förhindrar att de behöriga myndigheterna och andra offentliga myndigheter i detta tredjeland ingriper när det gäller kreditbetygens innehåll och kreditvärderingsmetoder.
  8. Det finns lämpliga samarbetsarrangemang mellan Esma och den berörda tillsynsmyndigheten för kreditvärderingsinstitutet etablerat i tredjeland. Esma ska se till att sådant samarbetsarrangemang minst fastställer
    1. mekanismen för informationsutbyte mellan Esma och den berörda tillsynsmyndigheten för kreditvärderingsinstitut etablerade i tredjeland, och
    2. förfarandena för samordning av tillsynsverksamheten för att göra det möjligt för Esma att fortlöpande övervaka den kreditvärderingsverksamhet som leder till utfärdandet av ett godkänt kreditbetyg.

Förordning (EU) 2017/2402

4.Ett kreditbetyg som godkänts i enlighet med punkt 3 ska anses vara ett kreditbetyg som utfärdats av ett kreditvärderingsinstitut som är etablerat inom unionen och registrerat i enlighet med denna förordning.

Ett kreditvärderingsinstitut som är etablerat inom unionen och registrerat i enlighet med denna förordning får inte använda ett sådant system för godkännande i syfte att kringgå kraven i denna förordning.

5.Det kreditvärderingsinstitut som godkände ett kreditbetyg som utfärdats i ett tredjeland i enlighet med punkt 3 ska bära det fulla ansvaret för ett sådant kreditbetyg och för att de villkor som anges där uppfylls.

6.Om kommissionen, i enlighet med artikel 5.6, har erkänt att ett tredjelands rättsliga och tillsynsmässiga ramar motsvarar kraven i denna förordning och att de arrangemang som avses i artikel 5.7 tagits i funktion, ska det kreditvärderingsinstitut som godkänner kreditbetyg som utfärdas i detta tredjeland inte längre vara skyldigt att verifiera eller visa att det villkor som anges i punkt 3 g i den här artikeln är uppfyllt.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 5 Likvärdighet och certifiering baserad på likvärdighet

1.Kreditbetyg för enheter som är etablerade eller finansiella instrument som utfärdats i tredjeland och utfärdats av ett kreditvärderingsinstitut som är etablerat i ett tredjeland får användas i unionen i enlighet med artikel 4.1 utan att det godkänts i enlighet med artikel 4.3, under förutsättning att

  1. kreditvärderingsinstitutet är auktoriserat eller registrerat och är föremål för tillsyn i detta tredjeland,
  2. kommissionen har antagit ett beslut om likvärdighet i enlighet med punkt 6 i denna artikel, och därmed erkänt att de rättsliga och tillsynsmässiga ramarna i ett tredjeland är likvärdiga med kraven i denna förordning,
  3. de samarbetsarrangemang som avses i punkt 7 i den här artikeln tagits i funktion,
  4. de kreditbetyg som utfärdas av kreditvärderingsinstitutet och dess kreditvärderingsverksamhet inte är systemviktiga för den finansiella stabiliteten eller integriteten på finansmarknaderna i en eller flera medlemsstater, och
  5. kreditvärderingsinstitutet är certifierat i enlighet med punkt 2 i den artikeln.

2.Det kreditvärderingsinstitut som avses i punkt 1 får ansöka om certifiering. Ansökan ska lämnas in till Esma, i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i artikel 15.

3.Esma ska granska och besluta om ansökan om certifiering, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 16. Beslutet om certifiering ska baseras på de kriterier som anges i punkt 1 a–d i den här artikeln.

Beslutet om certifiering ska meddelas och offentliggöras i enlighet med artikel 18.

4.Det kreditvärderingsinstitut som avses i punkt 1 får även ansöka om att undantas

  1. från fall till fall från skyldigheten att uppfylla några eller samtliga krav i bilaga I avdelning A och artikel 7.4 om det kan visa att kraven inte är proportionella, mot bakgrund av dess verksamhets art, storlek och komplexitet, och arten och omfattningen av dess utfärdande av kreditbetyg,
  2. från kravet på fysisk närvaro inom unionen, när ett sådant krav skulle vara alltför betungande och oproportionellt mot bakgrund av dess verksamhets art, storlek och komplexitet, och arten och omfattningen av dess utfärdande av kreditbetyg.

En ansökan om ett undantag enligt led a eller b i första stycket ska kreditvärderingsinstitutet lämna in tillsammans med ansökan om certifiering. Vid bedömningen av en sådan ansökan ska Esma ta hänsyn till såväl storleken på det kreditvärderingsinstitut som avses i punkt 1, med beaktande av dess verksamhets art, omfattning och komplexitet samt arten och omfattningen av dess utfärdande av kreditbetyg, som inverkan av kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitutet på finansmarknadernas finansiella stabilitet eller integritet i en eller flera medlemsstater. På grundval av dessa överväganden får Esma medge ett sådant undantag till det kreditvärderingsinstitut som avses i punkt 1.

5.har upphävts.

6.Kommissionen får anta beslut om likvärdighet i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 38.3, och ange att den rättsliga och tillsynsmässiga ramen i ett tredjeland säkerställer att de kreditvärderingsinstitut som är auktoriserade eller registrerade i detta tredjeland efterlever de rättsligt bindande krav som är likvärdiga med de krav som härrör ur denna förordning och som är föremål för effektiv tillsyn och tillämpning i detta tredjeland.

Ett tredjelands rättsliga och tillsynsmässiga ramar får anses vara likvärdiga med denna förordning om tredjelandets ramar uppfyller minst följande villkor:

  1. Kreditvärderingsinstituten i tredjelandet är föremål för auktorisering eller registrering och är fortlöpande föremål för effektiv tillsyn och tillämpning.
  2. Kreditvärderingsinstituten i det tredjelandet är föremål för rättsligt bindande bestämmelser som är likvärdiga med dem som anges i artiklarna 6–12 och i bilaga I, med undantag av artiklarna 6 a, 6 b, 8 a, 8 c, 11 a och avsnitt B punkterna 3 ba, 3 a och 3 b i bilaga I.
  3. Lagstiftningen i det tredjelandet förhindrar att tillsynsmyndigheterna och andra offentliga myndigheter ingriper när det gäller kreditbetygens innehåll och kreditvärderingsmetoderna.

För att ta hänsyn till utvecklingen på finansmarknaderna ska kommissionen genom delegerade akter i enlighet med artikel 38 a och med förbehåll för villkoren i artiklarna 38 b och 38 c anta åtgärder som närmare anger eller ändrar de kriterier som anges i andra stycket leden a, b och c i denna punkt.

Förordning (EU) 2017/2402

7.Esma ska upprätta samarbetsavtal med de berörda tillsynsmyndigheterna i tredjeland vars rättsliga och tillsynsmässiga ramar har bedömts vara likvärdiga med denna förordning i enlighet med punkt 6. I sådana arrangemang ska minst anges

  1. mekanismen för informationsutbyte mellan Esma och de berörda tillsynsmyndigheterna i de berörda tredjeländerna, och
  2. förfarandena för samordning av tillsynsverksamhet.

8.Artiklarna 20, 23 b och 24 ska tillämpas på kreditvärderingsinstitut som är certifierade i enlighet med artikel 5.3 och kreditbetyg som utfärdats av dem.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 5 a Finansinstituts alltför stora förlitan på kreditbetyg

1.De enheter som avses i artikel 4.1 första stycket ska göra sin egen kreditriskbedömning och får inte ensidigt eller mekaniskt förlita sig på kreditbetyg vid bedömningen av en enhets eller ett finansiellt instruments kreditvärdighet.

2.Behöriga sektorsmyndigheter som svarar för tillsynen av de enheter som avses i artikel 4.1 första stycket ska, med beaktande av arten, omfattningen och komplexiteten hos deras verksamhet, övervaka att deras kreditriskbedömningsförfaranden är adekvata, bedöma användningen av hänvisningar till kreditbetyg i avtal och, när det är lämpligt, uppmana dem att motverka effekterna av sådana hänvisningar, i syfte att minska ensidig och mekanisk förlitan på kreditbetyg, i enlighet med specifik sektorslagstiftning.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 5 b Europeiska tillsynsmyndigheternas och Europeiska systemrisknämndens förlitan på kreditbetyg

1.Den europeiska tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten) (EBA) som inrättades genom Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 1093/2010, den europeiska tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) (Eiopa) som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 och Esma får inte hänvisa till kreditbetyg i sina riktlinjer, rekommendationer och utkast till tekniska standarder, om sådana hänvisningar kan föranleda att behöriga myndigheter eller finansmarknadsaktörer, behöriga sektorsmyndigheter eller de enheter som avses i artikel 4.1 första stycket eller andra finansmarknadsaktörer ensidigt eller mekaniskt förlitar sig på kreditbetyg. Senast den 31 december 2013 ska därför EBA, Eiopa och Esma se över och avlägsna alla sådana hänvisningar till kreditbetyg i gällande riktlinjer och rekommendationer.

2.Europeiska systemrisknämnden (ESRB), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd får inte hänvisa till kreditbetyg i sina varningar och rekommendationer, om sådana hänvisningar kan föranleda ensidig och mekanisk förlitan på kreditbetyg.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 5 c Alltför stor förlitan på kreditbetyg i unionsrätten

Utan att det påverkar dess initiativrätt ska kommissionen fortsätta att se över hänvisningar till kreditbetyg i unionsrätten som föranleder eller kan föranleda att behöriga myndigheter, de behöriga sektorsmyndigheter eller enheter som avses i artikel 4.1 första stycket eller finansmarknadsaktörer ensidigt eller mekaniskt förlitar sig på kreditbetyg, i syfte att senast den 1 januari 2020 avlägsna alla hänvisningar till kreditbetyg för regleringsändamål i unionsrätten, under förutsättning att lämpliga alternativa kreditriskbedömningar har identifierats och införts.

Förordning (462/2013/EU)

Avdelning IIUtfärdande av kreditbetyg

Artikel 6 Oberoende och undvikande av intressekonflikter

1.Ett kreditvärderingsinstitut ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att utfärdandet av kreditbetyg eller kreditutsikter inte påverkas av några faktiskt förekommande eller möjliga intressekonflikter eller av någon affärsrelation som berör kreditvärderingsinstitutet som utfärdar kreditbetygen eller kreditutsikterna, dess aktieägare, ledning, kreditanalytiker, anställda eller andra fysiska personer vars tjänster står till kreditvärderingsinstitutets förfogande eller under dess kontroll eller någon person som direkt eller indirekt är knuten till det genom kontroll.

2.För att säkerställa att punkt 1 iakttas ska varje kreditvärderingsinstitut uppfylla kraven i avsnitten A och B i bilaga I.

3.På begäran av ett kreditvärderingsinstitut får Esma undanta ett kreditvärderingsinstitut från skyldigheten att uppfylla kraven i avsnitt A punkterna 2, 5, 6 och 9 i bilaga I och i artikel 7.4, om kreditvärderingsinstitutet kan visa att kraven inte är proportionella mot bakgrund av dess verksamhets art, omfattning och komplexitet, och av arten och omfattningen av utfärdandet av kreditbetyg och att

  1. kreditvärderingsinstitutet har färre än 50 anställda,
  2. kreditvärderingsinstitutet har genomfört åtgärder och förfaranden, i synnerhet mekanismer för intern kontroll, rapporteringssystem och åtgärder för att säkerställa oberoende för kreditvärderingsanalytiker och personer som godkänner kreditbetyg, och som säkerställer efterlevnad av de mål som fastställs i denna förordning, och
  3. storleken på kreditvärderingsinstitutet inte har fastställts på ett sådant sätt som gör att ett kreditvärderingsinstitut eller en grupp av kreditvärderingsinstitut kan undvika att uppfylla kraven i denna förordning.

När det gäller en grupp av kreditvärderingsinstitut ska Esma säkerställa att minst ett av kreditvärderingsinstituten i gruppen inte är undantaget från att uppfylla kraven i bilaga I avsnitt A punkterna 2, 5 och 6 samt i artikel 7.4.

4.Kreditvärderingsinstituten ska inrätta, upprätthålla, genomföra och dokumentera en effektiv intern kontrollstruktur för att genomföra åtgärder och förfaranden för att förebygga och mildra eventuella intressekonflikter och för att säkerställa oberoendet för kreditbetyg, kreditanalytiker och kreditvärderingsgrupper med avseende på aktieägare, administrativa organ och förvaltningsorgan samt försäljnings- och marknadsföringsverksamhet. Kreditvärderingsinstitut ska införa standardrutiner för bolagsstyrning, organisation och hantering av intressekonflikter. De ska regelbundet övervaka och se över dessa standardrutiner i syfte att bedöma deras effektivitet och bedöma huruvida de bör uppdateras.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 6 a Intressekonflikter vid investeringar i kreditvärderingsinstitut

1.En aktieägare eller delägare i ett kreditvärderingsinstitut som innehar 5 % eller mer av antingen kapitalet eller rösterna i det kreditvärderingsinstitutet eller i ett företag som kan utöva kontroll eller ett dominerande inflytande över ett registrerat kreditvärderingsinstitut, ska vara förbjudet att

  1. inneha 5 % eller mer av kapitalet i något annat kreditvärderingsinstitut,
  2. ha rätt eller befogenhet att utnyttja 5 % eller mer av rösterna i något annat kreditvärderingsinstitut,
  3. ha rätt eller befogenhet att tillsätta eller avsätta styrelseledamöter i något annat kreditvärderingsinstitut,
  4. vara styrelseledamot i något annat kreditvärderingsinstitut,
  5. utöva eller ha befogenhet att utöva kontroll eller ett dominerande inflytande i något annat kreditvärderingsinstitut.

Det förbud som avses i led a i första stycket är inte tillämpligt på innehav i diversifierade fondprogram, inklusive diversifierade investeringsfonder som pensionsfonder eller livförsäkring, förutsatt att innehavet i dessa program inte ger aktieägaren eller delägaren i ett kreditvärderingsinstitut ett betydande inflytande över dessa programs affärsverksamhet.

2.Denna artikel är inte tillämplig på investeringar i andra kreditvärderingsinstitut som tillhör samma grupp av kreditvärderingsinstitut.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 6 b Längsta avtalsperiod för ett kreditvärderingsinstitut

1.Om ett kreditvärderingsinstitut ingår avtal för utfärdande av kreditbetyg på återvärdepapperiseringar, får det inte utfärda kreditbetyg på nya återvärdepapperiseringar med underliggande tillgångar från samma originator i mer än fyra år.

2.Om ett kreditvärderingsinstitut har ingått avtal för utfärdande av kreditbetyg på återvärdepapperiseringar ska det begära att den emittenten

  1. fastställer antalet kreditvärderingsinstitut som har ett avtalsförhållande för utfärdande av kreditbetyg på återvärdepapperiseringar med underliggande tillgångar från samma originator,
  2. beräknar procentandelen av det totala antalet utestående kreditvärderade återvärdepapperiseringar med underliggande tillgångar från samma originator för vilka vart och ett av kreditvärderingsinstituten utfärdar kreditbetyg.

Om minst fyra kreditvärderingsinstitut vart och ett kreditvärderar mer än 10 % av det totala antalet utestående kreditvärderade återvärdepapperiseringar ska begränsningarna i punkt 1 inte gälla.

Det undantag som fastställs i andra stycket ska fortsätta att gälla åtminstone tills kreditvärderingsinstitutet ingår ett nytt avtal för utfärdande av kreditbetyg på återvärdepapperiseringar med underliggande tillgångar från samma originator. Om de kriterier som fastställs i andra stycket inte är uppfyllda när ett sådant avtal ingås ska den period som avses i punkt 1 beräknas från den dag då det nya avtalet ingicks.

3.När ett avtal enligt punkt 1 löper ut ska ett kreditvärderingsinstitut inte ingå ett nytt avtal för utfärdande av kreditbetyg på återvärdepapperiseringar med underliggande tillgångar från samma originator under en period som är lika lång som det utgångna avtalet men inte längre än fyra år.

Första stycket ska också tillämpas på följande:

  1. Ett kreditvärderingsinstitut som tillhör samma grupp av kreditvärderingsinstitut som det kreditvärderingsinstitut som avses i punkt 1.
  2. Ett kreditvärderingsinstitut som är aktieägare eller delägare i det kreditvärderingsinstitut som avses i punkt 1.
  3. Ett kreditvärderingsinstitut i vilket det kreditvärderingsinstitut som avses i punkt 1 är aktieägare eller delägare.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får ett kreditvärderingsinstitut när ett kreditbetyg på en återvärdepapperisering utfärdats före utgången av den längsta avtalsperiod som avses i punkt 1 fortsätta att övervaka och uppdatera dessa kreditbetyg, på begäran, under återvärdepapperiseringens löptid.

5.Denna artikel ska inte gälla kreditvärderingsinstitut som har färre än 50 anställda på koncernnivå som arbetar med kreditvärderingar eller som har en årlig omsättning från kreditvärderingsverksamhet på mindre än 10 miljoner EUR på koncernnivå.

6.Om ett kreditvärderingsinstitut ingår avtal för utfärdande av kreditbetyg på återvärdepapperiseringar före den 20 juni 2013 ska den period som avses i punkt 1 beräknas från det datumet.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 7 Kreditvärderingsanalytiker, anställda och andra personer som medverkar vid utfärdandet av kreditbetyg

1.Varje kreditvärderingsinstitut ska se till att kreditvärderingsanalytiker, dess anställda och andra fysiska personer vars tjänster ställts till förfogande för kreditvärderingsinstitutet eller som står under dess kontroll och som direkt medverkar i kreditvärderingsverksamheten har tillfredsställande kunnande och erfarenhet för de uppgifter de tilldelas.

2.Varje kreditvärderingsinstitut ska se till att de personer som avses i punkt 1 inte tillåts inleda eller delta i förhandlingar om avgifter eller betalningar med någon kreditvärderad enhet, dess anknutna tredje part eller personer som direkt eller indirekt är knutna till den kreditvärderade enheten genom kontroll.

3.Varje kreditvärderingsinstitut ska se till att de personer som avses i punkt 1 uppfyller kraven i avsnitt C i bilaga I.

4.Varje kreditvärderingsinstitut ska upprätta ett lämpligt system för gradvis rotation för kreditanalytiker och personer som beslutar om kreditbetyg enligt avsnitt C i bilaga I. Detta rotationssystem ska fungera så att enskilda personer ersätts successivt och inte hela team samtidigt.

5.Den bedömning som görs beträffande anställda som arbetar med kreditvärdering eller kreditutsikter, samt personer som godkänner kreditbetyg eller kreditutsikter med avseende på deras prestationer och ersättningsnivåer ska inte vara beroende av de intäkter som kreditvärderingsinstitutet får från kreditvärderade enheter eller anknutna tredje parter.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 8 Metoder, modeller och grundläggande antaganden

1.Varje kreditvärderingsinstitut ska offentliggöra de metoder, modeller och grundläggande antaganden som det använder i sin kreditvärderingsverksamhet enligt bilaga I avsnitt E punkt 5.

2.Ett kreditvärderingsinstitut ska anta, införa och tillämpa lämpliga åtgärder för att se till att de kreditbetyg och kreditutsikter det utfärdar bygger på en genomgripande analys av all den information som är tillgänglig för institutet och som är relevant för dess analys enligt tillämpliga värderingsmetoder. Det ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att den information det använder för utfärdandet av kreditbetyg och kreditutsikter är av tillfredsställande kvalitet och kommer från tillförlitliga källor. Kreditvärderingsinstitutet ska utfärda kreditbetyg och kreditutsikter med reservationen att kreditbetyget återger institutets bedömning och att man endast bör förlita sig på det i begränsad utsträckning.

2 a.Ändrade kreditbetyg ska utfärdas i enlighet med kreditvärderingsinstitutets offentliggjorda värderingsmetoder.

3.Varje kreditvärderingsinstitut ska använda värderingsmetoder som är rigorösa, systematiska, konsekventa och som valideras på grundval av historiska erfarenheter, inklusive utfallstest.

4.Om ett kreditvärderingsinstitut använder ett befintligt kreditbetyg som utfärdats av ett annat kreditvärderingsinstitut beträffande underliggande tillgångar eller värdepapperiseringsinstrument får det inte vägra att utfärda ett kreditbetyg av en enhet eller ett finansiellt instrument med hänvisning till att en del av enheten eller det finansiella instrumentet tidigare har värderats av ett annat kreditvärderingsinstitut.

Varje kreditvärderingsinstitut ska dokumentera alla tillfällen då det under sin kreditvärderingsprocess avviker från befintliga kreditbetyg som utarbetats av något annat kreditvärderingsinstitut i fråga om underliggande tillgångar eller värdepapperiseringsinstrument och därvid ange motiven till denna avvikande bedömning.

Förordning (EU) 2017/2402

5.Varje kreditvärderingsinstitut ska bevaka sina kreditbetyg och se över dem och sina värderingsmetoder fortlöpande och minst en gång om året, särskilt när det sker väsentliga förändringar som kan ha en inverkan på kreditbetyget. Varje kreditvärderingsinstitut ska upprätta interna rutiner för att bevaka hur kreditbetygen påverkas av ändringar i den makroekonomiska utvecklingen eller av ändrade förhållanden på de finansiella marknaderna.

Kreditbetyg på statspapper ska ses över minst var sjätte månad.

5 a.Ett kreditvärderingsinstitut som avser att göra en materiell ändring av, eller använda nya värderingsmetoder, modeller eller grundläggande värderingsantaganden som kan påverka ett kreditbetyg ska offentliggöra de föreslagna materiella ändringarna eller de föreslagna nya metoderna, modellerna eller grundläggande antagandena på sin webbplats och uppmana intressenter att lämna synpunkter inom en månad och ska bifoga en närmare förklaring av motiven till och konsekvenserna av de föreslagna materiella ändringarna eller de föreslagna nya metoderna, modellerna eller grundläggande antagandena.

6.När ett kreditvärderingsinstitut i enlighet med artikel 14.3 ändrar de värderingsmetoder, modeller eller grundläggande antaganden som används för kreditvärderingsverksamheten, ska det

  • a)omedelbart, med samma kommunikationsmedium som användes för distributionen av de berörda kreditbetygen, upplysa om i vilken omfattning kreditbetygen förväntas påverkas,
  • aa)omedelbart informera Esma och på sin webbplats offentliggöra resultaten av samrådet och de nya värderingsmetoderna tillsammans med en närmare förklaring av dem samt deras tillämpningsdatum,
  • ab)på sin webbplats omedelbart offentliggöra svaren på det samråd som avses i punkt 5 a, utom i fall när konfidentialitet begärs av den som deltagit i samrådet.
  • b)snarast möjligt och senast inom sex månader efter ändringen se över de berörda kreditbetygen samt under mellantiden hålla dessa kreditbetyg under observation, och
  • c)ompröva alla kreditbetyg som bygger på metoder, modeller eller grundläggande antaganden som berörs av ändringen om det efter översynen visar sig att den totala kombinerade effekten av ändringarna påverkar dessa kreditbetyg.

7.Om ett kreditvärderingsinstitut upptäcker fel i sina värderingsmetoder eller dessas tillämpning, ska det omedelbart

  1. meddela dessa fel till Esma och alla berörda kreditvärderade enheter och förklara hur de har påverkat kreditbetygen, inklusive behovet av att se över utfärdade kreditbetyg,
  2. offentliggöra felen på sin webbplats om felen har påverkat dess kreditbetyg,
  3. rätta felen i värderingsmetoderna, och
  4. vidta de åtgärder som avses i punkt 6 a, b och c.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 8 a Kreditbetyg på statspapper

1.Kreditbetyg på statspapper ska utfärdas på ett sätt som säkerställer att en viss medlemsstats särdrag har analyserats. Ett uttalande som aviserar en översyn av en viss grupp länder ska vara förbjudet om det inte åtföljs av enskilda landsrapporter. Dessa rapporter ska göras allmänt tillgängliga.

2.Andra offentliga meddelanden än kreditbetyg, kreditutsikter och hithörande pressmeddelanden eller rapporter, som avses i avsnitt D, del I punkt 5 i bilaga I, som avser möjliga ändringar av kreditbetyg på statspapper, ska inte grundas på information inom den kreditvärderade enhetens sfär, som har offentliggjorts utan den kreditvärderade enhetens medgivande, om inte informationen är tillgänglig från allmänt tillgängliga källor eller om det inte finns några rimliga skäl till att den kreditvärderade enheten inte ger sitt samtycke till att informationen offentliggörs.

3.Ett kreditvärderingsinstitut ska, med beaktande av artikel 8.5 andra stycket, på sin webbplats årligen i slutet av december offentliggöra en tidsplan för de följande 12 månaderna med angivande av maximalt tre datum för offentliggörandet av kreditbetyg på statspapper på eget initiativ och därmed sammanhängande kreditutsikter och med angivande av datum för offentliggörandet av kreditbetyg på statspapper på begäran och därmed sammanhängande kreditutsikter och överlämna denna till Esma varje år i enlighet med avsnitt D del III punkt 3 i bilaga I. Dessa datum ska infalla på fredagar.

4.Avvikelser från tidsplanen för offentliggörande av kreditbetyg på statspapper eller därmed sammanhängande kreditutsikter ska endast vara möjliga när detta krävs för att kreditvärderingsinstitutet ska uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 8.2, 10.1 och 11.1 och ska åtföljas av en detaljerad förklaring av skälen till avvikelserna från den aviserade tidsplanen.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 8 bhar upphävts genom förordning (EU) 2017/2402.

Artikel 8 c Dubbel kreditvärdering av värdepapperiseringsinstrument

1.Om en emittent eller en anknuten tredje part avser att begära ett kreditbetyg på ett värdepapperiseringsinstrument, ska den utse minst två kreditvärderingsinstitut för att utfärda kreditbetyg oberoende av varandra.

Förordning (EU) 2017/2402

2.Emittenten eller en anknuten tredje part enligt punkt 1 ska se till att de utsedda kreditvärderingsinstituten uppfyller följande krav:

  1. De tillhör inte samma grupp av kreditvärderingsinstitut.
  2. De är inte aktieägare eller delägare i något annat kreditvärderingsinstitut.
  3. De har eller förfogar inte över rösträtt i något annat kreditvärderingsinstitut.
  4. De har inte rätt eller befogenhet att tillsätta eller avsätta styrelseledamöter i något annat kreditvärderingsinstitut.
  5. Inga av deras styrelseledamöter är styrelseledamot i något annat kreditvärderingsinstitut.
  6. De har inte befogenhet att utöva kontroll eller dominerande inflytande över något annat kreditvärderingsinstitut.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 8 d Utnyttjande av flera kreditvärderingsinstitut

1.Om en emittent eller en anknuten tredje part avser att utse åtminstone två kreditvärderingsinstitut för kreditbetyg på samma emission eller enhet ska emittenten eller en anknuten tredje part överväga att utse åtminstone ett kreditvärderingsinstitut med högst 10 % av den totala marknadsandelen, som emittenten eller en anknuten tredje part anser vara i stånd att kreditvärdera emissionen eller enheten i fråga, under förutsättning att det på grundval av Esmas förteckning som avses i punkt 2 finns ett kreditvärderingsinstitut tillgängligt för kreditvärdering av den specifika emissionen eller enheten. Om emittenten eller en anknuten tredje part inte utser minst ett kreditvärderingsinstitut med högst 10 % av den totala marknaden ska detta registreras.

2.I syfte att underlätta emittentens eller en anknuten tredje parts bedömning enligt punkt 1 ska Esma varje år på sin webbplats offentliggöra en förteckning över registrerade kreditvärderingsinstitut och ange deras totala marknadsandel och den typ av kreditbetyg som utfärdats, vilket emittenten kan utnyttja som utgångspunkt för sin bedömning.

3.Vid tillämpningen av denna artikel ska den totala marknadsandelen beräknas med utgångspunkt från årlig omsättning från kreditvärderingsverksamhet och stödtjänster på koncernnivå.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 9 Utkontraktering

Utkontraktering av viktiga operativa funktioner får inte ske på ett sätt som väsentligt försämrar kvaliteten på kreditvärderingsinstitutets interna kontroll och Esmas möjligheter att övervaka att kreditvärderingsinstitutet fullgör sina skyldigheter enligt denna förordning.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 10 Offentliggörande och presentation av kreditbetyg

1.Utan dröjsmål och inskränkningar av offentligheten ska ett kreditvärderingsinstitut offentliggöra alla kreditbetyg eller kreditutsikter liksom eventuella beslut om att avbryta en kreditvärdering. Om man beslutar att avbryta en kreditvärdering, ska den information som lämnas innehålla fullständiga motiv till beslutet.

Första stycket ska även gälla kreditbetyg som distribueras till abonnenter.

2.Kreditvärderingsinstituten ska se till att kreditbetyg och kreditutsikter presenteras och behandlas i enlighet med kraven i avsnitt D i bilaga I och ska inte presentera andra faktorer än de som är förknippade med kreditbetygen.

2 a.Till dess att kreditbetygen offentliggörs för allmänheten ska kreditutsikter och därmed förknippad information anses vara insiderinformation enligt definitionen i, och i enlighet med, direktiv 2003/6/EG.

Artikel 6.3 i det direktivet ska i tillämpliga delar gälla för kreditvärderingsinstitut avseende deras tystnadsplikt och deras skyldighet att föra en förteckning över personer som har tillgång till deras kreditbetyg, kreditutsikter eller den därmed förknippade informationen före offentliggörandet.

Förteckningen över personer som får ta del av kreditbetygen, kreditutsikterna och därmed förknippad information innan de offentliggörs ska begränsas till personer som särskilt utsetts för detta ändamål av varje kreditvärderad enhet.

3.När ett kreditvärderingsinstitut utfärdar kreditbetyg för värdepapperiseringsinstrument ska det se till att de betygskategorier som tilldelas värdepapperiseringsinstrument hålls klart åtskilda genom ytterligare symboler som särskiljer dem från betygskategorier som används för andra kreditvärderade enheter, finansiella instrument eller finansiella förpliktelser.

Förordning (EU) 2017/2402

4.Varje kreditvärderingsinstitut ska informera om sina riktlinjer och förfaranden när det gäller kreditbetyg som det utfärdar på eget initiativ.

5.När ett kreditvärderingsinstitut utfärdar ett kreditbetyg på eget initiativ ska det i kreditbetyget, med hjälp av en tydligt urskiljbar särskild färgkod för värderingskategorin, tydligt ange huruvida den kreditvärderade enheten eller en anknuten tredje part deltagit i kreditvärderingsprocessen eller inte och huruvida kreditvärderingsinstitutet hade tillgång till den kreditvärderade enhetens eller en anknuten tredje parts redovisning, ledning eller andra relevanta interna dokument.

Kreditbetyg som utfärdas på institutets eget initiativ ska anges som sådana.

6.Ett kreditvärderingsinstitut får inte använda Esmas namn eller en behörig myndighets namn på ett sätt som anger eller antyder att Esma eller någon behörig myndighet skulle stödja eller godkänna kreditvärderingsinstitutets kreditbetyg eller kreditvärderingsverksamhet.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 11 Allmän och periodisk information

1.Varje kreditvärderingsinstitut ska ge fullständig offentlig information om de förhållanden som anges i del I i avsnitt E i bilaga I och omedelbart uppdatera den då ändringar skett.

2.I ett centralt register som upprättats av Esma ska registrerade eller certifierade kreditvärderingsinstitut tillhandahålla uppgifter om sina historiska resultat, inbegripet hur ofta kreditbetygen ändrats och information om tidigare utfärdade kreditbetyg och ändringar av dessa. Sådana kreditvärderingsinstitut ska lämna information till detta register i en standardiserad form som föreskrivs av Esma. Esma ska göra denna information tillgänglig för allmänheten och offentliggöra sammanfattningar av de huvudsakliga utvecklingstendenser som observerats på årsbasis.

3.Till Esma ska varje kreditvärderingsinstitut årligen, senast den 31 mars, tillhandahålla information om de förhållanden som anges i bilaga I avsnitt E del II punkt 2.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 11 a Europeisk kreditvärderingsplattform

1.Ett registrerat eller certifierat kreditvärderingsinstitut ska, när det utfärdar kreditbetyg eller kreditutsikter, till Esma lämna in kreditvärderingsinformation, inklusive det kreditvärderade instrumentets kreditbetyg och kreditutsikter, information om typen av kreditbetyg, typen av kreditvärderingsåtgärd samt datum och tidpunkt för offentliggörandet.

2.Esma ska offentliggöra de enskilda kreditvärderingar som lagts fram för Esma enligt punkt 1 på en webbplats (nedan kallad Europeisk kreditvärderingsplattform).

Det centrala register som avses i artikel 11.2 ska införlivas i Europeiska kreditvärderingsplattformen.

3.Denna artikel ska inte tillämpas på kreditvärderingar eller kreditutsikter som endast har framställts för och lämnats till investerare mot avgift.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 12 Rapport om institutets interna organisation

Varje kreditvärderingsinstitut ska årligen offentliggöra en rapport om sin interna organisation som innehåller information om de förhållanden som anges i del III i avsnitt E i bilaga I. Offentliggörandet ska ske senast tre månader efter utgången av varje räkenskapsår, och institutet ska hålla rapporten om institutets interna organisation tillgänglig på sin webbplats under minst fem år.

Artikel 13 Avgifter för offentliggörande av information

Ett kreditvärderingsinstitut får inte ta ut någon avgift för information som lämnas i enlighet med artiklarna 8–12.

Avdelning IIIÖvervakning av kreditvärderingsverksamhet

Kapitel I Registreringsförfarande

Artikel 14 Registreringskrav

1.Under förutsättning att det är en juridisk person som är etablerad inom unionen ska ett kreditvärderingsinstitut ansöka om den registrering som avses i artikel 2.1.

2.Registreringen ska få verkan inom hela unionen, så snart beslutet att registrera ett kreditvärderingsinstitut som har antagits av Esma och som avses i artikel 16.3 eller artikel 17.3 har fått verkan.

3.Ett registrerat kreditvärderingsinstitut ska fortlöpande uppfylla villkoren för den ursprungliga registreringen.

Kreditvärderingsinstitutet ska utan onödigt dröjsmål underrätta Esma om varje materiell ändring av villkoren för den ursprungliga registreringen, inklusive varje etablering eller avveckling av en filial inom unionen.

Utan att det påverkar tillämpningen av andra stycket ska kreditvärderingsinstitutet underrätta Esma om planerade materiella ändringar i värderingsmetoderna, modellerna eller de grundläggande antagandena eller de föreslagna nya värderingsmetoderna, modellerna eller grundläggande antagandena när kreditvärderingsinstitutet offentliggör de föreslagna ändringarna och föreslagna nya värderingsmetoderna, modellerna på sin webbplats i enlighet med artikel 8.5 a. Efter det att samrådsperioden löpt ut ska kreditvärderingsinstitutet underrätta Esma om eventuella ändringar med anledning av samrådet.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16 eller 17, ska Esma registrera kreditvärderingsinstitutet om det efter bedömningen av ansökan finner att kreditvärderingsinstitutet uppfyller de villkor för utfärdande av kreditbetyg som anges i denna förordning, med beaktande av artiklarna 4 och 6.

5.Esma får inte införa några ytterligare krav för registrering än de som föreskrivs i denna förordning.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 15 Registreringsansökan

1.Kreditvärderingsinstitutet ska lämna en registreringsansökan till Esma. Ansökan ska innehålla uppgifter om de förhållanden som anges i bilaga II.

2.Om en grupp av kreditvärderingsinstitut ansöker om registrering ska instituten i gruppen inom sig utse ett institut som ska lämna alla ansökningar till Esma på gruppens vägnar. Det utsedda kreditvärderingsinstitutet ska för samtliga institut inom gruppen lämna in uppgifter om de förhållanden som anges i bilaga II.

3.Ett kreditvärderingsinstitut ska lämna in sin ansökan på något av unionsinstitutionernas officiella språk. Bestämmelserna i förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som ska användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen ska i tillämpliga delar gälla all annan kommunikation mellan Esma och kreditvärderingsinstituten och deras personal.

4.Inom 20 arbetsdagar efter mottagandet av ansökan ska Esma bedöma om ansökan är fullständig. Om ansökan inte är fullständig, ska Esma ange en tidsfrist inom vilken kreditvärderingsinstitutet ska lämna ytterligare information.

När Esma har försäkrat sig om att ansökan är fullständig, ska den anmäla detta till kreditvärderingsinstitutet.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 16 Esmas granskning av ett kreditvärderingsinstituts registreringsansökan

1.Esma ska inom 45 arbetsdagar efter den anmälan som avses i artikel 15.4 andra stycket granska ett kreditvärderingsinstituts registreringsansökan, med avseende på om kreditvärderingsinstitutet uppfyller villkoren i denna förordning.

2.Esma får förlänga granskningsperioden med 15 arbetsdagar, särskilt om kreditvärderingsinstitutet

  1. avser att godkänna kreditbetyg i enlighet med artikel 4.3,
  2. avser att använda sig av utkontrakterade tjänster, eller
  3. begär undantag från krav på efterlevnad i enlighet med artikel 6.3.

3.Inom 45 arbetsdagar efter den anmälan som avses i artikel 15.4 andra stycket, eller inom 60 arbetsdagar när punkt 2 i den här artikeln är tillämplig, ska Esma anta ett fullständigt motiverat beslut om att godkänna eller avslå registrering.

4.Esmas beslut enligt punkt 3 får verkan fem arbetsdagar efter att beslutet antagits.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 17 Esmas granskning av ansökningar om registrering från en grupp av kreditvärderingsinstitut

1.Esma ska inom 55 arbetsdagar efter den anmälan som avses i artikel 15.4 andra stycket granska ansökningar om registrering av en grupp av kreditvärderingsinstitut, med avseende på om dessa kreditvärderingsinstitut uppfyller villkoren i denna förordning.

2.Esma får förlänga granskningsperioden med 15 arbetsdagar, särskilt om något av kreditvärderingsinstituten i gruppen:

  1. avser att godkänna kreditbetyg i enlighet med artikel 4.3,
  2. avser att använda sig av utkontrakterade tjänster, eller
  3. begär undantag från krav på efterlevnad i enlighet med artikel 6.3.

3.Inom 55 arbetsdagar efter den anmälan som avses i artikel 15.4 andra stycket, eller inom 70 arbetsdagar när punkt 2 i den här artikeln är tillämplig, ska Esma anta ett fullständigt motiverat individuellt beslut om att godkänna eller avslå registrering för vart och ett av kreditvärderingsinstituten i gruppen.

4.Esmas beslut enligt punkt 3 får verkan fem arbetsdagar efter att besluten antagits.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 18 Meddelande om ett beslut om registrering, avslag på registreringsansökan eller återkallande av registrering samt om offentliggörande av förteckning över registrerade kreditvärderingsinstitut

1.Esma ska underrätta det berörda kreditvärderingsinstitutet om sitt beslut inom fem arbetsdagar efter antagandet av ett beslut enligt artikel 16, 17 eller 20. Om Esma vägrar att registrera kreditvärderingsinstitutet eller återkallar registreringen av kreditvärderingsinstitutet ska den i beslutet lämna en fullständig motivering till detta.

2.Esma ska underrätta kommissionen, EBA, Eiopa, de behöriga myndigheterna och de behöriga sektorsmyndigheterna om alla beslut enligt artiklarna 16, 17 eller 20.

3.Esma ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över kreditvärderingsinstitut som registrerats i enlighet med denna förordning. Denna förteckning ska uppdateras inom fem arbetsdagar efter antagandet av ett beslut enligt artikel 16, 17 eller 20. Kommissionen ska inom 30 dagar efter uppdateringen offentliggöra den uppdaterade förteckningen i Europeiska unionens officiella tidning.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 19 Registrerings- och tillsynsavgifter

1.Esma ska i enlighet med denna förordning och den kommissionsförordning som avses i punkt 2 ta ut avgifter av kreditvärderingsinstituten. Avgifterna ska helt täcka Esmas nödvändiga kostnader som är hänförliga till registreringen, certifieringen och tillsynen av kreditvärderingsinstitut och för att ersätta alla kostnader som de behöriga myndigheterna kan ådra sig när de utför uppgifter enligt denna förordning, särskilt som ett resultat av en delegering av uppgifter i enlighet med artikel 30.

2.Kommissionen ska anta en förordning om avgifter. I den förordningen ska särskilt fastställas typerna av avgifter och i vilka fall avgifter ska betalas, avgiftsbeloppens storlek, hur de ska betalas och hur Esma ska ersätta de behöriga myndigheterna för varje kostnad som de kan ådra sig när de utför uppgifter enligt den här förordningen, särskilt som ett resultat av en delegering av uppgifter i enlighet med artikel 30.

Den avgift som tas ut av ett kreditvärderingsinstitut ska täcka alla administrativa kostnader och stå i proportion till det berörda kreditvärderingsinstitutets omsättning.

Kommissionen ska anta den förordning om avgifter som avses i första stycket genom en delegerad akt i enlighet med artikel 38 a och med förbehåll för villkoren i artiklarna 38 b och 38 c.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 20 Återkallande av registrering

1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 24 ska Esma återkalla ett kreditvärderingsinstituts registrering, om kreditvärderingsinstitutet

  1. uttryckligen avstår från registreringen eller inte har utfärdat några kreditbetyg under de senaste sex månaderna,
  2. beviljats registrering efter att ha lämnat falska uppgifter eller på annat sätt ha använt otillbörliga metoder, eller
  3. inte längre uppfyller de villkor som gällde för registreringen.

2.Om en behörig myndighet i en medlemsstat där kreditbetyg utfärdade av det berörda kreditvärderingsinstitutet används anser att något av villkoren i punkt 1 har uppfyllts får den begära att Esma ska granska om villkoren för återkallande av det berörda kreditvärderingsinstitutets registrering är uppfyllda. Om Esma beslutar att inte återkalla det berörda kreditvärderingsinstitutets registrering, ska myndigheten lämna en fullständig motivering till detta.

3.Beslutet om återkallande av registreringen ska få verkan omedelbart inom hela unionen, med förbehåll för den övergångsperiod för användningen av kreditbetyg som avses i artikel 24.4.

Förordning (513/2011/EU)

Kapitel II Tillsyn som utövas över Esma

Artikel 21 Esma

1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 25 a ska Esma se till att denna förordning följs.

2.I enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010 ska Esma utfärda och uppdatera riktlinjer för samarbetet mellan Esma, de behöriga myndigheterna och sektorsmyndigheterna vid tillämpningen av denna förordning och vid tillämpningen av den relevanta sektorslagstiftningen, inbegripet förfaranden och närmare villkor för delegeringen av uppgifter.

3.I enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1095/2010, ska Esma, i samarbete med EBA och Eiopa, utfärda och uppdatera riktlinjer för tillämpning av systemet för godkännande enligt artikel 4.3 i den här förordningen senast den 7 juni 2011.

4.Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:

  1. Information som kreditvärderingsinstitutet ska lämna i registreringsansökan enligt bilaga II.
  2. Information som kreditvärderingsinstitutet ska tillhandahålla för ansökan om certifiering och för den bedömning av dess systemvikt för finansmarknadernas finansiella stabilitet eller integritet som avses i artikel 5.
  3. Presentationen av den information, inklusive struktur, format, metod och rapporteringsperiod, som kreditvärderingsinstituten ska offentliggöra enligt artikel 11.2 och bilaga I avsnitt E del II punkt 1.
  4. Bedömningen av huruvida kreditvärderingsmetoderna uppfyller kraven i artikel 8.3.
  5. Innehållet i och formatet för den regelbundna rapportering av kreditbetygsuppgifter som ska begäras av registrerade och certifierade kreditvärderingsinstitut inom ramen för Esmas löpande tillsyn.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 21 juni 2014.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4 a.Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för specificerande av följande:

  1. Innehållet i och utformningen av den information, inklusive struktur, format, metod och tidpunkt för rapportering, som kreditvärderingsinstitut ska lämna till Esma i enlighet med artikel 11 a.1.
  2. Innehåll och format för den regelbundna rapporteringen av kreditvärderingsinstitutens avgifter inom ramen för Esmas löpande tillsyn.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 21 juni 2014.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4 b.Esma ska rapportera om möjligheten att inrätta en eller flera rangordningar av kreditvärderingar som lagts fram i enlighet med artikel 11 a.1 och lägga fram rapporten för kommissionen senast den 21 juni 2015. Rapporten ska särskilt bedöma

  1. möjligheten, kostnaderna och nyttan av att inrätta en eller flera rangordningar,
  2. hur en eller flera rangordningar kan skapas utan att man ger en felaktig uppfattning om kreditbetygen på grund av olika värderingsmetoder,
  3. vilka effekter rangordningarna kan få på de tekniska standarder för tillsyn som hittills har utarbetats i enlighet med artikel 21.4 a a och b.

Esma ska samråda med EBA och Eiopa avseende leden a och b i första stycket.

5.Esma ska offentliggöra en årsrapport om tillämpningen av denna förordning. Rapporten ska särskilt innehålla en bedömning av hur bilaga I har genomförts av de kreditvärderingsinstitut som har registrerats enligt denna förordning och en bedömning av tillämpningen av den godkännandemekanism som avses i artikel 4.3.

6.Esma ska årligen överlämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om de tillsynsåtgärder som vidtagits och de sanktioner som ålagts av Esma enligt denna förordning, inklusive böter och viten.

7.Esma ska samarbeta med EBA och Eiopa vid utövandet av sitt uppdrag och ska samråda med dessa myndigheter innan den utfärdar och uppdaterar riktlinjer och överlämnar förslag till tekniska standarder för tillsyn enligt punkterna 2, 3 och 4.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 22 Behöriga myndigheter

1.Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet för genomförandet av denna förordning senast den 7 juni 2010.

2.De behöriga myndigheterna ska ha tillräckligt stor och kunnig personal för att kunna tillämpa denna förordning.

Artikel 22 a Granskning av efterlevnad av metodkrav

1.Vid sin löpande tillsyn av kreditvärderingsinstitut som registrerats enligt denna förordning ska Esma regelbundet granska efterlevnaden av artikel 8.3.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 ska Esma inom ramen för den granskning som avses i punkt 1 även

  1. kontrollera att kreditvärderingsinstituten utför utfallstest,
  2. analysera resultaten av utfallstesten, och
  3. kontrollera att kreditvärderingsinstituten har förfaranden på plats för att beakta resultaten av utfallstesten i sina värderingsmetoder.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 23 Ingen påverkan på kreditbetygs eller metoders innehåll

När de fullgör sina uppgifter enligt denna förordning, får varken Esma, kommissionen eller andra offentliga myndigheter i medlemsstaterna ingripa när det gäller innehållet i kreditbetygen eller kreditvärderingsmetoderna.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 23 a Utövande av de befogenheter som avses i artiklarna 23 b–23 d

De befogenheter som enligt artiklarna 23 b–23 d utövas av Esma eller dess tjänstemän eller någon annan person som bemyndigats av Esma får inte användas för att kräva röjande av information eller handlingar som omfattas av rättsliga privilegier.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 23 b Begäran om upplysningar

1.Esma får genom en enkel begäran eller genom ett beslut ålägga kreditvärderingsinstitut, personer som medverkar i kreditvärderingsverksamhet, kreditvärderade enheter och anknutna tredje parter, de tredje parter till vilka kreditvärderingsinstituten ger i uppdrag att utföra operativa uppgifter eller operativ verksamhet och andra personer som på annat sätt har samband med eller är knutna till kreditvärderingsinstitut eller kreditvärderingsverksamhet på ett nära och väsentligt sätt att lämna alla upplysningar som krävs för att Esma ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.

2.När Esma skickar en enkel begäran om information enligt punkt 1 ska den

  1. hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,
  2. ange syftet med begäran,
  3. specificera de uppgifter som krävs,
  4. fastställa den tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lämnas,
  5. underrätta den person av vilken uppgifterna begärs om att han inte är skyldig att lämna uppgifterna men att det svar som lämnas på begäran inte får vara oriktigt eller vilseledande,
  6. ange de böter som föreskrivs i artikel 36 a, jämförd med bilaga III avsnitt II punkt 7, om svaren på frågorna är oriktiga eller vilseledande.

3.När Esma genom ett beslut begär information enligt punkt 1 ska den

  1. hänvisa till denna artikel som rättslig grund för begäran,
  2. ange syftet med begäran,
  3. specificera de uppgifter som krävs,
  4. fastställa den tidsfrist inom vilken uppgifterna ska lämnas,
  5. ange de viten som föreskrivs i artikel 36 b när den begärda informationen är ofullständig,
  6. ange de böter som föreskrivs i artikel 36 a, jämförd med bilaga III avsnitt II punkt 7, om svaren på frågorna är oriktiga eller vilseledande, och
  7. informera om rätten att överklaga beslutet inför överklagandenämnden och få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol i enlighet med artiklarna 60 och 61 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4.De personer som avses i punkt 1 eller deras företrädare och, när det gäller juridiska personer eller föreningar som inte har status som juridiska personer, de personer som är utsedda att företräda dem enligt lag eller stadgar, ska lämna de uppgifter som begärs. I behörig ordning befullmäktigade advokater får lämna den begärda informationen på sina huvudmäns vägnar. Huvudmännen förblir fullt ansvariga om de uppgifter som lämnas är ofullständiga, oriktiga eller vilseledande.

5.Esma ska utan dröjsmål sända en kopia av den enkla begäran eller av beslutet till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de personer som avses i punkt 1 och som berörs av begäran om information är bosatta eller etablerade.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 23 c Allmänna utredningar

1.För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får Esma genomföra alla nödvändiga utredningar av personer som avses i artikel 23 b.1. I detta syfte ska tjänstemän och andra personer som Esma bemyndigat ha befogenhet att

  1. granska alla handlingar, uppgifter, förfaranden och annat material som är relevant för utförandet av dess uppgifter oberoende av i vilken form de föreligger,
  2. ta eller erhålla bestyrkta kopior av eller utdrag ur sådana handlingar, uppgifter, förfaranden och annat material,
  3. kalla till sig personer som avses i artikel 23 b.1 eller deras företrädare eller personal och be dem om muntliga eller skriftliga förklaringar angående sakförhållanden eller handlingar som rör föremålet för och syftet med utredningen samt nedteckna svaren,
  4. höra varje fysisk eller juridisk person som går med på att höras i syfte att samla in uppgifter som rör föremålet för en utredning,
  5. begära in uppgifter över tele- och datatrafik.

2.Esmas tjänstemän och andra personer som av Esma har bemyndigats att genomföra utredningar enligt punkt 1 ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd, där utredningens föremål och syfte ska anges. I tillståndet ska även anges de viten som föreskrivs i artikel 36 b när handlingar, uppgifter, förfaranden och övrigt material inte tillhandahålls eller tillhandahålls i ofullständig form eller svaren på de frågor som ställs till de personer som avses i artikel 23 b.1 inte lämnas eller är ofullständiga, och de böter som föreskrivs i artikel 36a, jämförd med bilaga III avsnitt II punkt 8, om svaren på de frågor som ställs till personer som avses i artikel 23 b.1 är oriktiga eller vilseledande.

3.De personer som avses i artikel 23 b.1 ska underkasta sig utredningar som Esma har beslutat om. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med utredningen, de viten som föreskrivs i artikel 36 b, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol.

4.Esma ska i god tid före utredningen underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där utredningen ska genomföras om utredningen och namnge de bemyndigade personerna. Tjänstemän vid den berörda behöriga myndigheten ska, på begäran av Esma, bistå de bemyndigade personerna vid utredningen. Tjänstemän vid den berörda behöriga myndigheten får också på begäran närvara vid utredningarna.

5.Om den begäran om uppgifter över tele- eller datatrafik enligt punkt 1 e kräver tillstånd av en rättslig myndighet enligt nationella bestämmelser, ska det ansökas om sådant tillstånd. Ett sådant tillstånd får också ansökas om i förebyggande syfte.

6.Vid ansökan om tillstånd enligt punkt 5 ska den nationella rättsliga myndigheten kontrollera Esmas besluts äkthet och att de planerade tvångsåtgärderna varken är godtyckliga eller alltför långtgående i förhållande till föremålet för utredningarna. Vid kontrollen av huruvida tvångsåtgärderna är proportionella får den nationella rättsliga myndigheten be Esma om närmare förklaringar framförallt om de grunder på vilka Esma misstänker att denna förordning har överträtts samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den nationella rättsliga myndigheten ska dock inte ompröva behovet av utredningen eller begära att få tillgång till informationen i Esmas handingar i ärendet. Prövning av lagenligheten av Esmas beslut är förbehållen Europeiska unionens domstol, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr 1095/2010.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 23 d Kontroller på plats

1.För att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning får Esma genomföra alla nödvändiga kontroller på plats i företagslokaler som tillhör de juridiska personer som avses i artikel 23 b.1. När kontrollernas korrekta genomförande och effektivitet så kräver får Esma genomföra kontrollen på plats utan förhandsanmälan.

2.Esmas tjänstemän och andra personer som Esma bemyndigat att genomföra en kontroll på plats ska ha tillträde till alla företagslokaler och mark som tillhör de juridiska personer som är föremål för ett utredningsbeslut som antagits av Esma och de ska ha alla de befogenheter som föreskrivs i artikel 23 c.1. De ska även ha befogenhet att försegla samtliga företagslokaler, räkenskaper eller affärshandlingar så länge och i den omfattning det är nödvändigt för kontrollen.

3.Esmas tjänstemän och andra personer som Esma bemyndigat att genomföra en kontroll på plats ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett skriftligt tillstånd, där kontrollens föremål och syfte ska anges liksom de viten som föreskrivs i artikel 36 b, om de berörda personerna inte underkastar sig kontrollen. I god tid före kontrollen ska Esma anmäla kontrollen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den ska genomföras.

4.De personer som avses i artikel 23 b.1 ska underkasta sig kontroller på plats som beordrats genom ett beslut av Esma. Beslutet ska ange föremålet för och syftet med kontrollen, fastställa den dag då den ska inledas och ange de viten som föreskrivs i artikel 36 b, de rättsmedel som finns tillgängliga enligt förordning (EU) nr 1095/2010 samt rätten att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol. Esma ska fatta sådana beslut efter samråd med den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras.

5.På begäran av Esma ska tjänstemän som är anställda vid, bemyndigade eller utsedda av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kontrollen ska genomföras aktivt bistå Esmas tjänstemän och andra personer som Esma bemyndigat. De ska för detta ändamål ha de befogenheter som anges i punkt 2. Tjänstemän hos den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten får också på begäran närvara vid kontrollerna på plats.

6.Esma får också begära att behöriga myndigheter på dess vägnar utför särskilda utredningsuppgifter och kontroller på plats som föreskrivs i denna artikel och artikel 23 c.1. För detta syfte ska behöriga myndigheter ha samma befogenheter som Esma och som föreskrivs i denna artikel och artikel 23 c.1.

7.Om Esmas tjänstemän och andra medföljande personer som Esma bemyndigat finner att en person motsätter sig en kontroll som har beslutats enligt denna artikel, ska den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten lämna dem nödvändigt bistånd och vid behov begära handräckning av polis eller annan motsvarande verkställande myndighet, för att de ska kunna genomföra sin kontroll på plats.

8.Om den kontroll på plats som föreskrivs i punkt 1 eller den handräckning som föreskrivs i punkt 7 enligt nationella bestämmelser kräver tillstånd från en rättslig myndighet, ska det ansökas om sådant tillstånd. Ett sådant tillstånd får också ansökas om i förebyggande syfte.

9.Vid ansökan om tillstånd enligt punkt 8 ska den nationella rättsliga myndigheten kontrollera Esmas besluts äkthet och att de planerade tvångsåtgärderna varken är godtyckliga eller alltför långtgående i förhållande till föremålet för kontrollen. Vid kontrollen av huruvida tvångsåtgärderna är proportionella får den nationella rättsliga myndigheten be Esma om närmare förklaringar framförallt om de grunder på vilka Esma misstänker att denna förordning har överträtts samt hur allvarlig den misstänkta överträdelsen är och på vilket sätt den person som är föremål för tvångsåtgärderna är inblandad. Den nationella rättsliga myndigheten ska dock inte ompröva behovet av kontrollen eller begära att få tillgång till informationen i Esmas handlingar i ärendet. Prövning av lagenligheten av Esmas beslut är förbehållen Europeiska unionens domstol, i enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 23 e Processuella regler för att vidta tillsynsåtgärder och ålägga böter

1.Om Esma vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna förordning upptäcker att det finns allvarliga indikationer på att det eventuellt föreligger sakförhållanden som kan utgöra en eller flera av de överträdelser som förtecknas i bilaga III ska Esma utnämna en oberoende utredare inom Esma för att utreda saken. Utredaren får inte vara eller ha varit involverad i direkt eller indirekt tillsyn eller registrering av det berörda kreditvärderingsinstitutet och ska utföra sina uppgifter oberoende av Esmas tillsynsstyrelse.

2.Utredaren ska utreda de påstådda överträdelserna, och därvid ta hänsyn till varje kommentar som lämnas av de personer som är föremål för utredning samt lämna in en fullständig dossier med utredningsresultaten till Esmas tillsynsstyrelse.

För att utföra sina uppgifter får utredaren utöva befogenheten att begära information enligt artikel 23 b och att genomföra utredningar och kontroller på plats enligt artiklarna 23 c och 23 d. När utredaren utövar dessa befogenheter ska denne rätta sig efter artikel 23 a.

När utredaren utför sina uppgifter ska denne ha tillgång till alla handlingar och all information som samlats in av Esma i dess tillsynsverksamhet.

3.När utredningen är avslutad och innan utredaren lämnar in dossiern med utredningsresultaten till Esmas tillsynsstyrelse ska utredaren ge de personer som är föremål för utredning möjlighet att höras i de frågor som utreds. Utredaren ska grunda sina utredningsresultat uteslutande på fakta som de personer som är föremål för utredning har fått tillfälle att yttra sig över.

Rätten till försvar för de berörda personerna ska iakttas fullt ut under utredningar enligt denna artikel.

4.När utredaren lämnar dossiern med utredningsresultaten till Esmas tillsynsstyrelse ska han eller hon underrätta de personer som är föremål för utredningarna om detta faktum. De personer som är föremål för utredning ska ha rätt att få tillgång till dossiern, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Rätten att få tillgång till dossiern ska inte omfatta konfidentiell information som påverkar tredje parters intressen.

5.På grundval av dossiern med de resultat utredaren kommit fram till och om de berörda personerna begär det, efter att ha hört de personer som är föremål för utredningar enligt artiklarna 25 och 36 c, ska Esmas tillsynsstyrelse avgöra om en eller flera av de överträdelser som förtecknas i bilaga III har begåtts av de personer som varit föremål för utredning och ska i sådana fall vidta en tillsynsåtgärd i enlighet med artikel 24 och ålägga böter i enlighet med artikel 36 a.

6.Utredaren ska inte delta i Esmas tillsynsstyrelses överläggningar eller på något annat sätt ingripa i tillsynsstyrelsens beslutsfattande.

7.Kommissionen ska anta ytterligare förfaranderegler för utövande av befogenheten att ålägga böter eller viten, inbegripet bestämmelser om rätten till försvar, tidsfrister, och för indrivande av böter eller viten, och ska anta detaljerade regler om preskriptionstiden när det gäller åläggande och verkställighet av sanktioner.

De bestämmelser som avses i första stycket ska antas genom delegerade akter i enlighet med artikel 38 a och med förbehåll för villkoren i artiklarna 38 b och 38 c.

8.Esma ska överlämna ärenden till de berörda nationella myndigheterna för lagföring om den vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna förordning upptäcker att det finns allvarliga indikationer på att det eventuellt föreligger sakförhållanden som kan utgöra brott. Dessutom ska Esma inte ålägga böter eller viten i de fall där ett tidigare frikännande eller en tidigare fällande dom som bygger på identiska eller väsentligen samma sakförhållanden har vunnit laga kraft som ett resultat av straffrättsliga förfaranden enligt nationell lagstiftning.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 24 Esmas tillsynsåtgärder

1.Om Esmas tillsynsstyrelse i enlighet med artikel 23 e.5 finner att ett kreditvärderingsinstitut har begått någon av de överträdelser som förtecknas i bilaga III ska den fatta ett eller flera av följande beslut:

  1. Återkalla kreditvärderingsinstitutets registrering.
  2. Med verkan i hela unionen tillfälligt förbjuda kreditvärderingsinstitutet att utfärda kreditbetyg, tills överträdelsen har upphört.
  3. Med verkan i hela unionen upphäva användningen, i rättsligt reglerade sammanhang, av kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitutet, tills överträdelsen har upphört.
  4. Kräva att kreditvärderingsinstitutet upphör med överträdelsen.
  5. Utfärda offentliga underrättelser.

2.När Esmas tillsynsstyrelse fattar beslut enligt punkt 1, ska den beakta överträdelsens natur och allvar med hänsyn till följande kriterier:

  1. Överträdelsens varaktighet och frekvens.
  2. Huruvida överträdelsen har visat på allvarliga brister eller systembrister i företagets förfaranden, ledningssystem eller interna kontroller.
  3. Huruvida överträdelsen har främjat, orsakat eller på annat sätt avser ekonomisk brottslighet.
  4. Huruvida överträdelsen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet.

3.Innan Esmas tillsynsstyrelse fattar beslut enligt punkt 1 a, b och c ska den underrätta EBA och Eiopa om detta.

4.Efter det att beslut enligt punkt 1 a och c har fattats får kreditbetyg även fortsättningsvis användas i rättsligt reglerade sammanhang, under en tidsperiod som inte överstiger

  1. tio arbetsdagar från dagen för offentliggörandet av Esmas beslut enligt punkt 5 om det finns kreditbetyg för samma finansiella instrument eller enhet som utfärdats av andra kreditvärderingsinstitut som är registrerade i enlighet med denna förordning, eller
  2. tre månader från dagen för offentliggörandet av Esmas beslut enligt punkt 5 om det inte finns några kreditbetyg för samma finansiella instrument eller enhet som utfärdats av andra kreditvärderingsinstitut som är registrerade i enlighet med denna förordning.

Esmas tillsynsstyrelse får, inbegripet på begäran av EBA eller Eiopa, i undantagsfall förlänga den period som föreskrivs i första stycket led b med tre månader om det finns risk för marknadsstörningar eller finansiell instabilitet.

5.Esmas tillsynsstyrelse ska utan onödigt dröjsmål underrätta det berörda kreditvärderingsinstitutet om varje beslut som antas enligt punkt 1 och ska överlämna varje sådant beslut till de behöriga myndigheterna och sektorsmyndigheterna samt till kommissionen, EBA och Eiopa. Den ska offentliggöra varje sådant beslut på sin webbplats inom tio arbetsdagar från dagen för antagandet.

När Esmas tillsynsstyrelse offentliggör sitt beslut enligt första stycket ska den också offentliggöra att det berörda kreditvärderingsinstitutet har rätt att överklaga beslutet och, i förekommande fall, att ett sådant överklagande har lämnats in, med angivande av att överklagandet inte har suspensiv verkan, samt att överklagandenämnden har möjlighet att tillfälligt upphäva tillämpningen av det överklagade beslutet i enlighet med artikel 60.3 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 25 Hörande av berörda personer

1.Innan Esmas tillsynsstyrelse fattar beslut enligt artikel 24.1 ska den ge de personer som är föremål för förfarandena möjlighet att höras om de omständigheter Esma har påtalat. Esmas tillsynsstyrelse ska endast grunda sina beslut på omständigheter som de personer som är föremål för förfarandena har getts möjlighet att yttra sig över.

Det första stycket är inte tillämpligt om skyndsamma åtgärder krävs för att förhindra att det finansiella systemet lider väsentlig och omedelbar skada. Esmas tillsynsstyrelse får i sådana fall anta ett interimistiskt beslut och ska ge de berörda personerna möjlighet att höras snarast möjligt efter det att den har fattat sitt beslut.

2.Rätten till försvar för de personer som är föremål för förfarandena ska iakttas fullt ut under förfarandena. De ska ha rätt att få tillgång till Esmas handlingar i ärendet, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Rätten att få tillgång till handlingarna ska inte omfatta konfidentiell information.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 25 a Behöriga sektorsmyndigheter med ansvar för tillsynen över och tillämpningen av artiklarna 4.1, 5 a, 8 c och 8 d

De behöriga sektorsmyndigheterna ska ansvara för tillsynen över och tillämpningen av artiklarna 4.1, 5 a, 8 c och 8 d i enlighet med den relevanta sektorslagstiftningen.

Förordning (EU) 2017/2402

Kapitel III Samarbete mellan Esma, behöriga myndigheter och behöriga sektorsmyndigheter

Artikel 26 Skyldighet att samarbeta

Esma, EBA, Eiopa, de behöriga myndigheterna och de behöriga sektorsmyndigheterna ska samarbeta när så krävs för tillämpningen av denna förordning och av den relevanta sektorslagstiftningen.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 27 Utbyte av information

1.Esma, de behöriga myndigheterna och de behöriga sektorsmyndigheterna ska utan onödigt dröjsmål förse varandra med den information som krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning och den relevanta sektorslagstiftningen.

2.Esma får till centralbankerna, Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, i deras egenskap av monetära myndigheter, Europeiska systemrisknämnden och, när så är lämpligt, till andra offentliga myndigheter med ansvar för att övervaka betalnings- och avvecklingssystem överlämna konfidentiell information som är avsedd att användas för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter. Dessa myndigheter eller organ ska inte heller hindras från att till Esma lämna uppgifter den kan behöva för att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning.

Förordning (513/2011/EU)

Artiklarna 28–29har upphävts genom förordning (513/2011/EU).

Artikel 30 Esmas delegering av uppgifter till behöriga myndigheter

1.När det är nödvändigt för att en tillsynsuppgift ska kunna utföras på korrekt sätt får Esma delegera specifika tillsynsuppgifter till den behöriga myndigheten i en medlemsstat i enlighet med de riktlinjer som Esma utfärdat enligt artikel 21.2. Sådana specifika tillsynsuppgifter kan särskilt innefatta befogenhet att begära uppgifter i enlighet med artikel 23 b och att genomföra utredningar och kontroller på plats i enlighet med artikel 23 d.6.

2.Esma ska innan uppgifter delegeras samråda med den berörda behöriga myndigheten. Sådana samråd ska gälla

  1. den delegerade uppgiftens omfattning,
  2. tidsfristen för utförandet av den uppgift som ska delegeras, och
  3. överföringen av nödvändig information från och till Esma.

3.I enlighet med den förordning om avgifter som kommissionen ska anta enligt artikel 19.2 ska Esma ersätta en behörig myndighet för de kostnader som uppkommit till följd av utförandet av de delegerade uppgifterna.

4.Esma ska med lämpliga intervall se över den delegering som avses i punkt 1. En delegering av uppgifter får återkallas när som helst.

En delegering av uppgifter ska inte påverka Esmas ansvar och ska inte begränsa Esmas förmåga att genomföra och övervaka den delegerade verksamheten. Tillsynsuppgifter enligt denna förordning, bland annat registreringsbeslut, slutbedömningar och uppföljningsbeslut avseende överträdelser, får inte delegeras.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 31 Behöriga myndigheters anmälningar och begäran om upphävande

1.Om en behörig myndighet i en medlemsstat finner att överträdelser av denna förordning begås eller har begåtts på dess eget eller på en annan medlemsstats territorium, ska den så specifikt som möjligt anmäla detta till Esma. Om den behöriga myndigheten anser att det är lämpligt från utredningssynpunkt får den också föreslå att Esma ska bedöma om det är nödvändigt att använda befogenheterna enligt artiklarna 23 b och 23 c med avseende på det kreditvärderingsinstitut som är involverat i dessa överträdelser.

Esma ska vidta lämpliga åtgärder. Den ska underrätta den anmälande behöriga myndigheten om resultatet och i möjligaste mån också om alla viktiga händelser under ärendets gång.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av anmälningsplikten enligt punkt 1, får den anmälande behöriga myndigheten i en medlemsstat, om den anser att ett registrerat kreditvärderingsinstitut, vars kreditbetyg används på den medlemsstatens territorium, underlåter att uppfylla skyldigheterna enligt denna förordning och att överträdelserna är så allvarliga och varaktiga att de väsentligen påverkar skyddet av investerarna eller det finansiella systemets stabilitet i den medlemsstaten, begära att Esma för de finansinstitut och andra enheter som avses i artikel 4.1 tillfälligt upphäver användningen, i rättsligt reglerade sammanhang, av kreditbetyg som utfärdats av det berörda kreditvärderingsinstitutet. Den anmälande behöriga myndigheten ska till Esma lämna en fullständig motivering till sin begäran.

Om Esma anser att begäran inte är motiverad, ska den skriftligen underrätta den anmälande behöriga myndigheten och ange skälen till detta. Om Esma anser att begäran är motiverad, ska den vidta lämpliga åtgärder för att lösa frågan.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 32 Tystnadsplikt

1.Tystnadsplikt ska gälla för Esma, de behöriga myndigheterna och alla personer som arbetar eller har arbetat för Esma, för de behöriga myndigheterna eller för andra personer till vilka Esma har delegerat uppgifter, inklusive av Esma anlitade revisorer och sakkunniga. Information som omfattas av tystnadsplikt får inte lämnas ut till annan person eller myndighet, utom när så krävs i samband med rättsliga åtgärder.

2.All information som enligt denna förordning erhålls av eller utbyts mellan Esma, de behöriga myndigheterna, de behöriga sektorsmyndigheterna eller andra myndigheter och organ som avses i artikel 27.2 ska anses omfattas av tystnadsplikt, utom då Esma, de behöriga myndigheterna eller de andra berörda myndigheterna och organen när informationen lämnas anger att den får lämnas ut, eller när så krävs i samband med rättsliga åtgärder.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 33har upphävts genom förordning (513/2011/EU).

Kapitel IV Samarbete med tredjeland

Artikel 34 Avtal om informationsutbyte

Esma får endast ingå samarbetsavtal om utbyte av information med tillsynsmyndigheterna i tredjeland, om den utlämnade informationen omfattas av garantier om tystnadsplikt som minst motsvarar dem som föreskrivs i artikel 32.

Sådant informationsutbyte ska vara avsett för fullgörandet av Esmas eller dessa tillsynsmyndigheters uppgifter.

När det gäller överföring av personuppgifter till ett tredjeland ska Esma tillämpa Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 35 Utlämnande av information från tredjeländer

Esma får lämna ut information som den mottagit från tillsynsmyndigheter i tredjeländer endast om Esma eller en behörig myndighet har fått uttryckligt medgivande till detta av den tillsynsmyndighet som överlämnade informationen och, i tillämpliga fall, om informationen endast lämnas ut för de syften för vilka tillsynsmyndigheten gav sitt medgivande, eller när sådant utlämnande krävs i samband med rättsliga åtgärder.

Förordning (513/2011/EU)

Avdelning III ASkadeståndsansvar för kreditvärderingsinstitut

Artikel 35 a Skadeståndsansvar

1.Om ett kreditvärderingsinstitut uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har begått någon av de överträdelser som anges i bilaga III och som påverkat ett kreditbetyg kan en investerare eller emittent rikta ett skadeståndskrav mot det kreditvärderingsinstitutet avseende skador som denne vållats till följd av denna överträdelse.

En investerare kan framställa ett skadeståndskrav enligt denna artikel när investeraren kan visa att denne skäligen förlitat sig på ett kreditbetyg, i enlighet med artikel 5 a.1 eller på annat sätt med iakttagande av vederbörlig omsorg, för ett beslut att investera i, behålla eller avyttra ett finansiellt instrument som omfattas av det kreditbetyget.

En emittent kan framställa ett skadeståndskrav enligt denna artikel när emittenten kan visa att denne eller dess finansiella instrument omfattas av detta kreditbetyg och överträdelsen inte berodde på vilseledande eller inkorrekta upplysningar som emittenten tillhandahållit kreditvärderingsinstitutet, direkt eller genom allmänt tillgänglig information.

2.Det åligger investeraren eller emittenten att lägga fram korrekt och detaljerad information som visar att kreditvärderingsinstitutet har begått en överträdelse av denna förordning och att den överträdelsen påverkade det utfärdade kreditbetyget.

Vad som utgör korrekt och detaljerad information ska avgöras av en behörig nationell domstol, med beaktande av att investeraren eller emittenten möjligen inte har tillgång till information som helt ligger inom kreditvärderingsinstitutets sfär.

3.Det skadeståndsansvar för kreditvärderingsinstitut som avses i punkt 1 ska begränsas i förväg när den begränsningen är:

  1. skälig och proportionell, och
  2. tillåten enligt gällande nationell rätt i enlighet med punkt 4.

En begränsning som inte överensstämmer med första stycket eller uteslutning av skadeståndsansvar ska inte ha någon rättslig verkan.

4.Termerna ”skada”, ”uppsåt”, ”grov oaktsamhet”, ”skäligen förlitat sig”, ”vederbörlig omsorg”, ”verkan”, ”skälig”, ”proportionell” som avses i denna artikel men som inte definieras i förordningen ska tolkas och tillämpas i enlighet med tillämplig nationell rätt, med beaktande av relevanta bestämmelser i internationell privaträtt. För frågor i samband med ett kreditvärderingsinstituts skadeståndsansvar som inte omfattas av denna förordning ska tillämplig nationell rätt gälla, med beaktande av relevanta bestämmelser i internationell privaträtt. Vilken domstol som är behörig att avgöra en skadeståndstalan som väckts av en investerare eller en emittent ska bestämmas av relevanta bestämmelser i internationell privaträtt.

5.Denna artikel utesluter inte ytterligare skadeståndskrav i enlighet med nationell rätt.

6.Den rätt att väcka talan som fastställs i denna artikel ska inte hindra Esma från att fullt ut utöva sina befogenheter i enlighet med artikel 36 a.

Förordning (462/2013/EU)

Avdelning IVSanktioner, kommittéförfarande, rapporter samt övergångs- och slutbestämmelser

Kapitel I Sanktioner, böter, vite, kommittéförfarande, delegering och rapporter

Artikel 36 Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelser av artikel 4.1 och vidta alla åtgärder som krävs för att se till att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Medlemsstaterna ska se till att den behöriga sektorsmyndigheten offentliggör alla sanktioner som har beslutats för överträdelser av artikel 4.1, utom i de fall då offentliggörandet skulle skapa allvarlig oro på finansmarknaderna eller orsaka de berörda parterna oproportionellt stor skada.

Medlemsstaterna ska anmäla de regler som avses i första stycket till kommissionen senast den 7 december 2010 och ska utan dröjsmål anmäla varje följande ändring som påverkar dem.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 36 a Böter

1.Om Esmas tillsynsstyrelse, i enlighet med artikel 23 e.5, finner att ett kreditvärderingsinstitut uppsåtligen eller av oaktsamhet begått en av de överträdelser som förtecknas i bilaga III, ska den fatta beslut om att ålägga böter i enlighet med punkt 2.

Ett kreditvärderingsinstitut ska anses ha begått en uppsåtlig överträdelse om Esma upptäcker objektiva omständigheter som visar att kreditvärderingsinstitutet eller dess företagsledning har handlat med avsikt att begå överträdelsen.

2.Basbeloppet för de böter som avses i punkt 1 ska tillämpas inom nedanstående gränser:

  1. När det gäller de överträdelser som avses i avsnitt I punkterna 1–5, 11–15, 19, 20, 23, 26 a–26 d, 28, 30, 32, 33, 35, 41, 43, 50, 51 och 55–62 i bilaga III, ska böterna uppgå till minst 500.000 EUR och ska inte överstiga 750.000 EUR.
  2. När det gäller de överträdelser som avses i avsnitt I punkterna 6, 7, 8, 16, 17, 18, 21, 22, 22 a, 24, 25, 27, 29, 31, 34, 37–40, 42, 42 a, 42 b, 45–49 a, 52, 53 och 54 i bilaga III, ska böterna uppgå till minst 300.000 EUR och ska inte överstiga 450.000 EUR.
  3. När det gäller de överträdelser som avses i punkterna 9, 10, 26, 36, 44 och 53 i bilaga III avsnitt I ska böterna uppgå till minst 100.000 EUR och ska inte överstiga 200.000 EUR.
  4. När det gäller de överträdelser som avses i avsnitt II punkterna 1, 6, 7, 8 och 9 i bilaga III, ska böterna uppgå till minst 50.000 EUR och ska inte överstiga 150.000 EUR.
  5. När det gäller de överträdelser som avses i avsnitt II punkterna 2, 3 a–5 i bilaga III, ska böterna uppgå till minst 25.000 EUR och ska inte överstiga 75.000 EUR.
  6. När det gäller de överträdelser som avses i punkt 3 i bilaga III avsnitt II ska böterna uppgå till minst 10.000 EUR och ska inte överstiga 50.000 EUR.
  7. När det gäller de överträdelser som avses i punkterna 1–3 och 11 i bilaga III avsnitt III ska böterna uppgå till minst 150.000 EUR och ska inte överstiga 300.000 EUR.
  8. När det gäller de överträdelser som avses i avsnitt I punkt 20 a i bilaga III, punkterna 4–4 c, 6, 8 och 10 i avsnitt III i bilaga III ska böterna uppgå till minst 90.000 EUR och ska inte överstiga 200.000 EUR.
  9. När det gäller de överträdelser som avses i punkterna 5, 7 och 9 i bilaga III avsnitt III ska böterna uppgå till minst 40.000 EUR och ska inte överstiga 100.000 EUR.

Vid bestämmande av huruvida basbeloppet för böterna ska fastställas till skalans undre, mittersta eller övre del av de gränsbelopp som anges i första stycket ska Esma beakta årsomsättningen för det berörda kreditvärderingsinstitutets närmast föregående verksamhetsår. Basbeloppet ska fastställas till den undre delen av skalan för gränsbeloppen för kreditvärderingsinstitut vars årsomsättning understiger 10 miljoner EUR, den mittersta delen för kreditvärderingsinstitut vars årsomsättning ligger mellan 10 och 50 miljoner EUR och den övre delen för kreditvärderingsinstitut vars årsomsättning överstiger 50 miljoner EUR.

3.Basbeloppen som bestäms inom ramen för de begränsningar som fastställs i punkt 2 ska vid behov justeras med hänsyn till försvårande respektive förmildrande faktorer på grundval av de relevanta koefficienter som anges i bilaga IV.

De relevanta försvårande koefficienterna ska tillämpas var för sig på basbeloppet. Om mer än en försvårande koefficient är tillämplig ska skillnaden mellan basbeloppet och beloppet som följer av tillämpningen av varje enskild försvårande koefficient adderas till basbeloppet.

De relevanta förmildrande koefficienterna ska tillämpas var för sig på basbeloppet. Om mer än en förmildrande koefficient är tillämplig ska skillnaden mellan basbeloppet och beloppet som följer av tillämpningen av varje enskild förmildrande koefficient dras ifrån basbeloppet.

4.Utan hinder av punkterna 2 och 3 får böterna inte uppgå till mer än 20 % av det berörda kreditvärderingsinstitutets årliga omsättning under närmast föregående verksamhetsår, och i de fall kreditvärderingsinstitutet direkt eller indirekt har dragit ekonomiska fördelar genom överträdelsen ska bötesbeloppet minst motsvara dessa ekonomiska fördelar.

Om en handling eller underlåtenhet som ett kreditvärderingsinstitut har gjort sig skyldig till utgör mer än en av de överträdelser som förtecknas i bilaga III, ska endast det högre bötesbelopp som beräknats enligt punkterna 2 och 3 och som är hänförligt till en av överträdelserna tillämpas.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 36 b Viten

1.Esmas tillsynsstyrelse ska fatta beslut om att vite ska åläggas, för att tvinga

  1. ett kreditvärderingsinstitut att upphöra med en överträdelse, i enlighet med ett beslut enligt artikel 24.1 d,
  2. en person som avses i artikel 23 b.1 att lämna fullständig information som har begärts genom ett beslut i enlighet med artikel 23 b,
  3. en person som avses i artikel 23 b.1 att underkasta sig en utredning och särskilt tillhandahålla fullständiga handlingar, uppgifter, rutiner och annat nödvändigt material samt komplettera och korrigera annan information som tillhandahållits i samband med en utredning som inletts genom beslut enligt artikel 23 c,
  4. en person som avses i artikel 23 b.1 att underkasta sig kontroller på plats som begärts genom beslut enligt artikel 23 d.

2.Vitet ska vara effektivt och proportionellt. Vitet ska åläggas per dag fram till dess att kreditvärderingsinstitutet eller den berörda personen följer det beslut som avses i punkt 1.

3.Utan hinder av punkt 2 ska vitesbeloppet uppgå till 3 % av den genomsnittliga dagliga omsättningen under föregående verksamhetsår eller, när det gäller fysiska personer, 2 % av den genomsnittliga dagsinkomsten under föregående kalenderår. Vitesbeloppet ska beräknas från det datum som föreskrivs i beslutet om åläggande av vite.

4.Vite kan åläggas för en period av upp till sex månader från och med att Esma meddelat sitt beslut.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 36 c Hörande av personer som är föremål för förfarandena

1.Innan beslut fattas om böter och/eller vite enligt artikel 36 a eller artikel 36 b.1 a–d, ska Esmas tillsynsstyrelse ge de personer som är föremål för förfarandena möjlighet att höras om de omständigheter som Esma har påtalat. Esmas tillsynsstyrelse ska endast grunda sina beslut på omständigheter som de personer som är föremål för förfarandena har getts möjlighet att yttra sig över.

2.Rätten till försvar för personer som är föremål för förfarandena ska iakttas fullt ut under förfarandena. De ska ha rätt att få tillgång till Esmas handlingar i ärendet, med förbehåll för andra personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter skyddas. Tillgången till akten ska inte omfatta konfidentiell information eller Esmas interna förberedande handlingar.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 36 d Offentliggörande, art, verkställighet och vem böter och viten ska tillfalla

1.Esma ska offentliggöra alla böter och viten som har ålagts enligt artiklarna 36 a och 36 b utom i de fall då offentliggörandet skulle skapa allvarlig oro på finansmarknaderna eller orsaka de berörda parterna oproportionellt stor skada.

2.Böter och viten som har ålagts i enlighet med artiklarna 36 a och 36 b ska vara av administrativ karaktär.

3.Böter och viten som har ålagts i enlighet med artiklarna 36 a och 36 b ska vara verkställbara.

Verkställigheten ska följa de civilprocessrättsliga regler som gäller i den stat inom vars territorium den sker. Beslutet om att verkställighet ska ske ska bifogas avgörandet utan andra formaliteter än kontroll av avgörandets äkthet genom den nationella myndighet som varje medlemsstats regering ska utse för detta ändamål samt meddela Esma och Europeiska unionens domstol.

När dessa formaliteter uppfyllts på begäran av den berörda parten, får denne fullfölja verkställigheten enligt den nationella lagstiftningen genom att hänskjuta ärendet direkt till det behöriga organet.

Verkställigheten får skjutas upp endast genom avgörande av Europeiska unionens domstol. Domstolarna i de berörda staterna ska dock vara behöriga beträffande klagomål om att verkställigheten inte genomförs på ett regelrätt sätt.

4.De belopp som ålagts i form av böter och viten ska tillfalla Europeiska unionens allmänna budget.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 36 e Europeiska unionens domstols prövning

Europeiska unionens domstol ska ha obegränsad behörighet att pröva beslut genom vilka Esma har ålagt böter eller viten. Domstolen får undanröja, sänka eller höja böter eller viten som har beslutats.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 37 Ändringar av bilagorna

Kommissionen får ändra bilagorna – med undantag för bilaga III – genom delegerade akter i enlighet med artikel 38 a och med förbehåll för villkoren i artiklarna 38 b och 38 c, för att ta hänsyn till utvecklingen, även internationellt, på finansmarknaderna och särskilt när det gäller nya finansiella instrument.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 38 Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av Europeiska värdepapperskommittén, som inrättades genom kommissionens beslut 2001/528/EG.

2.har upphävts.

3.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 38 a Utövande av delegering

1.Befogenheten att anta de delegerade akter som avses i artiklarna 5.6 tredje stycket, 19.2, 23 e.7 och 37 ska ges till kommissionen för en period på fyra år från den 1 juni 2011. Kommissionen ska utarbeta en rapport om de delegerade befogenheterna senast sex månader innan perioden på fyra år löpt ut. Delegeringen av befogenhet ska automatiskt förlängas med perioder av samma längd, om den inte återkallas av Europaparlamentet eller rådet i enlighet med artikel 38 b.

2.Så snart kommissionen antar en delegerad akt, ska kommissionen samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

3.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 38 b och 38 c.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 38 b Återkallande av delegering

1.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 5.6 tredje stycket, 19.2, 23 e.7 och 37 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

2.Den institution som inlett ett internt förfarande för att besluta huruvida delegering av befogenhet ska återkallas ska sträva efter att underrätta den andra institutionen och kommissionen inom rimlig tid innan det slutliga beslutet fattas, och ange vilka delegerade befogenheter som kan komma att återkallas.

3.Beslutet om återkallande innebär att delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Det får verkan omedelbart, eller vid ett senare, i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft. Det ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 38 c Invändning mot delegerade akter

1.Europaparlamentet eller rådet får invända mot en delegerad akt inom en period på tre månader från delgivningsdagen.

På Europaparlamentets eller rådets initiativ ska denna period förlängas med tre månader.

2.Om varken Europaparlamentet eller rådet vid utgången av den period som avses i punkt 1 har invänt mot den delegerade akten, ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i den.

Den delegerade akten får offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft innan denna period löper ut, förutsatt att både Europaparlamentet och rådet har underrättat kommissionen om att de inte har för avsikt att göra några invändningar.

3.Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en delegerad akt inom den period som avses i punkt 1 ska den inte träda i kraft. I enlighet med artikel 296 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska den institution som invänder mot den delegerade akten ange skälen för detta.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 39 Rapporter

1–3.har upphävts.

4.Kommissionen ska efter att ha inhämtat teknisk rådgivning från Esma se över situationen på kreditvärderingsmarknaden för värdepapperiseringsinstrument, särskilt kreditvärderingsmarknaden för återvärdepapperiseringar. Efter den översynen ska kommissionen, senast den 1 juli 2016, överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet, i förekommande fall åtföljd av ett lagstiftningsförslag, med en bedömning av i synnerhet följande:

  1. Tillgången till tillräckliga valmöjligheter för att uppfylla kraven i artiklarna 6 b och 8 c.
  2. Huruvida det är lämpligt att förkorta eller förlänga den maximala längden på det avtalsförhållande som avses i artikel 6 b.1 och den kortaste period innan kreditvärderingsinstitutet på nytt får ingå ett avtal med en emittent eller en anknuten tredje part för att utfärda kreditbetyg på de återvärdepapperiseringar som avses i artikel 6 b.3.
  3. Huruvida det är lämpligt att ändra det undantag som avses i artikel 6 b.2 andra stycket.

Förordning (EU) 2017/2402

5.Kommissionen ska, efter att ha inhämtat teknisk rådgivning från Esma, senast den 1 januari 2016 se över situationen på kreditvärderingsmarknaden. Efter denna översyn ska kommissionen, senast den 1 januari 2016, överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag, med en bedömning av i synnerhet följande:

  1. Huruvida det föreligger ett behov av att utvidga tillämpningsområdet för de skyldigheter som avses i artikel 8 b till att omfatta andra finansiella produkter.
  2. Huruvida de krav som avses i artiklarna 6, 6 a och 7 i tillräcklig grad har mildrat intressekonflikter.
  3. Huruvida tillämpningsområdet för det rotationssystem som avses i artikel 6 b bör utvidgas till att omfatta andra tillgångsklasser och huruvida det är lämpligt att differentiera tidsperiodernas längd för olika tillgångsklasser.
  4. Huruvida existerande och alternativa ersättningsmodeller är lämpliga.
  5. Huruvida det föreligger ett behov av att genomföra andra åtgärder för att främja konkurrensen på kreditvärderingsmarknaden.
  6. Huruvida ytterligare initiativ för att främja konkurrens på kreditvärderingsmarknaden är lämpliga mot bakgrund av hur sektorns struktur utvecklas.
  7. Huruvida det föreligger ett behov av att föreslå åtgärder för att ta itu med problemet med alltför stor förlitan på kreditbetyg i avtal.
  8. Nivåerna på marknadskoncentrationen, riskerna till följd av hög koncentration och effekterna på finanssektorns allmänna stabilitet.

6.Kommissionen ska åtminstone årligen informera Europaparlamentet och rådet om eventuella nya beslut om likvärdighet som avses i artikel 5.6 vilka har antagits under rapporteringsperioden.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 39 a Esmas personal och resurser

Senast den 21 juni 2014 ska Esma bedöma sina personal- och resursbehov till följd av de befogenheter och uppgifter Esma får enligt denna förordning, och förelägga Europaparlamentet, rådet och kommissionen en rapport.

Förordning (462/2013/EU)

Artikel 39 b Rapporteringsskyldigheter

1.Senast den 31 december 2015 ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om

  1. de åtgärder som vidtagits för att avlägsna hänvisningar till kreditbetyg som föranleder eller kan föranleda att man ensidigt eller mekaniskt förlitar sig på dessa, och
  2. alternativa verktyg som skulle möjliggöra för investerare att göra sin egen kreditriskbedömning av emittenter och finansiella instrument,

i syfte att avlägsna alla hänvisningar till kreditvärderingar för regleringsändamål i unionsrätten senast den 1 januari 2020, under förutsättning att lämpliga alternativa kreditriskbedömningar har identifierats och införts. Esma ska ge teknisk rådgivning till kommissionen i samband med denna punkt.

2.Med beaktande av marknadssituationen ska kommissionen senast den 31 december 2014 översända en rapport till Europaparlamentet och rådet om huruvida det är lämpligt att utveckla en europeisk kreditvärdighetsbedömning för statspapper.

Med beaktande av slutsatserna i den rapport som avses i första stycket och situationen på marknaden ska kommissionen senast den 31 december 2016 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om huruvida det är lämpligt och genomförbart att stödja ett europeiskt kreditvärderingsinstitut med uppgift att bedöma kreditvärdigheten hos medlemsstaternas statspapper och/eller en europeisk kreditvärderingsstiftelse för alla andra kreditbetyg.

3.Kommissionen ska senast den 31 december 2013 förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om genomförbarheten av ett nätverk med mindre kreditvärderingsinstitut för att öka konkurrensen på marknaden. I rapporten ska finansiellt och icke-finansiellt stöd för inrättandet av ett sådant nätverk bedömas, med beaktande av potentiella intressekonflikter på grund av sådan offentlig finansiering. Mot bakgrund av resultaten i denna rapport och till följd av Esmas tekniska rådgivning får kommissionen omvärdera och föreslå ändringar av artikel 8 d.

Förordning (462/2013/EU)

Kapitel II Övergångs- och slutbestämmelser

Artikel 40 Övergångsbestämmelser

Kreditvärderingsinstitut som bedrev verksamhet inom gemenskapen före den 7 juni 2010 (befintliga kreditvärderingsinstitut) som avser att ansöka om registrering enligt denna förordning ska anta alla nödvändiga åtgärder för att följa dess bestämmelser senast den 7 september 2010.

Kreditvärderingsinstitut ska tidigast den 7 juni 2010 ansöka om registrering. Befintliga kreditvärderingsinstitut ska ansöka om registrering senast den 7 september 2010.

Befintliga kreditvärderingsinstitut får fortsätta att utfärda kreditbetyg som får användas i rättsligt reglerade sammanhang av de finansinstitut och andra enheter som anges i artikel 4.1, såvida inte registreringen avslås. Om registreringen avslås, ska artikel 24.4 och 24.5 tillämpas.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 40 a Övergångsbestämmelser avseende Esma

1.Alla de befogenheter och uppgifter som rör tillsyn och tillämpning på området kreditvärderingsinstitut och som tilldelats de behöriga myndigheterna, oberoende av om de är behöriga myndigheter i hemmedlemsstaten eller inte, samt tillsynskollegierna (kollegierna) när sådana inrättats, ska upphöra den 1 juli 2011.

En registreringsansökan som de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten eller relevant kollegium har tagit emot senast den 7 september 2010 ska emellertid inte överlämnas till Esma, och beslut om att godkänna eller avslå registrering ska fattas av dessa myndigheter och det relevanta kollegiet.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 andra stycket ska alla akter och arbetsdokument som rör tillsyn och tillämpning på området kreditvärderingsinstitut, inbegripet pågående utredningar och tillämpningsåtgärder eller bestyrkta kopior av dessa, övertas av Esma vid den tidpunkt som avses i punkt 1.

3.De behöriga myndigheter och kollegier som avses i punkt 1 ska se till att alla befintliga handlingar och arbetsdokument eller bestyrkta kopior av dessa tillställs Esma så snart som möjligt och senast den 1 juli 2011. Dessa behöriga myndigheter och kollegier ska även bistå Esma med all nödvändig hjälp och rådgivning, så att tillsyn och tillämpning på området kreditvärderingsinstitut smidigt och effektivt kan överflyttas och övergå till denna myndighet.

4.Esma ska i rättsligt hänseende träda istället för de behöriga myndigheter och kollegier som avses i punkt 1 i sådana administrativa eller rättsliga förfaranden som följer av tillsyn och tillämpning som dessa behöriga myndigheter och kollegier utövar i ärenden som faller inom tillämpningsområdet för denna förordning.

5.Varje registrering av ett kreditvärderingsinstitut i enlighet med avdelning III kapitel I som gjorts av en behörig myndighet som avses i punkt 1 i denna artikel ska fortsätta att gälla efter det att befogenheterna har överförts till Esma.

6.Senast den 1 juli 2014 och inom ramen för sin löpande tillsyn ska Esma göra åtminstone en kontroll av samtliga kreditvärderingsinstitut som faller under dess tillsynsbefogenheter.

Förordning (513/2011/EU)

Artikel 41 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från dagen för dess ikraftträdande. Emellertid ska

  1. artikel 4.1 tillämpas från och med den 7 december 2010, och
  2. artikel 4.3 f, g och h tillämpas från och med den 7 juni 2011.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser för ändringsrättsakter

Förordning 462/2013/EU

Denna förordning träder i kraft den 20 juni 2013.

Utan hinder av första stycket ska,

  1. Artiklarna 1.7 a, 1.9, 1.10, 1.11 [avser artiklarna 6, 7–8 d i grundförordningen; red.anm.] med avseende på artikel 8 d i förordning (EG) nr 1060/2009, samt artikel 1.12 och 1.27 [avser artiklarna 10 och bilaga I i grundförordningen; red.anm.] i den här förordningen emellertid tillämpas från och med den 1 juni 2018 för den bedömning som anges i
    1. artikel 4.3 b i förordning (EG) nr 1060/2009 om huruvida tredjelands krav är minst lika stränga som de krav som anges i det ledet, och
    2. artikel 5.6 b andra stycket i förordning (EG) nr 1060/2009 om huruvida kreditvärderingsinstitut i tredjeländer är föremål för rättsligt bindande bestämmelser som är likvärdiga med dem som avses i det ledet.
  2. Artikel 1.8 i denna förordning [avser artiklarna 6 a och 6 b i grundförordningen; red.anm.] i förening med artikel 6 a.1 a i förordning (EG) nr 1060/2009 tillämpas från och med den 21 juni 2014 med avseende på aktieägare eller delägare i kreditvärderingsinstitut som den 15 november 2011 innehade 5 % eller mer av kapitalet i fler än ett kreditvärderingsinstitut.
  3. Artikel 1.15 [avser artikel 11 a i grundförordningen; red.anm.] tillämpas från och med den 21 juni 2015.

Förordning (EU) 2017/2402

Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 januari 2019.

Bilaga I Oberoende och undvikande av intressekonflikter

Avsnitt A Organisatoriska krav

1.Kreditvärderingsinstitutet ska ha en styrelse. Företagsledningen ska se till att

  1. kreditvärderingsverksamheten är oberoende och inte är föremål för politisk och ekonomisk påverkan eller politiskt och ekonomiskt tvång,
  2. intressekonflikter upptäcks, hanteras och rapporteras på ett korrekt sätt,
  3. kreditvärderingsinstitutet uppfyller de övriga kraven i denna förordning.

2.Ett kreditvärderingsinstitut ska ha en organisation som säkerställer att dess affärsmässiga intressen inte äventyrar oberoendet och noggrannheten i kreditvärderingsverksamheten.

Företagsledningen i ett kreditvärderingsinstitut ska ha gott anseende och besitta tillfredsställande kunnande och erfarenheter samt säkerställa en sund och ansvarsfull ledning av kreditvärderingsinstitutet.

Minst en tredjedel och minst två av ledamöterna i styrelsen i ett kreditvärderingsinstitut ska vara oberoende ledamöter, som inte direkt medverkar i kreditvärderingsverksamheten.

Ersättningen till de oberoende ledamöterna i styrelsen ska inte vara kopplad till kreditvärderingsinstitutets affärsmässiga resultat och ha en sådan konstruktion att den säkerställer att deras bedömningar är oberoende. Förordnandet av de oberoende ledamöterna i styrelsen ska avse en på förhand överenskommen period som inte överstiger fem år och inte kan förnyas. De oberoende ledamöterna i styrelsen får endast avsättas på grund av tjänstefel eller otillräcklighet i tjänsten.

Majoriteten av ledamöterna i styrelsen, däribland dess oberoende ledamöter, ska ha tillräckligt kunnande om finansiella tjänster. Förutsatt att kreditvärderingsinstitutet utfärdar kreditbetyg för värdepapperiseringsinstrument bör minst en oberoende ledamot och en annan ledamot i styrelsen ha djupgående kunskaper och erfarenhet på företagsledningsnivå av marknaderna för värdepapperiseringsinstrument.

Utöver sitt övergripande ansvar som styrelseledamöter ska de oberoende ledamöterna i styrelsen ha den särskilda uppgiften att övervaka

  1. utvecklingen av kreditvärderingspolicyn och av de metoder som kreditvärderingsinstitutet använder i kreditvärderingsverksamheten,
  2. effektiviteten i kreditvärderingsinstitutets interna system för kvalitetskontroll i samband med kreditvärderingsverksamheten,
  3. effektiviteten i de åtgärder och förfaranden som inrättats för att säkerställa att eventuella intressekonflikter upptäcks, undanröjs eller hanteras och rapporteras på ett korrekt sätt,
  4. i regelefterlevnads- och bolagsstyrningsförfaranden, däribland ändamålsenligheten av den översynsfunktion som avses i punkt 9 i detta avsnitt.

Yttranden från de oberoende ledamöterna i styrelsen i de frågor som avses i leden a–d ska regelbundet läggas fram för styrelsen och på begäran göras tillgängliga för Esma.

Förordning (EU) 2017/2402

3.Ett kreditvärderingsinstitut ska fastställa lämpliga riktlinjer och rutiner som säkerställer att det uppfyller sina skyldigheter enligt denna förordning.

4.Ett kreditvärderingsinstitut ska tillämpa sunda förfaranden för förvaltning och redovisning samt ha mekanismer för internkontroll och effektiva riskbedömningsmetoder samt effektiva kontroll- och skyddssystem för sina informationsbehandlingssystem.

Dessa interna kontrollmekanismer ska vara utformade så att de säkerställer att beslut och förfaranden efterlevs på alla nivåer inom kreditvärderingsinstitutet.

Ett kreditvärderingsinstitut ska tillämpa och upprätthålla beslutsförfaranden och organisationsstrukturer där rapporteringsvägar anges klart och tydligt och på ett dokumenterat sätt samt funktioner och ansvarsområden fördelas.

5.Ett kreditvärderingsinstitut ska införa och upprätthålla en permanent och effektiv funktion för regelefterlevnad som arbetar oberoende. Denna funktion för regelefterlevnad ska övervaka och rapportera om i vilken mån kreditvärderingsinstitutet och dess anställda efterlever kreditvärderingsinstitutets skyldigheter enligt denna förordning. Funktionen för regelefterlevnad ska:

  1. Övervaka och regelbundet bedöma om de åtgärder och förfaranden som inrättats i enlighet med punkt 3 är lämpliga och effektiva samt utvärdera de åtgärder som vidtagits för att avhjälpa eventuella brister i kreditvärderingsinstitutets efterlevnad av sina skyldigheter.
  2. Råda och stödja ledningen, kreditvärderingsanalytiker, anställda och alla andra fysiska personer som ställer sina tjänster till kreditvärderingsinstitutets förfogande eller som står under dess kontroll samt alla personer som genom kontroll direkt eller indirekt är knutna till kreditvärderingsinstitutet och som ansvarar för kreditvärderingsverksamhet, så att de alla uppfyller kreditvärderingsinstitutets skyldigheter enligt denna förordning.

6.För att funktionen för regelefterlevnad ska kunna fullgöra sina uppgifter korrekt och på ett oberoende sätt ska kreditvärderingsinstitutet säkerställa att följande villkor är uppfyllda:

  1. Funktionen för regelefterlevnad har de befogenheter och resurser och den sakkunskap som krävs samt tillgång till all relevant information.
  2. En person utses att ansvara för funktionen för regelefterlevnad och för all rapportering i fråga om regelefterlevnad som krävs i punkt 3.
  3. Ledningen, kreditvärderingsanalytiker, anställda och alla andra fysiska personer som ställer sina tjänster till kreditvärderingsinstitutets förfogande eller som står under dess kontroll samt alla personer som genom kontroll direkt eller indirekt är knutna till kreditvärderingsinstitutet och som deltar i funktionen för regelefterlevnad ska inte delta i den kreditvärderingsverksamhet som de övervakar.
  4. Ersättningen till personen som ansvarar för regelefterlevnaden är inte kopplad till kreditvärderingsinstitutets affärsmässiga resultat och har en sådan konstruktion att den säkerställer oberoendet i hans eller hennes bedömningar.

Personen som ansvarar för regelefterlevnaden ska se till att eventuella intressekonflikter bland de personer som står till förfogande för funktionen för regelefterlevnad upptäcks och undanröjs på ett korrekt sätt.

Personen som ansvarar för regelefterlevnaden ska regelbundet rapportera om fullgörandet av sitt uppdrag till företagsledningen och till de oberoende ledamöterna i styrelsen.

7.Ett kreditvärderingsinstitut ska införa lämpliga och effektiva organisatoriska och administrativa arrangemang för att förebygga, upptäcka, undanröja eller hantera och rapportera eventuella intressekonflikter som avses i punkt 1 i avsnitt B. Det ska se till att alla väsentliga hot mot kreditvärderingsverksamhetens oberoende dokumenteras, inklusive hot mot de bestämmelser om kreditvärderingsanalytiker som avses i avsnitt C, liksom de skyddsåtgärder som tillämpats för att mildra hoten.

8.Ett kreditvärderingsinstitut ska använda lämpliga system, resurser och förfaranden för att säkerställa kontinuitet och regelbundenhet i utförandet av sin kreditvärderingsverksamhet.

9.Ett kreditvärderingsinstitut ska upprätta en översynsfunktion som ska ansvara för att periodiskt se över dess metoder, modeller och grundläggande antaganden, såsom matematiska antaganden eller korrelationsantaganden, och eventuella väsentliga ändringar av dem samt dessa metoders, modellers och grundläggande antagandens lämplighet om de används eller avses att användas för bedömningen av nya finansiella instrument.

Denna översynsfunktion ska vara oberoende i förhållande till de företagsavdelningar som ansvarar för kreditvärderingsverksamheten och rapportera till ledamöterna i den styrelse som avses i punkt 2 i detta avsnitt.

10.Ett kreditvärderingsinstitut ska övervaka och utvärdera lämpligheten och effektiviteten i sina system, interna kontrollmekanismer och övriga rutiner som upprättats i enlighet med denna förordning och vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister.

Avsnitt B Operativa krav

1.Ett kreditvärderingsinstitut ska tydligt påvisa och undanröja eller hantera samt tydligt och på framträdande plats rapportera om eventuella faktiskt förekommande eller möjliga intressekonflikter som kan påverka de analyser och bedömningar som görs av dess kreditanalytiker och anställda liksom av alla andra fysiska personer vars tjänster står till kreditvärderingsinstitutets förfogande eller under dess kontroll och som direkt medverkar i kreditvärderingsverksamhet samt personer som godkänner kreditbetyg och kreditutsikter.

2.Ett kreditvärderingsinstitut ska offentliggöra namnen på de kreditvärderade enheter eller anknutna tredje parter från vilka det erhåller mer än 5 % av sina årliga intäkter.

3.Ett kreditvärderingsinstitut får inte utfärda ett kreditbetyg eller en kreditutsikt under någon av följande omständigheter, eller ska när det gäller ett befintligt kreditbetyg eller befintliga kreditutsikter omedelbart redovisa att kreditbetyget eller kreditutsikterna eventuellt har påverkats om

  • a)kreditvärderingsinstitutet eller personer som avses i punkt 1 äger, direkt eller indirekt, finansiella instrument i den kreditvärderade enheten eller i en anknuten tredje part eller har något annat direkt eller indirekt ägarintresse i denna enhet eller part med undantag av innehav genom diversifierade fondprogram eller förvaltade medel, inbegripet pensionsfonder och livförsäkring,
  • aa)en aktieägare eller en delägare i ett kreditvärderingsinstitut, innehar 10 % eller mer av antingen kapitalet eller rösterna i det kreditvärderingsinstitutet eller på annat sätt kan utöva ett betydande inflytande över kreditvärderingsinstitutets affärsverksamhet, innehar mer än 10 % av antingen kapitalet eller rösterna i den kreditvärderade enheten eller har något annat ägarintresse i denna kreditvärderade enhet eller tredje part, med undantag av innehav genom diversifierade fondprogram och diversifierade investeringsfonder, inbegripet pensionsfonder eller livförsäkring, som inte innebär att denne kan utöva ett betydande inflytande över programmets affärsverksamhet,
  • b)kreditbetyget har utfärdats för den kreditvärderade enheten eller en anknuten tredje part som direkt eller indirekt är knuten till kreditvärderingsinstitutet genom kontroll,
  • ba)kreditbetyget har utfärdats för en kreditvärderad enhet eller en anknuten tredje part som innehar 10 % eller mer av antingen kapitalet eller rösterna i det kreditvärderingsinstitutet,
  • c)den person som avses i punkt 1 är ledamot i den kreditvärderade enhetens eller anknutna tredje partens styrelse,
  • ca)en aktieägare eller en delägare i ett kreditvärderingsinstitut som innehar 10 % eller mer av antingen kapitalet eller rösterna i det kreditvärderingsinstitutet eller på annat sätt kan utöva ett betydande inflytande över kreditvärderingsinstitutets affärsverksamhet, är ledamot i den kreditvärderade enhetens eller en anknuten tredje parts ledning eller styrelse, eller
  • d)en kreditvärderingsanalytiker som deltagit i fastställandet av ett kreditbetyg eller en person som godkänt kreditbetyget har haft en sådan relation till den kreditvärderade enheten eller till tredje parter som är anknutna till denna som eventuellt kan orsaka en intressekonflikt.

Ett kreditvärderingsinstitut ska också omedelbart bedöma om det finns skäl att ompröva eller dra tillbaka ett befintligt kreditbetyg eller befintliga kreditutsikter.

3 a.Ett kreditvärderingsinstitut ska informera om när ett befintligt kreditbetyg eller befintliga kreditutsikter potentiellt påverkas av något av följande:

  1. En aktieägare eller en delägare i ett kreditvärderingsinstitut som innehar 5 % eller mer av antingen kapitalet eller rösterna i det kreditvärderingsinstitutet eller på annat sätt kan utöva ett betydande inflytande över kreditvärderingsinstitutets affärsverksamhet, innehar mer än 5 % av antingen kapitalet eller rösterna i den kreditvärderade enheten eller har något annat ägarintresse i denna enhet eller en anknuten tredje part. Detta gäller inte innehav genom diversifierade fondprogram och diversifierade investeringsfonder, inbegripet pensionsfonder eller livförsäkring, som inte innebär att denne kan utöva ett betydande inflytande över programmets affärsverksamhet.
  2. En aktieägare eller en delägare i ett kreditvärderingsinstitut som innehar 5 % eller mer av antingen kapitalet eller rösterna i det kreditvärderingsinstitutet eller på annat sätt kan utöva ett betydande inflytande över kreditvärderingsinstitutets affärsverksamhet, är ledamot i den kreditvärderade enhetens eller en anknuten tredje parts ledning eller styrelse.

3 b.Under förutsättning att informationen är känd eller borde vara känd för kreditvärderingsinstitutet ska skyldigheterna enligt punkt 3 aa, 3 ba och 3 ca och 3a också gälla

  1. indirekta aktieägare som omfattas av artikel 10 i direktiv 2004/109/EG, och
  2. företag som kontrollerar eller direkt eller indirekt utövar ett dominerande inflytande över kreditvärderingsinstitut och som omfattas av artikel 10 i direktiv 2004/109/EG.

3 c.Ett kreditvärderingsinstitut ska se till att avgifter som tas ut av dess kunder för tillhandahållandet av kreditbetyg och stödtjänster inte är diskriminerande och grundas på faktiska kostnader. Avgifter som tas ut för kreditvärderingstjänster ska inte vara beroende av nivån på det kreditbetyg som kreditvärderingsinstitutet utfärdar eller av andra resultat av det arbete som utförs.

4.Varken ett kreditvärderingsinstitut eller någon annan person som, direkt eller indirekt, innehar 5 % eller mer av antingen kapitalet eller rösterna i kreditvärderingsinstitutet, eller på annat sätt kan utöva ett betydande inflytande över kreditvärderingsinstitutets affärsverksamhet, ska tillhandahålla konsult- eller rådgivningstjänster till den kreditvärderade enheten eller anknutna tredje parten i fråga om deras företagsstruktur, juridiska struktur, tillgångar, skulder eller verksamheter.

Ett kreditvärderingsinstitut får tillhandahålla andra tjänster än utfärdande av kreditbetyg (nedan kallade verksamhetsanknutna tjänster). Verksamhetsanknutna tjänster utgör inte en del av kreditvärderingsverksamheten. De omfattar marknadsprognoser, uppskattningar av ekonomiska trender, prissättningsanalyser och andra allmänna analyser av data samt tillhörande distributionstjänster.

Ett kreditvärderingsinstitut ska säkerställa att tillhandahållandet av verksamhetsanknutna tjänster inte medför intressekonflikter med dess kreditvärderingsverksamhet och ska i de slutgiltiga kreditvärderingsrapporterna redovisa de verksamhetsanknutna tjänster som tillhandahållits för den kreditvärderade enhetens eller anknuten tredje parts räkning.

5.Ett kreditvärderingsinstitut ska säkerställa att dess kreditvärderingsanalytiker eller personer som godkänner kreditbetyg varken formellt eller informellt ger förslag eller rekommendationer om utformningen av värdepapperiseringsinstrument för vilka institutet förväntas utfärda kreditbetyg.

Förordning (EU) 2017/2402

6.Ett kreditvärderingsinstitut ska utforma sina rapporterings- och kommunikationsvägar så att de säkerställer att de personer som avses i punkt 1 är oberoende av kreditvärderingsinstitutets övriga verksamhet som sker på affärsmässig basis.

7.Ett kreditvärderingsinstitut ska se till att det finns tillfredsställande dokumentation, och vid behov verifieringskedjor för dess kreditvärderingsverksamhet. Denna dokumentation ska omfatta följande:

  1. För varje beslut om kreditbetyg och kreditutsikter, uppgifter om vilka kreditvärderingsanalytiker som deltagit i fastställandet av kreditbetyget eller kreditutsikterna, vilka som godkänt kreditbetyget eller kreditutsikterna, huruvida kreditbetyget begärts av en utomstående part eller har utfärdats på kreditvärderingsinstitutets eget initiativ samt det datum då kreditvärderingen gjordes.
  2. Räkenskaper över avgifter som mottagits från kreditvärderade enheter eller anknutna tredje parter eller från användare av kreditbetyg.
  3. Räkenskaper för varje abonnent av kreditbetyg eller tillhörande tjänster.
  4. Dokumentation över de etablerade förfaranden och värderingsmetoder som kreditvärderingsinstitutet använder för att fastställa kreditbetyg och kreditutsikter.
  5. Den interna dokumentation och de interna akter, inklusive icke-offentlig information och arbetsdokument, som fungerat som underlag för beslut om kreditbetyg och kreditutsikter.
  6. Kreditanalysrapporter, kreditbedömningsrapporter samt privata kreditvärderingsrapporter och intern dokumentation inklusive icke-offentliga uppgifter och arbetsdokument, som fungerat som underlag för yttrandena i dessa rapporter.
  7. Dokumentation över de förfaranden och åtgärder som kreditvärderingsinstitutet genomfört för att uppfylla bestämmelserna i denna förordning.
  8. Kopior av interna och externa meddelanden, inklusive e-postmeddelanden, som mottagits och sänts av kreditvärderingsinstitutet och dess anställda och som rör kreditvärderingsverksamheten.

8.Dokumentation och verifieringskedjor som avses i punkt 7 ska förvaras i det registrerade kreditvärderingsinstitutets lokaler under minst fem år och på begäran göras tillgängliga för Esma.

Om kreditvärderingsinstitutets registrering återkallas ska dokumentationen bevaras under en ytterligare period på minst tre år.

9.Dokumentation över handlingar i vilka anges de respektive rättigheterna och skyldigheterna enligt avtal om tillhandahållande av kreditvärderingstjänster för kreditvärderingsinstitutet och den kreditvärderade enheten eller dess anknutna tredje parter ska bevaras minst under den tid som relationen med den enheten eller dess anknutna tredje parter varar.

Avsnitt C Regler om kreditvärderingsanalytiker och andra personer som direkt medverkar i kreditvärderingsverksamhet

1.Kreditanalytiker och kreditvärderingsinstitutets anställda samt andra fysiska personer som ställt sina tjänster till kreditvärderingsinstitutets förfogande eller som står under dess kontroll och som direkt medverkar i kreditvärderingsverksamheten och deras närstående enligt förteckningen i artikel 1.2 i direktiv 2004/72/EG får inte köpa eller sälja eller inleda någon annan transaktion med något finansiellt instrument som emitterats, garanterats eller på annat sätt varit föremål för insatser från någon kreditvärderad enhet som hör till dem som dessa personer har primärt analysansvar för med undantag av innehav genom diversifierade fondprogram eller förvaltade medel, inbegripet pensionsfonder och livförsäkring.

2.Ingen person som avses i punkt 1 ska delta i eller på annat sätt påverka fastställandet av kreditbetyg eller kreditutsikter för en viss kreditvärderad enhet om denna person

  1. äger finansiella instrument i den kreditvärderade enheten med undantag av innehav genom diversifierade fondprogram,
  2. äger finansiella instrument i någon enhet som är anknuten till en kreditvärderad enhet, om detta ägande kan, eller allmänt uppfattas kunna, orsaka en intressekonflikt, med undantag av innehav genom diversifierade fondprogram, eller
  3. nyligen har varit anställd eller haft någon relation, affärsmässig eller ej, med den kreditvärderade enheten som kan, eller allmänt uppfattas kunna, orsaka en intressekonflikt.

3.Kreditvärderingsinstitut ska säkerställa att personer som avses i punkt 1

  1. vidtar alla rimliga åtgärder för att skydda egendom och dokumentation i kreditvärderingsinstitutets ägo från bedrägeri, stöld eller missbruk, med beaktande av deras verksamhets art, omfattning och komplexitet och arten och omfattningen av deras kreditvärderingsverksamhet,
  2. inte lämnar ut någon information om kreditbetyg, möjliga framtida kreditbetyg eller kreditutsikter som utfärdas av institutet utom till den kreditvärderade enheten eller en anknuten tredje part,
  3. inte vidarebefordrar förtrolig information som anförtrotts kreditvärderingsinstitutet till kreditanalytiker och anställda hos någon person med direkt eller indirekt anknytning till det genom kontroll samt någon annan fysisk person vars tjänster ställs till förfogande för någon person som direkt eller indirekt är knuten till det genom kontroll eller som står under dennes kontroll och som inte direkt medverkar i kreditvärderingsverksamheten, och
  4. inte använder eller vidarebefordrar förtrolig information i samband med handel med finansiella instrument eller i något annat syfte förutom inom ramen för kreditvärderingsverksamheten.

4.Personer som avses i punkt 1 får inte begära eller ta emot pengar, gåvor eller förmåner från någon som omfattas av kreditvärderingsinstitutets affärsverksamhet.

5.Om en person som avses i punkt 1 anser att en annan sådan person har begått en handling som han eller hon betraktar som olaglig ska han eller hon omedelbart rapportera detta till personen med ansvar för regelefterlevnad, utan att detta får negativa följder för den rapporterande personen.

6.Om en kreditanalytiker avslutar sin anställning och börjar en tjänst på en kreditvärderad enhet vars kreditbetyg han eller hon har medverkat i bedömningen av, eller i ett finansiellt företag med vilket han eller hon har haft kontakter inom ramen för sina uppgifter på kreditvärderingsinstitutet, ska kreditvärderingsinstitutet se över det arbete som kreditvärderingsanalytikern utfört med anknytning till enheten i fråga under de två åren innan han eller hon lämnade institutet.

7.En person som avses i punkt 1 ska inte tillträda någon tjänst i den centrala ledningen för en kreditvärderad enhet eller anknuten tredje part förrän sex månader har gått sedan kreditvärderingen eller kreditutsikterna utfärdades.

8.Vid tillämpning av artikel 7.4 gäller följande:

  1. Kreditvärderingsinstitut ska säkerställa att ledande kreditvärderingsanalytiker inte deltar i kreditvärderingsverksamhet som avser samma kreditvärderade enhet eller en anknuten tredje part under längre tid än fyra år.
  2. Andra kreditvärderingsinstitut än de som en emittent eller en anknuten tredje part utser och alla kreditvärderingsinstitut som utfärdar kreditbetyg på statspapper ska säkerställa att
    1. kreditvärderingsanalytiker inte deltar i kreditvärderingsverksamhet som avser samma kreditvärderade enhet eller en anknuten tredje part under längre tid än fem år,
    2. personer som godkänner kreditbetyg inte deltar i kreditvärderingsverksamhet som avser samma kreditvärderade enhet eller en anknuten tredje part under längre tid än sju år.

De personer som avses i första stycket leden a och b får inte delta i kreditvärderingsverksamhet som berör den kreditvärderade enheten eller en anknuten tredje part som avses i dessa led under två år efter utgången av de perioder som anges i dessa led.

Avsnitt D Regler om presentationen av kreditbetyg och kreditutsikter

I. Allmänna krav

1.Varje kreditvärderingsinstitut ska säkerställa att det i kreditbetyget eller kreditutsikterna tydligt och på framträdande plats anges namn och befattning för den ledande kreditvärderingsanalytikern för den aktuella kreditvärderingsverksamheten samt namn och befattning för den person som i första hand ansvarade för godkännandet av kreditbetyget eller kreditutsikterna.

2.Varje kreditvärderingsinstitut ska minst säkerställa följande:

  1. Alla materiella källor, inbegripet den kreditvärderade enheten eller, i tillämpliga fall, en anknuten tredje part som använts vid utarbetandet av kreditbetyget eller kreditutsikterna anges, tillsammans med en uppgift om huruvida kreditbetyget eller kreditutsikterna har meddelats den kreditvärderade enheten eller anknutna tredje parten och ändrats efter det meddelande innan det utfärdades.
  2. Den metod eller version av metod som huvudsakligen har använts för att fastställa kreditbetyget anges tydligt med hänvisning till en fullständig beskrivning av den. Om kreditbetyget bygger på mer än en metod, eller om investerarna skulle kunna förledas att förbise andra viktiga aspekter av kreditbetyget, däribland eventuella väsentliga anpassningar och avvikelser, på grund av att det endast hänvisas till den huvudsakliga metoden ska kreditvärderingsinstitutet förklara detta förhållande i kreditbetyget och ange hur de olika metoderna eller dessa andra aspekter har beaktats i kreditbetyget.
  3. Innebörden av varje betygskategori, definitionen av fallissemang eller återvinning förklaras och eventuella skäliga riskvarningar anges, däribland en känslighetsanalys av de relevanta grundläggande antagandena, såsom matematiska antaganden eller korrelationsantaganden, tillsammans med kreditbetyg för såväl det minst som det mest gynnsamma scenariot.
  4. Den dag då kreditbetyget först publicerades och dagen för den senaste uppdateringen inbegripet eventuella kreditutsikter anges tydligt på framträdande plats.
  5. Det uppges huruvida kreditbetyget rör nyligen utfärdade finansiella instrument och huruvida kreditvärderingsinstitutet värderar det finansiella instrumentet för första gången.
  6. När det rör sig om kreditutsikter, den tidsrymd under vilken en ändring av kreditbetyget väntas.

Vid offentliggörande av kreditbetyg eller kreditutsikter ska kreditvärderingsinstitut också ta med en hänvisning till de historiska falissemangsfrekvenser som Esma tillhandahåller i ett centralt register i enlighet med artikel 11.2, tillsammans med en förklaring som kommenterar innebörden av dessa fallissemangsfrekvenser.

2 a.Ett kreditvärderingsinstitut ska låta redovisningen av värderingsmetoder, modeller och grundläggande antaganden åtföljas av vägledning som förklarar antaganden, parametrar, begränsningar och osäkerheter kring de modeller och värderingsmetoder som tillämpats för kreditvärderingen, inklusive simuleringar av stresscenarion som kreditvärderingsinstitutet låtit göra när det tagit fram kreditbetygen, kreditvärderingsinformation om kassaflödesanalyser som det har utfört eller utgått från och, i tillämpliga fall, uppgifter om en eventuell väntad ändring av kreditbetyget. Sådan vägledning ska vara tydlig och lätt att förstå.

3.Kreditvärderingsinstitutet ska informera den kreditvärderade enheten under den kreditvärderade enhetens kontorstid och minst en hel arbetsdag före offentliggörandet av kreditbetyget eller kreditutsikterna. Denna information ska omfatta de huvudsakliga skäl som ligger till grund för kreditbetyget eller kreditutsikterna, så att den kreditvärderade enheten har möjlighet att uppmärksamma kreditvärderingsinstitutet på eventuella sakfel.

4.När ett kreditvärderingsinstitut offentliggör kreditbetyg eller kreditutsikter ska det tydligt och på framträdande plats ange eventuella särskilda kännetecken och begränsningar för kreditbetygen eller kreditutsikterna. När ett kreditvärderingsinstitut offentliggör ett kreditbetyg eller kreditutsikter ska det på framträdande plats särskilt ange om det anser att den tillgängliga informationen om den kreditvärderade enheten har varit av tillfredsställande kvalitet och i vilken utsträckning det har kontrollerat information som har lämnats till det av den kreditvärderade enheten eller en anknuten tredje part. Om ett kreditbetyg eller kreditutsikter berör ett slag av enhet eller finansiellt instrument som det endast finns begränsade historiska uppgifter för, ska kreditvärderingsinstitutet på framträdande plats klargöra sådana begränsningar.

I fall då det råder sådan brist på tillförlitliga uppgifter, då strukturen på ett nytt slag finansiellt instrument är så komplex eller då kvaliteten på den tillgängliga informationen är så otillfredsställande att man allvarligt måste ifrågasätta om kreditvärderingsinstitutet förmår att ta fram ett trovärdigt kreditbetyg ska institutet avstå från att utfärda ett kreditbetyg eller återkalla befintliga kreditbetyg.

5.När ett kreditvärderingsinstitut tillkännager ett nytt kreditbetyg eller nya kreditutsikter ska det i sina pressmeddelanden eller rapporter förklara vilka faktorer som i första hand legat till grund för kreditbetyget eller kreditutsikterna.

Om den information som anges i punkterna 1, 2 och 4 skulle vara oproportionellt omfattande i förhållande till längden på den distribuerade rapporten ska det vara tillräckligt att tydligt och på framträdande plats i rapporten hänvisa till en plats där man lätt kan få direkt tillgång till sådan information, t.ex. en direktlänk till informationen på en lämplig webbplats som kreditvärderingsinstitutet disponerar över.

6.Ett kreditvärderingsinstitut ska på sin webbplats fortlöpande lägga ut upplysningar om samtliga enheter eller låneinstrument som det har mottagit för en första översyn från dess sida eller för ett preliminärt kreditbetyg, samt underrätta Esma om detta. Sådana upplysningar ska läggas ut oavsett om emittenten ingår avtal med kreditvärderingsinstitutet om ett slutligt kreditbetyg eller inte.

II. Ytterligare krav för kreditbetyg för värdepapperiseringsinstrument

1.När ett kreditvärderingsinstitut värderar ett värdepapperiseringsinstrument ska det i kreditbetyget lämna all information om de förlust- och kassaflödesanalyser som det har utfört eller förlitar sig på samt ange eventuella förväntade ändringar av kreditbetyget.

Förordning (EU) 2017/2402

2.Varje kreditvärderingsinstitut ska ange nivån på den bedömning det har genomfört i fråga om de förfaranden för ”due diligence” som har genomförts när det gäller underliggande finansiella instrument eller andra tillgångar för värdepapperiseringsinstrument. Kreditvärderingsinstitutet ska ange om det har utfört någon bedömning av sådana förfaranden för ”due diligence” eller om det har förlitat sig på en tredjepartsbedömning och ange hur resultatet av denna bedömning har påverkat kreditbetyget.

Förordning (EU) 2017/2402

3–4.har upphävts.

III. Ytterligare krav på kreditbetyg på statspapper

1.När ett kreditvärderingsinstitut utfärdar ett kreditbetyg på statspapper eller därmed sammanhängande kreditutsikter ska det samtidigt tillhandahålla en utförlig värderingsrapport som förklarar alla antaganden, parametrar, begränsningar och osäkerheter och annan information som beaktats när kreditbetyget eller kreditutsikterna fastställdes. Denna rapport ska vara allmänt tillgänglig samt tydlig och lätt att förstå.

2.En allmänt tillgänglig värderingsrapport som åtföljer en ändring jämfört med det tidigare kreditbetyget på statspapper eller därmed sammanhängande kreditutsikter ska innehålla åtminstone följande:

  1. En utförlig bedömning av de förändringar av det kvantitativa antagandet som motiverar den ändrade kreditvärderingen och deras relativa vikt. Den utförliga bedömningen bör omfatta en beskrivning av följande: Inkomst per capita, BNP-tillväxt, inflation, saldot i de offentliga finanserna, extern balans, utlandsskuld, en indikator på ekonomisk utveckling, en indikator på betalningsförsummelser och andra eventuella faktorer som beaktats. Detta bör kompletteras med varje faktors relativa vikt.
  2. En utförlig bedömning av ändringarna av det kvalitativa antagandet med angivande av skälen till den ändrade kreditvärderingen och deras relativa vikt.
  3. En utförlig beskrivning av de risker, begränsningar och osäkerheter som sammanhänger med den ändrade kreditvärderingen.
  4. En sammanfattning av protokollet från sammanträdet i den kreditvärderingskommitté som fattade beslut om den ändrade kreditvärderingen.

3.Utan att det påverkar tillämpningen av avsnitt D.1 punkt 3 i bilaga I ska ett kreditvärderingsinstitut när det utfärdar kreditbetyg på statspapper eller därmed sammanhängande kreditutsikter, offentliggöra dessa i enlighet med artikel 8 a efter det att de reglerade marknaderna har stängt för dagen och senast en timme innan de öppnas.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av avsnitt D.1 punkt 5 i bilaga I, i enlighet med vilken ett kreditvärderingsinstitut som tillkännager ett kreditbetyg i sina pressmeddelanden eller rapporter ska förklara vilka faktorer som i första hand legat till grund för kreditbetyget, och även om nationell politik kan vara en faktor som ligger till grund för ett kreditbetyg på statspapper, ska politiska rekommendationer, föreskrifter eller riktlinjer till kreditvärderade enheter, inbegripet stater eller staters regionala eller lokala myndigheter, inte ingå i kreditbetyg på statspapper eller kreditutsikter.

Avsnitt E Upplysningar

I. Allmänna upplysningar

Varje kreditvärderingsinstitut ska som en allmän regel redovisa att det är registrerat i enlighet med denna förordning samt lämna följande upplysningar:

  1. Sådana intressekonflikter, faktiskt förekommande eller möjliga, som avses i punkt 1 i avsnitt B.
  2. En förteckning över sina verksamhetsanknutna tjänster.
  3. Kreditvärderingsinstitutets politik i fråga om offentliggörande av kreditbetyg och andra tillhörande meddelanden, inklusive kreditutsikter.
  4. Hur dess ersättningssystem ser ut i stora drag.
  5. Metoder och beskrivningar av modeller och grundläggande antaganden, såsom matematiska antaganden eller korrelationsantaganden som används i kreditvärderingsverksamheten samt väsentliga förändringar av dessa.
  6. Eventuella väsentliga ändringar av kreditvärderingsinstitutets system, resurser eller förfaranden.
  7. Kreditvärderingsinstitutets uppförandekod, i förekommande fall.

II. Periodisk information

Kreditvärderingsinstitut ska periodiskt lämna följande upplysningar:

  1. Var sjätte månad: uppgifter om historiska fallissemangsandelar inom deras betygskategorier, med särskiljande av emittenternas huvudsakliga geografiska områden och huruvida dessa andelar har ändrats över tiden.
  2. Årligen följande information:
    • a)En förteckning över de avgifter som tagits ut av varje kund för enskilda kreditbetyg och stödtjänster.
    • aa)Kreditvärderingsinstitutets prispolitik, inklusive avgiftsstrukturen och priskriterierna för kreditbetyg i de olika tillgångsklasserna.
    • b)En förteckning över de av kreditvärderingsinstitutets kunder vilkas bidrag till takten i tillväxten av dess intäktsgenerering under föregående räkenskapsår översteg tillväxttakten för kreditvärderingsinstitutets totala intäkter under det året med en faktor som överstiger 1,5. En sådan kund ska endast tas upp i förteckningen om den under året stod för mer än 0,25 % av kreditvärderingsinstitutets totala världsomspännande intäkter.
    • c)En förteckning över kreditbetyg som utfärdats under året av vilken det ska framgå hur stor andel av kreditbetygen som utfärdats på eget initiativ.
  3. Vid tillämpningen av denna punkt ska med kund avses en enhet och dess dotterenheter samt anknutna enheter i vilka enheten har innehav på minst 20 % och varje annan enhet för vilken det har förhandlat fram en strukturering av en obligationsemission för en kunds räkning, varvid en avgift betalades, direkt eller indirekt, till kreditvärderingsinstitutet för kreditvärdering av obligationsemissionen.

III. Rapport om institutets interna organisation

Kreditvärderingsinstitut ska årligen lämna följande upplysningar:

  1. Närmare uppgifter om kreditvärderingsinstitutets rättsliga form och om ägarförhållandet, däribland information om innehav enligt artiklarna 9 och 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.
  2. En beskrivning av den mekanism för internkontroll som säkerställer kvaliteten i kreditvärderingsverksamheten.
  3. Statistiska uppgifter om personalfördelningen för nya kreditbetyg, översyn av kreditbetyg, bedömning av metoder eller modeller samt för den högsta ledningen, och om personalfördelningen för värderingsverksamhet vad avser olika tillgångsklasser (företag – strukturerade finansiella instrument – statspapper).
  4. En beskrivning av dokumentationspolicyn.
  5. Resultatet av den årliga interna översynen av dess funktion för regelefterlevnad när det gäller kravet på oberoende.
  6. En beskrivning av riktlinjerna för rotation av lednings- och värderingsanalysuppgifter.
  7. Finansiell information om kreditvärderingsinstitutets intäkter, inklusive total omsättning, uppdelade efter avgifter för kreditbetyg och stödtjänster med en omfattande beskrivning av dessa båda slag av verksamheter, inklusive intäkter från stödtjänster som tillhandahållits kreditvärderingstjänsternas kunder och avgifternas fördelning på kreditbetyg för olika tillgångsklasser. Informationen om total omsättning ska även omfatta en geografisk fördelning av denna omsättning efter intäkter genererade i unionen respektive globalt.
  8. En årsberättelse om bolagsstyrningen enligt artikel 46 a.1 i rådets direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag. I denna årsberättelse ska kreditvärderingsinstitutet lämna den information som avses i artikel 46 a.1 d i det direktivet, oavsett om det omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden eller ej.

Förordning (462/2013/EU)

Bilaga II Upplysningar som ska lämnas i registreringsansökan

  1. Kreditvärderingsinstitutets fullständiga namn och adress till dess stadgeenliga säte inom unionen.
  2. Namn och kontaktuppgifter till en kontaktperson samt till personen som ansvarar för regelefterlevnad.
  3. Organisationsform.
  4. Den kategori av kreditbetyg för vilken kreditvärderingsinstitutet ansöker om registrering.
  5. Ägarstruktur.
  6. Organisationsstruktur och bolagsstyrning.
  7. Finansiella resurser för att genomföra kreditvärderingsverksamhet.
  8. Kreditvärderingsinstitutets personalstyrka och sakkunskap.
  9. Uppgifter om kreditvärderingsinstitutets dotterföretag.
  10. Beskrivning av de förfaranden och metoder som används för att utfärda och se över kreditbetyg.
  11. Riktlinjer och förfaranden för att påvisa, hantera och rapportera eventuella intressekonflikter.
  12. Information om kreditvärderingsanalytiker.
  13. Ersättningsformer och former för utvärdering av arbetsprestationer.
  14. Andra tjänster än kreditvärderingsverksamhet vilka kreditvärderingsinstitutet avser att erbjuda.
  15. Verksamhetsprogram, inbegripet uppgift om var de viktigaste affärsverksamheterna avses att utföras, filialer som ska grundas, med uppgift om vilket slag av verksamhet som planeras.
  16. Handlingar och detaljerad information som rör den förväntade användningen av godkännande.
  17. Handlingar och detaljerad information som rör förväntade arrangemang för utkontraktering, inbegripet information om enheter som övertagit utkontrakterade funktioner.

Förordning (462/2013/EU)

Bilaga III Förteckning över överträdelser som avses i artikel 24.1 och artikel 36 a.1

I Överträdelser som gäller intressekonflikter, organisatoriska eller operativa krav

 1.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 4.3 om det godkänner ett kreditbetyg som utfärdats i tredjeland utan att de villkor som anges i den punkten är uppfyllda, såvida orsaken till denna överträdelse inte ligger utanför kreditvärderingsinstitutets vetskap eller kontroll.
 2.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 4.4 andra stycket om det använder ett godkännande av ett kreditbetyg som utfärdats i tredjeland i syfte att kringgå kraven i denna förordning.
 3.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 1, om det underlåter att upprätta en styrelse.
 4.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 2 första stycket, om det underlåter att säkerställa att dess affärsmässiga intressen inte äventyrar oberoendet eller noggrannheten i kreditvärderingsverksamheten.
 5.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 2 andra stycket, om det utser en företagsledning som inte har gott anseende, besitter tillfredsställande kunnande eller erfarenheter, eller som inte kan säkerställa en sund och ansvarsfull ledning av kreditvärderingsinstitutet.
 6.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 2 tredje stycket, om det inte utser det antal oberoende ledamöter av styrelsen som krävs.
 7.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 2 fjärde stycket, om det inrättar ett ersättningssystem för oberoende ledamöter i styrelsen som är kopplat till kreditvärderingsinstitutets affärsresultat eller som inte har en sådan konstruktion att det säkerställer att deras bedömningar är oberoende, eller fastställer ett längre förordnande än fem år för oberoende ledamöter i styrelsen eller ett förordnande som är förnybart, eller avsätter de oberoende ledamöterna i styrelsen i andra fall än på grund av tjänstefel eller otillräcklighet i tjänsten.
 8.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 2 femte stycket, om det utser ledamöter av styrelsen som inte har tillräckligt kunnande om finansiella tjänster, eller, om kreditinstitutet utfärdar kreditbetyg för värdepapperiseringsinstrument, om det inte utser minst en oberoende ledamot och en annan ledamot i styrelsen som har djupgående kunskaper och erfarenhet på företagsledningsnivå av marknaderna för värdepapperiseringsinstrument.
 9.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 2 sjätte stycket, om det underlåter att säkerställa att de oberoende ledamöterna i styrelsen utför uppgifterna för övervakning av någon av de frågor som avses i sjätte stycket i den punkten.
10.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 2 sjunde stycket, om det underlåter att säkerställa att de oberoende ledamöterna i styrelsen regelbundet lägger fram sina yttranden om de frågor som avses i sjätte stycket i den punkten för styrelsen eller på begäran gör dessa yttranden tillgängliga för Esma.
11.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 3, om det inte fastställer lämpliga riktlinjer eller rutiner som säkerställer att det uppfyller sina skyldigheter enligt denna förordning.
12.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 4, om det inte tillämpar sunda förfaranden för förvaltning eller redovisning eller inte har mekanismer för internkontroll eller effektiva riskbedömningsmetoder samt effektiva kontroll- eller skyddssystem för sina informationsbehandlingssystem, eller om det inte tillämpar eller upprätthåller beslutsförfaranden och organisationsstrukturer enligt vad som krävs i den punkten.
13.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 5, om det inte inför eller upprätthåller en permanent och effektiv funktion för regelefterlevnad som arbetar oberoende.
14.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 6 första stycket, om det inte säkerställer att villkoren uppfylls för att funktionen för regelefterlevnad ska kunna fullgöra sina uppgifter korrekt och på ett oberoende sätt, i enlighet med första stycket i den punkten.
15.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 7, om det underlåter att införa lämpliga och effektiva organisatoriska eller administrativa arrangemang för att förebygga, upptäcka, undanröja eller hantera och rapportera eventuella intressekonflikter enligt bilaga I avsnitt B punkt 1 eller underlåter att se till att det finns dokumentation över alla väsentliga hot mot kreditvärderingsverksamhetens oberoende, inklusive hot mot de bestämmelser om kreditvärderingsanalytiker som avses i bilaga I avsnitt C, samt över de skyddsåtgärder som tillämpats för att mildra hoten.
16.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 8, om det inte använder lämpliga system, resurser eller förfaranden för att säkerställa kontinuitet och regelbundenhet i utförandet av sin kreditvärderingsverksamhet.
17.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 9, om det inte upprättar en översynsfunktion som
a)ansvarar för att periodiskt se över dess metoder, modeller och grundläggande antaganden eller eventuella väsentliga ändringar av dem eller dessa metoders, modellers och grundläggande antagandens lämplighet om de används eller är avsedda att användas för bedömningen av nya finansiella instrument,
b)är oberoende i förhållande till de företagsavdelningar som ansvarar för kreditvärderingsverksamheten, eller
c)rapporterar till ledamöterna i styrelsen.
18.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt A punkt 10, om det underlåter att övervaka eller utvärdera lämpligheten och effektiviteten i sina system, interna kontrollmekanismer och övriga rutiner som upprättats i enlighet med denna förordning eller att vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister.
19.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med avsnitt B punkt 1 i bilaga I, om det underlåter att tydligt påvisa och undanröja eller hantera samt tydligt eller på framträdande plats rapportera om eventuella faktiskt förekommande eller möjliga intressekonflikter som kan påverka de analyser eller bedömningar som görs av dess kreditanalytiker och anställda samt av alla andra fysiska personer vars tjänster står till kreditvärderingsinstitutets förfogande eller under dess kontroll och som direkt medverkar i kreditvärderingsverksamhet eller personer som godkänner kreditbetyg och kreditutsikter.
20.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med avsnitt B punkt 3 första stycket i bilaga I, om det utfärdar ett kreditbetyg eller kreditutsikter under någon av de omständigheter som anges i första stycket i den punkten eller, när det gäller ett befintligt kreditbetyg eller befintliga kreditutsikter, om det inte omedelbart offentliggör att detta kreditbetyg eller dessa kreditutsikter eventuellt kan påverkas av dessa omständigheter.
20 a.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med avsnitt B punkt 3 a i bilaga I, om det inte rapporterar att ett befintligt kreditbetyg eller befintliga kreditutsikter eventuellt kan påverkas av de omständigheter som framgår av leden a och b i den punkten.
21.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med avsnitt B punkt 3 andra stycket i bilaga I, om det inte omedelbart gör en bedömning av huruvida det finns skäl att ompröva eller dra tillbaka ett befintligt kreditbetyg eller befintliga kreditutsikter.
22.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med avsnitt B punkt 4 i bilaga I genom att värdera enheter där kreditvärderingsinstitutet självt eller någon annan person som, direkt eller indirekt, innehar 5 % eller mer av kapitalet eller rösterna i kreditvärderingsinstitutet eller på annat sätt kan utöva ett betydande inflytande över kreditvärderingsinstitutets affärsverksamhet, tillhandahåller konsult- eller rådgivningstjänster till den kreditvärderade enheten eller en anknuten tredje part i fråga om dennas företagsstruktur, juridiska struktur, tillgångar, skulder eller verksamheter.
22 a.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6 a om en av dess aktieägare eller delägare som innehar 5 % eller mer av kapitalet eller rösterna i det kreditvärderingsinstitutet eller i ett företag som kan utöva kontroll eller ett dominerande inflytande över det kreditvärderingsinstitutet, överträder ett av förbuden i leden a–e i samma punkt, med undantag för förbudet i led a för innehav i diversifierade fondprogram, inklusive diversifierade investeringsfonder som pensionsfonder och livförsäkring, förutsatt att innehavet i dessa program inte gör att aktieägaren eller delägaren kan utöva ett betydande inflytande på dessa programs affärsverksamhet.
23.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 4 första delen av det tredje stycket, om det inte säkerställer att tillhandahållandet av verksamhetsanknutna tjänster inte medför intressekonflikter med dess kreditvärderingsverksamhet.
24.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 5, om det underlåter att säkerställa att kreditvärderingsanalytiker eller personer som godkänner kreditbetyg inte ger förslag eller rekommendationer om utformningen av värdepapperiseringsinstrument för vilka institutet förväntas utfärda kreditbetyg.
25.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 6, om det underlåter att utforma sina rapporterings- eller kommunikationsvägar så att de säkerställer att de personer som avses i avsnitt B punkt 1 är oberoende av kreditvärderingsinstitutets övriga verksamhet som sker på affärsmässig basis.
26.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 8 andra stycket, om det inte bevarar dokumentationen under en period på minst tre år efter det att dess registrering återkallas.
26 a.Ett kreditvärderingsinstitut som har ingått avtal för utfärdande av kreditbetyg på återvärdepapperiseringar bryter mot artikel 6 b.1 genom att utfärda kreditbetyg på nya återvärdepapperiseringar med underliggande tillgångar från samma originator i mer än fyra år.
26 b.Ett kreditvärderingsinstitut som har ingått avtal om utfärdande av kreditbetyg på återvärdepapperiseringar bryter mot artikel 6 b.3 genom att ingå ett nytt avtal om utfärdande av kreditbetyg på återvärdepapperiseringar med underliggande tillgångar från samma originator under en period som är lika lång som avtalsperioden för det utgångna avtal som avses i artikel 6 b.1–2 men som inte överskrider fyra år.
27.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.1 om det underlåter att se till att kreditvärderingsanalytiker, dess anställda eller andra fysiska personer vars tjänster ställts till förfogande för kreditvärderingsinstitutet eller som står under dess kontroll och som direkt medverkar i kreditvärderingsverksamheten har tillfredsställande kunnande och erfarenhet för de uppgifter de tilldelas.
28.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.2 om det underlåter att se till att en person som avses i artikel 7.1 inte tillåts inleda eller delta i förhandlingar om avgifter eller betalningar med någon kreditvärderad enhet, dess anknutna tredje part eller personer som direkt eller indirekt är knutna till den kreditvärderade enheten genom kontroll.
29.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3, jämförd med bilaga I avsnitt C punkt 3 a, om det underlåter att se till att en person som avses i punkt 1 i det avsnittet vidtar alla rimliga åtgärder för att skydda egendom eller dokumentation i kreditvärderingsinstitutets ägo från bedrägeri, stöld eller missbruk, med beaktande av dess verksamhets art, omfattning och komplexitet och arten och omfattningen av dess kreditvärderingsverksamhet.
30.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3, jämförd med bilaga I avsnitt C punkt 5, om det åsamkar en person som avses i punkt 1 i det avsnittet negativa följder när denna person rapporterar uppgifter till personen med ansvar för regelefterlevnad om att en annan person som avses i punkt 1 i det avsnittet har begått en handling som han eller hon betraktar som olaglig.
31.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3, jämförd med bilaga I avsnitt C punkt 6, om det inte ser över det arbete som en kreditvärderingsanalytiker utfört med anknytning till enheten i fråga under de två åren innan han eller hon lämnade institutet, om kreditanalytikern avslutar sin anställning och börjar en tjänst på en kreditvärderad enhet vars kreditbetyg han eller hon har medverkat i bedömningen av, eller i ett finansiellt företag med vilket han eller hon har haft kontakter inom ramen för sina uppgifter på kreditvärderingsinstitutet.
32.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3, jämförd med bilaga I avsnitt C punkt 1, om det underlåter att se till att en person som avses i den punkten inte köper, säljer eller inleder en annan transaktion med något finansiellt instrument som avses i den punkten.
33.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3, jämförd med avsnitt C punkt 2 i bilaga I, om det underlåter att se till att en person som avses i punkt 1 i det avsnittet inte deltar i eller på annat sätt påverkar fastställandet av ett kreditbetyg eller kreditutsikter i enlighet med punkt 2 i det avsnittet.
34.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3, jämförd med bilaga I avsnitt C punkt 3 b, 3 c och 3 d, om det underlåter att se till att en person som avses i punkt 1 i det avsnittet inte utlämnar, använder eller vidarebefordrar information, i enlighet med dessa punkter.
35.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3, jämförd med bilaga I avsnitt C punkt 4, om det underlåter att se till att en person som avses i punkt 1 i det avsnittet inte begär eller tar emot pengar, gåvor eller förmåner från någon som omfattas av kreditvärderingsinstitutets affärsverksamhet.
36.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3, jämförd med avsnitt C punkt 7 i bilaga I, om det underlåter att se till att en person som avses i punkt 1 i det avsnittet inte tillträder någon tjänst i den centrala ledningen för en kreditvärderad enhet eller en anknuten tredje part förrän sex månader efter det att kreditvärderingen eller kreditutsikterna utfärdades.
37.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.4, jämförd med bilaga I avsnitt C punkt 8 första stycket led a, om det underlåter att se till att ledande kreditvärderingsanalytiker inte deltar i kreditvärderingsverksamhet när det gäller samma kreditvärderade enhet eller dess anknutna tredje parter under längre tid än fyra år.
38.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.4, jämförd med avsnitt C punkt 8 första stycket led b i i bilaga I, om det tillhandahåller kreditbetyg eller kreditbetyg på statspapper på eget initiativ och underlåter att se till att en kreditvärderingsanalytiker inte deltar i kreditvärderingsverksamhet som avser samma kreditvärderade enhet eller en anknuten tredje part under längre tid än fem år.
39.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.4, jämförd med avsnitt C punkt 8 första stycket led b ii i bilaga I, om det tillhandahåller kreditbetyg eller kreditbetyg på statspapper på eget initiativ och underlåter att se till att en person som godkänner kreditbetyg inte deltar i kreditvärderingsverksamhet som avser samma kreditvärderade enhet eller en anknuten tredje part under längre tid än sju år.
40.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.4, jämförd med avsnitt C punkt 8 andra stycket i bilaga I, om det underlåter att se till att en person som avses i leden a och b i första stycket i den punkten inte deltar i kreditvärderingsverksamhet som berör den kreditvärderade enheten eller en anknuten tredje part som avses i dessa led under två år efter det att de perioder som anges i de leden löpt ut.
41.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.5 om det inför system för bedömning av prestationer eller ersättningsnivåer som är beroende av de intäkter som kreditvärderingsinstitutet får från kreditvärderade enheter eller anknutna tredje parter.
42.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.2 om det underlåter att anta, genomföra eller tillämpa lämpliga åtgärder för att se till att de kreditbetyg och kreditutsikter det utfärdar bygger på en genomgripande analys av all den information som är tillgänglig för institutet och som är relevant för dess analys enligt de tillämpliga värderingsmetoderna.
42 a.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.2 om det använder information som faller utanför räckvidden för artikel 8.2.
42 b.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.2 a om det utfärdar ändringar av kreditbetyg som inte är förenliga med de värderingsmetoder som det offentliggjort.
43.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.3 om det underlåter att använda värderingsmetoder som är rigorösa, systematiska, konsekventa och som valideras på grundval av historiska erfarenheter, inklusive utfallstest.
44.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.4 första stycket om det vägrar att utfärda ett kreditbetyg för en enhet eller ett finansiellt instrument med hänvisning till att en del av enheten eller det finansiella instrumentet tidigare har värderats av ett annat kreditvärderingsinstitut.
45.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.4 andra stycket om det underlåter att dokumentera alla tillfällen då det under sin kreditvärderingsprocess avviker från befintliga kreditbetyg som utarbetats av ett annat kreditvärderingsinstitut i fråga om underliggande tillgångar eller värdepapperiseringsinstrument och om det underlåter att ange motiven till denna avvikande bedömning.
46.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.5 första stycket första meningen om det inte bevakar sina kreditbetyg (utom kreditbetyg på statspapper) eller inte ser över dem (utom kreditbetyg på statspapper) eller sina värderingsmetoder fortlöpande eller minst en gång om året.
46 a.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.5 andra stycket jämförd med artikel 8.5 första stycket första meningen om det inte bevakar sina kreditbetyg på statspapper eller inte ser över dem fortlöpande eller minst en gång var sjätte månad.
47.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.5 andra meningen om det underlåter att upprätta interna rutiner för att bevaka hur kreditbetygen påverkas av ändrade makroekonomiska förhållanden eller av ändrade förhållanden på de finansiella marknaderna.
48.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.6 b när de metoder, modeller eller grundläggande antaganden som används för kreditvärderingsverksamhet ändras, om det inte ser över de berörda kreditbetygen i enlighet med den punkten, eller inte under tiden håller dessa kreditbetyg under observation.
49.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.6 c om det underlåter att ompröva ett kreditbetyg som bygger på metoder, modeller eller grundläggande antaganden som ändras om den samlade effekten av dessa ändringar påverkar kreditbetyget.
49 a.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.6 c jämförd med artikel 8.7 c om det underlåter att ompröva ett kreditbetyg när fel i värderingsmetoderna eller i dessas tillämpning påverkar kreditbetyget.
50.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 9 om det lägger ut viktiga operativa funktioner på entreprenad på så sätt att det väsentligt försämrar kvaliteten på kreditvärderingsinstitutets interna kontroll eller Esmas möjligheter att övervaka att kreditvärderingsinstitutet fullgör sina skyldigheter enligt denna förordning.
51.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.2, jämförd med bilaga I avsnitt D del I punkt 4 andra stycket, om det utfärdar ett kreditbetyg eller inte återkallar befintliga kreditbetyg i fall då det råder sådan brist på tillförlitliga uppgifter, då strukturen på ett nytt slags finansiella instrument är så komplex eller då kvaliteten på den tillgängliga informationen är så otillfredsställande att man allvarligt måste ifrågasätta om kreditvärderingsinstitutet förmår att ta fram ett trovärdigt kreditbetyg.
52.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.6 om det använder Esmas namn eller någon behörig myndighets namn på ett sätt som anger eller antyder att Esma eller en behörig myndighet stöder eller godkänner kreditvärderingsinstitutets kreditbetyg eller kreditvärderingsverksamhet.
53.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 13 om det tar ut en avgift för information som lämnas i enlighet med artiklarna 8–12.
54.När ett kreditvärderingsinstitut är en juridisk person som är etablerad inom unionen, bryter det mot artikel 14.1 om det underlåter att ansöka om den registrering som avses i artikel 2.1.
55.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8 a.3 om det underlåter att, i enlighet med avsnitt D del III punkt 3 i bilaga I, varje år på sin webbplats offentliggöra eller till Esma överlämna en tidsplan i slutet av december för de följande 12 månaderna med maximalt tre datum som infaller på fredagar för offentliggörandet av kreditbetyg på statspapper på eget initiativ och därmed sammanhängande kreditutsikter samt fastställa datumen som infaller på fredagar för offentliggörande av begärda kreditbetyg på statspapper och därmed sammanhängande kreditutsikter.
56.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8 a.4 om det avviker från den aviserade tidsplanen när detta inte är nödvändigt för att uppfylla dess skyldigheter enligt artikel 8.2, artikel 10.1 eller artikel 11.1 eller om det inte ger en detaljerad förklaring till orsakerna till avvikelserna från den aviserade tidsplanen.
57Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.2 jämförd med avsnitt D del III punkt 3 i bilaga I om det offentliggör ett kreditbetyg på statspapper eller en därmed sammanhängande kreditutsikt för statspapper under affärstiderna för reglerade marknader eller mindre än en timme innan de öppnar.
58.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.2 jämförd med avsnitt D del III punkt 4 i bilaga I om det låter politiska rekommendationer, föreskrifter eller riktlinjer till kreditvärderade enheter, inbegripet stater eller staters regionala eller lokala myndigheter, ingå i ett kreditbetyg på statspapper eller en därmed sammanhängande kreditutsikt.
59.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8 a.2 om det grundar sina offentliga meddelanden avseende ändringar av andra omdömen om statspapper än kreditbetyg, kreditutsikter eller hithörande pressmeddelanden, eller rapporter i enlighet med avsnitt D del I punkt 5 i bilaga I, på information inom den kreditvärderade enhetens sfär när sådan information har offentliggjorts utan den kreditvärderade enhetens medgivande, om inte informationen finns tillgänglig från allmänt tillgängliga källor eller om det inte finns några rimliga skäl till att den kreditvärderade enheten inte ger sitt samtycke till att informationen offentliggörs.
60.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8 a.1 om det underlåter att utfärda enskilda allmänt tillgängliga landsrapporter när det aviserar en översyn av en viss grupp av länder.
61.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot avsnitt D del III punkt 1 i bilaga I om det utfärdar ett kreditbetyg på statspapper eller en därmed sammanhängande kreditutsikt utan att samtidigt tillhandahålla en utförlig värderingsrapport som förklarar alla antaganden, parametrar, begränsningar och osäkerheter och annan eventuell information som beaktats för att fastställa det kreditbetyget på statspapper eller den kreditutsikten eller om det inte gör denna rapport allmänt tillgänglig, klar och lätt att förstå.
62.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot avsnitt D del III punkt 2 i bilaga I om det inte utfärdar en allmänt tillgänglig värderingsrapport som åtföljer en ändring jämfört med det tidigare kreditbetyget på statspapper eller den därmed sammanhängande kreditutsikten eller om det i denna rapport underlåter att ta med åtminstone de upplysningar som avses i avsnitt D del III punkt 2 a–d i bilaga I.

Förordning (EU) 2017/2402

II Överträdelser i samband med hinder för tillsynsverksamheten

  • 1.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 7, om det inte ser till att det finns tillfredsställande dokumentation eller verifieringskedjor för dess kreditvärderingsverksamhet i enlighet med dessa bestämmelser.
  • 2.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 8 första stycket, om det inte förvarar dokumentation och verifieringskedjor enligt punkt 7 i det avsnittet i dess lokaler under minst fem år eller om det inte gör dem tillgängliga för Esma på begäran.
  • 3.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 9, om det inte bevarar dokumentation som anger de respektive rättigheterna och skyldigheterna enligt avtal om tillhandahållande av kreditvärderingstjänster för kreditvärderingsinstitutet eller den kreditvärderade enheten eller dess anknutna tredje parter under den tid som relationen med den enheten eller dess anknutna tredje parter varar.
  • 3 a.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 14.3 tredje stycket om det inte informerar Esma om de planerade väsentliga ändringarna av de befintliga värderingsmetoderna, modellerna eller grundläggande antagandena eller de föreslagna nya värderingsmetoderna, modellerna eller grundläggande antagandena när det på sin webbplats offentliggör värderingsmetoderna i enlighet med artikel 8.5 a.
  • 3 b.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.5 a första stycket om det på sin webbplats inte offentliggör de föreslagna nya värderingsmetoderna eller de föreslagna materiella ändringarna av värderingsmetoderna som skulle kunna få effekter på ett kreditbetyg tillsammans med en förklaring till skälen för och innebörden av ändringarna.
  • 3 c.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.7 a om det inte underrättar Esma om fel som upptäckts i dess värderingsmetoder eller i dessas tillämpning eller om det inte förklarar vilken påverkan på kreditbetyget detta haft, inbegripande behovet att se över dess utfärdade kreditbetyg.
  • 4.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 11.2 om det inte gör den information som krävs tillgänglig eller inte lämnar denna information i den form som krävs i enlighet med den punkten.
  • 4 a.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 11 a.1 om det inte gör den information som krävs tillgänglig eller inte lämnar den informationen i den form som krävs i enlighet med den punkten.
  • 5.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 11.3, jämförd med bilaga I avsnitt E del I punkt 2, om det inte tillhandahåller Esma en förteckning över sina verksamhetsanknutna tjänster.
  • 6.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 14.3 andra stycket om det inte underrättar Esma om alla väsentliga ändringar av villkoren för den ursprungliga registreringen i enlighet med det stycket.
  • 7.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 23 b.1 genom att underlåta att tillhandahålla information som svar på ett beslut om begäran av information enligt artikel 23 b.3, eller genom att tillhandahålla felaktig eller vilseledande information, som svar på en enkel begäran om information eller ett beslut.
  • 8.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 23 c.1 led c genom att underlåta att tillhandahålla en förklaring, eller genom att tillhandahålla en felaktig eller vilseledande förklaring angående sakförhållanden eller handlingar som rör föremålet och syftet med utredningen.

III Överträdelser i samband med bestämmelserna om offentliggörande

 1.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 2, om det inte offentliggör namnen på de kreditvärderade enheter eller anknutna tredje parter från vilka det erhåller mer än 5 % av sin årsinkomst.
 2.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med bilaga I avsnitt B punkt 4 andra delen av det tredje stycket, om det i den slutgiltiga kreditvärderingsrapporten inte redovisar de verksamhetsanknutna tjänster som tillhandahållits den kreditvärderade enheten eller någon anknuten tredje part.
 3.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.1 om det underlåter att offentliggöra de metoder, modeller eller grundläggande antaganden som det använder i sin kreditvärderingsverksamhet såsom anges i bilaga I avsnitt E del I punkt 5.
 4.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.6 a, när de metoder, modeller eller grundläggande antaganden som används för kreditvärderingsverksamhet ändras, om det inte omedelbart upplyser, eller om det upplyser men inte med samma kommunikationsmedel som användes för distributionen av de berörda kreditbetygen, om i vilken utsträckning kreditbetygen sannolikt påverkas.
 4 a.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.6 aa om det avser att använda nya värderingsmetoder och inte informerar Esma eller på sin webbplats omedelbart offentliggör svaren på samrådet och dessa nya värderingsmetoder tillsammans med en närmare förklaring av dem och deras tillämpningsdatum.
 4 b.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.7 a om det inte underrättar berörda kreditvärderade enheter om fel som upptäckts i dess värderingsmetoder eller i dessas tillämpning eller om det inte förklarar effekterna på dess kreditbetyg, inbegripet behovet av att se över utfärdade kreditbetyg.
 4 c.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.7 b om det inte på sin webbplats offentliggör fel som upptäckts i dess värderingsmetoder eller i dessas tillämpning om dessa fel har påverkat kreditvärderingsinstitutets kreditbetyg.
 5.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.1 om det underlåter att utan dröjsmål eller inskränkningar av offentligheten offentliggöra ett beslut om att avbryta en kreditvärdering inklusive fullständiga skäl för beslutet.
 6.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.2, jämförd med avsnitt D del I punkt 1 eller 2 i bilaga I, punkt 4 första stycket eller punkterna 5 eller 6, eller avsnitt D del II eller III i bilaga I, om det inte lämnar den information som krävs enligt dessa bestämmelser när det presenterar ett kreditbetyg eller en kreditutsikt.
 7.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.2, jämförd med avsnitt D del I punkt 3 i bilaga I, om det inte underrättar den kreditvärderade enheten under den kreditvärderade enhetens kontorstid och minst en hel arbetsdag före offentliggörandet av kreditbetyget eller kreditutsikterna.
 8.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.3 om det underlåter att se till att de betygskategorier som tilldelas värdepapperiseringsinstrument hålls klart åtskilda genom ytterligare symboler som särskiljer dem från betygskategorier som används för andra kreditvärderade enheter, finansiella instrument eller finansiella förpliktelser.
 9.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.4 om det inte informerar om sina riktlinjer eller sina förfaranden när det gäller kreditbetyg som det utfärdar på eget initiativ.
10.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.5 om det inte lämnar den information som krävs enligt den punkten när det utfärdar ett kreditbetyg på eget initiativ eller om det inte anger vilka kreditbetyg som utfärdas på institutets eget initiativ.
11.Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 11.1 om det inte ger fullständig information eller omedelbart uppdaterar information om de förhållanden som anges i bilaga I avsnitt E del I.

Förordning (EU) 2017/2402

Bilaga IV Förteckning över koefficienter kopplade till försvårande och förmildrande faktorer vid tillämpning av artikel 36 a.3

Följande koefficienter ska vara kumulativt tillämpliga på de basbelopp som avses i artikel 36 a.2 och grunda sig på följande enskilda försvårande respektive förmildrande faktorer:

I Justeringskoefficienter kopplade till försvårande faktorer

  1. Om överträdelsen har begåtts upprepade gånger ska en koefficient på 1,1 tillämpas för varje gång den upprepats.
  2. Om överträdelsen har begåtts i mer än sex månader ska en koefficient på 1,5 tillämpas.
  3. Om överträdelsen har visat på systembrister i kreditvärderingsinstitutets organisation, särskilt i dess förfaranden, ledningssystem eller interna kontroller, ska en koefficient på 2,2 tillämpas.
  4. Om överträdelsen har haft en negativ inverkan på kvaliteten på de kreditbetyg som utfärdats av det berörda kreditvärderingsinstitutet ska en koefficient på 1,5 tillämpas.
  5. Om överträdelsen har begåtts uppsåtligen ska en koefficient på 2 tillämpas.
  6. Om inga korrigerande åtgärder har vidtagits sedan överträdelsen konstaterades ska en koefficient på 1,7 tillämpas.
  7. Om kreditvärderingsinstitutets företagsledning inte har samarbetat med Esma i samband med myndighetens utredningar ska en koefficient på 1,5 tillämpas.

II Justeringskoefficienter kopplade till förmildrande faktorer

  1. Om överträdelsen avser en överträdelse som förtecknas i bilaga III avsnitt II eller III och har begåtts i mindre än tio arbetsdagar ska en koefficient på 0,9 tillämpas.
  2. Om kreditvärderingsinstitutets företagsledning kan visa att den har vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att förhindra överträdelsen ska en koefficient på 0,7 tillämpas.
  3. Om kreditvärderingsinstitutet skyndsamt uppmärksammat Esma på överträdelsen på ett ändamålsenligt och fullständigt sätt ska en koefficient på 0,4 tillämpas.
  4. Om kreditvärderingsinstitutet har vidtagit frivilliga åtgärder för att se till att dylika överträdelser inte kan begås på nytt ska en koefficient på 0,6 tillämpas.

Förordning (513/2011/EU)

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer