FONDBOLAGENS FÖRENING

Vägledning för upprättande av faktablad (KIID)

(2017-03-17)

Inledning

Enligt lag ska alla värdepappersfonder samt alternativa investeringsfonder (AIF) som marknadsförs till icke-professionella investerare i Sverige ha ett aktuellt faktablad. Detta ska på ett kortfattat och lättbegripligt sätt innehålla den grundläggande information som behövs för att investerare ska kunna bedöma fonden. Faktabladet ska tillhandahållas alla kunder före köp och finnas tillgängligt på fondbolagets hemsida.

Syftet med faktabladen är att den mest väsentliga informationen på ett enkelt sätt ska presenteras för spararna. Faktabladen ska vara enhetligt uppställda för att underlätta jämförelser av fonder. För att detta ska uppnås har EU-kommissionen beslutat att innehållet i faktabladen ska regleras av en förordning som är direkt tillämplig i samtliga medlemsländer. Förordningen är dock svårtolkad och den svenska översättningen innehåller dessutom en del omständliga och byråkratiska uttryck. CESR [1] (Committee of European Securities Regulators) har tagit fram rekommendationer som på ett föredömligt sätt betonar och exemplifierar andan med faktabladen, nämligen att presentera fonden på ett tydligt och enkelt sätt för spararna. Föreningen har haft stor användning av CESRs rekommendation om språk och layout i faktabladet vid framtagandet av vägledningen och det dokumentet återfinns i sin helhet i bilaga 4 [bilaga 4 återges ej här; red.anm.].

Fondbolagens förening vill med denna vägledning bidra till att spararna får ett så bra verktyg som möjligt att använda för sina investeringsbeslut. Syftet med vägledningen är att ge stöd till fondbolagen när de tar fram faktablad och tolkar förordningen. Vägledningen producerades ursprungligen på svenska. Syftet med den engelska översättningen är att hjälpa utlandsregistrerade värdepappersfonder som ska översätta faktablad till svenska samt utländska AIFer som upprättar faktablad.

Om vägledningen

Vägledningen är framtagen utifrån de krav som uppställs i kommissionens förordning [18] . Eftersom denna förordning är direkt tillämplig i Sverige har Finansinspektionen inte bemyndigats att ge ut kompletterande föreskrifter. Information om hur förordningen kan tolkas har hämtats från de rekommendationer som CESR gett ut. 2012 publicerade ESMA vägledning i form av ”Frågor och svar” som löpande uppdateras. Hänvisningar till relevanta dokument lämnas i fotnoter.

Den här vägledningen innehåller instruktioner i kapitel 1–6 till varje avsnitt som ska ingå i faktabladet. Ett exempel på hur ett faktablad för en global aktiefond kan se ut finns som bilaga.

I vägledningen återges i varje avsnitt först relevanta artiklar ur förordningen och därefter ges föreningens mer förklarande texter varvat med konkreta exempel. Föreningen vill påminna om att inga avvikelser från förordningen är tillåtna. De mindre avvikelser som föreningen rekommenderar beror på att den svenska översättningen i dessa fall, enligt föreningen, avviker från den engelska originaltexten.

Vägledningen omfattar faktablad för både värdepappersfonder och AIFer. Med värdepappersfonder menas alla Sverigeregistrerade fonder. Vägledningen riktar sig inte till värdepappersfonder registrerade i utlandet eftersom det är hemlandsprincipen som är styrande vid så kallad gränsöverskridande verksamhet. Tänk dock på att när det gäller marknadsföringsmaterial ska lokala marknadsföringsregler beaktas (dessa ska finnas samlade på respektive tillsynsmyndighets hemsida). Med alternativa investeringsfonder (AIF) menas de som marknadsförs till icke-professionella investerare i Sverige, såväl Sverige- som utlandsregistrerade. Dessa AIFers faktablad ska vara utformade och i tillämpliga delar ha det innehåll som förordningen anger. Faktabladet ska alltid översättas till lokalt språk. För fonder som gränsöverskrider till Sverige måste faktabladet översättas till svenska. Informationsbroschyr, årsberättelse och, i tillämpliga fall, halvårsredogörelse, ska tillhandahållas investerare på engelska eller svenska.

Förordningen är framtagen för värdepappersfonder. I vägledningen används genomgående termen ”fond” i stället för förordningens ”fondföretag” för både värdepappersfonder och AIFer. Termen ”fondbolag” används också i vägledningen i stället för förordningens ”förvaltningsbolag” för både fondbolag och AIF-förvaltare. Faktablad används för ”faktablad med basfakta för investerare” (”basfakta för investerare” används i stort sett endast i rubriken på själva faktabladet).

Vägledningen är framtagen tillsammans med PwC och senast uppdaterad av Fondbolagens förening den 17 mars 2017. Vägledningen kan komma att ändras för det fall ESMA/Finansinspektionen kommunicerar ytterligare vägledning på området.

Viktigt att känna till om faktablad

  1. Omfattning: Faktabladet med basfakta ska finnas för alla värdepappersfonder, samt för alla AIFer som marknadsförs till icke-professionella investerare i Sverige.
  2. Översyn och uppdateringar: Ska göras minst var 12e månad, dock även vid relevanta förändringar (exempelvis när fonden ändrar risk/avkastningsklassificering), inför större marknadsföringsinsatser och efter årsskiften. Publicering ska ske utan dröjsmål. Vid årsskiften ska uppdatering göras senast efter 35 arbetsdagar (vilket år 2018 innebär senast den 20 februari).
  3. Tillhandahållande: Enligt lag ska fondbolaget utan att investeraren begär det, tillhandahålla ett faktablad i god tid innan avtal ingås. Ett aktuellt faktablad ska även finnas tillgängligt på fondbolagets hemsida.
  4. Tillsyn över faktabladet: Utövas av tillsynsmyndigheten i fondens hemland för värdepappersfonder.
  5. Översättning: Fondbolaget är ansvarigt för att översättningar av faktabladet, och översättningar av ändringar i faktabladet, överensstämmer med originaltexten. Ett fondbolag kan inte, enligt föreningens bedömning, ange att ”det här är en översättning, för korrekta uppgifter hänvisas till originalspråket”.
  6. Enkelt språk: En vanlig sparare ska kunna ta till sig informationen vid en första genomläsning av faktabladet. Använd ett vardagligt språk, undvik fackuttryck och juridiska termer samt håll meningarna korta.
  7. Längd: Faktabladet ska maximalt utgöras av två A4-sidor.
  8. Varaktigt medium: Om vissa villkor är uppfyllda kan faktabladet tillhandahållas till exempel via e-mail eller på fondbolagets hemsida (avsnitt 9 i vägledningen).
  9. Samstämmighet: Ingen marknadsföring får innehålla påståenden som minskar betydelsen av eller motsäger innehållet i faktabladet (se artikel 77 i direktiv 2009/65/EG).
  10. Nytt avgiftsmått: “Årlig avgift” (”ongoing charges” på engelska) ersätter TER (total expense ratio). Den stora skillnaden är att prestationsbaserade avgifter inte ingår i årlig avgift utan särredovisas. Definitionen av vilka kostnader som ska ingå förtydligas också (till exempel förvaringskostnader).
  11. Ansvar: Fondbolaget kan ställas till svars för innehållet i och översättningen av faktabladet, om det är vilseledande, oriktigt eller inte stämmer överens med informationsbroschyren.
  12. Färg i faktabladet: Det är tillåtet att använda färger så länge det inte är på bekostnad av begripligheten. Risk/avkastningsindikatorn får dock aldrig ha färg.
  13. För indexfonder har ESMA antagit kompletterande riktlinjer som påverkar faktabladen. I vägledningen anges de med hänvisning ”(ESMA 2014/937SV)”.
  14. Faktablad för AIFer ska vara utformade och i tillämpliga delar ha det innehåll som förordningen anger.

1 Grundläggande principer och struktur

Vad säger förordningen?

Artikel 3 Principer för faktablad med basfakta för investerare

1. I denna förordning anges uttömmande den föreskrivna formen och innehållet för faktablad med basfakta för investerare (nedan kallat faktablad). Inga andra uppgifter eller förklaringar ska ingå, om inte annat föreskrivs i förordningen.

2. Basfakta för investerare ska vara rättvisande, tydliga och inte vilseledande.

3. Faktabladet ska tillhandahållas på ett sätt som säkerställer att investerare kan skilja det från annat material. Det får i synnerhet inte presenteras eller lämnas på ett sådant sätt att det kan förväntas att investerare kan uppfatta det som mindre viktig än annan information om fondföretaget och dess risker och fördelar.

Kommissionen har genom förordningen om innehållet i faktabladen beslutat exakt vad som ska ingå. Enligt artikel 3.1 får inget ytterligare än vad som sägs i förordningen ingå.

Faktabladet ska tillhandahållas på ett sådant sätt att det kan särskiljas från annat material och får inte utformas så att det framstår som mindre viktigt än annan information om fonden.

1.1 Titel, struktur och avsnittsrubriker

Vad säger förordningen?

Artikel 4 Handlingens titel och innehåll

1. Faktabladets innehåll ska presenteras i den ordning som föreskrivs i punkterna 2–13.

2. Titeln ”Basfakta för investerare” ska återges tydligt överst på första sidan i faktabladet.

3. En förklaring ska följa direkt under titeln. Denna ska ha följande lydelse:

”Detta faktablad riktar sig till investerare och innehåller basfakta om denna fond. Detta är inte reklammaterial. Det är information som krävs enligt lag för att hjälpa dig att förstå vad en investering i fonden innebär och riskerna med detta. Du rekommenderas att läsa den så att du kan fatta ett välgrundat investeringsbeslut.”

4. Fondföretaget ska anges tydligt, inklusive berörd aktiekategori eller delfond. Vid delfonder eller aktiekategorier ska fondföretagets namn följa efter delfondens eller aktiekategorins namn. Om fondföretaget, delfonden eller aktiekategorin har ett kodnummer, ska detta ingå i fondföretagets namn.

5. Förvaltningsbolagets namn ska anges.

6. Om förvaltningsbolaget ingår i en koncern av juridiska, administrativa eller marknadsföringsskäl, kan dessutom koncernens namn anges. Företagssymboler får ingå, om de inte hindrar investerare från att förstå investeringens karaktär eller minskar deras möjligheter att jämföra investeringsprodukter.

7. Det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Mål och placeringsinriktning” ska innehålla den information som anges i kapitel III avsnitt 1 i denna förordning.

8. Det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Risk/avkastningsprofil” ska innehålla den information som anges i kapitel III avsnitt 2 i denna förordning.

9. Det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Avgifter” ska innehålla den information som anges i kapitel III avsnitt 3 i denna förordning.

10. Det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Tidigare resultat” ska innehålla den information som anges i kapitel III avsnitt 4 i denna förordning.

11. Det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Praktisk information” ska innehålla den information som anges i kapitel III avsnitt 5 i denna förordning.

12. Närmare uppgifter om auktorisation ska bestå av följande text: ”Detta fondföretag är auktoriserat i [medlemsstatens namn] och tillsyn över fonden utövas av [uppgift om behörig myndighet].” Om fondföretaget förvaltas av ett förvaltningsbolag med rättigheter enligt artikel 16 i direktiv 2009/65/EG, ska följande text ingå: ”[Förvaltningsbolagets namn] är auktoriserat i [medlemsstatens namn] och tillsyn över fonden utövas av [uppgift om behörig myndighet].”

13. Information om publicering ska bestå av följande text:

”Dessa basfakta för investerare gäller per den [publiceringsdatum].”

Faktabladets innehåll och utseende är mycket noga reglerat av förordningen. Endast små, särskilt angivna, avvikelser avseende struktur eller uppgifter tolereras. Förenklingar i språk är däremot något som välkomnas.

Om fondbolaget tillämpar en ”stilguide” för publikationer/reklamblad kan det vara lämpligt att tillämpa denna på faktabladet. Reklamblad är ofta utformade så att kunderna enkelt ska kunna ta till sig texten och kan med fördel tas som utgångspunkt.

Faktabladet ska ha följande utformning:

  1. Titel med efterföljande förklarande text följt av fondens namn och ISIN-kod samt fondbolagets namn och eventuellt koncernnamn eller motsvarande.
  2. Mål- och placeringsinriktning.
  3. Risk/avkastningsprofil.
  4. Avgifter.
  5. Tidigare resultat.
  6. Praktisk information och hänvisningar följt av uppgift om auktorisation samt publiceringsdatum.

Titel och uppgifter om fondens och fondbolagets namn (1)

Överst på faktabladets första sida ska det som titel stå ”Basfakta för investerare”. Texten ska vara så iögonfallande att en potentiell investerare inte kan undgå att se den.

Direkt under titeln ska följande förklaring stå (där föreningen har ändrat två ord i förordningens artikel 4.3 av språkliga skäl, se understruket):

”Detta faktablad riktar sig till investerare och innehåller basfakta om denna fond. Faktabladet är inte reklammaterial. Det är information som krävs enligt lag för att hjälpa dig att förstå vad en investering i fonden innebär och riskerna med denna. Du rekommenderas att läsa den så att du kan fatta ett välgrundat investeringsbeslut.”

Fondens namn ska anges tydligt, tillsammans med ISIN-kod.

Om det avser andelsklasser eller en delfond [2] ska även andelsklassens beteckning eller delfondens namn och ISIN-kod specificeras.

För värdepappersfonder som är börshandlade säger ESMAs riktlinjer [3] att beteckningen ”UCITS ETF” bör ingå i namnet.

Riktlinjen säger vidare att fonder som inte är börshandlade enligt definitionen i riktlinjen inte får kalla sig ”UCITS ETF” eller ”ETF”. Riktlinjen avser värdepappersfonder och föreningen ser inget hinder för specialfonder att använda ”ETF” i namnet.

Fondbolagets namn ska anges. För det fall fondbolaget ingår i en koncern kan koncernnamnet också anges. Logotyper och andra företagssymboler får vara med i faktabladet. Detta gäller dock endast under förutsättning att symbolerna inte hindrar investerare att förstå investeringens karaktär, eller på annat sätt försvårar för investerarna att jämföra olika fonder.

Övriga uppgifter (2–6)

Information om vad som ska ingå i punkterna 2–6 finns under respektive kapitel nedan i vägledningen.

1.2 Språk, längd och presentation

Vad säger förordningen?

Artikel 5 Presentation och språk

1. Ett faktablad ska vara följande:

  1. Presenterat och utformat så att det är lättläst, med läsbara tecken.
  2. Tydligt formulerat och skrivet på ett språk som underlättar för investeraren att ta till sig informationen, bland annat på följande sätt:
    1. Språket är klart, koncist och begripligt.
    2. Jargong undviks.
    3. Tekniska termer undviks om vardagliga uttryck kan användas i stället.
  3. Inriktat på basinformation som investerare behöver.

2. Om färger används får de inte minska informationens begriplighet, om faktabladet skulle tryckas eller kopieras i svartvitt.

3. Om förvaltningsbolagets eller dess koncerns symbol används, får den inte distrahera investeraren eller skymma texten.

Artikel 6 Längd

Faktabladet får inte vara längre än två tryckta A4-papperssidor.

Enkelt språk i faktabladet

Fondbolag vänder sig i sin marknadsföring av fonder ofta till investerare med olika grad av kunskap och erfarenhet av finansiella produkter. Det är därför viktigt att faktabladet utformas på ett sådant sätt att det underlättar för investeraren att ta till sig informationen. Utgångspunkten ska vara att en person som för första gången läser om en viss investeringsfond ska kunna förstå innehållet utan att behöva läsa om texten flera gånger. Ett enkelt språk välkomnas således.

Det är viktigt att innehållet är lättförståeligt i sig självt och att texten inte baseras på hänvisningar till andra texter som är nödvändiga att läsa för att investeraren ska få en rättvisande bild av fonden.

För att uppnå detta ska språket vara klart och tydligt och faktabladet helst vara skrivet i korta meningar. Branschspecifika uttryck, tekniska och legala termer bör undvikas och vanliga, vardagliga ord användas i stället. Fondbolaget bör också i möjligaste mån undvika ord som kan ha olika betydelse och därför kan misstolkas.

Längd

Informationen som ska presenteras i faktabladet ska var lättläst och tydlig och uppta maximalt två (2) sidor av storlek A4. Strukturerade fonder får dock disponera tre (3) A4-sidor.

Presentation

En bra layout engagerar läsaren och uppmuntrar till att läsa vidare. Utformningen bör signalera att faktabladet är ett viktigt och lättillgängligt dokument. Det bör inte se ut som ett juridiskt dokument, till exempel som ett standardavtal.

Rekommendationer från CESR [4] :

  1. Använd ett vanligt förekommande typsnitt (till exempel Arial eller Times New Roman).
  2. Storleken på texten bör vara minst 11 punkter för teckensnitt med serif och minst 10 punkter för teckensnitt utan.
  3. Det är bra att göra en klar och tydlig uppdelning i rubriker och underrubriker, samt att inte ha texten alltför tätt.
  4. Maximera antalet ”vita ytor” genom att göra korta meningar, punktlistor i stället för sammanhängande text, samt tydliga mellanrum mellan sektioner och avsnitt.

Om fondbolaget använder logotyper eller dylikt i faktabladet får detta inte på något sätt vara distraherande för investeraren eller skymma texten. Om fondbolaget väljer att ha färger i faktabladet får informationen inte bli mindre tydlig för det fall faktabladet trycks eller kopieras i svartvitt.

I föreningens exempelfaktablad (bilaga 3 till denna vägledning) används Arial utan serif 11 punkter.

2 Mål och placeringsinriktning

Vad säger förordningen?

Artikel 7 Beskrivningens närmare innehåll

1. Beskrivningen i avsnittet ”Mål och placeringsinriktning” i faktabladet ska omfatta de väsentliga aspekter på fondföretaget som en investerare bör informeras om, även om dessa aspekter inte ingår i prospektets beskrivning av mål och placeringsinriktning. Följande uppgifter ska ingå:

  1. De huvudkategorier av finansiella instrument som fondmedlen får placeras i.
  2. Investerarens möjlighet att begära inlösen av fondandelar samt uppgift om frekvensen för handeln med andelar.
  3. Om fondföretaget har ett särskilt mål för vissa industrisektorer, geografiska sektorer eller andra marknadssektorer eller särskilda tillgångsslag.
  4. Om fondföretaget möjliggör diskretionära investeringsval och om detta inkluderar eller förutsätter hänvisning till en jämförelsenorm och i så fall vilken.
  5. Om vinster delas ut eller återinvesteras.

Vid tillämpningen av punkt d ska i tillämpliga fall handlingsfriheten i förhållande till en förutsatt jämförelsenorm anges och fondföretagets indexmål anges.

2. I beskrivningen enligt punkt 1 ska följande uppgifter ingå, om de är relevanta:

  1. Om fondföretaget investerar i skuldförbindelser: uppgifter om huruvida de getts ut av företag, myndigheter eller andra organisationer och i tillämpliga fall krav på lägsta kreditvärderingsbetyg.
  2. Om fondföretaget är strukturerat: en enkel förklaring av allt som krävs för att rätt begripa vinsten (pay-off) och vilka faktorer som förväntas påverka resultatet, vid behov även uppgifter om den algoritm som förekommer i prospektet och hur den fungerar.
  3. Om valet av tillgångar styrs av särskilda kriterier: en förklaring av kriterierna, exempelvis ”tillväxt”, ”värde” eller ”hög utdelning”.
  4. Om särskild förvaltningsteknik används för tillgångarna, som hedging, arbitrage eller hävstångseffekt: en enkel förklaring av vilka faktorer som förväntas påverka fondföretagets resultat.
  5. Om fondföretagets strategi gör att portföljens transaktionskostnader kan förväntas påverka resultatet substantiellt: ett förtydligande av att så är fallet och att transaktionskostnaderna betalas ur fondens tillgångar utöver avgifterna enligt avsnitt 3 i detta kapitel.
  6. Om en minsta innehavsperiod för andelar i fondföretaget rekommenderas antingen i prospektet eller i reklammaterial eller om det anges att en minsta innehavsperiod är ett väsentligt inslag i investeringsstrategin: ett förtydligande med följande lydelse:

    ”Rekommendation: denna fond kan vara olämplig för investerare som planerar att ta ut sina pengar inom [tidsperiod].”

3. I information enligt punkterna 1 och 2 ska de breda investeringskategorierna enligt punkterna 1 a, 1 c och 2 a skiljas från förvaltningsbolags hantering av dessa investeringar enligt punkterna 1 d och 2 b–d.

4. Avsnittet ”Mål och placeringsinriktning” i faktabladet får innehålla andra uppgifter än de som förtecknas i punkt 2, inklusive en beskrivning av fondföretagets investeringsstrategi, om detta krävs för en adekvat beskrivning av företagets mål och placeringsinriktning.

Detta avsnitt ska informera andelsägare om vilken målsättning fonden har (till exempel att ge en jämn avkastning på såväl kort som lång sikt, långsiktig kapitaltillväxt, resultat i förhållande till ett relevant index, absolutavkastning och så vidare), samt hur man avser att nå detta mål. Föreningen anser att fondbolaget inte endast bör fundera över om beskrivningen av fondens målsättning är korrekt som målsättning utan även hur den stämmer överens med det resultat, i ett längre perspektiv, som historiskt uppnåtts.

Det går bra att dela upp avsnittet i två underrubriker, mål respektive placeringsinriktning, om texten upplevs bli för tung eller för lång att läsa. Om det behövs för att göra en korrekt beskrivning av fondens mål och placeringsinriktning får andra väsentliga uppgifter förutom de som anges i artikel 7.2 tas upp. Dessa får då anges och förklaras under detta avsnitt trots att förordningen egentligen förbjuder tillägg (se artikel 7.4 i förordningen).

Var kortfattad och undvik långa, tunga eller tekniska texter så att informationen blir lätt att ta till sig för investeraren.

Rekommendationer från CESR:

  1. Ta bort överflödig text såsom: för att uppnå målet kommer fondbolaget för fondens räkning investera i...

    Ta även bort information som är uppenbar, till exempel: i den mån det tillåts av regelverket/fondbestämmelserna så får fonden...

  2. Adressera andelsägaren direkt, skriv gärna du eller ni, och vi i stället för fondbolagets namn (förutsatt att detta inte skapar förvirring).
  3. Undvik vaga uttalanden såsom: fondens målsättning är att generera en attraktiv positiv avkastning på lång sikt.
  4. Om texten fortfarande blir för lång, fundera på vilken kritisk information som investeraren verkligen behöver känna till för att kunna utvärdera fonden, och vad som i ljuset av detta kan tas bort.

En lämplig placering av upplysningen att fonden är en specialfond är under detta avsnitt. Föreskriftens (14 kap. 4 § FFFS 2013:10 Förvaltare av alternativa investeringsfonder) krav på att ange om undantag finns från 5 kap. lagen (2004:46) om värdepappersfonder (LVP) uppfylls lämpligtvis med en beskrivning om vad det är som gör fonden till en specialfond (utmärkande drag).

Exempel: Detta är en specialfond och det innebär att fonden får koncentrera innehaven till ett mindre antal företag än vad en värdepappersfond får göra.

Att ange i faktabladet att man avviker från 5 kap. LVP är i och för sig juridiskt korrekt men bör undvikas då det inte är begripligt för spararen.

Övriga AIFer ska se till att det tydligt framgår att de inte är en värdepappersfond och att de inte omfattas av de riskspridningskrav som gäller för värdepappersfonder. Det behöver däremot inte anges att det är en värdepappersfond eftersom det är normalfallet.

Under detta avsnitt passar det också att nämna om fonden tar särskilda hänsyn vid placeringar (till exempel SRI) eller är ideell och vad det innebär för investeraren.

Av förordningens artikel 7.1 d framgår att det ska anges om fonden har möjlighet att göra diskretionära investeringsval. Uttrycket ”diskretionära investeringsval” framstår inte som enkelt och istället kan t.ex. ”egna” investeringsval användas. I tillämpliga fall bör fondbolaget försöka formulera i hur stor utsträckning denna möjlighet kommer att utnyttjas. Det kan vara lämpligt att därvid reflektera över hur möjligheten till diskretionära val historiskt utnyttjats samt hur möjligheterna ser ut för den specifika fonden med hänsyn till dess storlek och till egenskaperna på den marknad där fonden placerar.

Förutom beskrivningen av mål och placeringsinriktning ska här även anges investerarens möjligheter att begära inlösen av andelar samt frekvensen av handeln med andelar. Här ska också anges om fonden lämnar utdelning (vilket är föreningens tolkning av artikel 7.1 (e): ”om vinster delas ut eller återinvesteras”).

En lämplig ordning för genomgången är enligt föreningen:

  1. Mål
  2. Finansiella instrument
  3. Speciella förvaltningstekniker
  4. Utdelningsinformation
  5. Köpa och sälja fondandelar
  6. Rekommendation

Dock bör varje enskild fond göra bedömningen om lämplig ordning med hänsyn tagen till fondens mål och placeringsinriktning.

Eventuella kommentarer om riskerna med det mål och den placeringsinriktning som kännetecknar fonden hör hemma under Risk/avkastningsprofil.

2.1 Skilj på investeringskategorier kontra investeringsteknik

Enligt artikel 7.3 i förordningen måste man hålla isär beskrivningarna av vad man investerar i (investeringskategori), till exempel typ av instrument, geografiskt område eller marknad med hur man investerar (investeringsteknik) till exempel förvaltningsstrategier, kriterier för urval, diskretionära val etc.

Investeringskategorier

  1. De huvudkategorier av tillåtna finansiella instrument som fonden får placera i ska anges.

    Exempel: Fonden investerar huvudsakligen i aktier och derivat kan användas som ett komplement.

    Exempel: Fonden investerar i aktier, som enligt fondbolagets analyser har goda förutsättningar för tillväxt.

  2. Om fonden har som uttalad policy att placera i en viss bransch eller grupp av branscher, i ett visst land eller region, särskilda tillgångsslag ska det framgå.
  3. Om fonden investerar i skuldförbindelser ska uppgift om utgivare och lägsta kreditvärderingsbetyg anges.

    Exempel: Fonden investerar i obligationer utgivna av företag. Dessa ska lägst ha kreditvärderingsbetyget BBB enligt Standard & Poors skala.

Investeringstekniker

  1. Det ska förklaras hur tillgångar väljs ut, till exempel genom kriterierna ”tillväxt”, ”värde” eller ”hög utdelning”. Detaljerade beskrivningar kan lämnas i informationsbroschyren.

    Undvik att skriva: Fonden investerar i värdebolag/tillväxtbolag.

    Skriv hellre: Fonden investerar långsiktigt i mogna och etablerade bolag som förvaltaren anser är undervärderade på börserna.

    Skriv hellre: Fonden investerar långsiktigt och placerar i tillväxtbolag, oftast bolag med hög förväntad tillväxt inom specifika produktområden.

    Skriv hellre: Fonden investerar långsiktigt och placerar i tillväxtmarknader, regioner eller länder som förväntas ha en hög framtida ekonomisk tillväxt.

  2. Förvaltningstekniker ska kort förklaras så att investeraren förstår vilka faktorer som förväntas påverka resultatet.

    Exempel: Fonden utnyttjar hävstångstekniker, dvs. när aktierna i fonden ökar i värde ökar fondens värde dubbelt så mycket, och när aktierna i fonden minskar i värde, minskar fondens värde dubbelt så mycket.

Om fondens strategi gör att transaktionskostnaderna kan förväntas påverka fondens resultat substantiellt ska det anges (artikel 7.2 (e)). En förklaring ska då ges att dessa kostnader betalas ur fondens tillgångar utöver de andra avgifter som anges under rubriken Avgifter. Det kan i så fall också vara lämpligt att här lyfta fram de fördelar fondbolaget anser följer av fondens strategi.

Indexfonder (ESMA 2014/937SV p. 9–10, 13–14)

För indexfonder bör faktabladet innehålla en sammanfattning av informationen om hur indexet kommer att följas (till exempel om det kommer att följa en modell för full eller stickprovsbaserad fysisk replikering alternativt syntetisk replikering) och den valda metodens konsekvenser för investerare vad gäller deras exponering mot det underliggande indexet.

Föreningen anser att procentsatser bör undvikas, istället är generella beskrivningar att föredra. Exempelvis: ”Fonden avser att följa xxx-indexet i huvudsak genom att köpa de aktier som ingår i indexet”.

Indexfonder med hävstång bör i faktabladet sammanfatta hävstångspolicyn, kostnaden för hävstången (om relevant) och de risker som är förenade med denna policy samt att hävstång på daglig basis inte blir densamma över längre perioder [5] .

Föreningen anser att det är problematiskt att sammanfatta skillnaderna mellan daglig hävstång och hävstångens effekter över längre perioder men att det samtidigt är viktig information till spararen. Förslag på information avseende detta: ”Fondens hävstång avser daglig avkastning, vilket kan innebära att fondens avkastning på lång sikt kan komma att avvika avsevärt från indexutvecklingen multiplicerat med hävstångsfaktorn”. Det är inte lämpligt att kopiera den svenska texten (p. 13 c) eftersom den är felöversatt.

2.2 Uppgift om jämförelseindex

Indexfonder ska ange relevant jämförelseindex under Mål och placeringsinriktning.

Föreningen tolkar förordningen som att även andra fonder än indexfonder kan ange index under detta avsnitt.

Viss vägledning kan fås i CESRs technical advice [6] :

”CESR recognizes that information about benchmarks can be important for understanding the performance of funds, most obviously where they are managed in relation to a benchmark. For this reason, CESR recommends the mandatory inclusion of benchmark information for those funds whose objectives and investment policy indicates that they are managed in relation to a benchmark. This is not to limit the capacity of funds to include benchmarks in other circumstances, so long as these are ’clear, fair and not misleading’ in relation to the performance data, and are appropriate to the fund.”

Indexfonder måste ha med jämförelseindex under avsnittet Tidigare resultat. ESMA förtydligar i sin Q&A [7] att fonder som i mål och placeringsinriktningen hänvisar till jämförelseindex och avser att mäta fondens avkastning mot indexet (men inte följa indexet) också måste ha index i tidigare resultat. Däremot, säger ESMA, att fonder som endast anger jämförelseindex under mål och placeringsinriktning för att ange det placeringsuniversum som fonden har, inte behöver ha med index i stapeldiagramet i tidigare resultat.

Föreningen anser att en jämförelse med ett relevant jämförelseindex i stapeldiagrammet bör utgöra en del av faktabladet när det främjar möjligheten till jämförbarhet mellan fonder och utvärdering av fonden.

När index anges rekommenderar föreningen att det anges med namn så att det är möjligt att identifiera, samt att det beaktas att namnet på index ska fungera som en hjälp för spararen och kan därför behöva förklaras om det innehåller tekniska branschtermer.

2.3 Rekommenderad placeringshorisont

För det fall fonden har en rekommendation om minsta innehavsperiod ska en särskild skrivning anges i faktabladet enligt artikel 7.2 andra stycket. Så är fallet om det i fondens övriga informationsmaterial ges en rekommendation eller om en minsta innehavstid är en väsentlig del av fondens placeringsstrategi. Föreningen anser visserligen att den svenska texten ”olämplig” inte följer den engelska versionen av förordningen ”not appropriate”. Dock är det svårt att finna en bättre översättning varför förordningens text bör användas:

”Rekommendation: denna fond kan vara olämplig för investerare som planerar att ta ut sina pengar inom [tidsperiod].”

Följande minimiperioder för olika fondtyper kan vara lämpliga:

  1. Penningmarknadsfonder, för kortsiktiga placeringar exempelvis 1–3 månader, 3–6 månader eller 6–12 månader.
  2. Obligationsfonder, vanligtvis 2–3 år eller längre, eftersom spararen kan behöva vänta ut förändringar på räntemarknaden.
  3. Aktiefonder, vanligtvis 5 år (eller ev. längre för exempelvis nischade tillväxtmarknader), eftersom spararen kan behöva vänta ut förändringar på aktiemarknaden.

2.4 Särskilda fondstrukturer

Fond-i-fonder

Vad säger förordningen?

Artikel 28 Avsnittet mål och placeringsinriktning

Om fondföretaget investerar en betydande del av sina tillgångar i andra fondföretag eller andra företag för kollektiva investeringar enligt artikel 50.1 e i direktiv 2009/65/EG, ska beskrivningen av fondföretagets mål och placeringsinriktning i faktabladet innehålla en kort förklaring av hur de andra företagen för kollektiva investeringar löpande väljs ut.

Vad som utgör ”en betydande del” av fondens tillgångar finns inte angivet men har av Finansinspektionen tidigare tolkats vara om fonden placerar mer än tio procent av sina tillgångar i andra fonder. Urvalskriterierna bör förklaras kortfattat och tydligt.

Matarfonder (feederfonder)

Vad säger förordningen?

Artikel 31 Avsnittet mål och placeringsinriktning

1. Faktabladet för feederfondföretag, enligt definitionen i artikel 58 i direktiv 2009/65/EG, ska i beskrivningen av mål och placeringsinriktning innehålla uppgifter om den andel av företagets tillgångar som placerats i masterfondföretaget.

2. Det ska även innehålla en beskrivning av masterfondföretagets mål och placeringsinriktning, i tillämpliga fall kompletterat med

  1. en uppgift om att feederfondföretagets avkastning i hög grad kommer att motsvara masterfondföretagets, eller
  2. en förklaring till hur och varför feederfondföretagets och masterfondföretagets avkastning kan skilja sig.

Storleken på den andel av matarfondens tillgångar som placeras i mottagarfonden (masterfonden), liksom användandet av derivat, är avgörande för om matarfonden kommer att följa mottagarfondens resultat eller om det kommer att avvika till större eller mindre del. Det måste därför förklaras för investeraren hur stor denna andel är, och om derivat används, samt hur och varför detta påverkar matarfondens resultat.

Strukturerade fonder

En strukturerad fond måste lämna uppgifter enligt detta kapitel (Mål och placeringsinriktning) som är tillämpliga på fonden.

Dessutom ska fonden på ett begripligt sätt förklara hur vinst ska uppnås och hur den beräknas och vilka faktorer som förväntas påverka resultatet. Om det krävs för förståelsen ska den algoritm som ska förklaras i informationsbroschyren även anges och det ska förklaras hur den fungerar. Denna förklaring ska åtföljas av en illustration som visar minst tre resultatscenarier för fonden och dessa ska visa under vilka omständigheter formeln kan ge investeraren låg, medelstor eller hög avkastning, inklusive negativ avkastning.

Under kapitlet Mer om särskilda fondstrukturer lämnas mer information om hur resultatscenarierna ska redovisas.

3 Risk/avkastningsprofil

Vad säger förordningen?

Artikel 8 Förklaring av potentiella risker och avkastning, inklusive användning av indikator

1. Avsnittet ”Risk/avkastningsprofil” i faktabladet ska innehålla en samlingsindikator, kompletterad med följande:

  1. En förklarande beskrivning av indikatorn och dess viktigaste begränsningar.
  2. En förklarande beskrivning av substantiella risker för fondföretaget och som samlingsindikatorn inte korrekt återger.

2. Samlingsindikatorn enligt punkt 1 ska utgöras av en serie av kategorier på en numerisk skala, där fondföretaget förs till en av kategorierna. Samlingsindikatorn ska vara utformad enligt bilaga I.

3. Beräkningen av samlingsindikatorn enligt punkt 1 ska vara dokumenterad på lämpligt sätt, liksom alla revideringar av denna. Förvaltningsbolag ska arkivera dessa beräkningar i minst fem år. För strukturerade fonder ska perioden förlängas till fem år efter förfallodagen.

4. Den förklarande beskrivningen enligt punkt 1 a ska innehålla följande uppgifter:

  1. En förklaring om att historiska data, som exempelvis använts vid beräkningen av samlingsindikatorn, kan vara ett otillförlitligt mått på fondföretagets framtida riskprofil
  2. En förklaring om att den visade risk/avkastningskategorin inte garanterat gäller i framtiden och att fondföretagets klassning kan förändras med tiden.
  3. En förklaring om att den lägsta kategorin inte innebär en riskfri investering.
  4. En kort förklaring av varför fondföretaget tillhör en viss kategori.
  5. Närmare uppgifter om fondföretagets eventuella kapitalgarantier eller skydd vad avser dessas natur, tidsgränser och omfattning, inklusive de potentiella effekterna av inlösen av andelar vid annan tidpunkt än under den garanterade eller skyddade perioden.

5. Den förklarande beskrivningen enligt punkt 1 b ska omfatta följande riskkategorier, om riskerna är materiella:

  1. Kreditrisker, om en betydande del av investeringen avser skuldförbindelser.
  2. Likviditetsrisker, om en betydande del av investeringen avser finansiella instrument som till sin natur är tillräckligt likvida, men som i vissa fall kan ha en relativt låg likviditet och därmed totalt sett påverkar fondföretagets likviditetsrisker.
  3. Motpartsrisker, om tredjeman ställt säkerhet för en fond eller om fonden i väsentlig grad är exponerad mot en motpart genom ett eller flera avtal.
  4. Operativa risker och risker i samband med förvaring av tillgångar.
  5. Påverkan av finansiell teknik enligt artikel 50.1 g i direktiv 2009/65/EG som derivatkontrakts påverkan på fondföretagets riskprofil, om sådan teknik används för att skapa, öka eller minska exponering mot underliggande tillgångar.

Artikel 9 Principer för identifiering, förklaring och presentation av risker

Identifiering och förklaring av risker enligt artikel 8.1 b ska överensstämma med det interna förfarande för att identifiera, mäta och övervaka risker som fondföretagets förvaltningsbolag antagit i enlighet med direktiv 2010/43/EU. Om ett förvaltningsbolag förvaltar flera fondföretag, ska riskerna identifieras och förklaras på ett enhetligt sätt.

Bilaga I Krav på presenterandet av samlingsindikatorn

  1. Samlingsindikatorn ska klassa fonden på en skala från 1 till 7 med utgångspunkt från historisk volatilitet.
  2. Skalan ska visas som en följd av kategorier angivna med heltal i stigande ordning från 1 till 7 vilka löper från vänster till höger och representerar risk- och avkastningsnivåer, från lägsta till högsta nivå.
  3. Det ska på skalan klargöras att lägre risker kan innebära lägre avkastning och att högre risker kan innebära högre avkastning.
  4. Det ska tydligt framgå vilken kategori fondföretaget tillhör.
  5. Färger får inte användas för att skilja partier på skalan.

Avsnittet Risk/avkastningsprofil i faktabladet ska innehålla en rimlig och balanserad beskrivning av chans till vinst och risk för förlust i samband med en investering i den aktuella fonden.

Fondbolaget bör överväga vilket intryck fondens namn ger investeraren. Till exempel kan uttryck som ”försiktig”, ”balanserad” eller ”absolut avkastning” ge en lekman en viss uppfattning om risknivån på fonden. Det är därför viktigt att förklara vilka placeringar fonden gör (till exempel genom hänvisning till ”Mål och placeringsinriktning”) och hur dessa placeringar påverkar risk och avkastning i fonden. Uttrycken ska dock inte ses som ”förbjudna”, utan bör förklaras.

Avsnittet ska innehålla en så kallad risk/avkastningsindikator (eng. synthetic risk and reward indicator). Denna ska åtföljas av en förklarande beskrivning av indikatorn samt en beskrivning av de substantiella risker för fonden som inte fångas upp av denna indikator.

3.1 Risk/avkastningsindikatorn

Bilaga I till förordningen tar upp vilka krav som finns på presentationen av indikatorn.

Enligt den mall [8] som CESR har tagit fram bör indikatorn se ut så här och den bör inte avvika mycket (föreningens översättning från engelska):

Förklarande beskrivning av samlingsindikatorn

Indikatorn ska åtföljas av en förklarande beskrivning av indikatorn och dess viktigaste begränsningar. I artikel 8.4 i förordningen anges vilka uppgifter som ska tas upp. Bland annat ska en förklaring ges varför fonden tillhör en viss kategori.

Exempel: Fonden tillhör kategori 6. Det betyder att fonden har hög risk för upp- och nedgångar i andelsvärdet.

Det är också viktigt att förklara att indikatorn inte är ett mått på eventuell risk för kapitalförlust, utan ett mått på fondens tidigare upp- och nedgångar i värde. Om indikatorn avser en ny fond ska det förklaras hur indikatorn har framställts.

Beräkning av risk/avkastningsindikatorn

CESR har tagit fram rekommendationer [9] för hur indikatorn ska beräknas. Denna rekommendation är inte bindande, men det rekommenderas att den följs.

CESR har valt volatilitet som mått på riskerna i fonden. Man menar att de risker som tas i fonden återspeglas i avkastningen. I korthet innebär metoden för beräkning att volatiliteten ska beräknas med hjälp av veckovisa, eller om detta inte är möjligt månadsvisa, avkastningssiffror. Beräkningen ska avse fondens senaste fem år och omfatta eventuella utdelningar. Volatiliteten ska sedan beräknas och omräknas till årstakt varvid en särskild formel rekommenderas.

Beräkningarna ska ske i enlighet med de procedurer för riskhantering och riskmätning som satts upp inom fondbolaget och de måste följas upp regelbundet, vilket också ska dokumenteras och sedan arkiveras i minst fem år.

Följande kategoriindelningar ska användas:

KategoriVolatilitet lika eller större än (%)Volatilitet mindre än (%)
100,5
20,52
325
4510
51015
61525
725

CESRs 7-gradiga skala avser att särskilja fonder av olika typer och att undvika att alltför många fonder hamnar i samma kategori. Föreningen anser att syftet eventuellt uppnås för den kontinentala fondmarknaden där räntefonder dominerar. Ur ett svensk perspektiv, däremot, med dominans av aktiefonder, är indelningen inte optimal. Exempelvis omfattar kategorierna 1–3 ett relativt litet intervall, 0–5 standardavvikelser sammanlagt, medan kategori 6 omfattar ett stort intervall, 15–25 standardavvikelser. Det kan därför vara lämpligt att inte ha samma förklarande text för alla fonder som hamnar inom exempelvis kategori 6, utan i stället lyfta fram vad som utmärker fonden vad gäller ex. diversifiering.

Skalans fokus på uppdelning av räntefonder innebär också att för den som vill uttrycka sig i termer av ”låg – medel – hög” kan det, enligt föreningen, vara lämpligt att benämna både kategori 4 och 5 som medel.

Särskilda beräkningsmodeller tillhandahålls av CESR för fonder med förbestämda risk- eller avkastningsmål (till exempel absolut avkastning, totalavkastning, eller generationsfonder) och strukturerade fonder. Hur fondbolagen klassificerar fonderna kan ha påverkan på vilken riskkategori fonden hamnar i, samtidigt som CESRs rekommendationer inte tydligt anger skillnaden mellan exempelvis absolutavkastande och totalavkastande fonder. Det är därför viktigt att fondbolagen har dokumenterade interna processer för klassificeringen av fonder.

Det är viktigt att påpeka i faktabladet, i anslutning till indikatorn, att dessa särskilda modeller används och vad det kan innebära för investeraren. För nya fonder eller fonder med otillräcklig historik rekommenderar CESR att fondbolaget använder sig av en modellportfölj/jämförelseindex (i de fall det finns lämplig sådan) för att räkna fram indikatorn.

Faktabladet ska uppdateras omgående om väsentliga ändringar i en fonds risk/avkastningsprofil uppstår, särskilt om skillnaden i risk hänför sig till ändring av fondens målsättning eller placeringsinriktning. I dessa fall ska kategoriseringen göras om från början.

Indikatorn måste uppdateras för det fall fondens volatilitet har fallit utanför ”sin” kategori vid varje enskilt mättillfälle under de senaste fyra månaderna. Om fonden dessutom hamnat i flera kategorier används den som majoriteten av resultaten kan hänföras till under dessa fyra månader.

Om faktabladet upprättas i ett land och sedan översätts för gränsöverskridande försäljning är det föreningens uppfattning att endast översättning får göras. Indikatorn får således inte räknas om till andra valutor för en och samma fond. Däremot bedömer föreningen det som tillåtet att informera om en eventuell valutarisk. Om exempelvis en fonds indikator beräknas i euro och fonden säljs i Sverige kan fonden under ”Risker som inte fångas upp av indikatorn” nämna att om investerarens hemvaluta är en annan än euro tillkommer valutarisk.

3.2 Risker som inte fångas upp av indikatorn

De substantiella risker som indikatorn inte återger ska beskrivas enligt artikel 8.1 (b) i förordningen. I artikel 8.5 anges risker som ska övervägas att tas upp om de är materiella. Föreningen gör tolkningen att det finns utrymme att beskriva även andra risker än de som listas i punkten 5 om de är substantiella. Detta stöds av rekommendationen CESR/10-1320, sidan 11, där även ”various emerging market risks” ges som exempel på risker som eventuellt inte fångas upp av indikatorn.

Det är viktigt att fondbolaget funderar över vilka risker som är relevanta och att listan inte endast blir en uppräkning över allt ”dåligt” som kan ske.

Identifieringen och förklaringen av dessa risker ska överensstämma med fondbolagets normala processer och system för riskhantering.

När fondens volatilitet analyseras för de senaste fem åren kommer det troligen att kunna identifieras vilka risker som omfattas av indikatorn och vilka som faller utanför. Typiska risker som faller utanför kan vara kreditrisker, likviditetsrisker, motpartsrisker [10] , operativa risker och påverkan av finansiell teknik (exempelvis derivat).

Rekommendationer från CESR:

  1. Utgå ifrån att avsnittet på ett balanserat sätt ska beskriva varför riskerna tas och vilka vinster det kan innebära.
  2. Beskriv endast sådana omständigheter som kan påverka fondens värde och som är osäkra. Risker som faller ut på grund av fondandelsägarens eget handlande, till exempel inlösen i förtid, är inte en risk som beskrivs här utan under Mål och placeringsinriktning.
  3. Beskriv gärna risker i termer av påverkan på kundens investering, till exempel hur mycket av fondens värde som är exponerat för en viss risk, hur troligt det är att den realiseras och vilken effekt realiserandet skulle få.
  4. Hänför gärna riskerna till den omständighet som gett upphov till dem, till exempel genom att samla alla risker som uppstår på grund av användandet av en viss strategi eller visst instrument under respektive del.

3.3 Särskilda fondstrukturer

Fond-i-fonder

Vad säger förordningen?

Artikel 29 Risk/avkastningsprofil

I den förklarande beskrivningen av riskfaktorer enligt artikel 8.1 b ska underliggande fonders risker beaktas, om dessa sannolikt är materiella risker för fondföretaget som helhet.

Om riskerna i de underliggande fonderna har materiell påverkan på den egna fonden ska de beaktas i beskrivningen av indikatorn.

Matarfonder (feederfonder)

Vad säger förordningen?

Artikel 32 Avsnittet risk/avkastningsprofil

1. Om feederfondföretagets risk/avkastningsprofil substantiellt skiljer sig från masterfondföretagets, ska detta faktum och dess orsaker förklaras i avsnittet ”Risk/avkastningsprofil” i faktabladet.

2. Likviditetsrisker och förhållandet mellan master- och feederfondföretagets köp- och inlösenförfaranden ska förklaras i avsnittet ”Risk/avkastningsprofil” i faktabladet.

En matarfond ska placera minst 85 procent av sina tillgångar hos den utvalda mottagarfonden. Resterande medel får utgöra likvida medel eller placeras i derivat.

Om den resterande delen placeras på sådant sätt att resultat eller riskprofil avviker på ett substantiellt sätt från mottagarfonden ska detta och orsakerna redovisas i matarfondens faktablad. Likviditetsrisker i samband med hållandet av likvida medel ska förklaras.

Strukturerade fonder

Strukturerade fonder ska förklara att samlingsindikatorn avser att visa risken för kapitalförlust på investeringens slutdag.

4 Avgifter

Vad säger förordningen?

Artikel 10 Presenterandet av avgifter

1. I det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Avgifter” ska avgifterna presenteras i form av en tabell enligt bilaga II.

2. Uppgifterna i tabellen enligt punkt 1 ska uppfylla följande krav:

  1. Tecknings- och inlösenavgifter ska bägge avse den högsta procentsats som får belasta investerarens kapitalinsats i fondföretaget.
  2. En sifferuppgift ska visa avgifter som tagits ur fondföretaget under ett år, angett som ”årliga avgifter” och som avser alla årsavgifter och andra betalningar som tagits ur fondföretagets tillgångar under den angivna perioden och grundas på föregående års siffror.
  3. I tabellen ska sådana avgifter förtecknas och förklaras som debiteras fondföretaget under särskilda omständigheter, hur avgiften beräknas och när den debiteras.

Artikel 11 Förklaring av avgifter och framställning av avgifters betydelse

1. Avsnittet ”Avgifter” ska innehålla en förklarande beskrivning av varje avgift som visas i tabellen, inklusive följande information:

  1. Om tecknings- och inlösenavgifter:
    1. Det ska göras klart att avgifterna alltid är maximital, så att investeraren i vissa fall kan betala mindre.
    2. En förklarande text ska ingå om att investeraren kan få uppgifter om gällande tecknings- och inlösenavgifter från sin finansiella rådgivare eller distributör.
  2. Beträffande ”årliga avgifter” ska det uppges att sifferuppgiften grundas på föregående års utgifter, för det år som slutade [månad/år] och i tillämpliga fall att siffran kan uppvisa årsvariationer.

2. Avsnittet ”Avgifter” ska innehålla en framställning av avgifternas betydelse, som ska klargöra att avgifterna investeraren betalar används till att betala fondföretagets driftskostnader, inklusive kostnaderna för att marknadsföra och distribuera fondandelar, och att dessa avgifter minskar investeringens potentiella tillväxt.

Artikel 12 Ytterligare krav

1. Alla inslag i avgiftsstrukturen ska framställas så klart som möjligt, så att investerare kan bedöma avgifternas totala effekt.

2. Om fondföretagets strategi gör att transaktionskostnader kan förväntas påverka resultatet substantiellt, ska detta i enlighet med artikel 7.2 e anges i avsnittet ”Mål och placeringsinriktning”.

3. Resultatrelaterade avgifter ska uppges i enlighet med artikel 10.2 c. Den resultatrelaterade avgift som tagits ut under fondföretagets senaste räkenskapsår ska anges i procent.

Artikel 13 Särskilda fall

1. Om ett nytt fondföretag inte kan uppfylla kraven i artikel 10.2 b och 11.1 b, ska de årliga avgifterna skattas med utgångspunkt från förväntade totala avgifter.

2. Punkt 1 ska inte gälla

  1. fonder som tar ut en fast avgift, där i stället den avgiften ska visas.
  2. fonder med ett tak eller maximum för vad som får debiteras, där i stället motsvarande siffra ska visas under förutsättning att förvaltningsbolaget åtar sig att respektera den offentliggjorda sifferuppgiften och själv svara för eventuella extra kostnader.

Artikel 14 Hänvisningar

Om så är relevant, ska avsnittet ”Avgifter” innehålla en hänvisning till de delar av fondföretagets prospekt som innehåller närmare uppgifter om avgifterna, inklusive uppgifter om resultatrelaterade avgifter och hur dessa beräknas.

Artikel 24 Substantiella ändringar av avgiftsstrukturen

1. Avgiftsinformationen ska avspegla alla ändringar av avgiftsstrukturen som föranleder en höjning av det högsta tillåtna beloppet för engångsavgifter som investeraren ska betala.

2. Om uppgiften ”årliga avgifter”, beräknade i enlighet med artikel 10.2 b, inte längre stämmer, ska förvaltningsbolaget i stället göra en skattning av ”årliga avgifter” som det på rimliga grunder anser vara indikativ för det belopp som kan förväntas debiteras fondföretaget i framtiden.

Dessa förändrade beräkningsgrunder ska meddelas i form av följande uppgift:

”Det belopp för årliga avgifter som anges är en skattning. [Infoga en kortförklaring av varför en skattning använts i stället för en faktisk efterhandsuppgift.] Fondföretagets årsrapport kommer för varje räkenskapsår att innehålla närmare uppgifter om de exakta avgifterna.”

Bilaga II Presenterandet av avgifter

Avgifterna ska presenteras i en tabell med följande struktur:

Engångsavgifter som debiteras före eller efter investeringstillfället
Teckningsavgift[ ] %
Inlösenavgift[ ] %
Följande maximibelopp kan tas ut av dina pengar [innan de investeras] [innan vinsten på din investering betalas ut]
Avgifter som debiteras fonden under året
Förvaltningsavgift[ ] %
Avgifter som debiteras fonden under särskilda omständigheter
Resultatrelaterad avgift[ ] % per år av fondens avkastning över jämförelsenormen [ange jämförelsenormens namn ] för dessa avgifter

  1. En procentuppgift ska anges för alla dessa avgifter.
  2. För den resultatrelaterade avgiften ska vad som debiterats under fondföretagets senaste räkenskapsår anges i procent.

Observera att föreningen rekommenderar avsteg från ovanstående tabell.

Syftet med avsnittet Avgifter i förordningen är att säkerställa att samtliga fonder redovisar avgifter på samma sätt och att denna redovisning omfattar samma poster.

Begreppet TER har tagits bort och ersatts av den nya posten ”årlig avgift”. Begreppet TKA har aldrig varit relevant för faktabladet.

Avsnittet ska innehålla förklarande beskrivningar av varje avgift som visas i tabellen. Avgifternas betydelse för värdet på fonden, med andra ord att avgifterna minskar fondens potentiella tillväxt, ska också anges.

Det ska förklaras om byte av fonder genererar andra/lägre avgifter än den normala kostnaden för att köpa andelar.

4.1 Avgiftstabell

Avgiftsstrukturen ska framställas så tydligt som möjligt så att den totala effekten av samtliga avgifter kan bedömas.

Avgifterna ska presenteras i en tabell med följande struktur. Eftersom den svenska översättningen inte är korrekt samt innehåller en del fackmässiga uttryck rekommenderar föreningen följande (ändringar kursiverade):

Engångsavgifter som tas ut före eller efter du investerar
Insättningsavgift[ ] %
Uttagsavgift[ ] %
Ovanstående är det som maximalt kan tas ut av dina pengar [innan de investeras] [innan behållningen betalas ut]
Avgifter som tagits urfonden under året
Årlig avgift[ ] %
Avgifter som tagits urfonden under särskilda omständigheter
Prestationsbaserad avgiftIngen

En smalare tabell med förklarande beskrivning bredvid är också tillåtet enligt CESR [11] .

Insättnings- och uttagsavgifter ska avse maximal avgift som får tas ut. Insättningsavgiften ska inkludera eventuella skillnader mellan köp- och säljkurs. Hänvisning till investeraren att kontakta sin återförsäljare bör lämnas om det finns en möjlighet att lägre avgifter kan tillämpas i vissa fall. Detta skapar en flexibilitet för fondbolaget att i särskilda fall (inom lagens ramar) variera sina avgifter utan att behöva justera faktabladet.

Årlig avgift ska anges med två decimaler och ska omfatta alla kostnader och andra betalningar som belastat fonden. Se nedan om beräkningen.

Nya fonder ska göra en uppskattning (som ska anges med en decimal) av vilken den förväntade totala avgiften kommer att bli, om inte en fast avgift tas ut, då anges denna i stället.

Om prestationsbaserad avgift tas ut ska det anges enligt följande:

Avgifter som tagits ur fonden under särskilda omständigheter
Prestationsbaserad avgift*2,21%

* Beräkning: 20 % per år av fondens avkastning över jämförelseindex, ABC-index, för dessa avgifter.

Den prestationsbaserade avgift som tagits ut ur fonden för senaste räkenskapsåret ska anges i procent i tabellen (0,0% om den ej tagits ut). Det ska anges hur den beräknas och när den debiteras. Om så anses lämpligt kan hänvisning till utförlig information om den prestationsbaserade avgiften anges i den förklarande texten. Ange i så fall gärna avsnitt och/eller sidhänvisning.

Om fonden inte har en prestationsbaserad avgiftsmodell anges i stället: ”ingen” eller ”inte tillämpligt”. Dock måste denna del av tabellen alltid vara med.

4.2 Hur ska ”årlig avgift” beräknas?

CESR har gett ut rekommendationer [12] för hur årlig avgift i artikel 10.2 (b) ska beräknas både för befintliga och nya fonder.

Årlig avgift är alla avgifter och betalningar som kan tas ur fondens medel på basis av lag, föreskrifter, fondbestämmelser eller andra stadgar för fonden, samt informationsbroschyren. Avgiften ska ange totalbeloppet av sådana kostnader men exkludera särskilda av CESR identifierade poster.

Kostnader som omfattas är till exempel förvaltningsavgifter, alla förvaringskostnader, depåkostnader, avgifter till investeringsrådgivare, registreringsavgifter och andra regelbaserade avgifter, revisionskostnader, kostnader för legal eller professionell rådgivning samt distributionskostnader. Även kostnader för utlagda tjänster som utförs för fondbolagets, förvaltarnas, förvaringsinstitutets eller investeringsrådgivares räkning ska omfattas.

Kostnader som inte omfattas är till exempel insättnings- och uttagsavgifter, prestationsbaserade avgifter som betalats till fondbolaget eller rådgivare, räntor, kostnader i samband med handel av fondens innehav, kostnader i samband med säkerheter och ”margin calls”, samt soft commissions.

Tolkning av CESRs rekommendation kring ”transaktionskostnader”

I punkt 5 (d) i rekommendationen specificeras att alla kostnader som betalats till tredje part som uppkommit vid köp/försäljning av tillgångar i fondens portfölj, inte ska ingå i årlig avgift. Med alla kostnader avses såväl direkta som indirekta.

Tredje part anges för att markera skillnad mot punkten 4 (a)–(b) som är till ”första” person – med andra ord bolaget självt eller de som handlar för bolagets/fondens räkning antingen direkt eller genom delegering eller outsourcing.

Punkten 6 (a) förtydligar att punkten 5 (d) inte gäller för transaktionsbaserade kostnader till sådana parter som räknas upp i punkten 4 (a)–(b). Dessa kostnader ska ingå i årlig avgift. Observera att ”broker dealers” endast nämns under punkten 4 (b) i egenskap av ”record owners of the UCITS’ shares” (fondandelar).

Sammanfattningsvis (och något förenklat) är det alltså courtage som ska exkluderas från årlig avgift. Ovanstående uppräkningar är inte fullständiga, CESRs rekommendation lämnar mer vägledning.

4.3 Särskilda fondstrukturer

Delfonder

Vad säger förordningen?

Artikel 25 Delfonder

3. Om förvaltningsbolaget tar ut en avgift för investerarens byte av andelar enligt punkt 2 c och denna avgift skiljer sig från standardavgiften för att köpa eller sälja andelar, ska denna avgift anges separat i avsnittet ”Avgifter” i faktabladet.

Denna bestämmelse syftar på de fall då andelsägaren har rätt att byta sina andelar i en delfond till andelar i en annan delfond. Om det i samband med sådant byte tas ut en avgift som skiljer sig från standardavgifterna för köp och sälj, ska detta anges separat i avsnittet Avgifter.

Fond-i-fonder

Vad säger förordningen?

Artikel 30 Avsnittet avgifter

I beskrivningen av avgifterna ska avgifter beaktas som belastar fondföretaget när det investerar i de underliggande fonderna. Särskilt ska eventuella tecknings- och inlösenavgifter och årliga avgifter som underliggande fonder debiterar avspeglas i fondföretagets beräkning av sina egna årliga avgifter.

Om en fond placerar ”a substantial proportion” i andra fonder har CESR lämnat rekommendationer (se p. 8 och p. 15 i CESR guidelines) för hur årlig avgift ska beräknas. Bland annat rekommenderas att fonden, i sin årliga avgift, inkluderar underliggande fonders årliga avgifter samt insättnings- och uttagsavgifter. Föreningen anser det lämpligt att fonder som investerar mer än 10 procent i andra fonder bör räkna med underliggande fonders avgifter.

Matarfonder (feederfonder)

Vad säger förordningen?

Artikel 33 Avsnittet avgifter

Avsnittet ”Avgifter” i faktabladet ska både omfatta kostnaderna för att investera i feederfondföretaget och kostnader samt utgifter som masterfondföretaget kan debitera feederfondföretaget. Dessutom ska master- och feederfondföretagets kostnader sammanföras i feederfondföretagets uppgift om årliga avgifter.

Eftersom en matarfonds kostnader i samband med investeringar i mottagarfonden, samt andra kostnader som mottagarfonden kan ta ut av matarfonden, på ett direkt sätt kommer att påverka fondförmögenheten i en matarfond ska dessa kostnader tydliggöras för investeraren.

5 Tidigare resultat

Vad säger förordningen?

Artikel 15 Information om tidigare resultat

1. Informationen om fondföretagets tidigare resultat ska presenteras i ett stapeldiagram över fondföretagets resultat under de senaste 10 åren.

Stapeldiagrammet enligt första stycket ska vara så stort att det är läsbart men får aldrig uppta mer än en halv sida i faktabladet.

2. Fondföretag med kortare verksamhetstid än 5 hela kalenderår ska i presentationen bara ange resultaten under de senaste 5 åren.

3. År för vilka uppgifter saknas ska vara tomma.

4. För fondföretag som saknar resultatuppgifter för ett helt kalenderår, ska det i en förklaring anges att det saknas uppgifter som skulle kunna ge investerare en bild av tidigare resultat.

5. Stapeldiagrammet ska kompletteras med väl synliga kommentarer med följande innehåll:

  1. En varning om dess begränsade värde som vägledning om framtida resultat.
  2. Kortfattad uppgift om vilka avgifter och arvoden som ingår eller inte ingår i beräkningen av tidigare resultat.
  3. Uppgift om fondens startår.
  4. Uppgift om i vilken valuta det tidigare resultatet har beräknats.

Kravet enligt punkt b ska inte gälla för fondföretag som inte har tecknings- eller inlösenavgifter.

6. Ett faktablad får inte innehålla uppgifter om tidigare resultat för del av aktuellt kalenderår.

Artikel 16 Beräkningsmetod för tidigare resultat

Tidigare resultat ska beräknas på fondföretagets substansvärde och beräkningen ska utgå ifrån att all utdelningsbar inkomst har återinvesterats i fonden.

Artikel 17 Effekter och hantering av substantiella förändringar

1. Om ett fondföretags mål och placeringsinriktning substantiellt förändras under den period som visas i stapeldiagrammet enligt artikel 15, ska fondföretagets resultat före denna substantiella förändring fortsätta att visas.

2. Perioden före den substantiella förändringen enligt punkt 1 ska anges i stapeldiagrammet och förses med en tydlig varning om att resultatet uppnåtts under förutsättningar som inte längre gäller.

Artikel 18 Användning av jämförelsenorm vid tidigare resultat

1. Om det i avsnittet ”Mål och placeringsinriktning” i faktabladet hänvisas till en jämförelsenorm, ska en stapel över resultatet i förhållande till jämförelsenormen visas i stapeldiagrammet vid sidan av stapeln över fondföretagets tidigare resultat.

2. För fondföretag som saknar uppgifter om tidigare resultat under de föreskrivna fem eller tio åren, ska jämförelsenormen inte visas för de år fondföretaget inte existerade.

Artikel 19 Användning av ”simulerade” data för tidigare resultat

1. Simulerade resultat för perioden innan uppgifter fanns tillgängliga får bara tillåtas i följande fall, förutsatt att användningen är rättvisande, tydlig och inte vilseledande:

  1. För en ny aktiekategori i ett befintligt fondföretag eller delfond får resultat simuleras genom att resultatet för en annan kategori används, förutsatt att de två kategorierna inte skiljer sig substantiellt när det gäller deras andel av fondföretagets tillgångar.
  2. Ett feederfondföretag får simulera sitt resultat genom att använda masterfondföretagets resultat, om ett av följande villkor uppfylls:
    1. Enligt feederfondföretagets strategi och mål tillåts inte andra tillgångar än andelar i masterfondföretaget och kompletterande likvida tillgångar.
    2. Feederfondföretagets egenskaper skiljer sig inte substantiellt från masterfondföretagets.

2. I alla fall där resultatet har simulerats i enlighet med punkt 1, ska det i stapeldiagrammet tydligt anges att så har skett.

3. Ett fondföretag som ändrar sin rättsliga ställning, men fortsätter att vara etablerat i samma medlemsstat, ska bara få bibehålla sin resultathistorik om medlemsstatens behöriga myndighet gör bedömningen att förändringen rimligtvis inte påverkar fondföretagets resultat.

4. Vid fusioner enligt artikel 2.1 p. i och iii i direktiv 2009/65/EG, ska bara det övertagande fondföretagets tidigare resultat bibehållas i faktabladet.

Bilaga III Presenterandet av information om tidigare resultat

Det stapeldiagram som presenterar tidigare resultat ska uppfylla följande kriterier:

  1. Y-axelns skala i stapeldiagrammet ska vara linjär, inte logaritmisk.
  2. Skalan ska vara anpassad till de visade staplarnas storlek och får inte komprimera dem så att avkastningsvariationer blir svårare att urskilja.
  3. X-axeln ska börja i nollresultat (0 %).
  4. Varje stapel ska förses med uppgift om den uppnådda procentuella avkastningen.
  5. Tidigare resultat ska avrundas till en decimal.

Under avsnittet Tidigare resultat i faktabladet ska fondens resultat presenteras i ett stapeldiagram som illustrerar de senaste tio årens resultat. Fonder med kortare verksamhetstid än fem år ska i stället presentera sitt resultat i ett stapeldiagram som illustrerar fem års resultat och däri lämna blankt de år som inte har något resultat.

För fonder som inte har ett (1) helt års resultat att redovisa ska en förklaring tas med om att det saknas uppgifter som skulle kunna ge investeraren en bild av tidigare resultat. Ett faktablad får aldrig innehålla uppgifter om tidigare resultat för del av innevarande kalenderår.

I bilaga III till förordningen fastställs ett antal kriterier för hur stapeldiagrammet ska vara utformat och vilka uppgifter som ska redovisas i diagrammet. Diagrammet får inte vara större än en halv A4-sida.

CESR har tagit fram en mall för hur det förväntas att diagrammet ser ut [13] :

Diagrammet ska kompletteras med ett antal kommentarer, bland annat en uppgift om fondens startår och i vilken valuta resultatet har beräknats.

Det ska även tydligt bifogas en varning om diagrammets begränsade värde som vägledning för framtida resultat.

Om fondens mål och placeringsinriktning substantiellt förändrats ska resultatet före förändringen fortfarande ingå, dock med tydlig information om att resultatet uppnåtts under förutsättningar som inte längre gäller.

Nya andelsklasser i befintliga fonder eller nya delfonder samt matarfonder får under vissa förutsättningar använda sig av simulerade resultat, se artikel 19 i förordningen. Det ska tydligt anges om sådana resultat använts.

Om historiskt resultat inte finns och inte kan simuleras ska det anges att det inte finns tillräckligt med uppgifter för att ange tidigare resultat. Det är enligt ESMA inte nödvändigt att ha med ett tomt diagram.

Fundera gärna över vilken skala som används när diagrammet skapas så att det ger ett lämpligt visuellt intryck.

Jämförelseindex (läses ihop med avsnitt 2.2)

Om ett jämförelseindex anges under Mål och placeringsinriktning ska [14] detta också redovisas i stapeldiagrammet som en egen stapel i anslutning till fondens resultat per år. Vid jämförelser med marknadsindex ska ett utdelningsjusterat index användas. Om ett sådant inte finns att tillgå kan annat marknadsindex användas. Det ska alltid anges om utdelningar ingår eller inte. Om fonden saknar uppgifter för vissa år får jämförelseindex inte heller redovisas för dessa år. I de fall där jämförelseindex används ska det klart framgå vilket detta är. Dock anser föreningen att man inte behöver upprepa viktig information om index (som syftar till att hjälpa spararen att förstå och identifiera index) om detta redan finns med under avsnittet Mål och placeringsinriktning. Fonder som i mål och placeringsinriktningen hänvisar till jämförelseindex och avser att mäta fondens avkastning mot indexet (men inte följa indexet) ska enligt ESMA klargöra, i anslutning till diagrammet, att fonden inte avser att följa index.

Föreningen anser att en jämförelse med ett relevant jämförelseindex i stapeldiagrammet bör utgöra en del av faktabladet när det främjar möjligheten till jämförbarhet mellan fonder och utvärdering av fonden.

Enligt förordningen ska jämförelseindex visas i stapeldiagrammet om det hänvisas till indexet i avsnittet ”Mål och placeringsinriktning” (artikel 18.1). Det är oklart om detta motsatsvis innebär att jämförelseindex inte får visas när det inte nämnts i ”Mål och placeringsinriktning”. Föreningen gör tolkningen att förordningen ger visst utrymme för att visa jämförelseindex också när det inte nämnts i ”Mål och placeringsinriktning”. Föreningen rekommenderar dock att jämförelseindexet nämns i det avsnittet.

5.1 Beräkning av tidigare resultat

Beräkningen ska baseras på fondens substansvärde och utgå ifrån att all eventuell utdelning till andelsägarna har återinvesterats i fonden. De avgifter och arvoden som ingår eller inte ingår i beräkningen ska redovisas.

5.2 Särskilda fondstrukturer

Matarfonder (feederfonder)

Vad säger förordningen?

Artikel 35 Tidigare resultat

1. Presentationen av tidigare resultat i feederfondföretagets faktabladet ska avse detta företag och inte återge masterfondföretagets tidigare resultat.

2. Punkt 1 ska inte gälla i följande fall:

  1. Om feederfondföretaget visar sitt masterfondföretags tidigare resultat som jämförelsenorm, eller
  2. om feederfondföretaget startades som sådant senare än masterfondföretaget och om villkoren i artikel 19 uppfylls och ett simulerat resultat visas för åren innan feederfondföretaget fanns, baserat på masterfondföretagets resultat, eller
  3. om feederfondföretaget har tidigare resultat från tiden innan verksamheten som feederfondföretag inleddes, med dess egna resultat i stapeldiagrammet för de aktuella åren och med den substantiella förändringen försedd med en uppgift i enlighet med artikel 17.2.

Det är matarfondens tidigare resultat som ska återges under detta avsnitt, inte mottagarfondens.

Mottagarfondens tidigare resultat får tas med om detta används som jämförelseindex, eller om matarfonden tillämpar simulerat resultat i enlighet med artikel 19 i förordningen.

Om en fond har övergått till att bli en matarfond någon gång under de senaste tio åren får mottagarfondens resultat redovisas för åren innan fonden blev en matarfond, och därefter redovisas matarfondens egna resultat för de aktuella åren som matarfond. I dessa fall måste en hänvisning lämnas till att en substantiell förändring skett (se artikel 17.2) det år som matarfonden skapades.

Strukturerade fonder

Detta avsnitt gäller inte för strukturerade fonder, i stället ska resultatet redovisas i särskilda resultatscenarier. Se kapitlet ”Mer om särskilda fondstrukturer” nedan.

6 Praktisk information, hänvisningar, auktorisation och publicering

Vad säger förordningen?

Artikel 20 Innehållet i avsnittet ”Praktisk information”

1. Avsnittet ”Praktisk information” i faktabladet ska innehålla följande information som är relevant för investerare i alla medlemsstater där fondföretaget marknadsförs:

  1. Förvaringsinstitutets namn.
  2. Var och hur ytterligare information om fondföretaget kan inhämtas, kopior på dess prospekt och senaste årsrapport och eventuell följande halvårsrapport, med uppgift om vilka/vilket språk handlingarna finns tillgängliga på samt att de kan erhållas kostnadsfritt.
  3. Var och hur annan praktisk information kan inhämtas, inklusive var aktuella fondandelspriser finns tillgängliga.
  4. En förklaring om att skattelagstiftningen i fondföretagets hemmedlemsstat kan påverka investerarens personliga skattesituation.
  5. Följande förklaring:

    ”[Investeringsbolagets eller förvaltningsbolagets namn] kan hållas ansvarigt endast om ett påstående i detta faktablad är vilseledande, felaktigt eller oförenligt med de relevanta delarna av fondföretagets prospekt.”

2. Om faktabladet tas fram för ett fondföretags delfond, ska avsnittet ”Praktisk information” innehålla information enligt artikel 25.2, inklusive information om investerares rätt att byta mellan delfonder.

3. I tillämpliga fall ska avsnittet ”Praktisk information” i faktabladet innehålla föreskriven information om tillgängliga aktiekategorier enligt artikel 26.

Artikel 21 Hänvisningar till andra informationskällor

1. Hänvisningar till andra informationskällor, inklusive prospektet och års- eller halvårsrapporter, får ingå i faktabladet om detta innehåller all väsentlig information för att investeraren ska kunna förstå investeringens karaktär.

Hänvisningar ska tillåtas till fondföretagets eller förvaltningsbolagets webbplats, inklusive delar av en sådan webbplats som innehåller prospektet och de periodiska rapporterna.

2. Hänvisningar enligt punkt 1 ska leda investeraren till den specifika delen av informationskällan i fråga. Flera olika hänvisningar får användas i faktabladet, men de ska vara så få som möjligt.

6.1 Praktisk information

I detta avsnitt av faktabladet lämnas uppgifter om förvaringsinstitut, revisorer och var information om fonden (till exempel informationsbroschyr och årsredovisning) kan hittas. Här kan bl.a. telefonnummer till fondbolaget anges. Uppgift om var aktuella fondandelskurser (andelsvärde) finns tillgängliga ska anges här. ETFer bör, enligt ESMAs riktlinjer (2014/937SV), i dokument med basfakta för investerare tydligt ange sin strategi för insyn i portföljen och, i förekommande fall, var det finns information om portföljen och indikativt fondandelsvärde (iNAV). Föreningen anser att informationen lämpligen läggs under Praktisk information.

Hänvisning kan också göras till investerarens finansiella rådgivare eller återförsäljare, särskilt gällande skattefrågor.

Den information som anges i förordningen är, vilket tidigare har påpekats, den enda information som tillåts. Om det behövs för förståelsen får dock informationen förklaras närmare.

Det är tillåtet att hänvisa till andra informationskällor, under förutsättning att all väsentlig information för att investeraren ska kunna förstå investeringens karaktär finns i själva faktabladet. Med väsentlig information avses innehållet i förordningen och ingenting utöver detta. Föreningen tolkar artikel 21 som att fondbolag får hänvisa till att information finns att tillgå om exempelvis minsta insättningsbelopp, månadssparande, ”PPM-nummer”, bryttidpunkt och liknande, dock får detta inte förklaras i faktabladet.

Fondbolagets ansvar för innehållet i faktabladet ska förklaras enligt artikel 20.1 (e) i förordningen. På nivå 1 finns detta krav i artikel 79.2 i UCITS IV-direktivet. I artikel 79.1 stadgas att innehållet i faktabladet måste vara rättvisande, tydligt och icke vilseledande samt förenligt med de relevanta delarna i informationsbroschyren. Detta har implementerats genom 4 kap. 16 a § i lagen (2004:46) om värdepappersfonder och fondbolagets ansvar regleras i 2 kap. 21 §. Motsvarande regler för AIFer finns i 10 kap. 2 § samt 8 kap. 28 § lagen (2013:561) om alternativa investeringsfonder. I lagen anges ”informationsbroschyr” istället för ”prospekt” (vilket används i förordningen), och föreningen rekommenderar att man använder lagens term.

Enligt 4 kap 16 a § i lagen om värdepappersfonder ska faktabladet även innehålla en upplysning om att information om fondbolagets ersättningspolicy är tillgänglig på en angiven webbplats och att en papperskopia kan fås kostnadsfritt på begäran. Föreningen anser det lämpligt att informationen placeras under Praktisk information. Motsvarande krav finns inte för specialfonder, men föreningen bedömer det lämpligt att inkludera upplysningen även i faktablad avseende dessa.

Enligt föreskriften (14 kap. 3 § FFFS 2013:10) ska AIFer ha med en lättbegriplig beskrivning av fondens rättsliga ställning samt risker förknippade med denna. För specialfonder bedöms en hänvisning till fondbestämmelserna vara lämplig angående rättslig ställning och angående risker anser föreningen att den rättsliga ställningen inte medför några risker (jämför med värdepappersfonder som har samma rättsliga ställning och inte ska ange några risker förknippade med denna).

6.2 Uppgifter om auktorisation och publicering

I faktabladet ska det finnas följande text rörande auktorisation (där föreningen har gjort ändringar i förhållande till förordningens artikel 4.12 i syfte att kunna använda ordet ”fond”, se kursivt):

Denna fond är auktoriserad i [Sverige] och tillsyn över fonden utövas av [Finansinspektionen].”

Om fonden förvaltas av ett fondbolag som låtit gränsöverskrida till Sverige eller upprättat filial i Sverige, alternativt förvaltas under förvaltningsbolagspasset, ska följande text tilläggas (observera att förordningen är felöversatt, vilket innebär att den obligatoriska texten i artikel 4.12 har skrivits om av föreningen, se kursivt):

”[Fondbolagets namn] är auktoriserat i [medlemsstatens namn] och tillsyn utövas av [namn på utländsk tillsynsmyndighet].”

Faktabladet ska vidare innehålla en text rörande publiceringen av själva faktabladet. Texten ska vara följande:

”Dessa basfakta för investerare gäller per den [publiceringsdatum].”

6.3 Särskilda fondstrukturer

Delfonder

För delfonder finns särskilda krav på information som ska in under detta avsnitt.

Vad säger förordningen?

Artikel 25 Delfonder

1. Om ett fondföretag består av två eller flera delfonder, ska ett särskilt faktablad tas fram för varje delfond.

2. Varje faktablad enligt punkt 1 ska i avsnittet ”Praktisk information” innehålla följande information:

  1. Att faktabladet beskriver ett fondföretags delfond och att, om så är fallet, prospektet och de periodiska rapporterna tas fram för hela det fondföretag som anges i början av faktabladet.
  2. Om varje delfonds tillgångar och skulder är separerade enligt lag eller om de inte är det, och hur detta kan påverka investeraren.
  3. Om investeraren har rätt att byta sina andelar i en delfond mot andelar i en annan delfond och var det i så fall finns information om hur denna rättighet kan utövas.

Om förvaltningsbolaget tar ut en avgift för investerarens byte av andelar enligt punkt 2 c och denna avgift skiljer sig från standardavgiften för att köpa eller sälja andelar, ska denna avgift anges separat i avsnittet ”Avgifter” i faktabladet.

Andelsklasser

I artikel 27 föreskrivs att faktabladet för andelsklasser ska kompletteras med en uppgift om vilken klass som har valts till representativ andelsklass, varvid den term som valts i informationsbroschyren måste användas.

Se nedan under kapitlet Mer om särskilda fondstrukturer för information om hur ett faktablad för en andelsklass kan vara utformat.

Matarfonder (feederfonder)

För matarfonder ska särskild information lämnas om att, och hur, information om mottagarfonden kan erhållas på begäran. Här ska även upplysas om mottagarfondens eventuella etablering i ett annat land kan påverka matarfondens skattesituation.

Vad säger förordningen?

Artikel 34 Avsnittet praktisk information

1. Avsnittet ”Praktisk information” i ett feederfondföretags faktablad ska innehålla information som är specifik för feederfondföretaget.

2. Den information som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

  1. En uppgift om att och hur masterfondföretagets prospekt, faktablad, periodiska rapporter och redovisning tillhandahålls feederfondföretagets investerare på begäran samt på vilka/vilket språk.
  2. Om de handlingar som förtecknas i led a bara finns tillgängliga som papperskopior eller även på andra varaktiga medier och om avgift utgår för sådana handlingar som inte ska översändas kostnadsfritt i enlighet med artikel 63.5 i direktiv 2009/65/EG.
  3. Om masterfondföretaget är etablerat i en annan medlemsstat än feederfondföretaget och detta kan påverka feederfondföretagets skattesituation, ska detta anges.

Översyn och ändring av faktabladet

Vad säger förordningen?

Artikel 22 Översyn av basfakta för investerare

1. Ett förvaltningsbolag eller investeringsbolag ska se till att faktabladet ses över minst var tolfte månad.

2. En översyn ska göras före varje föreslagen ändring av prospekt, fondbestämmelser eller investeringsbolags bolagsordning, om dessa ändringar inte varit föremål för en översyn enligt punkt 1.

3. En översyn ska göras före eller efter varje förändring som uppfattas vara relevant för informationen i faktabladet.

Artikel 23 Offentliggörande av den reviderade versionen

1. Om en översyn enligt artikel 22 visar att ändringar måste göras i faktabladet, ska den reviderade versionen hållas tillgänglig utan dröjsmål.

2. Om en ändring av faktabladet var det väntade resultatet av ett beslut från förvaltningsbolagets sida, inbegripet förändringar av prospekt, fondbestämmelser eller investeringsbolags bolagsordning, ska den reviderade versionen av faktabladet tillhandahållas innan förändringen träder i kraft.

3. Ett faktablad med en uppdaterad presentation av fondföretagets tidigare resultat ska hållas tillgänglig senast 35 arbetsdagar efter den 31 december varje år.

Förordningen föreskriver att faktabladet ska ses över minst var 12:e månad. I realiteten kan det bli tätare revideringar om kategoriseringen av risk och avkastningsprofil förändras, se avsnittet om Risk/avkastningsprofil.

I förordningen påpekas även att en uppdatering av faktabladet bör ske innan fondbolaget tar initiativ till vad som sannolikt leder till att många nya investerare köper andelar i fonden, exempelvis inför marknadsföringskampanjer eller dylikt.

Detta innebär också att fondbolag som till exempel förvaltar flera fonder kan behöva systemstöd för sina faktablad för att löpande bland annat följa upp risk/avkastningsindikatorn, och som också flaggar när denna måste ändras.

Mer om särskilda fondstrukturer

Särskilda bestämmelser för delfonder, fond-i-fonder och matarfonder, samt i viss mån om andelsklasser och strukturerade fonder, har lagts in under varje särskilt kapitel ovan.

Andelskslasser

Vad säger förordningen?

Artikel 26 Faktablad för aktiekategorier

1. Om ett fondföretag har fler än en andels- eller aktiekategori, ska ett faktablad tas fram för varje andels- eller aktiekategori.

2. Faktabladsinformationen för två eller flera av ett fondföretags kategorier får samlas i ett enda faktablad, om detta uppfyller alla krav i kapitel II avsnitt 2, även avseende längd.

3. Förvaltningsbolaget får låta en kategori representera en eller flera andra av fondföretagets kategorier, om valet av kategori är rättvisande, tydligt och inte vilseledande för potentiella investerare i dessa andra kategorier. I sådana fall ska avsnittet ”Risk/avkastningsprofil” i faktabladet innehålla en förklaring av vilka materiella risker som kan påverka någon av de representerade kategorierna. Ett faktablad för en representativ kategori får tillhandahållas dem som investerar i övriga kategorier.

4. Olika kategorier får inte samlas i en sammansatt representativ kategori enligt punkt 3.

5. Förvaltningsbolaget ska föra ett register över vilka kategorier som representeras av en representativ kategori enligt punkt 3 och motiven till valet.

Det ska finnas ett faktablad per andelsklass.

Det är dock tillåtet att ha ett faktablad för två eller flera andelsklassers andelar om detta uppfyller kraven i avsnittet språk, längd och presentation.

Det är tillåtet att använda en klass som representant för en eller flera andra klasser (förutsatt att de inte är olika). Då ställs särskilda krav på att informationen ska framställas på ett rättvisande, tydligt och icke vilseledande sätt. Dessutom ska avsnittet Risk/avkastningsprofil utformas enligt särskilda krav (se artikel 26.3).

Fondbolaget måste redovisa skälen till varför man valt en lösning med en representativ klass och i denna redovisning anteckna vilka klasser som representeras av denna enda klass.

Strukturerade fonder

Vad säger förordningen?

Artikel 36 Resultatscenarier

1. Strukturerade fondföretags faktablad ska inte innehålla något avsnitt med rubriken ”Tidigare resultat”.

Vid tillämpningen av detta avsnitt ska med strukturerade fondföretag förstås fondföretag som, vid vissa förutbestämda tidpunkter, ger investerare algoritmbaserade vinster som är relaterade till resultat, eller till realiserade prisförändringar eller andra villkor, med avseende på finansiella tillgångar, index eller referensportföljer eller fondföretag med liknande egenskaper.

2. Avsnittet ”Mål och placeringsinriktning” i strukturerade fondföretags faktablad ska innehålla en förklaring av hur formeln (algoritmen) fungerar eller hur vinsten beräknas.

3. Förklaringen enligt punkt 2 ska åtföljas av en illustration som visar minst tre möjliga resultatscenarier för fondföretaget. Lämpliga scenarier ska väljas som visar under vilka omständigheter formeln kan ge investeraren låg, medelstor eller hög avkastning, inklusive eventuell negativ avkastning.

4. Scenarierna enligt punkt 3 ska göra det möjligt för investeraren att förstå alla effekter av formelns beräkningsmekanism. De ska presenteras på ett rättvisande, tydligt och inte vilseledande sätt som bör kunna förstås av en genomsnittlig icke-professionell investerare. De ska särskilt inte överdriva vikten av fondföretagets slutliga resultat.

5. Scenarierna enligt punkt 3 ska baseras på rimliga och försiktiga antaganden om framtida marknadssituationer och prisrörelser.

Om emellertid formeln kan åsamka investerarna betydande förluster, exempelvis genom en kapitalgaranti som bara gäller under vissa omständigheter, ska sådana förluster beskrivas på lämpligt sätt, även om sannolikheten för motsvarande marknadssituationer är låg.

6. Scenarierna enligt punkt 3 ska åtföljas av en förklaring om att de är exempel som ska illustrera formeln och inte utgör någon framtidsprognos. Det ska göras klart att de visade scenarierna kanske inte är lika sannolika.

Artikel 37 Längd

Strukturerade fondföretags faktablad får inte vara längre än tre tryckta A4-papperssidor.

I förordningens artikel 36.1 ges en definition på vad en strukturerad fond är.

Detta omfattar bland annat kapitalskyddande fonder och fonder med utfäst avkastning. De har i allmänhet en riskprofil som är svår att förstå och därför kan det underlätta för investeraren om fondbolaget använder tabeller och grafer för att illustrera risk och avkastning.

Dessa fonder ska under avsnittet Mål och placeringsinriktning ange sin formel för avkastning och hur den fungerar. Detta ska kompletteras med en redovisning av minst tre möjliga resultatscenarier. Dessa ska bygga på rimliga och försiktiga antaganden.

Syftet är att ge investeraren information om effekterna av beräkningsmodellen och vilka omständigheter som kan föranleda att avkastningen blir låg, medelhög eller hög, och även för eventuell negativ avkastning.

Förklaringen ska kunna förstås av en genomsnittlig icke-professionell investerare.

CESR har lämnat rekommendationer [15] om vad man bör tänka på att förklara för investeraren.

Förklaringen måste åtföljas av en text att scenarierna endast är exempel och inte någon framtidsprognos, och risker för betydande förluster ska förklaras på lämpligt sätt.

För att säkerställa jämförbarhet mellan olika strukturerade fonder har CESR gett ut rekommendationer [16] beträffande valet av scenarier och presentationen av dessa. Rekommendationerna är inte bindande men det rekommenderas att de följs.

I en bilaga till rekommendationen finns även exempel på tabeller och grafer som kan användas för att illustrera resultatscenarierna på ett tydligt sätt.

Varaktigt medium (tillhandahållande av faktablad)

Vad säger förordningen?

Artikel 38 Villkor som gäller när ett faktablad eller ett prospekt tillhandahålls på annat varaktigt medium än papper eller på en webbplats

1. Om vid tillämpning av direktiv 2009/65/EG faktabladet eller prospektet ska tillhandahållas investerarna på annat varaktigt medium än papper, ska följande villkor uppfyllas:

  1. Tillhandahållandet av faktabladet eller prospektet på ett sådant varaktigt medium ska vara lämpligt för det sammanhang där affären mellan förvaltningsbolaget och investeraren genomförs eller ska genomföras, och
  2. den person till vilken faktabladet eller prospektet ska tillhandahållas väljer uttryckligen det andra mediet, när det finns en valmöjlighet mellan information på papper och annat varaktigt medium.

2. Om faktabladet eller prospektet ska tillhandahållas på en webbplats och denna information inte är personligt riktad till investeraren, ska även följande villkor uppfyllas:

  1. Tillhandahållandet av informationen på det mediet är lämpligt för det sammanhang där affären mellan förvaltningsbolaget och investeraren genomförs eller ska genomföras.
  2. Investeraren ska uttryckligen samtycka till att informationen tillhandahålls i den formen.
  3. Investeraren ska underrättas elektroniskt om webbadressen och var på webbplatsen informationen finns tillgänglig.
  4. Informationen ska vara aktuell.
  5. Informationen ska fortlöpande finnas tillgänglig på webbplatsen under en så lång tidsperiod som kunden rimligtvis kan behöva för att ta del av den.

3. Vid tillämpning av denna artikel ska tillhandahållande av information via elektronisk kommunikation anses vara lämpligt för det sammanhang där affären mellan förvaltningsbolaget och investeraren genomförs eller ska genomföras, om det finns bevis för att investeraren har regelbunden tillgång till internet. Om investeraren har lämnat en e-postadress för att genomföra affären, ska detta betraktas som ett sådant bevis.

Finansinspektionen definierar varaktigt medium (1 kap. 9 § p. 32 FFFS 2013:9 Värdepappersfonder) enligt följande: ett medium som gör det möjligt för en investerare att bevara information, som riktas till denne personligen, på ett sätt som gör informationen tillgänglig i framtiden under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen och som tillåter oförändrad återgivning av den bevarade informationen.

Fondernas faktablad ska alltid finnas tillgängliga elektroniskt på bolagets hemsida.

I artikel 38.1 finns de villkor som ska vara uppfyllda om information tillhandahålls på annat sätt än på papper. Om faktablad eller informationsbroschyr tillhandahålls på en hemsida och inte är personligen riktade till investeraren ska villkoren i punkten 2 vara uppfyllda.

Bilaga 1 Ordlista

För att syftet med faktabladet ska uppnås är det viktigt att språket hålls enkelt och att fackuttryck undviks. Den svenska översättningen av UCITS- förordningen innehåller flera svårbegripliga/felaktiga uttryck. Fondbolagens förening har därför tagit fram en ordlista med rekommenderade uttryck. Den engelska förordningen har använts som rättesnöre för att föra fram förordningens budskap.

Förordningen (svenska) uttryckFörordningen (engelska)Rekommenderat/enkelt
AndelskategoriUnit classAndelsklass
AktiekategoriShare classAndelsklass
DelfondInvestment compartmentDelfond [17]
FeederfondFeeder fundMatarfond
FörvaltningsavgiftOngoing chargesÅrlig avgift
InlösenavgiftExit chargeUttagsavgift
JämförelsenormBenchmarkJämförelseindex/-ränta
MasterfondMaster fundMottagarfond
Resultatrelaterad avgiftPerformance feePrestationsbaserad avgift
ProspektProspectusInformationsbroschyr
SamlingsindikatorSynthetic risk and reward indicatorRisk/avkastningsindikator
TeckningsavgiftEntry chargeInsättningsavgift
Årliga avgifterOngoing chargesÅrlig avgift

[Bilaga 2 utgörs av källor och länkar och återges ej här; red.anm.]

Bilaga 3 Exempelfaktablad (OBS! Exemplet bör endast läsas ihop med vägledningen)

Basfakta för investerare

Detta faktablad riktar sig till investerare och innehåller basfakta om denna fond. Faktabladet är inte reklammaterial. Det är information som krävs enligt lag för att hjälpa dig att förstå vad en investering i fonden innebär och riskerna med denna. Du rekommenderas att läsa den så att du kan fatta ett välgrundat investeringsbeslut.

ABC Globalfond

ISIN-kod: SE0000xxxx11111

ABC Fonder AB, ett dotterbolag till ABC Holding

Mål- och placeringsinriktning

Placeringsinriktning: Fonden placerar i aktier över hela världen och tillämpar en god spridning över regioner, länder och sektorer. Fonden investerar långsiktigt i mogna och etablerade bolag som fondbolaget anser är undervärderade.

Målsättning: Målet är att ge god avkastning på lång sikt med hänsyn tagen till fondens risknivå. Aktier väljs utifrån egna bedömningar vilket innebär att avvikelser mot marknaden kan vara både större och mindre över tid.

Fonden kommer alltid att placera minst 80 % av tillgångarna i börsnoterade aktier och kan placera upp till 10 % av tillgångarna i onoterade aktier.

Fonden kan använda derivat för att minska valutakursrisker. Detta innebär att fonden försöker minska effekterna av valutakursförändringar.

Fonden lämnar inte någon utdelning utan alla inkomster återinvesteras i fonden.

Köp och försäljning av fondandelar kan normalt ske alla vardagar.

Jämförelseindex: DC Index World inkl. utdelningar.

Rekommendation: Denna fond kan vara olämplig för investerare som planerar att ta ut sina pengar inom fem år.

Risk/avkastningsprofil

Om indikatorn: Risk/avkastningsindikatorn visar sambandet mellan risk och möjlig avkastning vid en investering i fonden. Indikatorn baseras på hur fondens värde har förändrats de senaste fem åren.

Fondens placering: Den här fonden tillhör kategori 6, vilket betyder hög risk för både upp- och nedgångar i andelsvärdet. Kategori 1 innebär inte att fonden är riskfri. Fonden kan med tiden flytta både till höger och till vänster på skalan. Det beror på att indikatorn bygger på historiska data som inte är en garanti för framtida risk/avkastning.

Fonden placerar i företag noterade på aktiemarknader som generellt kännetecknas av hög risk, men också av möjlighet till hög avkastning. Indikatorn speglar framförallt upp- och nedgångar i de aktier fonden placerat i.

Risker som inte visas i indikatorn: Indikatorn speglar de viktigaste riskerna i fonden, men inte risken för att, vid extrema förhållanden på aktiemarknaderna, inte kunna sätta in och ta ut ur fonden inom utsatt tid (likviditetsrisk).

Avgifter

Engångsavgifter som tas ut före eller efter du investerar
Insättningsavgiftingen
Uttagsavgift1,0 %
Ovanstående är det som maximalt kan tas ut av dina pengar innan behållningen betalas ut
Avgifter som tagits ur fonden under året
Årlig avgift1,24 %
Avgifter som tagits ur fonden under särskilda omständigheter
Prestationsbaserad avgiftingen

Uttagsavgiften avser maximal avgift. Uppgift om gällande avgift kan du få från din återförsäljare.

Årlig avgift visar hur mycket du betalt för förvaltning, administration, marknadsföring och andra kostnader för fonden. I årlig avgift ingår inte rörliga kostnader för handel med värdepapper (courtage). Avgiften avser kalenderåret 2015. Den kan variera något från år till år.

Avgifterna utgör betalning för fondens kostnader inklusive marknadsföring och distribution. Dessa minskar fondens potentiella avkastning.

Tidigare resultat

Diagrammet visar fondens avkastning (resultat) efter avdrag för årlig avgift. Hänsyn har inte tagits till eventuella insättnings- och uttagsavgifter. Värdet för samtliga år är beräknat i svenska kronor och med utdelningar återinvesterade i fonden.

I diagramet visas också fondens jämförelseindex. Fonden avser inte att följa jämförelseindex. Fonden startade 2002.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Praktisk information

Ytterligare information om ABC Globalfond framgår av informationsbroschyren, fondbestämmelserna och hel- och halvårsrapporten. Dessa finns på vår hemsida på både svenska och engelska.

Hemsida: www.abcfonder.se/faktabladglobal

Telefonnummer: 08-555 XX XX

Förvaringsinstitut: BANKbanken

Andelsvärdet beräknas dagligen och publiceras på vår hemsida, i ledande dagstidningar och på text-tv.

För information om minsta investeringsbelopp och månadssparande hänvisas till: www.abcfonder.se/faktasida.

Den skattelagstiftning som tillämpas i fondens auktorisationsland kan ha en inverkan på din personliga skattesituation.

Information om fondbolagets ersättningspolicy är tillgänglig på www.abcfonder.se och en papperskopia kan fås kostnadsfritt på begäran.

ABC Fonder AB kan hållas ansvarigt endast om ett påstående i detta faktablad är vilseledande, felaktigt eller oförenligt med de relevanta delarna av fondens informationsbroschyr.

Auktorisation

Denna fond är auktoriserad i Sverige och tillsyn över fonden utövas av Finansinspektionen.

Publicering

Dessa basfakta för investerare gäller per den 17 mars 2017.

[Bilaga 4 innehåller CESRs guide to clear language and layout for the KIID och återges ej här; red.anm.]

  • [1]

    2011 ersatt av ESMA (European Securities and Markets Authority).

  • [2]

    Andelsklasser har gemensam fondförmögenhet medan delfonder har separata fondförmögenheter.

  • [3]

    ESMA 2014/937SV.

  • [4]

    CESRs guide to clear language and layout for the KIID, CESR/10-1320.

  • [5]

    Detta förhållande kallas ibland på fackspråk för path dependency.

  • [6]

    CESRs technical advice to the European Commission on the level 2 measures related to the format and content of Key Information Document disclosures for UCITS, CESR/09-949.

  • [7]

    ESMAs Questions and Answers – Application of the UCITS Directive, ESMA 2016/1586.

  • [8]

    CESRs template for the KIID, CESR/10-1321.

  • [9]

    CESRs guidelines on the methodology for the calculation of the synthetic risk and reward indicator in the KIID, CESR/10-673. Dessa är så kallade ”level 3 guidelines” och EU-kommissionen har uttalat att den nya myndigheten ESMA ska anta dessa som bindande tekniska standarder för hur samlingsindikatorn ska beräknas.

  • [10]

    Exempelvis bör indexfonder här ta upp de fall där metoden som används för att följa index påverkar motpartsexponeringen (ESMA 2014/937SV).

  • [11]

    CESRs template for the KIID, CESR/10-1321.

  • [12]

    CESRs guidelines on the methodology for calculation of the ongoing charges figure in the KIID, CESR/10-674. Dessa är så kallade ”level 3 guidelines” och EU-kommissionen har uttalat att den nya myndigheten ESMA ska anta dessa som bindande tekniska standarder, för hur årlig avgift ska beräknas.

  • [13]

    CESRs template for the KIID, CESR/10-1321.

  • [14]

    Undantag finns, se avsnitt 2.2 i vägledningen.

  • [15]

    CESRs guide to clear language and layout for the KIID, CESR/10-1320.

  • [16]

    CESRs guidelines to selection and presentation of performance scenarios in the KII for structured UCITS, CESR/10-1318.

  • [17]

    Observera att delfonder endast är aktuellt för bolagsrättsliga fonder, till exempel SICAV.

  • [18]

    Kommissionens förordning 583/2010/EG rörande basfakta till investerare.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%