Innehåll

FRIVILLIGORGANISATIONERNAS INSAMLINGSRÅD – FRII

Styrande riktlinjer för årsredovisning, enligt K3

(december 2018)

Förord

Årsredovisningar av hög kvalitet är väsentligt för transparens och trovärdighet gentemot FRIIs medlemmars intressenter och givare.

FRII har sedan 2001 publicerat det som numera kallas FRIIs Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3. Syftet med FRIIs Styrande riktlinjer är att underlätta arbetet med årsredovisningar i insamlingsorganisationer. Genom att FRIIs medlemmar upprättar årsredovisning på ett enhetligt sätt ökar transparens och jämförbarhet mellan olika insamlingsorganisationer. FRIIs Styrande riktlinjer underlättar också rapporteringen till Svensk Insamlingskontroll. Riktlinjerna är även ett viktigt hjälpmedel för nya medlemmar som ska anpassa sin årsredovisning till de krav som FRII ställer på sina medlemmar.

FRIIs Redovisningsråd och Referensgrupp

FRIIs Redovisningsråd har till uppgift att ta fram och årligen uppdatera FRIIs Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3. Rådet instiftades i december 2013.

I Redovisningsrådet är Jens Karlsson, EY; Eva Törning, Grant Thornton; Fredrik Sjölander, KPMG och Jonas Grahn, PwC ordinarie ledamöter.

Till Redovisningsrådet finns en referensgrupp med representanter från FRIIs medlemmar knuten. För att få en så bred förankring som möjligt av de styrande riktlinjerna utgör Svensk Insamlingskontroll och Stiftelser i Samverkan remissinstanser vid behov. Andra relevanta aktörer kan också tillfrågas.

Har du frågor om FRIIs Styrande riktlinjer kan du kontakta Redovisningsrådet via redovisning@frii.se.

FRIIs Styrande riktlinjer för årsredovisning bidrar till praxis

En årsredovisning ska enligt årsredovisningslagen (ÅRL) upprättas enligt god redovisningssed. Denna utgörs av lagar och redovisningsnormer. Normerna kompletterar lagarna och syftar till att skapa enhetliga redovisningsregler. Den huvudansvarige utformaren av redovisningsnormer – normgivaren – i Sverige är Bokföringsnämnden (BFN).

Bokföringsnämndens allmänna råd K3 (BFNAR 2012:1) är sedan 2014 huvudregelverk för upprättande av års- och koncernredovisning enligt svensk god redovisningssed och det regelverk som samtliga FRII-medlemmar har att följa, vid upprättande av sin årsredovisning enligt ÅRL. Normalt sett är K3 endast till för större företag/organisationer, men då även Svensk Insamlingskontroll kräver att alla 90-kontoinnehavare redovisar i enlighet med K3 gäller regelverket för såväl stora som små insamlingsorganisationer.

I K3 har BFN samlat de normer som ska tillämpas när årsredovisning och koncernredovisning upprättas. I FRIIs Styrande riktlinjer har vi valt att endast beskriva regelverken kring årsredovisning då det är mest relevant för FRIIs medlemmar. FRIIs Styrande riktlinjer innehåller därför ingen koncernredovisning eller poster för mellanhavanden med koncern- eller intresseföretag och gemensamt styrda företag.

K3 har utarbetats för svenska företag i allmänhet. Därför finns det behov av att anpassa normgivningen till ideella sektorns organisationer – det vill säga ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser. Detta har i första hand gjorts direkt inom K3 genom särskilda kapitel. Kapitel 36 avser särskilda regler för stiftelser och företag som drivs under stiftelseliknande former, medan kapitel 37 avser särskilda regler för ideella föreningar, registrerade trossamfund och liknande sammanslutningar.

Grundläggande för K3 är att det är ett principbaserat regelverk. I och med att K3 är principbaserat är kapitlen relativt korta och innehåller begränsat med detaljregler och vägledning. Därmed behöver det utvecklas praxis för hur olika principer ska tolkas och tillämpas. För insamlingsorganisationer är FRIIs Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3 avsett att bidra till att skapa just sådan praxis. Även Svensk Insamlingskontrolls anvisningar påverkar vilken information som insamlingsorganisationerna har att lämna. Av denna anledning har de styrande riktlinjerna i möjligaste mån anpassats även till detta regelverk. Föreliggande version av FRIIs Styrande riktlinjer är den femte uppdateringen sedan anpassningen till K3-regelverket.

Observera vid användning av dessa riktlinjer

FRIIs Styrande riktlinjer ska, enligt beslut av FRIIs årsmöte, tillämpas i den utsträckning de är tillämpliga för organisationen.

Det är viktigt att det i beskrivningen i årsredovisningen av de allmänna redovisnings- och värderingsprinciperna (se Not 1, första stycket) framgår att organisationen tillämpat dessa riktlinjer. I och med att FRIIs Styrande riktlinjer är en vedertagen och accepterad standard för FRIIs medlemmar behöver det inte i övrigt motiveras de särskilda anpassningar som sker i årsredovisningen i enlighet därmed, exempelvis gällande benämningen av kostnader i den funktionsindelade resultaträkningen.

Det ska enligt BFN finnas en särskild beskrivning av vad som ingår i de olika kostnadsposterna. FRIIs Styrande riktlinjer innehåller förslag till sådana beskrivningar.

Insamlingsorganisationerna har som syfte att främja ett visst ändamål, varför en viktig post är Ändamålskostnader. Därmed blir FRIIs huvudalternativ den funktionsindelade resultaträkningen. Kostnadsslagsindelad resultaträkning får lämnas, men har inte intagits i FRIIs Styrande riktlinjer.

Enligt FRII ska upplysningar i förvaltningsberättelsen och noter som annars bara behöver lämnas av större organisationer lämnas även av mindre organisationer, förutom vad gäller upprättande av kassaflödesanalys. I de fall som årsredovisningen ingår som en integrerad del i en verksamhets- eller årsberättelse ska årsredovisningsdelen tydligt skiljas från det övriga materialet. Tänk även på att ordet ”årsredovisning” endast ska användas om en redovisning som upprättats enligt ÅRL.

I ÅRL och K3 finns ett val mellan att placera förändring av eget kapital i en särskild räkning eller i förvaltningsberättelsen. I FRIIs Styrande riktlinjer har det förstnämnda alternativet valts som huvudalternativ men det är naturligtvis tillåtet att flytta informationen in i förvaltningsberättelsen.

Årsredovisning och offentlighet

Ideella föreningar offentliggör sin årsredovisning genom att hålla den tillgänglig för den som vill ta del av den, oftast på föreningens kansli och hemsida. Bolagsverket har rätt att begära in en årsredovisning. Organisationer som uppfyller definitionen av större företag (se nedan) eller är moderföretag i en koncern ska alltid skicka in sin årsredovisning till Bolagsverket. Bokföringsskyldiga stiftelser ska lämna årsredovisningen till tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen).

Läsanvisningar

Den text som ligger i rutor utgör kommentarer och anvisningar.

Den text som ligger utanför rutor utgör förslag på formuleringar.

I årsredovisningen har framför allt ÅRL och K3 beaktats. Samtliga förkortningar återfinns förklarade i bilaga 1. Hänvisning i texten har endast gjorts i den mån ett krav direkt följer av lag eller normer. I övrigt har markerats om en viss text är ett förslag från FRII.

Samtliga omnämnda lagar och normer återfinns i FARs Samlingsvolym Redovisning 2018.

Detta dokument ersätter tidigare versioner av FRIIs Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3. Riktlinjerna har fastställts av FRIIs styrelse den 27 maj 2014 och uppdaterats oktober 2014, februari 2016, januari 2017, januari 2018 samt december 2018.

Stockholm, december 2018

Charlotte Rydh

Generalsekreterare, FRII

Mall för årsredovisning

Årsredovisning

Härmed avger styrelsen [och generalsekreterare]...

Förvaltningsberättelse

Syftet med förvaltningsberättelsen är att vara ett komplement till övriga delar i årsredovisningen. Hänvisning får göras till andra delar i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen kan kompletteras med en separat verksamhetsberättelse som inte ingår i årsredovisningen.

Nedanstående punkter ska ses som en meny över vad som kan vara lämpligt att informera om. Punkterna ska användas med måtta, dvs. årsredovisningen måste fortfarande vara överskådlig. De rubriker och punkter där hänvisningar görs till ÅRL och K3 är tvingande och måste ingå i förvaltningsberättelsen i den mån de är tillämpliga. Följande rubriker ska dock alltid finnas med i årsredovisningen enligt ÅRL:

  1. Allmänt om verksamheten
  2. Väsentliga händelser under räkenskapsåret
  3. Resultat och ställning
  4. Hållbarhetsupplysningar
  5. Framtida utveckling

Den information som finns under rubriker som markerats med FRII ska lämnas om den behövs för att ge en rättvisande översikt av verksamheten. Informationen behöver dock inte lämnas under den angivna rubriken utan kan lämnas under en annan rubrik om det är mer lämpligt. Om informationen inte behövs för att ge en rättvisande översikt kan den med fördel lämnas i verksamhetsberättelsen.

I förvaltningsberättelsen kan även nyckeltal inkluderas. Det är viktigt att organisationen kopplar sin beskrivning av verksamheten till resultaträkningen för att visa läsaren vad det kostar att uppfylla sitt ideella syfte.

Allmänt om verksamheten

6:1 ÅRL, K3 p. 3.7 a, b, c och d

Här återfinns information om verksamhetens art, inriktning och förutsättningar samt om väsentliga förändringar i dessa avseenden. Upplysningar ska också lämnas om viktiga externa faktorer som påverkat organisationens ställning och resultat.

Exempel på lämpliga punkter:

  1. Typ av organisation, dvs. insamlingsstiftelse, stiftelse eller ideell förening
  2. Organisationens syfte och ändamål
  3. Betydande samarbeten, t.ex. andra idéburna organisationer, myndigheter eller företag (FRIIs Kvalitetskod)
  4. Viktiga beslut (FRII)
  5. Organisationen är en del av en internationell organisation (FRII)
  6. Viktiga förhållanden som inte redovisas på annan plats i årsredovisningen
  7. Insamlingsvägar (FRII)
  8. Beskrivning av forskningsanslag (FRII)
  9. Olika typer av ändamålsbestämda (=öronmärkta) medel som finns i organisationen, gärna med uppdelning mellan vad som är ändamålsbestämt av styrelsen respektive givaren (FRII)
  10. Viktiga externa faktorer som påverkar organisationen, exempelvis risker och osäkerhetsfaktorer som kan ha effekt på verksamheten
  11. Att viss verksamhet som bedrivs är skattepliktig (FRII)

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

6:1 och 6:4 ÅRL, K3 p. 3.7 b och 37.2

Bedömningen av vad som är ”väsentliga händelser” görs utifrån händelsernas betydelse för organisationens ekonomiska resultat och ställning. Det behöver dock inte alltid vara fråga om direkta ekonomiska konsekvenser för att upplysning ska vara motiverad.

Beskrivningen av ändamålet kan lämpligen kombineras med användning av olika nyckeltal för att förklara hur de olika aktiviteterna utfallit och om det går att se ett resultat av de olika aktiviteterna.

Enligt 6:4 ÅRL och K3 p. 37.2 ska en beskrivning lämnas av hur ändamålet har främjats under året.

Det är viktigt att kunna redogöra för resultat och effekter av årets aktiviteter på ett sätt som är externt verifierbart för att exempelvis organisationens revisor ska kunna bedöma innehållet.

Det är viktigt att vara ärlig och redogöra för både positiva och eventuella negativa effekter (gärna med en förklaring till de senare).

Exempel på lämpliga punkter:

  1. Viktiga förändringar i verksamheten
  2. De kvalitativa och kvantitativa nyckeltal, indikatorer eller andra sätt organisationen mäter/jämför sina framsteg mot (FRII)
  3. Viktiga delmål på vägen mot de långsiktiga målen och era metoder för uppföljning och utvärdering (FRII)
  4. Hur organisationen arbetar med systematiskt lärande och förbättringsarbete (FRII)
  5. Orsaker till väsentliga avvikelser mellan budget och utfall
  6. Det senaste årets utfall i förhållande till organisationens långsiktiga mål (FRII)
  7. Hur dessa resultat bidrar till organisationens fortsatta arbete, både det som har uppnåtts och det som ännu inte nåtts fram till (FRII)
  8. Pågående/avslutade projekt och andra genomförda aktiviteter för att uppnå målen (FRII)
  9. Större ökningar/minskningar av medlemmar/givare/faddrar/volontärer med en förklaring till detta (om sådan finns) (FRII)
  10. Beskrivning över viktiga projekt och ändamål som pengar används till, t.ex. per land eller område (FRII)
  11. Organisations- och/eller personalförändringar (FRII)
  12. Allvarliga svårigheter, exempelvis att organisationen har kommit på obestånd, blivit stämd i domstol, blivit utsatt för brott eller fått allvarlig kritik i media (FRII)

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

5:22 ÅRL, K3 32 kap.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång ska placeras i not. Om så önskas får samma text också stå i förvaltningsberättelsen.

Resultat och ställning

6:1 ÅRL, K3 3 kap.

För att ge läsaren en god inblick i organisationen och dess utveckling kan ledningens kommentarer och väsentliga nyckeltal inkluderas i förvaltningsberättelsen. En flerårsöversikt utformad efter organisationens verksamhet ska ingå, vilket ger bra information om utvecklingen över tid (ÅRL 6.1).

Om organisationen bytt redovisningsprincip under året och väljer att inte räkna om de tidigare åren i flerårsöversikten ska detta framgå vilket lämpligen görs i form av en fotnot till de år som inte räknats om (K3 p. 10.6).

Exempel på lämpliga punkter:

  1. Uppföljning av planer (FRII)
  2. Förklaring av resultatutvecklingen (FRII)
  3. Väsentliga avvikelser gentemot budget, speciellt om budget antas av årsstämman/årsmötet. Budgeten kan även finnas som ett komplement till resultaträkningen. (FRII)
  4. Finansiering (FRII)
  5. Flerårsöversikt (4–5 år) över verksamheten (ÅRL 6.1), gärna med egna nyckeltal (FRII)
  6. Större gåvor inklusive testamenten (FRII)

Finansiella instrument

6:1 ÅRL, K3 3 kap.

Om det är väsentligt för bedömning av organisationens ställning och resultat ska organisationen lämna upplysningar i förvaltningsberättelsen. Enligt ÅRL ska det bland annat lämnas upplysning om mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning. För FRIIs medlemmar bör det främst bli fråga om att upplysa om hur man hanterar sina värdepappersinnehav, dvs. aktiv eller passiv placering i egen eller annans regi.

Det är lämpligt att kommentera om placeringspolicyn förändrats till följd av finansoro, beslut om att acceptera högre/lägre risk eller av annan orsak.

De organisationer som innehar valutaderivat och liknande ska även upplysa om tillämpade principer för säkring.

Riskexponering för pris-, kredit-, likviditets- och kassaflödesrisker ska anges.

Placeringspolicy (FRII)

Exempel 1: Insamlingsorganisationen har som policy att placera aktier för bästa avkastning men inte i företag som har verksamhet inom framför allt följande områden:

  1. vapen,
  2. barnarbete,
  3. alkohol, och
  4. tobak.

Exempel 2: Insamlingsorganisationen har som policy att sälja aktier som erhållits som gåva omedelbart och därmed inte bedriva placeringsverksamhet. På balansdagen inkom en aktiegåva motsvarande ... kr som avyttrades i januari 20xx.

Exempel 3: Insamlingsorganisationen har som policy att placera i finansiella placeringar med låg risk och då framför allt i räntebärande fonder.

FRII

Enligt FRIIs Kvalitetskod ska styrelsen tillse att organisationen har riktlinjer eller policydokument som anger hur verksamheten ska finansieras och hur organisationens kapital ska placeras. Organisationen ska iaktta riktlinjerna som anges i FRIIs Vägledning avseende sparande och FRIIs Vägledning avseende placeringspolicy.

Medlemmar

FRII

Medlemmarna stödjer verksamheten med pengar och arbetsinsatser. Organisationen kan också ha som syfte att stödja sina medlemmar. Här kan även organisationsuppbyggnaden beskrivas, exempelvis om det finns lokala föreningar och sambandet/ansvaret mellan dessa nivåer.

Exempel på lämpliga punkter:

  1. Antal, förändring av antal (FRII)
  2. Antal distrikt/regioner (FRII)
  3. Lokala föreningar/organisationer (FRII)
  4. Insamlat resultat från lokala föreningar/organisationer som skickar medlen vidare till centralorganisationen (FRII)
  5. Stödorganisationer (FRII)
  6. Volontärer/frivilliginsatser/praktikanter, se vidare not 4 (FRII)
  7. Utbildning (FRII)
  8. Vad får medlemmen för sin medlemsavgift (tidning, dekal, utskick etc.)? (FRII)

Hållbarhetsupplysningar

6:1 ÅRL, K3 3 kap., FRII

Enligt 6 kap. 1 § fjärde stycket första meningen ÅRL ska företag lämna sådana hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor. Informationsplikten gäller inte mindre företag enligt ÅRL men ska enligt FRII lämnas av samtliga organisationer.

Exempel på upplysningar om personalfrågor som organisationen kan vara skyldigt att lämna är information om åtgärder som organisationen under året har vidtagit när det gäller jämställdhet, arbetsmiljö eller kompetensutveckling. Också resultat och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder på dessa områden kan vara aktuella att redovisa, om de är relevanta för verksamheten. Det kan handla om olika slag av statistik som har tagits fram vid utvärderingarna, såsom uppgift om personalomsättningen. Även information om företagets policy i fråga om anställnings- och arbetsvillkor kan falla in under upplysningskravet. Det kan exempelvis gälla förekomsten av kollektivavtal och liknande (kommentartext i K3).

Här kan organisationen beskriva t.ex.:

  1. Hur organisationen arbetar med miljöfrågor (t.ex. resepolicy, resursförbrukning på kontor och annan verksamhet) (FRII)
  2. Arbetsmiljö och annat främjar ett hållbart arbetsliv (FRII)
  3. Anställda i andra länder (FRII)
  4. Utförda personalenkäter (FRII)
  5. Beskrivning av olika typer av arbetsuppgifter som de anställda utför (att jämföra med personer som utför ideellt arbete) (FRII)
  6. Jämställdhets- och mångfaldsarbete (FRII)
  7. Förekomst av kollektivavtal, kompetensutveckling (FRII)
  8. Resultatet av tidigare genomförda åtgärder inom dessa områden (FRII)

Framtida utveckling

6:1 ÅRL, K3 3 kap.

Information ska lämnas om vad som faktiskt är känt om organisationens framtid samt om förväntningar baserade på kända förhållanden. Informationsplikten gäller inte mindre företag enligt ÅRL men ska enligt FRII lämnas av samtliga organisationer.

Exempel på lämpliga punkter:

  1. Framtida projekt/program (FRII)
  2. Framtida organisationsutveckling i Sverige/globalt (FRII)
  3. Framtida hjälpbehov (FRII)
  4. Framtida kampanjer och evenemang (FRII)

Miljöinformation

6:1 ÅRL

ÅRL ställer enbart krav på upplysning om inverkan på den yttre miljön för företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet. För övriga är detta en allmän upplysning som ges vid behov och som oftast innefattas under Hållbarhetsupplysningar ovan.

Forskning och utveckling/stöd till forskning och utveckling

6:1 ÅRL, K3 p. 3.9

Information lämnas av organisationer som bedriver verksamhet där forsknings- och utvecklingskostnaderna är av väsentlig storlek för organisationen. I många fall lämnas stöd till forskare inom specifika områden. Dessa beskrivs lämpligen här eller ovan under rubriken Verksamhetens art och inriktning. Informationsplikten gäller inte mindre företag enligt ÅRL men ska enligt FRII lämnas av samtliga organisationer som berörs.

Utländska filialer/regionkontor

6:1 ÅRL, K3 3 kap.

Enligt 6 kap. 1 § andra stycket 5 ÅRL ska upplysning lämnas om organisationens filialer i utlandet. Upplysningen ska inkludera avdelningskontor med självständig förvaltning. Informationsplikten gäller inte mindre företag enligt ÅRL men ska enligt FRII lämnas av samtliga organisationer som berörs.

Exempel på lämpliga punkter:

  1. Typ av verksamhet som bedrivs utomlands (FRII)
  2. Beskrivning av regionkontor, landkontor och liknande (FRII)

Förvaltning

FRII

Insamlingsorganisationerna förvaltas av en styrelse och vanligen en generalsekreterare med biträde av ett kansli. Det kan också finnas en mängd kommittéer och liknande, t.ex. för fördelning av forskningsanslag. Dessa är viktiga att beskriva för att läsaren ska förstå hur organisationen fungerar men också för att visa den kompetens som organisationen knutit till sig.

Exempel på lämpliga punkter:

  1. Beskrivning av styrelse och kommittéer (FRII)
  2. Ersättning till styrelseledamöterna och generalsekreterare/kanslichef/verkställande direktör om inte detta framgår av not (FRIIs Kvalitetskod)
  3. Antal styrelsemöten under räkenskapsåret (FRII)
  4. Styrelseledamöters närvaro på styrelsemöten (FRII)
  5. Valberedning (FRII)
  6. Revisorer (FRII)
  7. Kansli (FRII)

Övrig information

Här läggs lämpligen övrig information in som kan vara användbart för läsaren/medlemmen. Denna punkt läggs med fördel i verksamhetsberättelsen om en sådan upprättas.

Exempel på lämpliga punkter:

  1. Organisationens samtliga 90-kontonummer (FRII)
  2. Hemsida (FRII)
  3. Egen butik/webbshop (FRII)
  4. Jourtelefon (FRII)
  5. Tidningar, böcker och annan förlagsverksamhet (FRII)
  6. Internationellt samarbete (FRII)
  7. Registrering hos tillsynsmyndighet (FRII)
  8. Deltagande i utredningar (FRII)
  9. Representation i andra styrelser (FRII)
  10. Representation i referens- och arbetsgrupper (FRII)
  11. Lobbying (FRII)

Hållbarhetsrapport

Hållbarhetsrapporten lämnas här eller så anges att den har lämnats som en egen rapport. I den mån en hållbarhetsrapport upprättas på frivillig basis ska rapporten alltid redovisas skiljt från årsredovisningen.

ÅRL 6:10–14

Hållbarhetsrapport ska upprättas av organisationer som uppfyller fler än ett av följande krav:

  1. Medelantalet anställda > 250
  2. Balansomslutning > 175 mkr
  3. Nettoomsättning > 350 mkr.

Resultaträkning [6]

Funktionsindelad resultaträkningNot2018 2017 
Verksamhetsintäkter
 Medlemsavgifterxx xx 
 Gåvorxx xx 
 Bidragxx xx 
 Nettoomsättningxx xx 
 Övriga intäkter xx  xx 
Summa verksamhetsintäkterxx xx 
Verksamhetskostnader4, 5 
 Ändamålskostnader−xx −xx 
 Medlemskostnader−xx −xx 
 Insamlingskostnader−xx −xx 
 Administrationskostnader−xx −xx 
Summa verksamhetskostnader−xx −xx 
Verksamhetsresultatxx xx 
Resultat från finansiella investeringar
 Resultat från andelar i koncernföretagxx xx 
 Resultat från andelar i intresseföretag och
gemensamt styrda företag
xx xx 
 Resultat från övriga företag som det finns ett ägarintresse ixx xx 
 Resultat från övriga värdepapper och fordringar
som är anläggningstillgångar
xx xx 
 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposterxx xx 
 Räntekostnader och liknande resultatposter−xx −xx 
 Förvaltningskostnader−xx −xx 
Summa resultat från finansiella investeringar xx  xx 
Resultat efter finansiella posterxx xx 
Skatt på årets resultat−xx −xx 
Årets resultatxx xx 
Förändring av ändamålsbestämda medel [1]
Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan)xxxx
Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare årxxxx
Ändamålsbestämning av medelxxxx
Kvarstående belopp för året/förändring balanserat kapitalxxxx

Balansräkning

TILLGÅNGARNot2018-12-312017-12-31
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för programvara10 xx xx
xxxx
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark11, 12xxxx
Inventarier11xxxx
Nedlagda utgifter på annans fastighet11 xx xx
 xx xx
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier i koncernföretag13xxxx
Aktier i intresseföretag och gemensamt styrda företag14xxxx
Ägarintressen i övriga företag15xxxx
Andra långfristiga värdepappersinnehav16xxxx
Andra långfristiga fordringar17 xx xx
xxxx
Summa anläggningstillgångarxxxx
Omsättningstillgångar
Varulager m.m.
Handelsvarorxxxx
Förskott till leverantörer xx xx
xxxx
Kortfristiga fordringar
Kundfordringarxxxx
Fordringar hos koncernföretagxxxx
Fordringar hos intresseföretagxxxx
Övriga fordringarxxxx
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter18 xx xx
xxxx
Kortfristiga placeringar19xxxx
Kassa och bank xx xx
Summa omsättningstillgångar xx xx
Summa tillgångar xx xx
EGET KAPITAL OCH SKULDERNot2018-12-312017-12-31
Eget kapital
Stiftelsekapital/donationskapitalxxxx
Ändamålsbestämda medel, ändamålet X [2] xxxx
Ändamålsbestämda medel, ändamålet Yxxxx
Balanserat resultat [3]  xx xx
xxxx
Obeskattade reserver
Ackumulerade överavskrivningarxxxx
Periodiseringsfonder xx xx
xxxx
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser20xxxx
Avsättningar för skatterxxxx
Övriga avsättningar21 xx xx
xxxx
Långfristiga skulder22
Övriga skulder till kreditinstitutxxxx
Övriga skulder xx xx
xxxx
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitutxxxx
Checkräkningskredit23xxxx
Leverantörsskulderxxxx
Skulder till koncernföretagxxxx
Skulder till intresseföretagxxxx
Skatteskulderxxxx
Skuld erhållna ej nyttjade bidrag24xxxx
Skuld avseende beslutade ej utbetalda bidragxxxx
Övriga skulderxxxx
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter25 xx xx
xxxx
Summa eget kapital och skulder xx xx

Förändring av eget kapital

Stiftelse­kapital/dona­tions­kapitalÄnda­måls­bestämda medel XÄnda­måls­bestämda medel YBalanserat resultatTotalt eget kapital
Ingående balansxx xx xx xxxx
Ändamålsbestämt av givaren xx xx−xx
Ändamålsbestämt av styrelsen xx xx−xx
Ändamålsbestämt av årsstämman xx xx−xx
Utnyttjande−xx−xx xx
Årets resultat xx
Utgående balansxx xx xx xxxx

K3 2 och 6 kap., p. 3.3, 6.3, 36.34a och 37.4a, FRII

Det finns inte något krav för ideella föreningar och stiftelser i ÅRL att presentera en förändring av eget kapital i en egen räkning men FRII anser att det ökar transparensen och är av värde för läsaren. Därför utgör detta FRIIs huvudförslag (i motsats till upplysning i förvaltningsberättelsen).

Kolumnerna i rapporten/tabellen ska motsvara posterna under eget kapital i balansräkningen. Även om ändamålsbestämda medel redovisas som en egen post i balansräkningen får uppdelning på olika ändamålsbestämda medel göras i tabellen. Har organisationen ett flertal ändamålsbestämda medel kan dessa med fördel presenteras i en egen tabell.

Redovisning av de olika delposterna inom eget kapital är till för att på ett tydligt sätt redovisa hur mycket som ändamålsbestämts (öronmärkts) för ett visst framtida ändamål. Balanserat resultat utgörs därmed endast av medel som inte är öronmärkta för ett visst ändamål och som därmed fritt kan disponeras av styrelsen inom föreningens eller stiftelsens ändamål.

Lämna gärna en beskrivning av vilken typ av verksamhet som pengarna öronmärkts till om inte detta framgår av benämningarna av de ändamålsbestämda medlen.

I stiftelser ska eget kapital delas upp i fritt och bundet eget kapital om inte stiftelseförordnande anger annat. Bundet eget kapital är sådant kapital som inte får förbrukas för ändamålet.

I följande fall ska ytterligare rader läggas till i tabellen:

  1. Byte av redovisningsprincip om effekt av retroaktiv tillämpning har redovisats direkt mot eget kapital.
  2. Rättelse av fel som har redovisats mot eget kapital.
  3. Förändringar i redovisade värden på tillgångar och skulder som redovisats direkt mot eget kapital (mycket ovanligt).
  4. Andra omföringar inom eget kapital.

Kassaflödesanalys [7]

Not 292018-01-01–2018-12-312017-01-01–2017-12-31
Den löpande verksamheten
Verksamhetsresultat [4] xxxx
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
 Avskrivningar och nedskrivningarxxxx
 Kursdifferenser likvida medelxxxx
 Vinst vid försäljning av inventarierxxxx
 Förlust vid utrangering av inventarier xx xx
xxxx
Erhållen räntaxxxx
Erlagd räntaxxxx
Betald inkomstskatt xx xx
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av verksamhetskapital [5] xxxx
Förändringar i verksamhetskapital
 Förändring av varulagerxxxx
 Förändring av kortfristiga fordringarxxxx
 Förändring av kortfristiga skulder xx xx
Kassaflöde från den löpande verksamhetenxxxx
Investeringsverksamheten
Förvärv av andelar i koncernföretagxxxx
Förvärv av materiella anläggningstillgångarxxxx
Försäljning av materiella anläggningstillgångar xx xx
Kassaflöde från investeringsverksamhetenxxxx
Finansieringsverksamheten
Upptagna lånxxxx
Amortering av skuldxxxx
Utbetald utdelning xx xx
Kassaflöde från finansieringsverksamhetenxxxx
Årets kassaflödexxxx
Likvida medel vid årets början xx xx
Likvida medel vid årets slutxxxx

Noter

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Insamlingsorganisationens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen, BFNAR 2012:1 (K3) och FRIIs Styrande riktlinjer för årsredovisning.

Principerna är oförändrade jämfört med tidigare räkenskapsår.

5:4 ÅRL, K3 p. 8.3 och 35.33, FRII

Enligt punkt 8.2 i K3 ska noterna normalt presenteras i följande ordning:

  1. Redovisningsprinciper och värderingsprinciper.
  2. Uppskattningar och bedömningar.
  3. Noter till enskilda poster i den ordning respektive post redovisas.
  4. Övriga noter (upplysningar som inte lämnas på annan plats i årsredovisningen men som är relevanta för förståelsen av denna).

Enligt punkt 8.3 i K3 ska upplysning lämnas om att organisationen tillämpar ÅRL och K3. Upplysning ska lämnas om att FRIIs styrande riktlinjer tillämpas. Organisationen ska också upplysa om vilka redovisnings- och värderingsprinciper som valts och som är relevanta för förståelsen av årsredovisningen (se nedan).

Organisationer som upprättar koncernredovisning ska även lämna upplysning om vilka principer som tillämpats när koncernredovisningen upprättats. Upplysning ska också lämnas om skillnader mellan vilka redovisnings- och värderingsprinciper som tillämpas i koncernredovisningen och i juridisk person, t.ex. att alla leasingavtal redovisas som operationella i juridisk person medan finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen i koncernredovisningen. Koncernredovisning behandlas inte i de styrande riktlinjerna.

För de organisationer som börjar tillämpa K3 – se information i bilaga 2.

Resultaträkningen

Verksamhetsintäkter

Endast det inflöde av ekonomiska fördelar som [organisationens namn] erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt.

Intäkter värderas, om inget särskilt anges nedan, till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas.

Nedan beskrivs, för respektive intäktspost, när intäktsredovisning sker.

K3 23 kap., p. 36.6–36.16, 37.4, 37.7–37.18, FRII

En ideell förening ska dela upp sina intäkter i medlemsavgifter, gåvor, bidrag, nettoomsättning och övriga intäkter (K3 p. 37.4). Även om detta krav endast gäller ideella föreningar i K3 så gäller denna uppdelning alla organisationer som tillämpar FRIIs styrande riktlinjer, förutom medlemsavgifter som enbart förekommer i ideella föreningar.

I K3 finns följande intäktsdefinition:

En intäkt är en ökning av ekonomiska fördelar under ett räkenskapsår till följd av inbetalningar eller en ökning av tillgångars värde eller en minskning av skulders värde som medför en ökning av eget kapital (K3 p. 2.16).

En intäkt ska enligt K3 2.18 redovisas i resultaträkningen endast om

  1. de ekonomiska fördelar som är förknippade med posten sannolikt kommer att tillfalla eller lämna företaget i framtiden, samt
  2. intäktens värde kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Redovisning av intäkter och kostnader är en direkt följd av om, och i så fall till vilket värde, tillgångar och skulder ska redovisas (K3 p. 2.18).

Varje transaktion ska som huvudregel redovisas för sig (K3 p. 23.7).

I K3 framgår att endast det inflöde av ekonomiska fördelar som organisationen erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning får redovisas som intäkt i organisationen (K3 p. 36.6 och 37.7). Om en organisation ska redovisa en intäkt beror på olika faktorer, t.ex. att organisationen är formellt ansvarig för projektet samt att flödet ingår i organisationens ändamål.

Ett exempel är en organisation där medlemsavgifterna betalas till centralorganisationen och viss del vidareförmedlas till lokalorganisationen. Den del som slussas vidare till lokalorganisationen ska inte redovisas som intäkt i den centrala organisationen eftersom denna enbart administrerar medlemsavgifterna och inte ansvarar för lokalorganisationens verksamhet gentemot medlemmarna.

Ett annat exempel är att erhållna medel, t.ex. från Sida, redovisas som intäkt även om medlen enligt avtal ska utbetalas till lokala samarbetspartners eller har sökts tillsammans med annan organisation men där den egna organisationen ansvarar för hela projektet gentemot bidragsgivaren och ryms inom organisationens verksamhet.

Ett tredje exempel är när en organisation får ett bidrag som, enligt bidragsgivaren, ska förmedlas till tredje part. Organisationens uppgift är endast att förmedla bidraget till tredje part. I detta fall är organisationen mellanman och redovisar det vidareförmedlade bidraget enbart i balansräkningen. Mellanmannens ansvar begränsar sig till att förmedla medlen till rätt mottagare utifrån bidragsgivarens instruktioner. Sådana vidareförmedlade bidrag är sällan förekommande i insamlingsorganisationer.

Till vilket värde intäkter ska redovisas, se: K3 p. 23.3, 36.10, 36.14, 37.13 och 37.16.

Vad som utgör medlemsavgifter, gåvor, bidrag och nettoomsättning samt när respektive intäkt redovisas framgår nedan under respektive rubrik.

Medlemsavgifter

Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i [organisationens namn]. Medlemsavgifter redovisas vid inbetalning från medlemmen och intäktsredovisas över den tidsperiod som avses.

K3 p. 37.8 och 37.11

Avgift för en specifik verksamhet, exempelvis terminsavgift för kurs, serviceavgift eller försäljning till medlemmarna får inte redovisas som medlemsavgift.

Gåvor och bidrag

En transaktion i vilken [organisationens namn] tar emot en tillgång eller en tjänst som har ett värde utan att ge tillbaka motsvarande värde i utbyte är en gåva eller ett erhållet bidrag.

Om tillgången eller tjänsten erhålls därför att [organisationens namn] uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor och om [organisationens namn] har en skyldighet att återbetala till motparten om villkoren inte uppfylls, är det ett erhållet bidrag. Är det inget bidrag är det en gåva.

Gränsdragningen mellan vad som är gåvor och bidrag skiljer sig åt i K3 jämfört med tidigare normgivning.

Det finns även krav på notupplysningar till intäktsposterna – se kommentartextrutor till not 3.

Uppdelning mellan vad som är bidrag och gåvor (se texten ovan) finns i punkterna 36.7 respektive 37.9 i K3.

Följande frågor är till hjälp för att illustrera frågeställningar om bidrag och gåvor. Se även bilden i bilaga 3.

Förutsättning A: Organisationen har fått ett penningbelopp

Fråga A1

Får givaren själv något motsvarande värde i utbyte?

JA: Detta är försäljning av vara eller tjänst vilket redovisas i posten Nettoomsättning.

NEJ: Givaren får inget av motsvarande värde i utbyte vilket innebär att organisationen fått ett bidrag eller en gåva (gå vidare till fråga A2). Detta gäller även om givaren får något av mindre värde i utbyte, t.ex. brevmärken.

Fråga A2

Har organisationen en skyldighet att återbetala till motparten om villkoren för att erhålla penningbeloppet inte uppfylls?

JA: Organisationen har erhållit ett bidrag (gå vidare till fråga A3).

NEJ: Organisationen har erhållit en gåva (gå vidare till fråga A4).

Medel som organisationen erhållit från EU, staten, kommuner och formellt fristående organ som bildats av dessa och som lämnas i form av överföringar av resurser till en organisation i utbyte mot att organisationen uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin verksamhet är offentliga bidrag och ska redovisas som bidrag (K3 p. 36.8 och 37.10). Medel som erhålls från Radiohjälpen är inte offentliga bidrag.

Det som är avgörande för om det är ett bidrag eller en gåva är återbetalningsskyldigheten i det fall villkor inte uppfylls. Det är avtalens innebörd som styr och inte vem som är motpart. Ett exempel är att medel som erhålls som förmånstagare i Postkodlotteriet är gåva eftersom det inte föreligger någon återbetalningsskyldighet. Ett projektbidrag från Postkodstiftelsen är däremot ett bidrag om det föreligger återbetalningsskyldighet. Om sponsring redovisningsmässigt är gåva, bidrag eller nettoomsättning beror på avtalet.

Notera att ett penningbelopp som erhålls t.ex. i en bössinsamling alltid är en gåva eftersom det inte finns något villkor att pengarna ska betalas tillbaka till givaren. Detta gäller oavsett om insamlingen sker till ett visst ändamål eller inte (se vidare under fråga A4).

Fråga A3 (gäller bidrag – även alla offentliga bidrag)

Har organisationen uppfyllt samtliga villkor för att erhålla penningbeloppet?

JA: Redovisa en intäkt i posten Bidrag.

NEJ: Redovisa en skuld till den del villkoren inte är uppfyllda.

Ett erhållet bidrag som hänför sig till en anläggningstillgång ska reducera tillgångens anskaffningsvärde eller redovisas som en förutbetald intäkt (K3 p. 36.15 och 37.18).

Fråga A4 (gäller gåvor)

Har gåvan erhållits för ett särskilt ändamål?

JA: Redovisa som intäkt i posten Gåvor. I eget kapital i balansräkningen redovisas ännu inte förbrukade ändamålsbestämda medel i egen post. Förändringen i ändamålsbestämda medel framgår av en särskild informationsruta under resultaträkningen samt i förvaltningsberättelsen eller Rapporten om förändring i eget kapital.

NEJ: Redovisa som intäkt i posten Gåvor.

Förutsättning B: Organisationen har erhållit en gåva i form av en tjänst

Gåvor i form av tjänster ska inte redovisas som intäkt. Det innebär att s.k. pro bono-tjänster (reklam, hyra m.m.) inte ska redovisas i resultaträkningen (K3 p. 36.9). Däremot ska upplysning om väsentliga gåvor lämnas, se not 3.

Förutsättning C: Organisationen har erhållit en annan tillgång än kontanter

Fråga C1

Ska detta redovisas som intäkt eller skuld?

Se fråga A2 samt A3 respektive A4 ovan.

Gåvor

Gåvor redovisas som huvudregel som intäkt när de erhålls.

Vad gäller gåvor i form av insamlade kläder och liknande tillgångar med lågt värde som organisationen avser att sälja vidare redovisas intäkten vid försäljningen. De insamlade kläder och liknande som finns kvar på balansdagen redovisas som intäkt och varulager i den mån de uppfyller kraven att få redovisas som tillgång (dvs. att de ska säljas). Gåvor i form av insamlade kläder och liknande som organisationen avser att skänka vidare redovisas inte som intäkt eller varulager per balansdagen. Upplysning ska dock lämnas om gåvor som inte redovisats i resultat- eller balansräkningen, se not 3.

Gåvor av exempelvis aktier, fastigheter och konst intäktsredovisas vid gåvotillfället.

En gåva som intäktsförts redovisas antingen som en tillgång eller en kostnad beroende på om gåvan förbrukas direkt eller inte. Gåvor som [organisationens namn] avser att stadigvarande bruka i verksamheten redovisas som anläggningstillgångar. Övriga gåvor redovisas som omsättningstillgångar.

Gåvor värderas som huvudregel till verkligt värde. Insamlade kläder som finns kvar på balansdagen, som klassificerats som varulager och där ett verkligt värde inte kan fastställas värderas till [25 kronor per kilo].

I de fall [organisationens namn] lämnat en ersättning för att erhålla gåvan minskas gåvans värde med ersättningen.

När en gåva ska redovisas som intäkt – se K3 p. 36.11–36.12 samt 37.14–37.15

I 5 kap. 1 § andra stycket BFL anges att en affärshändelse som avser mottagandet av en gåva inte behöver bokföras löpande under förutsättning att gåvans marknadsvärde är svårbestämbart men kan antas vara lågt och det är förenligt med god redovisningssed.

Av prop. 2005/06:116 s. 158 f. framgår att detta typiskt sett gäller vid insamling av begagnade kläder, möbler, husgeråd och liknande som mottagaren avser att sälja eller skänka vidare (att exempelvis tömma en container med kläder etc. uppfyller ju egentligen definitionen av en affärshändelse). Om insamlingsorganisationen väljer att tillämpa den undantagsregel i BFL som anger att sådana gåvor inte behöver bokföras löpande under året måste de kläder etc. som finns kvar på balansdagen delas upp mellan de som ska säljas och de som ska skänkas vidare. De som ska skänkas vidare behöver inte värderas och bokföras då de inte uppfyller kraven i K3 på att vara en tillgång. De som ska säljas uppfyller däremot K3s krav på att vara en tillgång (K3 p. 2.12) och ska därmed värderas och bokföras som en intäkt i samband med räkenskapsårets utgång. (K3 p. 36.13 och 37.15 samt K3 K).

Gåvor av exempelvis aktier, fastigheter och konst har oftast ett högre värde som går att fastställa varför sådana gåvor intäktsredovisas vid gåvotillfället.

Se även not 3 om upplysning om insamlade kläder och liknande som organisationen avser att skänka vidare.

Att gåvor som intäktsförts ska redovisas som tillgång eller kostnad framgår av K3 K. Om en gåva är en omsättningstillgång eller en anläggningstillgång – se K3 p. 4.4.

Att gåvor enligt huvudregeln ska värderas till verkligt värde – se K3 p. 36.10 och 37.13. Verkligt värde är det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld kunna regleras mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs (K3 p. 2.20).

Värdet på insamlade kläder och liknande får uppskattas utifrån en sammanvägd bedömning av det verkliga värdet på de erhållna gåvorna (K3 p. 36.11 och 37.14). Värdet på insamlade kläder får dock inte överstiga 25 kronor per kilo (FRII).

Bidrag

Bidrag redovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bidraget har uppfyllts. Erhållna bidrag redovisas som skuld till dess villkoren för att erhålla bidraget uppfylls.

Bidrag som erhållits för att täcka kostnader redovisas samma räkenskapsår som den kostnad bidraget är avsett att täcka.

Bidrag som hänför sig till en anläggningstillgång minskar anskaffningsvärdet [alternativt redovisas som en förutbetald intäkt].

Erhållna bidrag värderas till det verkliga värdet av den tillgång som [organisationens namn] fått eller kommer att få.

När ett bidrag ska redovisas som intäkt – se K3 p. 36.15 och 37.17

Ett erhållet bidrag som hänförs till förvärv av en anläggningstillgång får antingen minska anläggningstillgångars anskaffningsvärde eller redovisas som förutbetald intäkt (K3 p. 36.16 och 37.18). Redovisas bidraget som en förutbetald intäkt minskas den förutbetalda intäkten i takt med avskrivningarna (K3 K).

Att bidrag ska tas upp till verkligt värde – se K3 p. 36.14 och 37.16.

Nettoomsättning

Intäkt vid försäljning av varor redovisas normalt vid försäljningstillfället. Prenumerationer redovisas normalt som intäkt linjärt över prenumerationstiden.

K3 23 kap., FRII

Posten Nettoomsättning består av försäljning av produkter, reklam, annonser, prenumerationer m.m. Har varan ett ringa värde i förhållande till vad som betalats, t.ex. brevmärke, redovisas detta istället som gåva.

När intäkter ska redovisas och till vilket belopp framgår av kapitel 23 i K3. Intäkter som inte har med organisationens primära verksamhet att göra redovisas som övriga intäkter.

Övriga intäkter

Övriga intäkter är intäkter som inte är primära för organisationen. Om en del av en lokal hyrs ut redovisas hyresintäkten som en övrig intäkt om det inte hör till organisationens huvudsyssla att hyra ut lokaler. Ett annat exempel kan vara en realisationsvinst vid försäljning av en fastighet. I det fall övriga intäkter förekommer beskrivs när dessa har redovisats och hur värdet har fastställts.

Verksamhetskostnader

Verksamhetskostnader delas in i följande funktioner: ändamåls-, insamlings- och administrationskostnader.

FRII
Verksamhet och kostnadsfördelning

När organisationen använder den funktionsindelade resultaträkningen, FRIIs huvudförslag, underlättas informationsgivningen till Svensk Insamlingskontroll.

Kostnaderna för en organisations verksamhetsdelar utgörs som huvudregel av kostnader för funktionerna ändamål, insamling och administration. Det kan även finnas andra funktioner, t.ex. medlem och försäljning. I det fall ytterligare funktioner läggs till ska organisationen beskriva vilka typer av kostnader som ingår i respektive funktion.

Fördelning av samkostnader

Organisationen har kostnader, s.k. samkostnader, som är gemensamma för ändamåls-, insamlings- och administrationsfunktionerna. Vanliga gemensamma kostnader är IT, ekonomifunktion, vaktmästeri, telefonväxel och lokalhyra. Samkostnader ska fördelas på respektive funktion. Detta kan göras antingen genom interndebitering inom organisationen eller enbart i årsredovisningen genom fördelningsnycklar. Fördelningsprincipen ska vara relevant för organisationens verksamhet, utvärderas årligen och vid behov ändras. Fördelningen måste vara verifierbar. Organisationen ska internt dokumentera enligt vilka principer fördelningen är gjord.

Ändamålskostnader

Ändamålskostnader består av [...].

FRII

Ändamålskostnader är sådana kostnader som kan hänföras till organisationens uppdrag enligt stadgarna.

Ändamålskostnader avseende medlemmar kan inkludera hjälpmedel i handikapporganisationer, tidningar, bemanning av jourtelefoner m.m. Observera att Medlem kan vara en egen funktion (se ovan).

Kostnader för administration som uppstår som en direkt följd av en aktivitet/ett projekt inom ändamålet räknas till ändamålskostnader. Exempel på sådana kostnader är en organisations utlandskontor, central projekthantering och projektstyrning samt administrativ hantering av ansökningshandlingar för anslag. Tänk så här: Om ändamålet faller bort så faller även kostnaden bort = ändamålskostnad.

Observera att hantering av projekt inom ramen för ändamålet ofta inkluderar kostnader för ansökan om bidrag (inklusive Postkodlotteriet och Radiohjälpen) eftersom bidraget ofta är en förutsättning för att projektet ska genomföras. Uppföljning, rapportering och revision av projekt utgör ändamålskostnader.

Till ändamålskostnader räknas även kostnader för opinionsbildande verksamhet, t.ex. tematiska kampanjer, i de fall opinionsbildning och upplysande verksamhet ingår i ändamålet.

I ändamålskostnader ingår även samkostnader.

Medlemskostnader

Medlemskostnader består av [...]

Många organisationer har så många medlemmar att aktiviteter med att vårda och värva medlemmar utgör en egen funktion inom organisationen. Denna funktion kan då särredovisas. Kostnaden i funktionen ska motsvara kostnaden för de fördelar som medlemmarna får i utbyte mot sin medlemsavgift, ofta i form av utskick, tidning, märken och liknande (medlemsvård) men också telemarketing och liknande aktiviteter (medlemsvärvning). I den mån medlemmarna får hjälpmedel utgör dessa ändamålskostnader, ex vis i en handikapporganisation. Kostnaden för medlemmar kan även till viss mån hänföras till ändamålet om de arbetar med att uppfylla ändamålet, exempelvis medlemmar som bemannar jourtelefoner.

Här bör organisationen själv beskriva vilka typer av kostnader som posten innehåller. De organisationer som har många medlemmar kan överväga att använda denna funktion för att förklara hur mycket kostnader som går åt för medlemsvård och liknande.

Insamlingskostnader

Insamlingskostnader består av [...].

FRII

Insamlingskostnader ska återspegla de kostnader som organisationen haft för att samla in medel (se uppställningen Totala insamlade medel i noten Gåvor och bidrag).

Med insamlingskostnader menas kostnader för insamlingsarbete som riktar sig mot organisationens samtliga givare, dvs. såväl privatpersoner som företag och organisationer. Detta omfattar både befintliga givare och arbetet med att söka nya givare genom kampanjer, utskick och underhåll av givarregister. Insamlingskostnaderna kan således bestå av TV- och radioreklam, annonser, informationsmaterial, insamlingsmaterial och personal som arbetar med insamlingsaktiviteter.

Nål- och brevmärken, vykort, dekaler m.m. som betraktas som kvitto eller gåvobevis är en insamlingskostnad. För organisationer som har en omfattande försäljning av profilprodukter är det lämpligt att ha Försäljning som en egen funktion (se ovan).

Information om verksamheten som skickas till givaren kan vara en insamlingskostnad om inte opinionsbildning och upplysande verksamhet ingår i ändamålet.

I insamlingskostnader ingår även samkostnader.

Administrationskostnader

Administrationskostnader består av [...].

FRII

Administrativa kostnader är sådana som behövs för att administrera och driva organisationen. Administrationen utgör en kvalitetsgaranti för ändamålet och för givaren. Exempel på sådana kostnader är styrelsemöten, revision av själva organisationen och administrativa system.

Om en kostnad varken avser ändamål, medlemsvård/-värvning eller insamling hänförs den till administration.

I administrationskostnader ingår även samkostnader.

Leasing

Alla [organisationens namn] leasingavtal redovisas som operationella, dvs. leasingavgiften (inklusive första förhöjd hyra) redovisas linjärt över leasingperioden.

K3 p. 20.29

I juridisk person får alla leasingavtal redovisas som operationella.

Ersättningar till anställda

Löpande ersättningar till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster.

Eftersom alla pensionsförpliktelser klassificerats som avgiftsbestämda redovisas en kostnad det år pensionen tjänas in.

K3 28 kap.

Få organisationer har förmånsbestämda pensionslösningar, dvs. där organisationen har gentemot den anställde garanterat en viss förmån (exempelvis 75 % av lönen utbetalas som pension under en period). Ett annat exempel är att det finns en pensionsförpliktelse kopplad till en kapitalförsäkring.

I K3 finns ett antal förenklingsregler för redovisning av förmånsbestämda pensionslösningar i kapitel 28. Har organisationen förmånsbestämda pensionsplaner, t.ex. pensionsförpliktelse kopplad till kapitalförsäkring behöver ytterligare text läggas till.

Inkomstskatt

I årets skattekostnad ingår skatt som avser årets skattepliktiga resultat och del av tidigare års inkomstskatt som ännu inte har redovisats.

K3 29 kap.

För de organisationer som betalar inkomstskatt kan det finnas temporära skillnader som ger upphov till uppskjuten skatt. Ett exempel är om en byggnad har skrivits av snabbare skattemässigt än i redovisningen. Har organisationen uppskjuten skatt behöver ytterligare text läggas till.

Balansräkningen

Tillgångar, skulder och avsättningar värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges nedan.

Materiella och immateriella anläggningstillgångar

Materiella och immateriella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan [och nedskrivningar].

Aktivering av en anläggningstillgång sker vid anskaffning till högre belopp än X,x prisbasbelopp.

Bidrag som hänför sig till en anskaffning av en anläggningstillgång har minskat anskaffningsvärdet.

[Organisationens namn] byggnader har delats upp i betydande komponenter.

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas:

Balanserade utgifter för programvara3–5 år
Byggnader20–80 år
Inventarier5 år

4 kap. ÅRL, K3 17, 18 och 27 kap.

Regeln i K3 om materiella anläggningstillgångar som är av mindre värde eller kan antas ha en ekonomisk livslängd på tre år är enbart tillämplig i skattepliktig verksamhet då avdrag gjorts i deklarationen och detta kan antas medges av Skatteverket.

För ideella sektorn innebär detta ofta att regeln inte kan tillämpas. Ett viktigt begrepp i K3 är ”väsentligt belopp” och inom den ideella sektorn redovisas som materiella anläggningstillgångar de tillgångar vars anskaffningsvärde utgör ett ”väsentligt belopp”. Det är lämpligt att organisationen fastställer och upplyser om vad som är ”väsentligt belopp” i detta avseende. För att ”värdesäkra” beloppet är det lämpligt att knyta det till procent av prisbasbeloppet.

Ett erhållet bidrag får antingen minska anläggningstillgångars anskaffningsvärde eller redovisas som förutbetald intäkt (K3 p. 36.16 och 37.18) – se ovan under rubriken Bidrag.

I de fall förbrukningen av en tillgångs betydande komponenter skiljer sig väsentligt ska tillgången delas upp i komponenter.

Angivna avskrivningstider är exempel och ska anpassas till den tid organisationen avser att använda tillgången. Vid användning av komponentavskrivning ska tillgången (i normalfallet byggnader) delas in i komponenter med olika uppskattad nyttjandeperiod, exempelvis stomme, tak, fönster etc.

Eftersom att anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda nyttjandeperioden går det enligt ÅRL inte att skriva ner till en ”kom-ihåg-krona” under anskaffningsåret.

Om immateriella anläggningstillgångar skrivs av över längre tid än fem år ska upplysning lämnas om skälen.

Det är ovanligt att organisationer har egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar. Finns sådana behöver ytterligare text läggas till.

Nedskrivningar behandlas i kapitel 27 i K3. Tillgångar som innehas för det ideella ändamålet får nedskrivningsprövas enligt p. 36.21 respektive 37.21. Vid nedskrivningsprövning kan ytterligare upplysningar behöva lämnas i noten Uppskattningar och bedömningar.

Finansiella tillgångar

Vid anskaffningstidpunkten värderas finansiella tillgångar till anskaffningsvärde med tillägg för direkta transaktionsutgifter.

Efter det första redovisningstillfället värderas kortfristiga placeringar enligt lägsta värdets princip, dvs. till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.

Kundfordringar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta. Fordran på medlemsavgifter tas inte upp som fordran om det inte finns en legal fordran på medlemmen.

Efter första redovisningstillfället värderas långfristiga finansiella tillgångar som inte är räntebärande till anskaffningsvärde [med avdrag för nedskrivning].

Långfristiga räntebärande tillgångar, exempelvis obligationer, värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden [med avdrag för nedskrivning].

Alla tillgångar som innehas för riskspridning anses ingå i en värdepappersportfölj och betraktas därmed som en post vid värdering enligt lägsta värdets princip respektive vid nedskrivningsprövning.

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

4 kap. och 5:4 ÅRL, K3 11 kap. och p. 30.3

Här hanteras endast finansiella instrument till anskaffningsvärde enligt K3 kapitel 11. I K3 finns även en möjlighet att värdera finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde. I så fall ska kapitel 12 tillämpas för alla finansiella tillgångar och skulder. Vi har i de styrande riktlinjerna endast beaktat K3 kapitel 11.

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av den bästa uppskattningen beräknad enligt effektivräntemetoden, se K3 p. 11.27. För övriga finansiella anläggningstillgångar beräknas nedskrivningen som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nuvärdet av den bästa uppskattningen av framtida kassaflöden. Prövning måste göras om värdenedgången är bestående.

Det är ovanligt att organisationer terminssäkrar fordringar och skulder i utländsk valuta. Om säkringsredovisning tillämpas behövs ytterligare text.

En andel i en bostadsrättsförening klassificeras som en finansiell anläggningstillgång.

Lager av handelsvaror

Handelsvaror värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.

4 kap. ÅRL, K3 13 kap.

Som varulager klassificeras artiklar till försäljning.

Ändamålsbestämda medel

I posten Ändamålsbestämda medel i eget kapital redovisas ännu inte förbrukade gåvor och andra ändamålsbestämda medel. Se även eget kapital-rapporten.

Skuld för erhållna ej nyttjade bidrag

I de fall [organisationens namn] erhållit bidrag men ännu inte uppfyllt villkoren redovisas en skuld.

Skuld för beslutade ej utbetalda bidrag

I de fall [organisationens namn] fattat beslut om utbetalning av forskningsbidrag/anslag/stöd och meddelat mottagaren men inte verkställt utbetalningen redovisas detta belopp som en kortfristig skuld.

K3 p. 36.2, 36.18 och 37.20, FRII

Enligt K3 är det bara stiftelser som behöver särredovisa skuld för beslutade ej utbetalda bidrag i egen post. Eftersom FRIIs styrande riktlinjer tillämpas av såväl stiftelser som ideella föreningar läggs denna post in i balansräkningen även i ideella föreningar.

Avsättningar

En avsättning redovisas när organisationen har ett legalt eller informellt åtagande som en följd av inträffade händelser och där organisationen förväntar sig att en utbetalning kommer att krävas för att reglera åtaganden samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att behöva erläggas.

K3 p. 21.9
Eventualförpliktelser

[Organisationens namn] lämnar upplysning om en eventualförpliktelse när [organisationens namn] har en möjlig förpliktelse som till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom [organisationens namn] kontroll, inträffar eller uteblir, eller om [organisationens namn] har en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

K3 p. 21.14

Not 2 Uppskattningar och bedömningar

K3 p. 8.4–8.5

Upplysningar ska lämnas dels om antaganden om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar på balansdagen, dels om bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen. Det är här ofta fråga om redovisningsfrågor som diskuterats med revisorerna och, vid svårare ärenden, olika typer av specialister.

Även en ändring av en uppskattning eller bedömning ska beskrivas om effekten är betydande.

Ett exempel är att organisationen har erhållit ett stort bidrag och det har diskuterats om villkoren är uppfyllda eller inte. Andra exempel är bedömningen om en avsättning ska göras vid en tvist respektive antaganden i en nedskrivningsprövning av en anläggningstillgång.

Noter till resultaträkningen

Not 3 Insamlade medel

Gåvor som redovisats i resultaträkningen20182017
Insamlade medel
Allmänhetenxxxx
Företagxxxx
[...]xxxx
[...]xxxx
[...]xxxx
Andra organisationerxxxx
Externa stiftelser och fonder xx xx
Summa (a)xxxx
Gåvor som inte redovisats i resultaträkningen

Det är svårt att värdera vissa gåvor. Det gäller t.ex. kläder som skänkts vidare, annonsutrymme, hyra och tjänster. För att ändå ge en förenklad bild av dessa gåvor har följande schabloner använts vid beräkningen:

Kläder som skänkts vidare25 kr/kg
[...]xx
[...]xx
20182017
Insamlade medel (uppskattade belopp – ej bokförda)
Gåvor som skänkts vidarexxxx
Annonserxxxx
Fri hyra xx xx
Summa (b)xxxx

Utöver det som specificeras i tabellen har också följande gåvor erhållits [skriftlig beskrivning av gåvor samt av tjänster].

Bidrag som redovisats som intäkt20182017
Insamlade medel
Allmänhetenxxxx
Företag xx xx
Andra organisationerxxxx
Externa stiftelser och fonder xx xx
Summa insamlade medel (c)xxxx
Offentliga bidrag
EUxxxx
Statenxxxx
Sidaxxxx
[...] xx xx
Summa offentliga bidragxxxx
Summa (d)xxxx
Totala insamlade medel består av följande20182017
Gåvor som har redovisats i resultaträkningen (a)xxxx
Gåvor som inte har redovisats i resultaträkningen (b)xxxx
Bidrag som redovisats som intäkt (c) xx xx
Summa insamlade medelxxxx

Gränsdragningen mellan vad som är gåvor och bidrag skiljer sig åt i K3 jämfört med tidigare normgivning.

I denna not specificeras vilka gåvogivare och bidragsgivare som organisationen har haft. Specifikationen av Gåvor som redovisats i resultaträkningen (summa a) respektive Bidrag som redovisats som intäkt (summa d) ska stämma med respektive posts storlek i resultaträkningen.

Om organisationen har avkastning på donationskapital som redovisas bland finansiella intäkter ska denna inkluderas i specifikationen av gåvor (a) ovan.

Upplysningar ska lämnas om karaktären på och omfattningen av gåvor och erhållna bidrag som har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen (K3 p. 36.29 a och 37.29 a).

Upplysning ska även lämnas om gåvor som inte har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen (K3 p. 36.30 och 37.30). Enligt K3 behöver upplysning inte lämnas om gåvor som inte löpande har bokförts (t.ex. insamlade kläder och liknande), men eftersom upplysningen behövs vid rapportering till Svensk Insamlingskontroll ska den lämnas som notupplysning (FRII).

Vidareförmedlade bidrag20182017
Erhållna bidragxxxx
Vidareförmedlade bidrag−xx−xx
Bidrag för egen räkning xx xx
Summaxxxx

K3 p. 36.31, 37.31

Bidrag som vidareförmedlas är sällan förekommande i insamlingsorganisationer. I de fall det förekommer ska omfattningen på de bidrag som under året har mottagits med uppdraget att vidareförmedla dem och hur mycket som har förmedlats redovisas i not.

Organisationens uppgift är i detta fall endast att förmedla bidraget till tredje part. I detta fall är organisationen mellanman och redovisar det vidareförmedlade bidraget enbart i balansräkningen. Mellanmannens ansvar begränsar sig till att förmedla medlen till rätt mottagare utifrån bidragsgivarens instruktioner. Finns på balansdagen bidrag som ännu inte vidareförmedlats redovisas dessa i posten Kortfristiga skulder med nothänvisning till denna not.

Not 4 Medelantal anställda, personalkostnader och arvoden till styrelsen

Medelantalet anställda

20182017
Antal ­anställdaVarav mänAntal ­anställdaVarav män
Sverige xx  xx  xx  xx 
Danmark xx  xx  xx  xx 
[...] xx xx xx xx
Totaltxxxxxxxx

5:37 ÅRL, K3 p. 8.7–8.8, BFNAR 2006:11

Medelantalet anställda (BFNAR 2006:11) ska som huvudregel beräknas på individnivå och utvisa antalet heltidstjänster enligt de villkor som gäller på arbetsstället.

Medelantalet anställda får som alternativ till huvudregeln beräknas som summan av antalet arbetade timmar dividerad med normal årsarbetstid. I antalet arbetade timmar ska följande ingå:

  1. Tid som organisationen har betalat lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete
  2. Tid som avser betald semester, tjänstledighet och sjukfrånvaro
  3. Kompensationsledighet

Övertidstimmar ska inte ingå.

Normal årsarbetstid är den tid som gäller enligt villkoren i anställningen. Av förenklingsskäl får den normala årsarbetstiden antas vara 1.920 timmar.

Medelantalet anställda får som alternativ beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer (justerat för annan arbetstid än heltid) enligt mätningar vid minst två representativa tidpunkter under räkenskapsåret.

En ideell förening och ett registrerat trossamfund ska vid beräkningen av medelantalet anställda inte räkna med anställda som uppburit högst ett halvt prisbasbelopp. Detta gäller inte stiftelser.

Förutom information om omfattning av ideellt arbete som anges i not eller i förvaltningsberättelsen bör organisationen även lämna upplysning om i vilken omfattning organisationens anställda har utfört arbete för annan organisations räkning.

Könsfördelning bland styrelseledamöter och ledande befattningshavare

20182017
Antal på balansdagenVarav mänAntal på balansdagenVarav män
Styrelseledamöter
Generalsekreterare/kanslichef/verkställande direktör och andra ledande befattningshavare

5:38 ÅRL, K3 p. 8.9, FRII

Upplysningsskyldigheten gäller enligt ÅRL endast större organisationer och koncerner. Den ska dock tillämpas av alla organisationer som tillämpar dessa styrande riktlinjer.

En generalsekreterare/kanslichef/verkställande direktör som även är styrelseledamot ska ingå både i gruppen styrelse och i gruppen övriga befattningshavare. I gruppen andra ledande befattningshavare ingår personer i ledningsgruppen eller motsvarande.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

20182017
Löner och andra ersättningar
Styrelse och generalsekreterare/kanslichef/VDxx xx 
Övriga anställda xx  xx 
Totala löner och ersättningarxx xx 
Sociala kostnaderxx xx 
(varav pensionskostnader exkl. löneskatt)(xx)(xx)
Summaxx xx 

Av pensionskostnaderna avser xx tkr (xx tkr) organisationens styrelse och generalsekreterare/kanslichef/VD. Dessutom har [organisationens namn] åtagit sig att under xx år betala pensioner till nuvarande och tidigare styrelseledamöter och generalsekreterare/kanslichef/VD med xx tkr per år.

5:22–5:24, 5:39–5:40 ÅRL, K3 p. 8.10, 36.33 och 37.33, BFNAR 2006:11, FRII

Vissa upplysningar (t.ex. ersättningar och pensioner till styrelse och generalsekreterare m.fl.) behöver inte mindre organisationer lämna enligt ÅRL, men ska enligt FRII lämnas av samtliga organisationer som berörs. Med verkställande direktör (eller motsvarande) menas sådan anställd som har samma eller i huvudsak samma befogenheter som en verkställande direktör i ett aktiebolag. Om sådan anställd saknas lämnas bara uppgift om styrelsens arvoden.

Enligt K3 p. 8.10 ska följande inkluderas i löner och ersättningar:

  1. skattepliktiga ersättningar till anställda som har redovisats som kostnad under räkenskapsåret, och
  2. årets förändring av semesterlöneskuld och andra lönerelaterade reserveringar.

Enligt K3 p. 8.11 ska följande inkluderas i sociala kostnader:

  1. årets arbetsgivaravgift enligt socialavgiftslagen (2000:980),
  2. allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
  3. årets sociala avgifter till följd av avtal,
  4. pensionskostnader, samt
  5. årets skatter på pensionskostnader och pensionsmedel (t.ex. särskild löneskatt och avkastningsskatt på pensionsmedel).

Som anställd räknas den som är arbetstagare enligt 1 § lagen (1982:80) om anställningsskydd, LAS. De anställda som uppburit mindre än ett halvt prisbasbelopp per år i lön ska inte räknas med i beräkningen av medelantalet anställda. Uppgift ska då lämnas om det sammanlagda beloppet som därmed utelämnats från beräkningen. Organisationen får utgå från att normal årsarbetstid är 1.920 timmar.

Pensionskostnader för gruppen styrelse, VD och liknande befattningshavare ska särredovisas. Bestämmelsen innebär att organisationen förutom att upplysa om pensionskostnaden, även ska upplysa om det kapitaliserade värdet av företagets pensionsförpliktelser. Uppgiften ska även lämnas för tidigare styrelseledamöter och tidigare VD eller liknande befattningshavare.

Ideellt arbete

Under året har xx (yy) personer arbetat ideellt för [organisationens namn], framför allt med [...]. Värdet av dessa ideella insatser har inte redovisats i resultaträkningen.

K3 p. 36.30, 37.30

Förutom information om omfattning av ideellt arbete (se ovan och i förvaltningsberättelsen, organisationen kan själv välja var informationen ska placeras) bör man även lämna upplysning om i vilken omfattning organisationens anställda har utfört arbete för annan organisations räkning.

Avtal om avgångsvederlag

[Organisationens namn] har träffat avtal med generalsekreteraren om en uppsägningstid utan arbetsplikt på sex månader vid uppsägning från arbetsgivarens sida.

5:44 ÅRL, K3 p. 8.14–8:16

Upplysningen behöver inte mindre organisationer lämna enligt ÅRL, men ska enligt FRII lämnas av samtliga organisationer som berörs. Om avtal om avgångsvederlag har träffats med generalsekreteraren/kanslichefen/VD ska detta upplysas om här. Om organisationen inte har särskilda avtal om uppsägningstid kan detta också upplysas om som information.

Lån till ledande befattningshavare och transaktioner med närstående

5:18, 5:23 ÅRL

Enligt 5:18 ÅRL ska upplysning lämnas om organisationen har lämnat lån till styrelseledamot, VD eller motsvarande eller ställt pant till förmån för dessa.

Enligt 5:23 ÅRL ska uppgift lämnas om organisationen har genomfört betydande transaktioner med närstående.

Löner och andra ersättningar fördelade per land

Löner och andra ersättningar fördelade per land uppgår till följande:

20182017
Sverigexxxx
Danmarkxxxx
[...]xxxx
[...] xx xx
Totaltxxxx

FRII

Den obligatoriska upplysningsplikten om löner och ersättningar per land är borttagen i ÅRL från och med år 2011. FRII anser dock att detta i många fall är en ändamålsenlig upplysning och därför finns denna upplysning kvar. Detta hänger nära samman med organisationens beskrivning av sin verksamhet i förvaltningsberättelsen.

Not 5 Leasing

[Organisationens namn] leasar framför allt kontorslokaler samt datorer och annan kontorsutrustning. Kostnadsförda leasingavgifter uppgår till xx (xx). Framtida leasingavgifter förfaller enligt följande:

20182017
Inom 1 årxxxx
2–5 årxxxx
Senare än 5 år xx xx
Summaxxxx

Avtalet om lokalhyra sträcker sig till år 20xx och är möjligt att förlänga till år 20xx.

K3 p. 20.14

Denna not tillsammans med redovisningsprincipen täcker enbart operationell leasing för leasetagare. Noten ska även innehålla kostnader för hyra av lokaler.

Noten ska också innehålla en allmän beskrivning av väsentliga leasingavtal. Beskrivningen kan t.ex. innehålla uppgift om villkor som ger möjlighet att förvärva tillgången eller förlänga avtalet och eventuella restriktioner i avtalet.

Skulle organisationen vara leasegivare, exempelvis om organisationen hyr ut lokaler, kursgårdar och liknande ska motsvarande information även lämnas avseende sådana operationella leasingavtal (K3 p. 20.25).

Upplysningsskyldigheten gäller enligt K3 endast större organisationer och koncerner. Den ska dock tillämpas av alla organisationer som tillämpar FRIIs styrande riktlinjer.

Not 6 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

20182017
Utdelningarxxxx
Räntorxxxx
Realisationsresultat vid försäljningarxxxx
Nedskrivningarxxxx
Återföringar av nedskrivningar xx xx
Summaxxxx

FRII

Det finns inte någon obligatorisk upplysningsplikt om att alltid specificera denna resultatpost, ÅRL kräver dock upplysning om posten är väsentlig och om det förekommit kvittning, exempelvis att posten innehåller både en utdelning (kredit) och en nedskrivning (debet). FRII anser dock att detta i många fall är en ändamålsenlig upplysning.

Not 7 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

20182017
Utdelningarxxxx
Räntorxxxx
Realisationsresultat vid försäljningarxxxx
Nedskrivningarxxxx
Återföringar av nedskrivningar xx xx
Summaxxxx

FRII

Det finns inte någon obligatorisk upplysningsplikt om att alltid specificera denna resultatpost, ÅRL kräver dock upplysning om posten är väsentlig. FRII anser dock att detta i många fall är en ändamålsenlig upplysning.

Not 8 Skatt på årets resultat

5:36 ÅRL, K3 p. 29.33 och 29.36

En organisation som bedriver skattepliktig näringsverksamhet ska enligt K3 p. 29.36 lämna en upplysning om avstämning mellan redovisat resultat före skatt och årets skattekostnad eller skatteintäkt.

Redovisning av uppskjuten skatt är obligatorisk enligt K3. Har organisationen uppskjuten skatt behövs ytterligare notupplysningar till resultaträkningen.

Upplysningsskyldigheten gäller enligt K3 endast större organisationer och koncerner. Den ska dock tillämpas av alla organisationer som tillämpar FRIIs styrande riktlinjer.

Not 9 Exceptionella intäkter och kostnader

20182017
[...]xxxx
[...] xx xx
Summaxxxx

ÅRL 5:19

Om en organisation har haft intäkter eller kostnader som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst, och som avviker markant från vad som normalt förekommer, ska det lämnas upplysningar om arten och storleken av varje sådan intäkt eller kostnad. Exempel är en ovanligt stor gåva, stora nedskrivningar, omstruktureringar och uppgörelse i rättstvist.

Om den exceptionella händelsen berör flera poster i resultaträkningen kan denna not användas. Annars anges den exceptionella posten i not till den post som den ingår i.

Noter till balansräkningen

Not 10 Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för programvara20182017
Ingående anskaffningsvärdexxxx
Årets aktiverade utgifterxxxx
Försäljningar och utrangeringar xx xx
Utgående ackumulerade anskaffningsvärdenxxxx
Ingående bidragxxxx
Årets bidragxxxx
Försäljningar och utrangeringar xx xx
Utgående ackumulerade bidragxxxx
Netto anskaffningsvärdexxxx
Ingående avskrivningarxxxx
Försäljningar och utrangeringarxxxx
Årets avskrivningar xx xx
Utgående ackumulerade avskrivningarxxxx
Ingående nedskrivningarxxxx
Försäljningar och utrangeringarxxxx
Årets nedskrivningarxxxx
Återföringar av nedskrivningar xx xx
Utgående ackumulerade nedskrivningarxxxx
Utgående redovisat värdexxxx

5:8 ÅRL, K3 18 kap.

Uppställningen med förändringar i värdet på Immateriella anläggningstillgångar ska göras för varje post som redovisas som Immateriell anläggningstillgång. Observera att ideella föreningar och stiftelser inte får göra uppskrivningar av anläggningstillgångar.

Not 11 Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark20182017
Ingående anskaffningsvärdexxxx
Inköpxxxx
Försäljningar och utrangeringar xx xx
Utgående ackumulerade anskaffningsvärdenxxxx
Ingående bidragxxxx
Årets bidragxxxx
Försäljningar och utrangeringar xx xx
Utgående ackumulerade bidragxxxx
Netto anskaffningsvärdexxxx
Ingående avskrivningarxxxx
Försäljningar och utrangeringarxxxx
Årets avskrivningar xx xx
Utgående ackumulerade avskrivningarxxxx
Ingående nedskrivningarxxxx
Försäljningar och utrangeringarxxxx
Årets nedskrivningarxxxx
Återföringar av nedskrivningar xx xx
Utgående ackumulerade nedskrivningarxxxx
Utgående redovisat värdexxxx

I [organisationens namn] finns tillgångar i form av [...] som inte redovisas till följd av att tillgången inte uppfyller tillgångsdefinitionen. Skälet för att tillgångarna inte får redovisas som en tillgång är att [...].

5:8 ÅRL, K3 17 kap., p. 36.28 och 37.28

Uppställningen med förändringar i materiella anläggningstillgångar ska göras för alla poster som redovisas som Materiella anläggningstillgångar. Observera att ideella föreningar och stiftelser inte får göra uppskrivningar av anläggningstillgångar.

Upplysningsplikten om tillgångar som inte redovisas (K3 p. 36.28 och 37.28) avser sådana tillgångar som inte uppfyller tillgångsdefinitionen enligt K3 p. 2.18. Det kan vara allmogeföremål eller en snickarverkstad som donerats till en hembygdsgård, kyrksilver eller målningar på skepp som donerats till ett museum.

Upplysningsskyldigheten gäller enligt K3 endast större organisationer och koncerner. Den ska dock tillämpas av alla organisationer som tillämpar dessa styrande riktlinjer.

Not 12 Förvaltningsfastigheter

20182017
Redovisat värdexxxx
Marknadsvärdexxxx

Marknadsvärdet har fastställts av styrelsen. Beräkningarna har gjorts med beaktande av faktiskt kassaflöde, en inflationstakt på xx % och en marknadsmässig ränta på xx %. Vart x:e år genomförs en värdering av extern värderingsman, vilket kommer att utföras nästa gång år 201x.

K3 p. 16.4

En förvaltningsfastighet är en fastighet som ägs av organisationen men som helt eller delvis hyrs ut (K3 p. 16.1). Upplysningen ska bl.a. innehålla uppgift om redovisat värde, verkligt värde samt hur värderingen gjorts och om en oberoende värderingsman utfört värderingen.

Not 13 Aktier i koncernföretag

20182017
Ingående anskaffningsvärdexxxx
Förvärvxxxx
Försäljningar xx xx
Utgående anskaffningsvärdexxxx
Ingående ackumulerade nedskrivningarxxxx
Årets nedskrivningxxxx
Återföringar av nedskrivningar xx xx
Utgående ackumulerade nedskrivningarxxxx
Utgående redovisat värdexxxx

Specifikation av organisationens aktier i dotterföretag2018-12-312017-12-31
Antal ­andelarAndel i %Redovisat värdeRedovisat värde
Dotterföretag A, 556999-9999, Stadenxxxxxxxx
Dotterföretag B, 556999-9999, Staden xx xx xx xx
Summaxxxx

5:8 och 7:16 ÅRL, FRII

Dotterföretag ska alltid specificeras enligt ÅRL 5:29–30 trots att notkravet i ÅRL enbart gäller för större företag.

Om dotterbolagen inte konsolideras ska upplysning även lämnas om respektive dotterbolags egna kapital och årets resultat.

Not 14 Aktier i intresseföretag och gemensamt styrda företag

20182017
Ingående anskaffningsvärdexxxx
Förvärvxxxx
Försäljningar xx xx
Utgående anskaffningsvärdexxxx
Ingående ackumulerade nedskrivningarxxxx
Årets nedskrivningxxxx
Återföringar av nedskrivningar xx xx
Utgående ackumulerade nedskrivningarxxxx
Utgående redovisat värdexxxx

Specifikation av organisationens aktier i intresseföretag2018-12-312017-12-31
Antal ­andelarAndel i %Redovisat värdeRedovisat värde
Intresseföretag A, 556999-9999, Stadenxxxxxxxx
Intresseföretag B, 556999-9999, Stadenxxxx xx xx
Summaxxxx

5:8 och 7:16 ÅRL, FRII

Intresseföretag och andra företag där innehavet uppgår till minst 20 % av rösterna (eller motsvarande inflytande) ska alltid specificeras enligt 5:29–30 ÅRL trots att notkravet i ÅRL enbart gäller för större företag.

Om intresseföretagen inte konsolideras ska upplysning även lämnas om respektive intressebolags egna kapital och årets resultat.

Not 15 Ägarintressen i övriga företag

20182017
Ingående anskaffningsvärdexxxx
Förvärvxxxx
Försäljningar xx xx
Utgående anskaffningsvärdexxxx
Ingående ackumulerade nedskrivningarxxxx
Årets nedskrivningxxxx
Återföringar av nedskrivningar xx xx
Utgående ackumulerade nedskrivningarxxxx
Utgående redovisat värdexxxx

Not 16 Andra långfristiga värdepappersinnehav

20182017
Ingående anskaffningsvärdexxxx
Förvärvxxxx
Försäljningar xx xx
Utgående anskaffningsvärdexxxx
Ingående ackumulerade nedskrivningarxxxx
Årets nedskrivningxxxx
Återföringar av nedskrivningar xx xx
Utgående ackumulerade nedskrivningarxxxx
Utgående redovisat värdexxxx

Specifikation av värdepapperRedovisat värdeMarknadsvärde
Aktier
[...] AB, 1.400 stxxxx
[...] AB, 500 st xx xx
Summaxxxx
Fonder
A-fondenxxxx
B-fonden xx xx
Summaxxxx

5:8 ÅRL, FRII

FRII anser att det är lämpligt att en specifikation av övriga innehav görs för att läsaren ska kunna bilda sig en uppfattning om vilka aktier och andelar som organisationen investerat i (oavsett om innehavet redovisas som finansiell anläggningstillgång eller kortfristig placering). En sådan specifikation krävs om posten är väsentlig och kan göras i en bilaga. Specifikationen kan t.ex. presenteras på organisationens webbplats, men behöver inte ingå i årsredovisningen.

Not 17 Andra långfristiga fordringar

20182017
Ingående anskaffningsvärdexxxx
Tillkommande fordringarxxxx
Amorteringar, avgående fordringar xx xx
Utgående anskaffningsvärdexxxx
Ingående ackumulerade nedskrivningarxxxx
Årets nedskrivningxxxx
Återföringar av nedskrivningar xx xx
Utgående ackumulerade nedskrivningarxxxx
Utgående redovisat värdexxxx

5:8 ÅRL

Not 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2018-12-312017-12-31
Förutbetalda hyrorxxxx
Upplupna ränteintäkterxxxx
Övriga poster xx xx
Summaxxxx

3:8 ÅRL, FRII

Alla organisationer ska enligt FRII specificera större belopp i not trots att kravet i ÅRL endast gäller större företag.

Not 19 Kortfristiga placeringar

Specifikation av värdepapperRedovisat värdeMarknadsvärde
Aktier
[...] AB, 1.400 stxxxx
[...] AB, 500 st xx xx
Summaxxxx
Fonder
A-fondenxxxx
B-fonden xx xx
Summaxxxx

FRII

Specifikationen av innehavet anser FRII vara lämplig för att läsaren ska kunna bilda sig en uppfattning om vilka aktier och andelar som organisationen investerat i, se not 14.

Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2018-12-312017-12-31
Avsättningar enligt tryggandelagen
 FPG/PRI-pensionerxxxx
 Övrigaxxxx
Avsättningar utanför tryggandelagens regelverk xx xx
Summaxxxx

I posten avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ingår avsättningar till styrelseledamöter och generalsekreterare/kanslichef/VD med följande belopp:

2018-12-312017-12-31
Avsättningarxxxx

8 a § TryggL, 5:41 ÅRL, K3 28 kap.

Not 21 Övriga avsättningar

20182017
Ingående redovisat värdexxxx
Tillkommande avsättningarxxxx
Ianspråkstagna beloppxxxx
Återförda belopp xx xx
Utgående redovisat värdexxxx

3:9–3:10 ÅRL, K3 p. 21.16

I den mån organisationen har övriga avsättningar ska förändringar av dessa specificeras per slag av avsättning (även om ÅRL endast kräver not av större företag).

Not 22 Långfristiga skulder

Av långfristiga skulder förfaller xx (xx) till betalning senare än fem år efter balansdagen.

5:13 ÅRL

Not 23 Checkräkningskredit

Avtalad kredit på checkräkningskrediten är xx (xx).

RedR 1 7.85

Not 24 Skuld erhållna ej nyttjade bidrag

I posten ingår skulder avseende offentliga bidrag (Sida och andra myndigheter samt Allmänna arvsfonden) med xx. De villkor som inte är uppfyllda avseende erhållna offentliga bidrag avser framför allt [...].

K3 p. 36.29 och 37.29

Om posten är väsentlig kan man behöva specificera delposterna.

Not 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2018-12-312017-12-31
Upplupna räntekostnaderxxxx
Semesterlönerxxxx
Upplupna sociala avgifterxxxx
Övriga poster xx xx
Summaxxxx

3:8 ÅRL, FRII

Alla organisationer ska enligt FRII specificera större belopp i not.

Not 26 Ställda säkerheter

5:14 ÅRL, K3 p. 4.13

I den mån ställda panter finns ska dessa specificeras här. Uppgiften ska avse pantens redovisade värde. När det gäller inteckningar ska det nominella beloppet av de överlämnade säkerheterna anges. Uttagna pantbrev som inte lämnats som säkerhet redovisas inte.

Not 27 Eventualförpliktelser och eventualtillgångar

5:15 och 5:41 ÅRL, K3 p. 21.17–21.18

I den mån eventualförpliktelser finns ska dessa specificeras till karaktär och belopp.

Detsamma gäller eventualtillgångar, men här ska information lämnas om karaktären och uppskattning om eventualtillgångarnas finansiella effekt om detta inte är praktiskt ogenomförbart och det kan göras utan oskälig kostnad. Eftersom eventualtillgångar är så ovanliga har de här redovisats tillsammans med eventualförpliktelser eftersom de återfinns i samma kapitel i K3.

Not 28 Tillgångar med restriktioner

Om organisationen äger tillgångar som inte får användas fritt ska upplysning lämnas om detta.

Noter till kassaflödesanalysen

Not 29 Likvida medel

Följande delkomponenter ingår i likvida medel2018-12-312017-12-31
Kassamedelxxxx
Banktillgodohavandenxxxx
Tillgodohavande på koncernkontoxxxx
Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel xx xx
Summaxxxx

K3 p. 7.18–7.19

Upplysning ska lämnas om sammansättningen av likvida medel. Upplysning ska också lämnas om likvida medel som är av betydande omfattning och inte är tillgängliga för användningen för organisationens räkning samt skälen för detta.

Not 30 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

6:1 ÅRL, K3 32 kap.

Beskrivningen ska omfatta väsentliga händelser fram till den tidpunkt då årsredovisningen undertecknas.

Exempel på lämpliga punkter, se förteckning i förvaltningsberättelsen.

Årsredovisningen skrivs under av samtliga styrelseledamöter och generalsekreteraren/kanslichefen/VD. Har någon anmält en avvikande mening om årsredovisningen/koncernredovisningen som antecknats i styrelsens protokoll ska detta yttrande fogas till årsredovisningen.

Årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades. Dagen för undertecknande ska vara samma dag som den dag den avges, dvs. den dag den beslutas. Årsredovisningen ska skrivas under av den styrelse som sitter det datumet.

Ort 2019-xx-xx
NNNN
NNNN
Generalsekreterare/Kanslichef/Verkställande direktör
Min (Vår) revisionsberättelse har avgivits 2018-xx-xx
(NN Revisionsbyrå AB)
NN
Auktoriserad revisor

Bilaga 1 Förkortningar

Följande förkortningar har använts i årsredovisningsmallen:

BFLBokföringslagen (1999:1078)
BFNBokföringsnämnden, dvs. den statliga normgivaren
BFNAR 2002:1Värdering av materiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m.
BFNAR 2002:2Värdering av vissa gåvor i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m.
BFNAR 2002:3Värdering av finansiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund
BFNAR 2006:11Gränsvärden
BFNAR 2012:1Årsredovisning och koncernredovisning (K3)
BFN U 95:3Redovisning i avkastningsstiftelser
Rapport från BFNIdeella föreningar och bokföringsskyldigheten – en rapport om näringsverksamhet m.m.
FARBranschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare. I årsredovisningsmallen har endast FARs redovisningsrekommendation RedR 1 beaktats.
K3BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3)
Mindre företagEtt mindre företag är en organisation som uppfyller högst ett av nedanstående tre villkor under de senaste två räkenskapsåren. Det ska vara samma villkor som är uppfyllda båda åren. Dessa villkor är:
Medelantalet anställda> 50
Balansomslutning> 40 mkr
Nettoomsättning> 80 mkr
Nettoomsättning ska just i det här fallet även inkludera bidrag, gåvor, medlemsavgifter och liknande intäkter.
 De företag som fastställer sin årsredovisning använder en fastställd årsredovisning vid kontroll av villkoren.
RedR 1Årsredovisning i aktiebolag (en rekommendation från FAR)
Större företagEtt större företag är, vad gäller medlemmarna i FRII, en organisation som uppfyller minst två av nedanstående tre villkor mätt över två år. Det ska vara samma villkor som är uppfyllda båda åren. Dessa villkor är:
Medelantalet anställda> 50
Balansomslutning> 40 mkr
Nettoomsättning> 80 mkr
Nettoomsättning ska just i det här fallet även inkludera bidrag, gåvor, medlemsavgifter och liknande intäkter.
 De företag som fastställer sin årsredovisning använder en fastställd årsredovisning vid kontroll av villkoren.
ÅRLÅrsredovisningslagen (1995:1554)

Bilaga 2 Text vid övergång till K3

Övergång till K3-regelverket innebär byte av redovisningsprincip. Bytet av redovisningsprincip har inneburit att jämförelseåret räknats om i enlighet med de nya redovisningsprinciperna.

Följande redovisnings- och värderingsprinciper har ändrats vid övergången till K3:

Redovisning av bidrag och gåvor

Villkorade gåvor intäktsredovisades tidigare vid gåvotillfället för att därefter särredovisas som ändamålsbestämda medel i eget kapital. Enligt K3 klassificeras medel som erhållits med återbetalningsskyldighet som bidrag och skuldförs till dess att villkoren är uppfyllda. Det som tidigare benämnts villkorade gåvor med återbetalningsskyldighet och som tidigare redovisats som ändamålsbestämda medel har vid övergången till K3 omklassificerats till skuld.

Första året K3 tillämpas ska upplysning lämnas om vilka principer som ändrats vid övergången. Om omklassificering som påverkar eget kapital har skett ska not/rapport till eget kapital visa justeringen av ingående eget kapital avseende jämförelsetalet.

Bilaga 3 Gåva eller bidrag

  • [1]

    Förändring av ändamålsbestämda medel framgår av eget kapital-rapporten (alt. upplysningen om förändring av eget kapital i förvaltningsberättelsen). Det är valfritt att som ovan även lämna informationen i ruta i anslutning till resultaträkningen.

  • [2]

    Kan med fördel skrivas på en rad och specificeras i not.

  • [3]

    Årets resultat är inkluderat i balanserat resultat.

  • [4]

    Bidragsverksamheten kan brytas ut från verksamhetsresultatet och särredovisas som kassaflöde från bidragsverksamheten fördelat på Utbetalda bidrag och Återbetalda bidrag.

  • [5]

    Med verksamhetskapital avses omsättningstillgångar minskat med kortfristiga skulder.

  • [6]

    FRIIs huvudalternativ är den funktionsindelade resultaträkningen. Kostnadsslagsindelad resultaträkning får lämnas.

  • [7]

    Organisationer som utgör mindre företag enligt ÅRL behöver inte upprätta kassaflödesanalys.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%