Innehåll

FINANSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD

FFFS 2015:13 Tillsynsrapportering för försäkringsrörelse

(senast ändrad genom FFFS 2016:4)

1 kap. Tillämpningsområde och definitioner

1 §Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om försäkringsrörelse som kompletterar försäkringsrörelselagen (2010:2043), kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450 av den 2 december 2015 om fastställande av tekniska genomförandestandarder med avseende på blanketter för inlämning av uppgifter till tillsynsmyndigheterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/462 av den 19 mars 2015 om fastställande av tekniska standarder för genomförande avseende förfarandena för tillsynsmyndighetens godkännande av etablering av specialföretag, för samarbete och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter när det gäller specialföretag samt för att fastställa format och mallar för de uppgifter som specialföretagen ska rapportera i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG.

FFFS (2016:4)

2 §Föreskrifterna gäller för

  1. försäkringsaktiebolag,
  2. ömsesidiga försäkringsbolag,
  3. försäkringsföreningar, och
  4. specialföretag.

För specialföretag gäller endast 3 kap. 9 §.

Föreskrifterna gäller i tillämpliga delar även på gruppnivå för en sådan grupp som avses i 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043).

FFFS (2016:4)

3 §Termer och uttryck i dessa föreskrifter har samma betydelse som i försäkringsrörelselagen (2010:2043), kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/462, om inte något annat anges.

FFFS (2016:4)

2 kap. Allmänt

1 §De upplysningar som ett försäkringsföretag lämnar i sin tillsynsrapportering ska vara relevanta, tillförlitliga, begripliga och tillgängliga samt jämförbara och konsekvent utformade över tid.

2 §Ett försäkringsföretag ska så snart som möjligt lämna korrigerade upplysningar till Finansinspektionen om de upplysningar som företaget har lämnat i sin tillsynsrapportering innehåller väsentliga fel, eller om det vid en bolags- eller föreningsstämma fattas beslut som innebär att de upplysningar som har lämnats i tillsynsrapporteringen är missvisande.

3 kap. Närmare bestämmelser om EU-gemensam tillsynsrapportering

1 §Bestämmelser om lämnande av upplysningar finns i 17 och 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043), avdelning 1 kapitel 13 och avdelning 2 kapitel 6 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450.

FFFS (2016:4)

Allmänna råd

När ett försäkringsföretag lämnar upplysningar bör bilaga 1 användas för att dela upp försäkringsåtaganden enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

2 §Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte för försäkringsföretag som av Finansinspektionen fått undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Tillsynsrapporter vid fastställda tidpunkter

3 §De upplysningar som ett försäkringsföretag varje kvartal ska lämna till Finansinspektionen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450, ska avse förhållanden per balansdagarna den 31 mars, den 30 juni, den 30 september och den 31 december.

FFFS (2016:4)

4 §De upplysningar som ett försäkringsföretag årligen ska lämna till Finansinspektionen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450, ska avse förhållanden per balansdagen den 31 december.

FFFS (2016:4)

5 §Ett försäkringsföretag ska för direkt försäkring ange skadeår när det rapporterar försäkringstekniska avsättningar enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450.

FFFS (2016:4)

6 §När ett försäkringsföretag rapporterar affärsgrenar på blankett S.21.03.01 enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450, behöver det inte lämna upplysningar om affärsgrenarna 1–4, 8 eller 10–12 enligt bilaga I i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

FFFS (2016:4)

7 §När ett försäkringsföretag lämnar upplysningar enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450 ska det använda en identifieringskod, en så kallad LEI-kod (Legal Entity Identifier), för att identifiera sig.

FFFS (2016:4)

8 §Finansinspektionen får besluta om undantag för ett försäkringsföretag från att lämna

  1. upplysningar varje kvartal enligt 1 §, och
  2. upplysningar om tillgångar som lämnas post för post enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450.

FFFS (2016:4)

Rapportering för specialföretag

9 §De upplysningar som ett specialföretag årligen ska lämna till Finansinspektionen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/462 ska avse förhållanden per balansdagen den 31 december.

FFFS (2016:4)

4 kap. Rapportering av väsentliga händelser

1 §Ett försäkringsföretag ska så snart som möjligt lämna upplysningar till Finansinspektionen när sådana händelser inträffar som medför, eller kan komma att medföra, att

  1. företagets stabilitet äventyras,
  2. företagets förmåga att uppfylla sina åtaganden mot försäkringstagare och andra ersättningsberättigade äventyras,
  3. ett större antal försäkringstagare eller andra ersättningsberättigade orsakas betydande ekonomisk skada,
  4. ett större antal försäkringstagare eller andra ersättningsberättigade får felaktig information av betydelse från företaget,
  5. företaget utsätts för en väsentlig ryktesrisk, eller
  6. företaget drabbas av allvarlig brottslighet.

2 §Ett försäkringsföretag ska så snart som möjligt lämna upplysningar till Finansinspektionen om en revisor vidtar åtgärder enligt 9 kap. 43 och 44 §§ aktiebolagslagen (2005:551).

3 §Ett försäkringsföretag ska så snart som möjligt lämna upplysningar till Finansinspektionen när sådana händelser inträffar som medför, eller kan komma att medföra väsentliga förändringar i företagets

  1. verksamhet och resultat,
  2. riskprofil, eller
  3. företagsstyrningssystem.

Allmänna råd

Företaget bör utvärdera om det finns behov att rapportera när sådana händelser inträffar i samband med exempelvis

  1. förändringar i företagets affärsstrategi,
  2. förändringar i företagets organisation,
  3. krav som riktas mot företaget till följd av rättsliga processer,
  4. förändringar i företagets solvensbalansräkning,
  5. fel eller brister i företagets styrning och kontroll av verksamheten,
  6. fel eller brister i processer, rutiner eller tekniska system, och
  7. förändringar i företagets riskprofil, finansiering eller framtida förvaltningsåtgärder eller om företaget genomfört en egen risk- och solvensbedömning utöver den bedömning som ska göras enligt 10 kap. 11 och 12 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043).

5 kap. Kompletterande tillsynsrapportering

Allmänt

1 §Ett försäkringsföretag ska lämna upplysningar enligt 6–13 och 15–25 §§.

2 §För ett försäkringsföretag som av Finansinspektionen fått undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043), gäller endast följande i detta kapitel

  1. det som anges om värdering i 3 §, och
  2. 4, 17, 21, 25 och 26 §§.

3 §De upplysningar som ett försäkringsföretag ska lämna enligt 6–13 och 15–25 §§, ska vara värderade enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (1995:1560) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2015:12) om årsredovisning i försäkringsföretag, om inte annat anges i bilagorna 2–9.

4 §De upplysningar som ett försäkringsföretag lämnar enligt detta kapitel ska anges i den redovisningsvaluta som företagets årsredovisning är upprättad i enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078).

5 §Finansinspektionen beslutar om undantag från bestämmelserna i 6–13 och 15–25 §§, om det finns särskilda skäl.

Kvartalsupplysningar

6 §Ett livförsäkringsföretag med en balansomslutning som enligt balansräkningen för det närmast föregående räkenskapsåret överstiger en miljard kronor, ska varje kvartal lämna upplysningar på blankett Kompletterande tillsynsrapportering – livförsäkringsföretag, avsnitten A, C, F och G i bilaga 2.

Anvisningar om hur blanketten fylls i finns i bilaga 3.

7 §Ett livförsäkringsföretag med en balansomslutning som enligt balansräkningen för det närmast föregående räkenskapsåret understiger en miljard kronor, ska varje kvartal lämna upplysningar på blankett Kompletterande tillsynsrapportering – livförsäkringsföretag, avsnitt F i bilaga 2.

Anvisningar om hur blanketten fylls i finns i bilaga 3.

8 §Ett skadeförsäkringsföretag med en balansomslutning som enligt balansräkningen för det närmast föregående räkenskapsåret överstiger en miljard kronor, ska varje kvartal lämna upplysningar enligt blankett Kompletterande tillsynsrapportering – skadeförsäkringsföretag avsnitten A, C, F och G i bilaga 4.

Anvisningar om hur blanketten fylls i finns i bilaga 5.

9 §Ett skadeförsäkringsföretag med en balansomslutning som enligt balansräkningen för det närmast föregående räkenskapsåret understiger en miljard kronor, ska varje kvartal lämna upplysningar enligt blankett Kompletterande tillsynsrapportering – skadeförsäkringsföretag avsnitt F i bilaga 4.

Anvisningar om hur blanketten fylls i finns i bilaga 5.

10 §Ett försäkringsföretag med en balansomslutning som det närmast föregående räkenskapsåret överstiger fyra miljarder kronor, ska varje kvartal även lämna upplysningar enligt blankett Kompletterande tillsynsrapportering – tilläggsuppgifter ECB avsnitten A, C, E i bilaga 6 och enligt blankett Kompletterande tillsynsrapportering – filialer avsnitt A i bilaga 8.

Anvisningar om hur blanketterna fylls i finns i bilagorna 7 och 9.

11 §De upplysningar som ett försäkringsföretag ska lämna varje kvartal enligt 6–10 §§, ska avse förhållandena per balansdagarna den 31 mars, den 30 juni, den 30 september och den 31 december.

12 §De upplysningar som ett försäkringsföretag ska lämna varje kvartal enligt 6–9 §§, ska ha kommit in till Finansinspektionen senast den 30 april, den 10 augusti, den 31 oktober och den 31 januari.

13 §De upplysningar som ett försäkringsföretag ska lämna varje kvartal enligt 10 §, ska ha kommit in till Finansinspektionen senast fyra veckor efter de balansdagar som anges i 11 §.

14 §Övergångsbestämmelser med särskilda tidsfrister för rapportering enligt 13 § finns i 6 kap. 4 § Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2015:21) om övergångsreglering för försäkringsrörelse.

FFFS (2016:4)

Årsupplysningar

15 §Ett livförsäkringsföretag med en balansomslutning som enligt balansräkningen för det närmast föregående räkenskapsåret överstiger en miljard kronor ska årligen lämna upplysningar enligt blankett Kompletterande tillsynsrapportering – livförsäkringsföretag, avsnitten D, E, H, I, J, K och L i bilaga 2.

Anvisningar om hur blanketten fylls i finns i bilaga 3.

FFFS (2016:4)

16 §Ett livförsäkringsföretag med en balansomslutning som enligt balansräkningen för det närmast föregående räkenskapsåret understiger en miljard kronor, ska årligen lämna upplysningar enligt blankett Kompletterande tillsynsrapportering – livförsäkringsföretag, avsnitten B, D, H, I, J, K och L i bilaga 2.

Anvisningar om hur blanketten fylls i finns i bilaga 3.

FFFS (2016:4)

17 §Ett livförsäkringsföretag som fått undantag från Finansinspektionen enligt 1 kap. 19 eller 19 b §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska årligen lämna upplysningar enligt blankett Kompletterande tillsynsrapportering – livförsäkringsföretag, avsnitten B, D, och M i bilaga 2.

Om företagets rapporterade uppgifter förändrats väsentligt från balansdagen fram till dagen då rapportering av avsnitt M lämnats, ska en skriftlig kommentar om detta framgå i rapporteringen. Om det därefter inträffar förändringar som företaget bedömer kan leda till att kapitalbasen under löpande räkenskapsår inte kommer att överstiga kapitalkravet, ska företaget så snart som möjligt underrätta Finansinspektionen.

Anvisningar om hur blanketten fylls i finns i bilaga 3.

FFFS (2016:4)

18 §Ett livförsäkringsföretag med en balansomslutning som enligt balansräkningen för det närmast föregående räkenskapsåret överstiger fyra miljarder kronor, ska årligen lämna upplysningar enligt blankett Kompletterande tillsynsrapportering – tilläggsuppgifter ECB , avsnitt G i bilaga 6.

Anvisningar om hur blanketten fylls i finns i bilaga 7.

FFFS (2016:4)

19 §Ett skadeförsäkringsföretag med en balansomslutning som enligt balansräkningen för det närmast föregående räkenskapsåret överstiger en miljard kronor, ska årligen lämna upplysningar enligt blankett Kompletterande tillsynsrapportering – skadeförsäkringsföretag avsnitten D, E, H och I i bilaga 4.

Anvisningar om hur blanketten fylls i finns i bilaga 5.

FFFS (2016:4)

20 §Ett skadeförsäkringsföretag med en balansomslutning som enligt balansräkningen för det närmast föregående räkenskapsåret understiger en miljard kronor, ska årligen lämna upplysningar enligt blankett Kompletterande tillsynsrapportering – skadeförsäkringsföretag avsnitten B, D, H och I i bilaga 4.

Anvisningar om hur blanketten fylls i finns i bilaga 5.

FFFS (2016:4)

21 §Ett skadeförsäkringsföretag som fått undantag från Finansinspektionen enligt 1 kap. 19 eller 19 b §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska årligen lämna upplysningar enligt blankett Kompletterande tillsynsrapportering – skadeförsäkringsföretag avsnitten B, D och J i bilaga 4.

Om företagets rapporterade uppgifter förändrats väsentligt från balansdagen fram till dagen då rapportering av avsnitt J lämnats, ska en skriftlig kommentar om detta framgå i rapporteringen. Om det därefter inträffar förändringar som företaget bedömer kan leda till att kapitalbasen under löpande räkenskapsår inte kommer att överstiga kapitalkravet, ska företaget så snart som möjligt underrätta Finansinspektionen.

Anvisningar om hur blanketten fylls i finns i bilaga 5.

FFFS (2016:4)

22 §Ett skadeförsäkringsföretag med en balansomslutning som enligt balansräkningen för det närmast föregående räkenskapsåret överstiger fyra miljarder kronor ska årligen lämna upplysningar enligt blankett Kompletterande tillsynsrapportering – tilläggsuppgifter ECB, avsnitt H i bilaga 6.

Anvisningar om hur blanketten fylls i finns i bilaga 7.

FFFS (2016:4)

23 §Ett försäkringsföretag med en balansomslutning som det närmast föregående räkenskapsåret överstiger fyra miljarder kronor ska årligen lämna upplysningar enligt blankett Kompletterande tillsynsrapportering – tilläggsuppgifter ECB avsnitten B, D och F i bilaga 6.

Anvisningar om hur blanketten fylls i finns i bilaga 7.

FFFS (2016:4)

24 §Ett försäkringsföretag med en balansomslutning som det närmast föregående räkenskapsåret överstiger fyra miljarder kronor och som fått undantag enligt 3 kap. 8 § 1 att lämna upplysningar varje kvartal ska i stället årligen lämna upplysningar enligt blankett Kompletterande tillsynsrapportering – tilläggsuppgifter ECB avsnitt D i bilaga 6.

Anvisningar om hur blanketten fylls i finns i bilaga 7.

FFFS (2016:4)

25 §De upplysningar som ett försäkringsföretag årligen ska lämna enligt 15–24 §§, ska avse förhållanden per balansdagen den 31 december, och ska ha kommit in till Finansinspektionen senast 14 veckor året efter den 31 december det räkenskapsår som avses.

FFFS (2016:4)

26 §Övergångsbestämmelser med särskilda tidsfrister för rapportering enligt 25 § finns i 6 kap. 1 § Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2015:21) om övergångsreglering för försäkringsrörelse.

FFFS (2016:4)

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2015:13

  1. Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången på uppgifter som avser räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2015. Äldre föreskrifter gäller för uppgifter avseende tidigare räkenskapsår.
  2. Genom föreskrifterna upphävs
    1. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:15) om svenska skadeförsäkringsföretags skyldighet att rapportera kvartalsuppgifter,
    2. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:17) om svenska försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar, skulder och kapitalavkastning,
    3. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:18) om utländska försäkringsgivares skyldighet att lämna uppgifter om verksamheten i Sverige,
    4. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:19) om mindre lokala svenska skadeförsäkringsföretags skyldighet att rapportera årsbokslutsuppgifter,
    5. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:21) om svenska skadeförsäkringsföretags skyldighet att rapportera årsbokslutsuppgifter,
    6. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:22) om svenska livförsäkringsföretags skyldighet att rapportera årsbokslutsuppgifter,
    7. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:10) om gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal för försäkringsföretag som ingår i en grupp,
    8. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:11) om rapportering av väsentliga affärshändelser och avtal inom en försäkringsgrupp,
    9. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:30) om svenska livförsäkringsföretags skyldighet att rapportera kvartalsuppgifter.
  3. Äldre föreskrifter gäller för återförsäkringsföretag som senast den 10 december 2007 har upphört att teckna nya återförsäkringsavtal och uteslutande förvaltar sitt befintliga bestånd i syfte att avsluta verksamheten.

2016:4

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 februari 2016 och tillämpas första gången på uppgifter som avser räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2015. Äldre föreskrifter gäller för uppgifter avseende tidigare räkenskapsår.

Bilaga 1 Fördelning på affärsgrenar

I den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen bör följande preciseringar gälla vid uppdelning av försäkringsåtaganden enligt 5 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35, Bilaga I.

Sjukvårdsförsäkring som är ett eget avtal bör föras till affärsgren 1 ”Sjukvårdsförsäkring”. Sjukvårdsmomentet som finns i andra försäkringsavtal (t.ex. olycksfallsförsäkring) bör föras till affärsgrenen 1 ”Sjukvårdsförsäkring”.

Resesjukmoment som ingår i kombinationsavtal, t.ex. egendom, behöver inte föras till affärsgren 1 ”Sjukvårdsförsäkring”.

Kombinationsavtal som omfattar mindre moment av sjukvård eller inkomstbortfallsförsäkring bör föras till sin huvudsakliga affärsgren.

Om en försäkring innehåller ett underordnat moment av ansvarsförsäkring får detta moment föras till huvudriskens affärsgren. Ansvarsmoment i trafikförsäkring och i sjö- och transportförsäkring bör föras till affärsgrenarna 4 respektive 6.

Separat assistansförsäkring bör föras till affärsgren 11 ”Assistansförsäkring”.

Inkomstförsäkring och avgångsbidragsförsäkring bör föras till affärsgren 12 ”Försäkring mot ekonomiska förluster av olika slag”.

Försäkring för avbrott och inkomstförlust till följd av sakskada bör föras till underliggande riskslag.

Försäkringsersättning från sjukförsäkringsavtal vilken utgörs av livräntor, bör föras till affärsgren 33 ”Livräntor som härrör från skadeförsäkringsavtal och som avser sjukförsäkringsförpliktelser”.

Försäkringsavsättning från övriga försäkringsavtal vilken utgörs av livräntor, bör föras till affärsgren 34 ”Livräntor som härrör från skadeförsäkringsavtal och som avser andra försäkringsförpliktelser än sjukförsäkringsförpliktelser”.

[Bilaga 2 är en blankettbilaga och återges ej här; red.anm.]

Bilaga 3 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering – livförsäkringsföretag

Begrepp och uttryck i blanketten och i dessa anvisningar har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2015:12) om årsredovisning i försäkringsföretag, om inte annat anges.

Rapportering av års- och kvartalsupplysningar

Upplysningar lämnas enligt avsnitt A–M i blanketten:

A.Resultaträkningkvartal
B.Resultaträkningår
C.Balansuppgifterkvartal
D.Balansräkningår
E.Specifikation av resultatuppgifterår
F.Nyteckning och premierkvartal
G.Kapitalplaceringar och skulderkvartal
H.Försäkringsbeståndår
I.Gränsöverskridande verksamhetår
J.Aktuariell resultatanalysår
K.Försäkringstekniska avsättningarår
L.Resultatanalys återbäringsberäkningarår
M.Uppgifter för livförsäkringsföretag med undantagår

De avsnitt som rapporteras för aktuell period markeras med kryss i rutan i blankettens innehållsförteckning.

Det går att förtydliga lämnade upplysningar under kommentarsfältet i varje avsnitt.

Inrapportering och rapporteringsformat

De kompletterande upplysningarna i blanketten ingår inte i den datapunktsmodell och taxonomi som Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) utarbetat för kompletterande upplysningar till den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen, utan lämnas till Finansinspektionen i anvisat format.

Belopp

Samtliga belopp anges i heltal utan decimaler. Beloppen får avrundas till närmaste tusental.

I blanketten anges kostnader som negativa värden med minustecken (även vid specifikation av rena kostnadsposter), om inget annat anges.

Valuta

Den valuta som upplysningarna rapporteras i anges i rutan valuta. Valutan anges enligt den internationella standarden ISO 4217.

Försäkringsgrenar

Fördelningen på försäkringsgrenar följer den indelning som beskrivs i 2 § i bilaga 6 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag, om inget annat anges.

A. Resultaträkning, kvartal

Resultaträkning lämnas för kvartal 1–4. Redovisningen görs utan uppdelning på försäkringsgrenar. Värden i resultaträkningen anges ackumulerade från årets början.

Intäkter från investeringsavtal särredovisas, oavsett under vilken post de redovisats i årsredovisningen.

I fondförsäkringsrörelse redovisas kapitalavkastning som går att hänföra till tillgångar för egen räkning i den icke-tekniska redovisningen. I traditionell livförsäkringsrörelse redovisas däremot kapitalavkastningen i den tekniska redovisningen.

Om företaget driver såväl traditionell livförsäkringsrörelse som skadeförsäkringsrörelse redovisas kapitalavkastning i skadeförsäkringsrörelsen under den icke-tekniska redovisningen.

Specifikationer kapitalavkastning

Specifikationer av kapitalavkastningen avser den totala kapitalavkastningen, dvs. summan av kapitalavkastningen i försäkringsrörelsen och i finansrörelsen.

A28 Hyresintäkter och andra intäkter från byggnader och mark

Med hyresintäkter från byggnader och mark avses intäkter från fastigheter upptagna på G53 Direktägda byggnader och mark. Räntebidrag räknas inte in i hyresintäkter, utan ses som en räntesubvention.

A29 Driftskostnader för byggnader och mark

Med driftskostnader för byggnader och mark avses kostnader från fastigheter upptagna på G53 S:a direktägda byggnader och mark avseende fastighetsförvaltning, inklusive underhåll, hyresgästanpassningar, tomträttsavgäld och fastighetsskatt. Däremot ingår inte räntekostnader och andra finansiella kostnader, avskrivningar eller central administration.

A30 Ränteintäkter m.m.

Med ränteintäkter m.m. avses ränteintäkter på räntebärande placeringstillgångar som tjänats in under räkenskapsåret, inklusive ränteintäkter för belopp upptagna under G59 Kassa, banktillgodohavanden. Ränteintäkter från derivat specificeras under A31.

A32 Räntekostnader m.m.

Med räntekostnader m.m. avses bland annat räntekostnader för fastighetslån, reducerade med eventuella räntebidrag. Räntekostnader från derivat specificeras under A33.

A34 Utdelning på aktier och andelar

Med utdelning på aktier och andelar avses utdelning på aktier och andelar inklusive aktier i koncern- och intresseföretag. Utdelning på aktier och andelar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisken ingår dock inte.

B. Resultaträkning, år

Resultaträkning lämnas årsvis. Redovisningen görs utan uppdelning på försäkringsgrenar. Specifikation till resultatuppgifter lämnas under avsnitt E. Specifikation av resultatuppgifter.

Intäkter från investeringsavtal särredovisas, oavsett under vilken post de redovisats i årsredovisningen.

I fondförsäkringsrörelse redovisas kapitalavkastning som går att hänföra till tillgångar för egen räkning i den icke-tekniska redovisningen. I traditionell livförsäkringsrörelse redovisas däremot kapitalavkastning i den tekniska redovisningen.

Specifikationer av kapitalavkastningen avser den totala kapitalavkastningen, dvs. summan av kapitalavkastningen i försäkringsrörelsen och i finansrörelsen.

Om företaget driver såväl traditionell livförsäkringsrörelse som skadeförsäkringsrörelse redovisas kapitalavkastning i skadeförsäkringsrörelsen under den icke-tekniska redovisningen.

C. Balansuppgifter, kvartal

I detta avsnitt specificeras vissa uppgifter i balansräkningen. Summa tillgångar och summa eget kapital, avsättningar och skulder redovisas. Dessutom redovisas periodiserade intäkter och kostnader, placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk samt försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) här.

Vissa poster specificeras även för tjänstepension (delas upp i förmånsbestämd traditionell försäkring respektive avgiftsbestämd traditionell fond- och depåförsäkring).

D. Balansräkning, år

I detta avsnitt redovisas balansräkningens poster. Bland annat redovisas tillgångar, eget kapital, obeskattade reserver, efterställda skulder och försäkringstekniska avsättningar. En uppdelning av D35 varav oreglerade skador görs under Specifikation av oreglerade skador (D45–D50).

Vissa poster specificeras för tjänstepension (delas upp i förmånsbestämd traditionell försäkring respektive avgiftsbestämd traditionell fond- och depåförsäkring).

E. Specifikation av resultatuppgifter, år

I detta avsnitt specificeras vissa uppgifter i resultaträkningen. Specifikationerna är i vissa fall mer detaljerade än årsredovisningens specifikationer.

Specifikation av driftskostnader

Vid uppdelning av anskaffningskostnaderna i provisionskostnader och övriga anskaffningskostnader inkluderas i provisionskostnader, provisioner till egen personal. Med personalkostnader avses löner, sociala avgifter, pensioner och arvoden m.m.

Förändringsposter i eget kapital

E65 Överförd vinst/förlust till försäkringstagare

Denna post avser garantier exempelvis vid uppnådd pensionsålder eller dödsfall. Garantierna kan avse både avkastningsgarantier för traditionella försäkringar samt premiegarantier för fond- och depåförsäkring. Här ingår också kostnader/vinster för dödlighetsantaganden, sjukantaganden och driftskostnadsantaganden för vinstutdelande företag.

E66 Överfört till aktieägare

Denna post avser eventuell utdelning till aktieägare. Förklaring till posten ges i kommentarsfältet.

E67 Tillskott från aktieägare

Denna post avser eventuellt aktieägartillskott och kapitaltillskott vid försäljningar m.m. Förklaring till posten ges i kommentarsfältet.

Uppgift om antal anställda

Antal anställda motsvarar den uppgift som lämnas i årsredovisningen.

F. Nyteckning och premier, kvartal

Direkt försäkring av svenska risker, nyteckning och premier

Uppgifterna i F1–F25 avser verksamhet som klassats som livförsäkring och omfattar inte skadeförsäkring. Skadeförsäkring redovisas under F26–F28 samt under Specifikation av inbetalda premier och vissa utbetalningar.

Uppgifterna som redovisas avser endast det kvartal som redovisas och inte ackumulerade värden. Samtliga värden redovisas som positiva värden även om dessa klassas som kostnader i resultaträkningen.

Redovisningen avser:

  1. nyteckning, engångspremie
  2. nyteckning, årlig premie
  3. inbetalda premier för totala beståndet
    1. varav inflyttat kapital
    2. varav uppräknade fribrev.

Redovisning av premier och utbetalningar görs för samtliga avtal om försäkring, dvs. även för avtal som klassificeras som investeringsavtal.

Uppgifter om premier och utbetalningar anges brutto, dvs. effekter av återförsäkring beaktas inte.

Även beståndsöverlåtelser och mottaget försäkringskapital pga. utnyttjad flytträtt redovisas som nyteckning av det mottagande företaget. I dessa fall är det dock endast framtida avtalad premie som betraktas som nyteckning. Överföring av kapital vid beståndsöverlåtelse och vid flyttning betraktas inte som nyteckning. Motsvarande gäller även flyttning inom företaget mellan olika försäkringsgrenar (t.ex. mellan traditionell livförsäkring och fondförsäkring).

Utökning av befintlig försäkring redovisas inte som nyteckningspremie.

Definitioner av verksamhet

F1–F15 Tjänstepensionsförsäkring

Med tjänstepensionsförsäkring avses en försäkring enligt definitionen i 1 kap. 2 § Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag. En konkurrensutsatt försäkring är en sådan försäkring där det finns möjlighet att välja mellan flera försäkringsgivare. Med tjänstepensionsförsäkring via valcentral avses en tjänstepensionsförsäkring där den anställde själv har valt försäkringsgivare och där en valcentral förmedlar premien från arbetsgivaren till försäkringsgivaren.

F3, F7, F10 och F13 Kapitalförsäkring för tjänstepension

Kapitalförsäkringar som har sitt upphov i tjänstepensionsutfästelser (exempelvis direktpension) redovisas under dessa poster. Kapitalförsäkringar i form av tjänstegruppliv (TGL) anges endast under F22.

F1–F3 och F4–F7 Förmånsbestämd respektive avgiftsbestämd

Med förmånsbestämd och avgiftsbestämd traditionell försäkring avses en försäkring enligt definitionen i 3 § bilaga 6 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag.

F11–F13 och F20–F21 Depåförsäkring

Med depåförsäkring avses en livförsäkring, vars premier placeras i värdepapper eller i fondandelar. Försäkringstagaren kan själv välja vilka värdepapper eller fondandelar som premierna placeras i. Dessa placeras i en depå. Om premier enbart får placeras i fondandelar, anses en sådan försäkring vara en fondförsäkring.

F16, F18 och F20 Pensionsförsäkring, privat

Här redovisas privat pensionsförsäkring av sparandetyp som är annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. För denna sparandetyp är försäkringstagaren också den försäkrade. Försäkringen tillhör skattekategori P.

F17, F19 och F21 Kapitalförsäkring, privat

Här redovisas privata kapitalförsäkringar enligt skattekategori K, som är av sparandetyp. Privat grupplivförsäkring redovisas endast under F23. Om inbetalda premier kan hänföras till s.k. privat kapitalpension (för definition, se under avsnitt H. Försäkringsbestånd), får sådana premier inkluderas under motsvarande poster för kapitalförsäkring.

F14 och F24 Premiebefrielseförsäkring

Premiebefrielseförsäkring särskiljs med avseende på om den tecknats av arbetsgivare i anslutning till anställning som ”tjänste” eller om den har tecknats av försäkringstagaren som ”privat”. Särredovisning av försäkringens innehåll görs oavsett om den utgör tilläggsförsäkring till en försäkring inom företaget eller om den tecknats separat (med huvudförsäkring i annat företag).

F15 och F25 Sjukförsäkring

Här redovisas sjukförsäkring som inte kan sägas upp av försäkringsföretaget och därför har klassats inom livförsäkringsrörelse. Sjukförsäkring särskiljs med avseende på om den tecknats av en arbetsgivare i anslutning till anställning som ”tjänste” eller om den tecknats av en försäkringstagare som ”privat”. Sjukförsäkring som erbjuds inom ramen för tjänstepension redovisas under F15, oavsett om försäkringen anses vara konkurrensutsatt eller inte.

F22 och F23 Gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring

Grupplivförsäkring särskiljs med avseende på om den tecknats av arbetsgivare i anslutning till anställning som ”tjänste” eller om den tecknats av en försäkringstagare som ”privat”.

Med privat grupplivförsäkring (F23) avses en sådan försäkring där gruppavtal har tecknats och där gruppföreträdare vanligtvis finns. Här redovisas också redan etablerade grupper som saknar en naturlig gruppföreträdare, men som använder gruppbildningen som en möjlighet att utjämna eller reducera premien.

Nyteckning Engångspremie

En engångspremie räknas som nytecknad om försäkringen är såväl beviljad som betald.

Nyteckning Årlig premie

Nytecknad årlig premie redovisas som summan av de avtalade premierna under de tolv första månaderna. Detta gäller även om varje premie försäkringstekniskt behandlas som en engångspremie. Den årliga premie som redovisas måste vara en framtida stabilt löpande premie.

En årlig premie räknas som nytecknad om försäkringen är såväl beviljad som betald.

Inbetalda premier för totala beståndet

Premierna avser summan av premier för nytecknat och gammalt bestånd. I premier inkluderas även omföringar från överskottsmedel.

varav inflyttat försäkringskapital

Med inflyttat försäkringskapital avses hela det försäkringskapital (inkl. återbäringskapital) som överförs genom inflyttning från annat företag för enskilda försäkringstagare. Även flyttning inom företaget mellan olika försäkringsgrenar (t.ex. mellan traditionell livförsäkring och fondförsäkring) beaktas. I uppgiften ingår också inkomna premier (kapital) som avser beståndsöverlåtelser till företaget, även i fall sådana belopp redovisas över balansräkningen.

varav uppräknade fribrev

Med uppräknade fribrev avses värdet av de tekniska premier som avser beslutade höjningar av fribrevsförmåner inom förmånsbestämd – och i vissa fall – avgiftsbestämd tjänstepensionsförsäkring.

I posten inkluderas även omföringar från överskottsmedel. Fribrevsuppräkningsbelopp får dock inte räknas som nytecknad premie.

F26–F28 Skadeförsäkring

Här redovisas skadeförsäkringsrörelse som bedrivs inom ett livförsäkringsföretag.

Med olycksfallsförsäkring avses sådan försäkring som tillhör försäkringsklass 1 inom skadeförsäkring enligt 2 kap. 11 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Med sjukförsäkring avses sådan försäkring som tillhör försäkringsklass 2 inom skadeförsäkring enligt 2 kap. 11 § försäkringsrörelselagen.

Med annan förmögenhetsskada avses sådan försäkring som tillhör försäkringsklass 16 inom skadeförsäkring enligt 2 kap. 11 § försäkringsrörelselagen.

Specifikation av inbetalda premier och vissa utbetalningar

Uppgifterna i F29–F36 avser all svensk direktförsäkringsverksamhet.

F29 Inbetalda premier för totala beståndet

Här redovisas summerade premieuppgifter enligt samma anvisningar som anges under Inbetalda premier för totala beståndet.

Tjänstepensionsförsäkring, totalt

Uppgiften i F29 motsvarar summan av F1–F15.

varav förmånsbestämd försäkring

Uppgiften i F29 motsvarar summan av F1–F3.

varav avgiftsbestämd traditionell försäkring

Uppgiften i F29 motsvarar summan av F4–F7.

varav fondförsäkring

Uppgiften i F29 motsvarar summan av F8–F10.

varav depåförsäkring

Uppgiften i F29 motsvarar summan av F11–F13.

Övrig livförsäkring

Uppgiften i F29 motsvarar summan av F16–F25.

Skadeförsäkring, totalt

Uppgiften i F29 motsvarar summan av F26–F28.

F31 Inflyttat försäkringskapital

Här redovisas summerade uppgifter enligt samma anvisningar som anges under varav inflyttat försäkringskapital.

F32 Avflyttat försäkringskapital

Med avflyttat försäkringsavtal avses hela det försäkringskapital (tekniskt återköpsvärde samt återbäringskapital) som överförs genom avflyttning till annat företag för enskilda försäkringstagare. I uppgiften ingår även det belopp som avser beståndsöverlåtelser till mottagande företag, även om sådana belopp redovisas över balansräkningen.

G. Kapitalplaceringar och skulder, kvartal

Klassificering

Klassificeringen av emittenter baseras på Statistiska centralbyråns (SCB) register för klassificering av institutionella enheter i Sverige.

Affärsdagsredovisning

I avsnittet tillämpas genomgående affärsdagsredovisning enligt 2 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag.

Marknadsvärde (verkligt värde)

Med marknadsvärde avses i detta avsnitt den värdering som tillämpas enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag, om inte annat följer av dessa anvisningar.

Redovisning av obligationer, certifikat, lån, derivat och andra instrument görs till marknadsvärde exklusive upplupna räntor. Upplupna räntor redovisas under G60 Upplupna ränteintäkter i vissa tillgångsposter.

Nettotransaktioner under perioden

Med nettotransaktioner avses förändringar i tillgångar och skulder som inte beror på värdeförändringar eller omklassificeringar. Transaktioner uppkommer när tillgångar eller skulder upprättas, avvecklas, bytes eller överlåts. Transaktionsvärdet omfattar inte avgifter, arvoden, provisioner, courtage och liknande tjänster. Upplupna räntor redovisas under G60 Upplupna ränteintäkter och G61 Upplupna hyresintäkter. Ränteintäkter och räntekostnader redovisas inte här då de räknas som avkastning.

Med period avses det senaste kvartalet.

Transaktioner redovisas netto där en ökning av en tillgång/skuld anges med ett positivt värde. En minskning av en tillgång/skuld anges med ett negativt värde. Observera att affärsdagsredovisning gäller vid bestämning av transaktioner.

Exempel på vad som är en transaktion:

  1. Köp eller försäljning av aktier, certifikat och obligationer.
  2. Uttag/insättning i bank.
  3. Upptagning och amortering av lån.
  4. Värdepapper som förfallit under kvartalet.
  5. Utdelningar på aktier och andelar: Om utdelningen görs i form av aktier eller återinvesterade fondandelar är det en positiv transaktion på aktier och andelar. En kontantutdelning redovisas däremot inte som en transaktion på aktier och andelar.
  6. Transaktioner i derivat: Premiebetalningar räknas som en transaktion. När kontraktet avslutas eller utnyttjas ger den realiserade vinsten eller förlusten upphov till en transaktion. En realiserad vinst för derivat med positiva marknadsvärden ger upphov till motsvarande negativa transaktion på tillgångssidan. En realiserad förlust för derivat med negativa marknadsvärden ger en motsvarande negativ transaktion på skuldsidan. Vid handel på andrahandsmarknaden redovisas ett köp som en positiv transaktion och en försäljning som en negativ transaktion för derivat på både tillgångs- och skuldsidan.

Där posterna är överstrukna redovisas inte nettotransaktioner.

Utländsk valuta

Placeringar i utländsk valuta räknas om till företagets redovisningsvaluta enligt årsredovisningen. Vid värdering av en placering används de noterade stängningskurserna på rapportdagen som balansvärde.

Transaktioner i annan valuta än företagets redovisningsvaluta räknas om till företagets redovisningsvaluta enligt årsredovisningen. Vid omräkningen används affärsdagens stängningskurs.

Utländska motparter

Med utländsk motpart avses en motpart som har utländsk hemvist. Det innebär att ett svenskt dotterföretag eller en svensk filial i utlandet räknas som en utländsk motpart. En utländsk filial i Sverige klassificeras på motsvarande sätt som en svensk motpart. Se även avsnittet under rubriken Sektorklassificering.

Kapitalplaceringar med vissa skuldposter

G1–G6 Penningmarknadsinstrument

Med penningmarknadsinstrument avses överlåtbara värdepapper som certifikat och statsskuldväxlar med en ursprunglig löptid (ej räntebindningstid) upp till ett år.

Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar penningmarknadsinstrument utgivna i svenska kronor och utländsk valuta av svenska respektive utländska låntagare. Den andra delen är en sektorindelning av penningmarknadsinstrument utgivna av svenska låntagare.

G6 och G13 varav tillgångar i depåförsäkring

I denna post särredovisas hur stor del som tillhör depåförsäkring.

Med depåförsäkring avses en livförsäkring vars premier placeras i värdepapper eller fondandelar. Försäkringstagaren kan själv välja vilka värdepapper eller fondandelar som premierna placeras i. Dessa placeras i en depå. Om premier enbart får placeras i fondandelar, anses försäkringen vara en fondförsäkring.

G7–G13 Obligationer

Med obligation avses överlåtbara värdepapper med en ursprunglig löptid (ej räntebindningstid) över ett år. Även nollkupongsinstrument med ursprunglig löptid över ett år klassificeras här som obligation.

Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar obligationer utgivna i svenska kronor och utländsk valuta av svenska respektive utländska låntagare. Den andra delen är en sektorindelning av obligationer utgivna av svenska låntagare.

G12 varav aktieindexobligationer

Med aktieindexobligation avses en finansiell produkt som består av en obligation (en skuldförbindelse) och en option. Optionen är ofta kopplad till utvecklingen av ett index eller ett urval av aktier.

Aktieindexobligationer redovisas med hela marknadsvärdet, dvs. utan uppdelning på obligations- eller optionsdel. Aktieindexobligationer omfattar även produkter med en likartad konstruktion där värdet är kopplat till annan tillgång än aktier.

G14–G18 Förlagsbevis och konverteringslån

Under denna rubrik redovisas långa upplåningsinstrument som är åtskilda från obligationer t.ex. partial- och lånebevis, förlagsbevis inklusive förlagsbevis med optionsrätt samt garantifondbevis. Här redovisas även alla konvertibla värdepapper, inklusive konvertibla vinstadelsbevis.

Förlagsbeviset skiljer sig från obligationer på så sätt att långivaren tar en större risk och därför kan få en högre ränta. Risken består i att långivaren har lägre prioritet än övriga borgenärer vid en eventuell konkurs.

Med konverteringslån avses ett obligations- eller förlagslån, löpande på en viss tid, utan amortering och med en fast kupong.

G19–G44 Aktier och andelar
G19 Svenska aktier noterade

Här redovisas aktier i svenska företag upptagna till handel på reglerad marknad eller annan marknad som är föremål för regelbunden handel och öppen för allmänheten enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Till denna kategori räknas även OMX Nordiska Börs Stockholm och NGM Equity.

Även aktier i svenska företag med kontinuerlig notering vid marknadsmässig, allmänt tillgänglig handelsplats redovisas här. Till denna kategori räknas även First North Stockholm och Nordic MTF.

Ett företag anses som ett svenskt eller utländskt företag beroende på dess hemvist. Även svenska företags aktier som handlas på motsvarande utländsk handelsplats ingår här.

G22 Svenska aktier ej noterade

Här redovisas svenska företags aktier som inte är upptagna till handel på en reglerad marknad eller på marknadsmässig och allmänt tillgänglig handelsplats.

G26 Utländska noterade aktier

Här redovisas innehav av aktier i utländska företag upptagna till handel på utländsk handelsplats som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ och som även i övrigt vad gäller reglering och funktion väsentligen motsvarar vad som gäller anvisningen till G19 Svenska aktier noterade ovan.

Utländska företag noterade på svensk marknad, exempelvis via depåbevis eller parallellnotering, ingår i utländska noterade aktier.

G27 Utländska ej noterade aktier

Här redovisas utländska företags aktier som inte är upptagna till handel på reglerad marknad eller på marknadsmässig, allmänt tillgänglig handelsplats.

G29 Andelar i penningmarknadsfonder

Som andelar i penningmarknadsfonder tas andelar i Sverigeregistrerade värdepappersfonder och specialfonder upp. Som andelar i utländska värdepappersfonder och specialfonder tas andelar i utlandsregistrerade fonder upp. Dessa specificeras enligt SCBs sektorkod.

Med Sverigeregistrerade värdepappersfonder avses värdepappersfonder enligt 1 kap. 1 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Med Sverigeregistrerade specialfonder avses specialfonder enligt 1 kap. 11 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Fondplaceringar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken ingår i värdepappersfonder och specialfonder, och särredovisas även på G41 varav fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (fondförsäkring).

G32 Andelar i värdepappersfonder och specialfonder utom penningmarknadsfonder

Som andelar i svenska värdepappersfonder och specialfonder tas andelar i svenskregistrerade värdepappersfonder och specialfonder, som inte är penningmarknadsfonder, upp. Som andelar i utländska värdepappersfonder och specialfonder tas andelar i utlandsregistrerade motsvarigheter till dessa upp.

Med Sverigeregistrerade värdepappersfonder avses värdepappersfonder enligt 1 kap. 1 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Med Sverigeregistrerade specialfonder avses specialfonder enligt 1 kap. 11 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Fondplaceringar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken ingår i värdepappersfonder och specialfonder och särredovisas även på G41 varav fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (fondförsäkring).

G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar

Här redovisas även teckningsrättsbevis och andelar i riskkapitalfonder, andelar i handelsbolag och ekonomiska föreningar. Uppdelningen på Sverige och utlandet baseras på var företaget som gett ut andelarna har sin hemvist.

Observera att förlagsbevis med optionsrätt redovisas under Förlagsbevis och konverteringslån.

G41 varav fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (fondförsäkring)

Med fondförsäkring avses en livförsäkring, vars premier enbart får placeras i fondandelar. Försäkringstagaren anvisar själv hur premier och avkastning placeras i en eller flera fonder. Fondandelarna ägs av försäkringsföretaget för försäkringstagarens räkning. Fondtillgångar som innehas för egen räkning redovisas inte under denna post.

G42 varav placeringar i korta och långa räntefonder

Här redovisas räntefonder vars placeringar till 100 procent utgörs av räntebärande värdepapper. Denna post avser både räntefonder registrerade i Sverige och i utlandet.

G43 varav placeringar i riskkapitalfonder/private equity

Här redovisas placeringar i riskkapitalfonder/private equity som investerar i företag för att utöka eller utveckla verksamheten i dessa företag. Posten avser både riskkapitalfonder registrerade i Sverige och i utlandet.

G44 varav aktie- och fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (depåförsäkring)

I denna post särredovisas hur mycket av totala aktier och andelar som tillhör depåförsäkring.

G45–G50 Lån

Med lån avses i huvudsak reverser. Här redovisas bl.a. lån med bankgaranti, statlig garanti, byggnadskreditiv, självrisklån, kapitalmarknadsreverser och skuldförbindelser med säkerhet i fast egendom och tomträtt samt företags- och fartygsinteckningar. Även livförsäkringslån och utlåning i form av dagslån ingår i lån.

Vidare redovisas även utlåning till kreditinstitut, där insatta medel är disponibla först efter viss uppsägningstid eller andra uttagsrestriktioner här.

Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar utlåning i svenska kronor och utländsk valuta till svenska respektive utländska låntagare. Den andra delen är en sektorindelning av lån till svenska låntagare.

G51–G54 Direktägda byggnader och mark

Här avses endast direktägda byggnader och mark.

Observera att ägande av fastigheter via dotterföretag redovisas med en varav-post, G40 varav aktier i helägda fastighetsbolag.

Marknadsvärdet avser den senast gjorda värderingen. Med svenska respektive utländska byggnader och mark avses byggnader och mark belägna i Sverige respektive i utlandet.

G54 varav för egna verksamheten

För ägande av byggnader och mark som används för den egna verksamheten redovisas inga transaktioner.

G55 och G56 Repotransaktioner
G55 Omvända repor

Under posten omvända repor redovisas den erlagda köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Transaktionen är en äkta återköpstransaktion om den mottagande parten förbinder sig att sälja tillbaka tillgångarna vid en tidpunkt som har bestämts eller kommer att bestämmas av den överförande parten.

Omvända repor och repor redovisas separat på G55 och G56, dvs. ingen nettoredovisning.

Med omvända repor avses marknadstransaktioner där en aktör köper ett värdepapper avista och samtidigt ingår avtal om återförsäljning av samma slags värdepapper på termin.

Vid en äkta återköpstransaktion redovisar säljaren tillgångarna i sin balansräkning (omvänd repa) och den mottagna köpeskillingen redovisas som skuld (repa). Mottagaren redovisar i stället den erlagda köpeskillingen som en fordran på säljaren.

En oäkta återköpstransaktion (den mottagande parten har rätt, men inte skyldighet att återlämna tillgångarna till ett i förväg fastställt pris) redovisas ändå som en äkta återköpstransaktion om det är uppenbart att optionen, dvs. att återlämna tillgångarna, kommer att utnyttjas.

Följande transaktioner anses inte vara återköpstransaktioner:

  1. Valutaterminstransaktioner.
  2. Optionsinstrument.
  3. Transaktioner som omfattar emission av skuldebrev med förbindelse att före förfallodagen återköpa hela emissionen eller delar av denna.
  4. Andra liknande transaktioner.

En oäkta återköpstransaktion (rätt men inte skyldighet att återlämna tillgångarna) ska ändå redovisas som en äkta återköpstransaktion om det är uppenbart att optionen att återlämna tillgångarna kommer att utnyttjas.

G56 Repor

Under posten repor redovisas den erhållna köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Repor och omvända repor redovisas separat, dvs. ingen nettoredovisning.

En äkta återköpstransaktion, s.k. repa, är ett avtal där parter kommit överens om att först sälja av tillgångar (exempelvis växlar, fordringar eller överlåtbara värdepapper) och sedan återköpa motsvarande tillgångar till ett bestämt pris. I övrigt gäller samma anvisningar som för G55 Omvända repor.

G57–G59 Kassa, banktillgodohavanden

Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt.

Som svenska banker räknas även utländska bankers filialer i Sverige.

Transaktioner avseende kassa och banktillgodohavanden redovisas inte.

G60–G63 Vissa tillgångsposter
G60 Upplupna ränteintäkter

Här redovisas ränta som på rapportdagen är intjänad men ännu inte inbetald. Inga nettotransaktioner redovisas i denna post.

G61 Upplupna hyresintäkter

Här redovisas hyresintäkter som på rapportdagen är intjänade men ännu inte inbetalda. Inga nettotransaktioner redovisas i denna post.

G62 Övriga finansiella placeringar

Här redovisas sådana finansiella placeringar som inte omfattas av G1–G61. Här ingår t.ex. fordringar avseende ej likviderade affärer. Andelar i riskkapitalfonder redovisas under aktier och andelar, G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar.

G64–G66 Summa kapitalplaceringar
G65 varav kapitalplaceringar som ägs via utländsk filial

Utländska filialers sammanlagda ställning av G64 Summa Kapitalplaceringar. Mellanhavanden mellan olika filialer exkluderas.

G66 varav depåförsäkring

I denna post särredovisas hur stor del av de totala kapitalplaceringarna som tillhör depåförsäkring.

Med depåförsäkring avses en livförsäkring, vars premier placeras i värdepapper eller fondandelar. Försäkringstagaren kan själv välja vilka värdepapper eller fondandelar som premierna placeras i. Om premier enbart får placeras i fondandelar, anses försäkringen vara en fondförsäkring.

G67–G72 Vissa skuldposter
G67 Efterställda skulder

Med efterställda skulder avses skulder som i händelse av likvidation eller konkurs enligt avtal återbetalas först efter det att övriga borgenärer har tillgodosetts.

G68 Obligationslån

Här redovisas obligationslån och konvertibla lån som försäkringsföretaget har utelöpande.

G69 Skulder till svenska MFI

Här redovisas in- och upplåning från svenska MFI. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering. Här ingår även dagslån.

G70 Skulder till svenska finansiella företag, ej MFI

Här redovisas in- och upplåning från svenska finansiella företag som inte klassas som MFI. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.

G71 Skulder till övriga svenska långivare

Här redovisas in- och upplåning från svenska långivare som inte är finansiella företag. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.

G72 Skulder till utländska långivare

Här redovisas in- och upplåning från utländska långivare. Med utländska långivare menas motparter med säte utomlands. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.

Information om derivat

G102–G107 Derivat med positiva marknadsvärden

Här redovisas finansiella derivat som redovisas på balansräkningen med positiva marknadsvärden. Uppgifterna avser värdet på själva derivatkontraktet och inte värdet på den underliggande tillgången. Observera att teckningsoptioner redovisas under aktier och andelar, G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar, samt att hela värdet på aktieindexobligationer redovisas under obligationer.

Marknadsvärdet för derivat delas upp på de underliggande tillgångarna aktier och andelar, räntebärande papper, valuta samt övriga underliggande tillgångar. Övriga underliggande tillgångar kan vara råvaruderivat där derivatets värde baseras på priset på exempelvis olja eller guld. Övriga underliggande tillgångar kan också vara fall där den underliggande tillgången inte kan klassificeras enligt någon av de andra kategorierna, exempelvis sammansatta index. För transaktioner redovisas ingen uppdelning på underliggande tillgång.

När kontraktet avslutas eller utnyttjas ger den realiserade vinsten eller förlusten upphov till en transaktion. En realiserad vinst för derivat med positiva marknadsvärden ger upphov till motsvarande negativ transaktion på tillgångssidan medan en realiserad förlust för derivat med negativa marknadsvärden ger en motsvarande negativ transaktion på skuldsidan. Att transaktionerna i båda fallen är negativa beror på att derivat med negativa marknadsvärden redovisas med positivt värde på skuldsidan.

Vid handel på andrahandsmarknad är köp en positiv transaktion och försäljning en negativ transaktion oavsett om derivaten har positiva eller negativa marknadsvärden. Även premiebetalningar räknas som transaktion.

Transaktioner under perioden, avseende derivat som inte längre finns i balansräkningen på rapporteringsdagen, förs till den sida de befann sig den senaste transaktionsdagen.

G107 varav kontrakt med svenska motparter

Avser motparter belägna i Sverige. Derivatets motpart avser derivatavtalets motpart, inte handelsmotpart (köpare/säljare) eller utgivare av underliggande instrument. För standardiserade kontrakt är det vanligtvis ett clearinginstitut som är motpart.

G108–G113 Derivat med negativa marknadsvärden

Här redovisas finansiella derivat som i balansräkningen redovisas med negativa marknadsvärden. Uppgifterna avser värdet på själva derivatkontraktet och inte värdet på underliggande tillgång.

Marknadsvärdet för derivat med negativa marknadsvärden redovisas som ett positivt värde. Transaktioner redovisas positivt eller negativt beroende på typ av transaktion.

För derivat med negativa marknadsvärden gäller i övrigt samma anvisningar som för derivat med positiva marknadsvärden.

Sektorklassificering

Sektorklassificeringen följer standard för institutionell sektorindelning, INSEKT 2014. Standarden finns publicerad på SCBs hemsida och uppgiftslämnare kan även få tillgång till information från SCBs företagsregister som stöd vid klassificering av svenska motparter. Nedan följer en sammanställning över vilka grupperingar av sektorer som efterfrågas i detta avsnitt.

Penningmarknadsinstrument, Obligationer och Lån

1. Staten

Hit hänförs enheter som kontrolleras av staten och som inte är marknadsproducenter samt enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet. Även Riksgäldskontoret och de allmänna försäkringskassorna ingår här.

[SCB sektorkod 131110, 131120, 131130]

2. Kommuner och landsting

Hit hänförs enheter som kontrolleras av kommun, kommunalförbund eller landsting och som inte är marknadsproducenter samt enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet.

[SCB sektorkod 131311, 131312, 131313, 131321, 131322, 131323]

3. Icke-finansiella företag

Hit hänförs företag och företagsliknande enheter som är marknadsproducenter och vars huvudsakliga aktivitet är produktion av varor eller icke-finansiella tjänster.

Här ingår bl.a. bostadsrättsföreningar, ekonomiska föreningar, bostadsstiftelser, holdingbolag som kontrollerar icke-finansiella företag, s.k. internbanker som kontrolleras av icke-finansiella företag, marknadsproducerande företag som kontrolleras av den offentliga sektorn samt statliga affärsverk.

Till denna sektor räknas juridiska personer vars styrelse har sitt säte i Sverige eller vars huvudkontor finns i Sverige samt utländska icke-finansiella företags filialer med fast verksamhetsställe i Sverige. Här ingår även icke-finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer (t.ex. bransch- och arbetsgivarorganisationer).

[SCB sektorkod 111000, 112000, 113000, 114000]

4. Banker (MFI)

Hit hänförs finansiella företag vars verksamhet kännetecknas av att ta emot inlåning på räkning från allmänheten. Här ingår bl.a. bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker samt utländska bankers filialer i Sverige.

[SCB sektorkod 122100, 122200]

5. Bostadsinstitut (MFI)

Hit hänförs kreditinstitut som enligt bolagsordningen har till huvuduppgift att ge krediter för bostadsändamål.

[SCB sektorkod 122300]

6. Övriga MFI

Hit hänförs övriga svenska företag som räknas som monetära finansinstitut enligt av Sveriges Riksbank tillhandahållen förteckning. Det innefattar monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder och monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer. Även Sveriges Riksbank ingår under denna post.

[SCB sektorkod 121000, 122400, 122500, 122900, 123000]

7. Finansiella företag, ej MFI

Hit hänförs institut som ägnar sig åt finansförmedling genom att anskaffa medel på annat sätt än genom inlåning. Det innefattar kreditmarknadsföretag, värdepappersfonder, värdepappersbolag och fondkommissionärer som inte klassas som monetära finansinstitut enligt Sveriges Riksbanks förteckning.

Även riskkapitalbolag, private equity-fonder, investmentbolag, försäkringsföretag, pensionsinstitut, finansiella serviceföretag och finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer ingår i denna kategori. Det som avser premiepensionen ingår här i sektorn Försäkringsföretag och pensionsinstitut.

[SCB sektorkod 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100, 126200, 127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]

8. Övriga svenska låntagare

Hit hänförs socialförsäkringsfonder, hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer (exempelvis ideella föreningar, fackföreningar och trossamfund).

[SCB sektorkod 131400, 141000, 142000, 143000, 144100, 144200, 144300, 151000, 152100, 152200]

Förlagsbevis och konverteringslån samt Vissa skulder

1. Svenska MFI

Se punkterna 4–6 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCB sektorkod 121000, 122100, 122200, 122300, 122400, 122500, 122900, 123000]

2. Svenska finansiella företag, ej MFI

Se punkt 7 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCB sektorkod 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100, 126200, 127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]

3. Övriga svenska låntagare/långivare

Se punkt 8 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCB sektorkod 131400, 141000, 142000, 143000, 144100, 144200, 144300, 151000, 152100, 152200]

4. Utländska låntagare/långivare

Hit hänförs privatpersoner med hemvist i utlandet och företag belägna i utlandet som har ekonomiska relationer med Sverige. Även utländska ambassader och konsulat i Sverige räknas hit.

[SCB sektorkod 211100, 212100, 212100, 212200, 220000]

Aktier och andelar

1. Finansiella företag

Se punkterna 4–7 ovan under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCB sektorkod 122100, 122200, 122300, 121000, 122400, 122500, 122900, 123000, 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100, 126200, 127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]

2. Icke-finansiella företag

Se punkt 3 ovan under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCB sektorkod 111000, 112000, 113000, 114000]

H. Försäkringsbestånd, år

Redovisning av utgående bestånd

Avsnittet avser både livförsäkrings- och skadeförsäkringsrörelse som drivs i livförsäkringsföretag.

Avsnittet avser utgående bestånd under räkenskapsåret för direkt försäkring av svenska risker.

Fördelning på verksamhet

Antal försäkringar, fördelade tillgångsvärden och belopp fördelas per verksamhet totalt, därutöver specificeras försäkringar under periodisk utbetalning.

Definitioner av verksamhet

För definitioner av vilken verksamhet som avses, hänvisas till motsvarande och relevanta delar under avsnitt F. Nyteckning och premier, med nedanstående kompletteringar.

H19, H23 och H27 Kapitalpension

Kapitalpension är en privat försäkring som i skattehänseende innehåller regler som kan hänföras både till kapitalförsäkring och till pensionsförsäkring. Denna verksamhet särredovisas endast i detta avsnitt, då nyteckning av denna försäkringsprodukt inte längre förekommer.

H30 Förtids- och sjukkapitalförsäkring inom privat grupplivförsäkring

Förtids- och sjukkapitalförsäkring inom privat grupplivförsäkring redovisas separat från huvudförsäkringen.

H35 Annan förmögenhetsskada

Beroende på försäkringsförmånens karaktär redovisas antingen årligt belopp eller försäkringsbelopp.

Kolumnredovisning

I redovisningen anges följande:

Antal försäkringar

Om det förekommer att ett försäkringsavtal avser fler än en försäkrad, redovisas antal försäkrade och medförsäkrade i stället för antal försäkringar.

Om ett försäkringsavtal omfattar flera verksamheter, redovisas antal försäkringar för respektive verksamhet.

Fördelade tillgångsvärden

Fördelade tillgångsvärden är tillgångsvärden som har fördelats på försäkringstagare eller försäkringsavtal. Fördelade tillgångsvärden anges för samtliga relevanta poster.

Årligt belopp

Årligt belopp redovisas endast för de verksamheter som saknar fördelade tillgångsvärden och där begreppet är relevant.

Försäkringsbelopp

Försäkringsbelopp avseende posterna H18, H22 samt H26 redovisas endast för de kapitalförsäkringar för vilka företaget inte beräknat fördelade tillgångsvärden. Ett exempel är en ren individuell riskförsäkring utan återköpsvärde.

För olycksfallsförsäkring under H33 redovisas försäkringsbeloppet vid 100 procent invaliditet. Om olycksfallsförsäkringen saknar invaliditetsskydd, redovisas i stället den högsta möjliga ersättningen.

Redovisning av bestånd under periodisk utbetalning

För varje relevant verksamhet görs dessutom en särredovisning av den andel av samtliga gällande försäkringar som är under periodisk utbetalning vid kalenderårets slut. Antal försäkringar och aktuella fördelade tillgångsvärden redovisas. En försäkring vars första utbetalning görs efter årsskiftet medräknas normalt inte.

I. Gränsöverskridande verksamhet, år

Avsnittet syftar till att möjliggöra uppföljning av svenska livförsäkringsföretags gränsöverskridande verksamhet, dvs. en svensk försäkringsgivare som meddelar försäkring inom EES utan fast driftställe i det landet, fördelat på EES-land och affärsgren. Redovisningen kompletterar blankett S.04.01.01 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450 av den 2 december 2015 om fastställande av tekniska genomförandestandarder med avseende på blanketter för inlämning av uppgifter till tillsynsmyndigheterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG.

Uppgifter för sekundäretablering (filial, agentur eller liknande driftställe i annat EES-land) liksom premier för en svensk försäkringsgivare som meddelar försäkring inom EES utan fast driftställe i det landet redovisas för respektive etablering i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

J. Aktuariell resultatanalys, år

Den aktuariella resultatanalysen redovisas för livförsäkringsrörelsen för direkt försäkring av svenska risker. Resultatanalysen omfattar även de försäkringar där inbetalning av premier och utbetalning av ersättningar görs över balansräkningen. Observera att försäkringsgrenen gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring endast redovisas under J25 i avsnitt K. Försäkringstekniska avsättningar lämnas en mer utförlig analys av försäkringsgrenen gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring.

J1–J6 och J28–J33 Försäkringsrisker och driftskostnader

Resultat avseende dödsfallsdödlighet, livsfallsdödlighet, sjuklighet, driftskostnader, flytt, återköp, annullationer, garantier och optioner specificeras i avsnittet för respektive delområde och redovisas under relevanta poster.

J7 och J34 Förändring i avsättning för okända skador

Posten redovisas före avgiven återförsäkring. Okända skador inom sjuk- och premiebefrielseförsäkring redovisas inte här, utan under Analys av sjuklighetsantaganden.

J8 och J35 Omvärdering från premieantaganden till avsättningsantaganden

Posten avser vinst eller förlust vid omvärdering av framtida betalningar, exempelvis försäkringsersättningar och driftskostnader från premieantaganden till avsättningsantaganden.

J9 och J36 Återbäring och rabatter

Posten redovisas före avgiven återförsäkring.

J10 och J37 Avgiven återförsäkring

Här redovisas resultatet av avgiven återförsäkring inklusive depåräntor och återförsäkrares andel i försäkringstekniska avsättningar. I posten ingår också provisioner och vinstandelar.

J11 och J38 Förändring i avsättningar pga. ändrade specifika antaganden

Här redovisas effekter av konvertering till nya beräkningsantaganden som är av den karaktären att de inte kan hänföras till dödsfallsdödlighet, livsfallsdödlighet, sjuklighet, driftskostnader, annullationer, återköp, flytt, optioner, garantier eller kapitalavkastning. Om företaget har förbättrat sin beräkningsmodell och gör bedömningen att den del av resultatet som beror på modellbytet skulle ge en snedvriden bild om den togs med under respektive antaganden, kan denna resultatdel i stället redovisas här. Frigjorda belastningar för säkerhetsantaganden redovisas här. Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.

J12 och J39 Övriga ej specificerade försäkringsrisker

Här redovisas poster som i övrigt påverkar resultat för försäkringsrisker. Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.

J13 och J40 Övriga ej specificerade driftskostnader

Här redovisas poster som i övrigt påverkar resultat för driftskostnader. Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.

Kapitalavkastning

J15 och J42 Kapitalavkastning, netto

Här redovisas orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångar samt värdeökningar och värdeminskningar på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk. Posten redovisas efter avdrag för driftskostnader för kapitalförvaltning och fastighetsförvaltning.

Avkastning på kapital som tillhör ägarna och förräntningsrörelseränta redovisas på motsvarande plats som i företagets årsredovisning.

Depåräntor för avgiven återförsäkring redovisas under posten J10 och J37 Avgiven återförsäkring.

J16 och J43 Kapitalavkastning tillförd FTA

Här redovisas den kapitalavkastning som enligt beräkningsunderlaget, före antagna belastningar, påförs företagets olika former av försäkringstekniska avsättningar (FTA). I de fall avsättningarna beräknats med realränteantagande, grundas kapitalavkastningen på realräntan med tillägg av tillämpad uppräkning för värdesäkring under året.

Tillämpningen av realistiska (marknadsmässiga) ränteantaganden inom såväl tjänstepensionsförsäkring som övrig livförsäkring försvårar beräkningen av denna post. Ett lämpligt tillvägagångssätt kan vara att skatta posten under förutsättning att tillämpade marknadsräntor vid ingången av året förblir oförändrade. Den förändring i avsättningarna som uppstår på grund av räntornas nivåer vid årets slut, redovisas under J17 och J44.

J17 och J44 Förändring i avsättningar pga. ändrat ränteantagande

Det nettoresultat som uppstår som effekt av skillnader i ränteantagande vid premieberäkningar samt vid omedelbar livförsäkringsavsättning redovisas under J8 och J35. Se även anvisningar till J16 och J43.

Avkastningsskatt

J19 och J46 Skattekostnadsuttag, FTA

Här redovisas det uttag eller den uttryckliga belastning på den kapitalavkastning enligt J16 och J43 och eventuellt J17 och J44 som gjorts för att täcka den avkastningsskatt som företaget måste betala. Notera att både avkastningsskatt på kapital och eventuell avkastningsskatt på premie redovisas här.

J20 och J47 Avkastningsskatt

Här redovisas den faktiska avkastningsskatt som hör till direkt försäkring av svenska risker. Notera att både avkastningsskatt på kapital och eventuell avkastningsskatt på premie redovisas här.

J22 och J49 Övrigt per försäkringsgren

Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.

J23 och J50 Oanalyserat belopp

Ett oanalyserat belopp beräknas för varje försäkringsgren på så sätt att summan av delresultaten motsvarar posten J24 och J51. Posten redovisas för försäkringsgrenar med verksamhet.

J24 och J51 Delresultat per försäkringsgren

Delresultat per försäkringsgren beräknas som summan av:

  1. tekniskt resultat enligt årsredovisningens resultatanalys, och
  2. avkastningsskatt som hör till årsredovisningens post direkt försäkring av svenska risker, minskat med,
  3. den del av årsredovisningens post kapitalavkastning överförd till finansrörelsen som hör till direkt försäkring av svenska risker.

J25 Delresultat för gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring

Här redovisas resultatet för försäkringsgrenen utan närmare specifikation och analys.

J26 Övrigt resultat, netto

Övrigt resultat är en summering av följande resultatposter:

  1. tekniskt resultat för skadeförsäkringsrörelsen samt övriga försäkringsgrenar inom livförsäkringsrörelsen,
  2. kapitalavkastning – skadeförsäkringsrörelsen,
  3. kapitalavkastning överförd från/till övriga försäkringsgrenar (t.ex. mottagen återförsäkring) inom livförsäkringsrörelsen,
  4. övriga och extraordinära intäkter/kostnader,
  5. bokslutsdispositioner,
  6. företagsskatt, samt
  7. avkastningsskatt för övriga grenar inom livförsäkringsrörelsen.

J27 Årets resultat enligt årsredovisningen

Uppgiften motsvarar årets resultat i resultaträkningen.

Analys av dödlighetsantaganden

Här redovisas en jämförelse mellan de försäkringstekniska avsättningarnas dödlighetsantaganden och verkligt utfall.

Redovisningen avser summerade uppgifter för respektive försäkringsgren med undantag för gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring.

J53, J58, J64 och J69 Årsrisksumma

Med årsrisksumma avses de försäkrades genomsnittliga risksumma under räkenskapsåret. Årsrisksumma redovisas med minustecken vid negativt värde.

J54 och J59 Riskpremie

Med riskpremie avses de försäkrades riskpremier under räkenskapsåret.

J65 och J70 Riskkompensation/Arvsvinst

Med riskkompensation/arvsvinst avses de försäkrades riskkompensation/arvsvinst under räkenskapsåret. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde.

J55, J60, J66 och J71 Risksumma inträffade dödsfall

Här redovisas frigjorda/avsatta risksummor i de fall den försäkrade avlidit. Risksummorna redovisas med minustecken vid negativt värde.

J56, J61, J67 och J72 Justeringspost pga. ändrade antaganden

Om en reservförändring har skett pga. förändrade beräkningsantaganden, avspeglas denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att beräkna riskpremier och risksummor, baserat på nya antaganden, får använda posten för att korrigera resultatet. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde. Om posten används redovisas förklaring i kommentarsfältet.

J63 Resultat dödsfallsdödlighet

Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J1 respektive J28 under Resultatanalys.

J74 Resultat livsfallsdödlighet

Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J2 respektive J29 under Resultatanalys.

Analys av sjuklighetsantaganden

Här redovisas en jämförelse mellan de försäkringstekniska avsättningarnas sjuklighetsantaganden och verkligt utfall.

Denna del i avsnittet fylls i för den sjukförsäkring som tillhör livförsäkringsverksamheten exklusive den som tillhör gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring. Posterna redovisas med minustecken vid negativt värde.

Insjuknande

J75 Riskpremie för insjuknande

Riskpremien beräknas utan några explicita driftskostnadsbelastningar.

J76 Risksumma för nya skador under året

Med nya skador avses sådana sjukförsäkringar där utbetalning har påbörjats under året. Här inkluderas även beräknad avsättning för sjukfall som ligger inom karensperioden och som företaget har fått vetskap om. Sådana beräkningar baseras på regler i det försäkringstekniska beräkningsunderlaget.

J77 Förändring i avsättning för okända skador

I de fall företaget inte känner till eller inte har registrerat sjukfall som ligger inom karensperioden kan dessa inkluderas i avsättningen för okända skador. Beräkningarna baseras på regler i det försäkringstekniska beräkningsunderlaget och görs utan att beakta explicita driftskostnadsbelastningar.

Sjukavveckling

J79 Beräknad frigjord avsättning pga. avveckling

Beräkningen kvantifierar den avveckling av avsättningar för sjukförsäkringar som skulle inträffat om beståndet följde företagets avvecklingsantaganden. Beräkning görs utan beaktande av explicita driftskostnadsbelastningar.

För varje sjukfall görs beräkningen bäst genom numerisk kalkylering av integralen:

där x=insjuknandeålder,
(t1,t2)=redovisningens början respektive sluttidpunkt (kalenderår) uttryckt som sjukperiodens duration i år,
a(x,t)=avvecklingsintensiteten beaktat insjuknandeålder och duration,
V(t)=sjukförsäkringsavsättningen vid tidpunkt t.

Andra approximativa metoder som ger ett likartat resultat kan accepteras.

J80 Verklig frigjord avsättning pga. avveckling

Här redovisas den avsättning som gällde vid tidpunkten för avveckling.

J81 Justeringspost pga. ändrade antaganden

Om en reservförändring har skett pga. förändrade beräkningsantaganden avspeglas denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att utföra beräkningar baserade på det nya antagandet, får använda posten för att korrigera resultatet. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde. Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.

J83 Resultat sjuklighet

Resultatet motsvarar relevant post J3 respektive J30 under Resultatanalys.

Analys av driftskostnadsantaganden

Här redovisas en jämförelse mellan de försäkringstekniska avsättningarnas driftskostnadsantaganden och verkligt utfall.

Driftskostnader

J84 och J92 Beräknade driftskostnader

Här redovisas förväntade frigjorda driftskostnadsbelastningar.

Observera att provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring inte tas upp här, utan under J10 eller J37. Flytt, återköp och annullation redovisas separat.

J85, J86, J93 och J94 Verkliga anskaffningskostnader respektive Verkliga administrations- och skaderegleringskostnader

Här redovisas verkliga driftskostnader exklusive kostnader för flytt, återköp och annullationer som redovisas separat.

J87 och J95 Avsättningar till förutbetalda anskaffningskostnader

Här redovisas endast årets avsättningar till förutbetalda anskaffningskostnader.

J89 och J97 Återförd fondförvaltningsavgift

Här redovisas ersättning i form av så kallad kick-back eftersom den får anses som en intäkt i driftskostnadssammanhang.

J90 och J98 Justeringspost pga. ändrade antaganden

Om en reservförändring har gjorts pga. förändrade beräkningsantaganden avspeglas denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att utföra beräkningar baserade på det nya antagandet, får använda posten för att korrigera resultatet. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde. Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.

J91 och J99 Resultat driftskostnader

Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J4 respektive J31 under Resultatanalys.

Analys av antaganden om flytt, återköp och annullation

J100 Beräknad avgift vid flytt, återköp och annullation

Här redovisas förväntade avgifter vid flytt, återköp och annullation.

J101 Verklig kostnad vid flytt, återköp och annullation

Här redovisas verkliga kostnader vid flytt, återköp och annullation.

J102 Beräknad minskad avsättning

Här redovisas frigjorda avsättningar vid flytt, återköp och annullation.

J103 Verkligt minskad avsättning

Här redovisas företagets realiserade frigjorda avsättningar vid flytt, återköp och annullation.

J104 Justeringspost pga. ändrade antaganden

Om en reservförändring har gjorts pga. förändrade beräkningsantaganden avspeglas denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att utföra beräkningar baserade på det nya antagandet, får använda posten för att korrigera resultatet. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde. Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.

J105 Resultat flytt, återköp och annullationer

Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J5 respektive J32 under Resultatanalys.

Analys av antaganden om garantier och optioner

Exempel på garantier är fall när kostnader realiseras vid årets slut eller vid pensionsåldern för traditionella försäkringar samt när kostnader realiseras vid pensionsåldern pga. premiegarantier för exempelvis fondförsäkringar.

Exempel på optioner är tillägg av återbetalningsskydd vid familjehändelse samt optioner att teckna försäkring för nyanställda utan hälsoprövning.

J106 och J110 Beräknad förändring i avsättning

Här redovisas den förväntade förändringen i avsättningen pga. garantier och optioner.

J107 och J111 Verklig förändring i avsättning

Här redovisas den verkliga förändringen i avsättningen pga. garantier och optioner.

J108 och J112 Justeringspost pga. ändrade antaganden

Om en reservförändring har skett pga. förändrade beräkningsantaganden avspeglas denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att utföra beräkningar baserade på det nya antagandet får använda posten för att korrigera resultatet. Posten avser nuvärdet av garantier och optioner och redovisas med minustecken vid negativt värde. Om posten används ges en förklaring i kommentarsfältet.

J109 och J113 Resultat garantier, optioner

Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J6 respektive J33 under Resultatanalys.

K. Försäkringstekniska avsättningar, år

I detta avsnitt analyseras förändringar i försäkringstekniska avsättningar (FTA) under året uppdelat i olika poster. Posterna redovisas före återförsäkring. Utgående FTA motsvarar summan av posterna D33 och D39 enligt avsnitt D. Balansräkning i blanketten, exklusive skadeförsäkring. Flertalet av posterna i detta avsnitt motsvarar värdena i avsnitt J. Aktuariell resultatanalys, men med omvänt tecken. För försäkringsgrenen Grupplivförsäkring och tjänstegrupplivförsäkring saknas analys i avsnitt J. Aktuariell resultatanalys, varför relevanta uppgifter redovisas här. Redovisningen avser livförsäkringsrörelsen.

K1 och K18 Ingående försäkringsteknisk avsättning

Posten motsvarar föregående års utgående FTA.

K2 och K19 Inbetalning

Här redovisas alla inbetalningar och insättningar, exempelvis premier till fond- och depåförsäkringar, traditionella försäkringar och riskförsäkringar, inflyttat kapital, utdelningar och allokerad återbäring som överförs till FTA.

K3 och K20 Utbetalning

Här redovisas alla utbetalningar, exempelvis utbetalningar från fond- och depåförsäkringar, traditionella försäkringar och riskförsäkringar, utflyttat kapital och villkorad eller allokerad återbäring som minskar FTA.

K4 och K21 Kostnadsuttag

Här redovisas avgifter uttagna från försäkringen. Även premieavgift, och administrativ avgift för riskförsäkringar redovisas här. Flytt, återköp och annullation redovisas separat.

K5 och K22 Kapitalavkastning tillförd FTA

Här redovisas kapitalavkastning under året. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde. Posten omfattar bl.a. värdeförändring på fond- och depåförsäkringar och framräkning av diskonterade värden.

K6 och K23 Förändring i avsättning pga. ändrade antaganden

Här redovisas förändringen i avsättningen pga. förändrad diskonteringsränta, förändring i livslängdsantaganden (exempelvis beroende på observerade skillnader i livslängd för företagets försäkringsbestånd), förändring i antaganden om sjukavveckling samt förändring i driftskostnadsantaganden (exempelvis förändrad provisionsmodell eller observerade skillnader hos försäkringsbeståndet).

K7 och K24 Förändring i avsättning okända skador

Okända skador förekommer för exempelvis grupplivförsäkring, tjänstegrupplivförsäkring, livförsäkring och sjukförsäkring. För försäkringsgrenen Grupplivförsäkring och tjänstegrupplivförsäkring redovisas vilka antaganden som förändrats i kommentarsfältet.

K8 och K25 Omvärdering från premieantaganden till avsättningsantaganden

Här redovisas vinst eller förlust vid omvärdering av framtida betalningar, exempelvis försäkringsersättningar, driftskostnader och premier, från premieantaganden till avsättningsantaganden.

K9 och K26 Riskresultat

Här redovisas livsfallsresultat, dödsfallsresultat, resultat sjuklighet, dock inte poster som avser justering för förändrade antaganden. I riskresultatet ingår även förändrad avsättning som beror på frigjord reserv.

K10 och K27 Resultat flytt, återköp och annullationer

Här redovisas resultat av flytt, återköp och annullationer. Med annullation avses även premieannullation.

K11 och K28 Resultat garantier, optioner

Här redovisas förändringen i avsättningen pga. garantier och optioner. Exempel på garanti är garanti för traditionella försäkringar, när kostnaden realiseras vid årets slut eller vid pensionsålder samt premiegarantier för fondförsäkringar när kostnaden realiseras vid pensionsålder. Exempel på option är option att komplettera med återbetalningsskydd vid familjehändelse samt option att teckna försäkring för nyanställda utan hälsoprövning.

K12 och K29 Skattekostnadsuttag

Här redovisas de kostnadsuttag för avkastningsskatt som belastat försäkringarna.

K13 och K30 Förändring i ej intjänade premier för riskprodukter

Här redovisas förändringen i avsättningen för ej intjänad premie för riskprodukter, ännu ej kostnadsförd.

K14 och K31 Förändring av villkorad återbäring

Här redovisas förändring av avsättning avseende villkorad återbäring för traditionella försäkringar.

K15 och K32 Övriga förändringar per försäkringsgren

Om posten är av väsentlig storlek ges en förklaring i kommentarsfältet.

K16 och K33 Oanalyserat belopp

Om posten är av väsentlig storlek ges en förklaring i kommentarsfältet.

K17 och K34 Utgående försäkringsteknisk avsättning

Utgående FTA motsvarar balansräkningens poster D33 och D39 enligt avsnitt D. Balansräkning i blanketten.

L. Resultatanalys återbäringsberäkningar, år

Inledning

Avsnittet avser att ge en analys av tillämpade parametrar på återbäringsplanet (andra ordningens plan) under räkenskapsåret för berörd verksamhet. Hanteringen av framskrivning av retrospektivreserverna är centralt. Resultatet kan variera mellan olika år, det är nödvändigt att titta på flera år för att avgöra om antagandena är rimliga.

Det är enbart försäkringsgrenarna ”avgiftsbestämd traditionell tjänstepensionsförsäkring” samt ”individuell traditionell livförsäkring” som redovisas och där eventuella överskott (även underskott) beräknas och fördelas för enskilda försäkringar i form av framskrivning av retrospektivreserver V’. Avsnittet fylls i för såväl ömsesidigt bedriven som vinstutdelande verksamhet.

L1 Uppdelning i delbestånd

I de fall företagen tillämpar olika regler och förutsättningar för att hantera t.ex. sammansättning av investeringar (mot bakgrund av t.ex. olika garantiräntor) eller andra delar av verksamheten (t.ex. olika dödlighetsantaganden) som påverkar resultat och överskott, delas redovisningen upp på delbestånd A, B, C och D.

Ömsesidigt bedriven verksamhet där vissa bestånd har rätt till villkorad återbäring (VÅB), redovisas specifikt i kolumnen som markerats med delbestånd D. För vinstutdelande företag finns därmed möjlighet till uppdelning i fyra delbestånd medan i ömsesidigt bedriven verksamhet endast tre delbestånd med allokerad återbäring kan redovisas samt eventuellt delbestånd med rätt till VÅB. I den mån det finns fler än fyra delbestånd i dessa avseenden, får lämplig sammanläggning göras. Om förutsättningar för att göra uppdelning i delbestånd inom en försäkringsgren saknas, redovisas endast delbestånd A. Delbestånden redovisas i fallande ordning efter storlek på retrospektivreserv V’.

Företaget får avgöra hur delbestånden utifrån verksamhetens inriktning lämpligen avgränsas, men måste förklara kortfattat hur avgränsningen gjorts och vad som utmärker de olika bestånden på rad L1. Vald avgränsning behålls i redovisningen under flera år framåt.

Övrigt om rapporteringen

För såväl vinstutdelande som ömsesidigt bedriven verksamhet med villkorad återbäring görs analysen för tekniska återköpsvärden och villkorad återbäring sammantaget.

Notera att avsnittet inte har någon direkt koppling till formell och offentlig redovisning, till skillnad från annan redovisning i denna blankett inklusive redogörelsen enligt avsnitt J. Aktuariell resultatanalys, även om vissa verkliga värden kan hämtas från detta avsnitt (se mer nedan).

I avsnittet ställs tillämpade antaganden vid framskrivning av retrospektivreserverna för långsiktig försäkringsverksamhet mot företagets verkliga utfall för kapitalavkastning, avkastningsskatt, dödsfalls- och livsfallsdödlighet samt driftskostnader. Därefter beräknas differenser. En positiv differens innebär att företaget (av olika skäl) kompenserat, alternativt täckt upp, för utfallet mer än erforderligt, medan en negativ differens innebär att V’ inte korrigerats tillräckligt mycket. Eftersom avsnittet fokuserar på förändringarna av retrospektivreserven V’, medför det att tecknen på värdena blir omvända jämfört med avsnitt J. Aktuariella resultatanalys. Utgångspunkten i redovisningen är försäkringstagarnas perspektiv, inte det rapporterande företagets.

Dessa jämförelser avser enbart direkt försäkring av svenska risker inom de angivna försäkringsgrenarna.

Varje negativt värde som företaget redovisar i avsnittet, anges med minustecken. Vid redovisning av positiva värden anges inget tecken.

Alla avvikelser från anvisningarna till avsnittet förklaras i kommentarsfältet.

I den mån det är svårt att ta fram exakta aggregerade uppgifter kan det vara tillräckligt med medelvärdesberäkningar under året på lämpligt sätt. Även andra former av skattningar kan ibland bli nödvändiga.

Differenser: Jämförelser mellan påverkan på V’ (andra ordningens plan) och verkliga värden

Under posterna L2–L34 redovisas uppgifter som påverkat V’ och beräknade differenser avser all påverkan under året, även för de försäkringar som tillkommit eller upphört under året.

Kapitalavkastning

I denna redovisning utgör faktisk kapitalavkastning ett negativt värde, medan förändringen av V’ utgör ett positivt värde. Även vid negativ faktisk kapitalavkastning och vid negativ förändring av V’ beaktas detta när värdet redovisas.

L2 Kapitalavkastning, netto

Posten inkluderar orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångar samt värdeökningar och värdeminskningar på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk. Posten redovisas efter avdrag för driftskostnader avseende kapitalförvaltning och fastighetsförvaltning.

Avkastning på kapital som tillhör ägarna exkluderas om företaget är vinstutdelande. Förräntningsrörelseränta exkluderas också.

L3 Kapitalavkastning tillförd V’

Posten avser bruttoavkastning, dvs. kapitalavkastning före avdrag för avkastningsskatt och driftskostnadsavgifter och redovisas som ett positivt värde under förutsättning att avkastningen är positiv. Om ett vinstutdelande företag utifrån försäkringsvillkorens regler tvingats tillskjuta egna medel till V’ på grund av låg faktisk kapitalavkastning inkluderas sådana värden i det redovisade beloppet som ett positivt värde.

L4 Differens kapitalavkastning

För ett vinstutdelande företag utgörs denna post normalt av det belopp (redovisas med minustecken) som företaget enligt försäkringsvillkorens regler om avkastningsdelning har rätt till, under förutsättning att sådan delning kunnat göras, dock med beaktande av vad som sagts under posten L3.

Avkastningsskatt

Här redovisas det faktiska avkastningsskattebeloppet som ett positivt värde medan påförd belastning på V’ för avkastningsskatt redovisas som ett negativt värde.

L5 Avdrag för avkastningsskatt på V’

Beloppet redovisas som negativt värde.

L6 Avkastningsskatt, inbetald

Här redovisas endast den avkastningsskatt som hör till direkt försäkring av svenska risker. Avkastningsskatt avseende tillgångar som tillhör ägarna i ett vinstutdelande företag exkluderas. Beloppet redovisas som ett positivt värde.

L7 Differens avkastningsskatt

För ett vinstutdelande företag utgörs normalt denna differens av den skatt som hänförs till de tillgångar som motsvarar den avkastningsdelning som företaget enligt försäkringsvillkoren har rätt till.

Dödsfallsdödlighet

Här redovisas de faktiska uttagen ur V’ för riskpremie som ett negativt värde medan tillförd risksumma på V’-värdet redovisas som ett positivt värde.

L8 och L12 Riskpremie på V’

Beloppet redovisas som ett negativt värde. Ren riskförsäkring utan återköpsvärde exkluderas ur denna redovisning.

L9 och L13 Risksumma inträffade dödsfall (andra ordningens plan)

Beloppet redovisas som ett positivt värde. Ren riskförsäkring utan återköpsvärde exkluderas ur denna redovisning.

L10 och L14 Vinst på avsaknad av förmånstagare (fmt) vid dödsfall

Här redovisas en kvantifiering av den vinst som uppstår på försäkringar (eller försäkringsdelar) som ett positivt värde eller som noll i teknisk risksumma, där det vid dödsfall under året visat sig att förmånstagare som kan uppbära förmån saknas och att utbetalning därför inte kan ske. Risksumman redovisas som ett negativt värde.

Livsfallsdödlighet

Här redovisas de faktiskt tillförda arvsvinsterna på V’ som ett ett positivt värde medan de risksummor som frigörs ur V’-värdena redovisas som ett negativt värde.

L17 och L20 Riskkompensation/arvsvinst på V’

Beloppet redovisas som ett positivt värde.

L18 och L21 Risksumma inträffade dödsfall (andra ordningens plan)

Beloppet redovisas som ett negativt värde.

Driftskostnader

Här redovisas de faktiska avgiftsuttagen ur V’ som ett negativt värde, medan de verkliga driftskostnaderna i respektive verksamhet normalt redovisas som ett positivt värde. Avsättningar till förutbetalda anskaffningskostnader redovisas som ett negativt värde. Uppgifterna hämtas från avsnittet J. Aktuariell resultatanalys, men redovisas här med omvänt tecken.

L26–L27 Verkliga anskaffningskostnader respektive verkliga administrations- och skaderegleringskostnader

Här redovisas de verkliga driftskostnaderna enligt årsredovisningen. Posten redovisas som ett positivt värde.

L28 Avsättningar till förutbetalda anskaffningskostnader

Här redovisas endast årets avsättningar till förutbetalda anskaffningskostnader. Posten redovisas som ett negativt värde.

L30 Återförd fondförvaltningsavgift

Här redovisas ersättning i form av så kallad kick-back eftersom den får anses som en intäkt för företaget i driftskostnadssammanhang och posten redovisas som ett negativt värde.

L31 Differens driftskostnader

Här jämförs de uttagna avgifterna med de verkliga nettodriftskostnader som företaget haft. En positiv differens betyder att uttagna avgifter inte täcker de faktiska driftskostnaderna.

Vissa övriga uppgifter

L32 Engångsallokering/-reallokering

Här redovisas det belopp som momentant förändrat V’ positivt eller negativt under året beroende på ekonomiskt utfall i verksamheten och som baserats på ett specifikt företagsbeslut utifrån styrdokument avseende företagets kollektiva konsolidering.

L33 och L34 Förändringar av underskott under året med avseende på TÅKV respektive VP

Med TÅKV avses tekniska återköpsvärden och med VP utbetalningsreserver för gällande periodiska belopp inklusive tilläggsbelopp pga. återbäring.

En ökning av underskottet redovisas som ett positivt värde, medan en reduktion redovisas som ett negativt värde. Om underskott saknas redovisas värdet som noll.

Sammanställning av underskott, tekniska återköpsvärden, utbetalningsreserver och retrospektivreserver

Med TÅKV avses tekniska återköpsvärden och med VP utbetalningsreserver för gällande periodiska belopp inkl. tilläggsbelopp pga. återbäring.

Uppdelning av försäkringsbestånden görs för bestånd som är under uppskovstid och bestånd som är under periodisk utbetalning. En försäkring, vars periodiska utbetalningar påbörjas vid årsskiftet ingår normalt i gruppen ”under uppskovstid”.

L35, L38 och L39 Utgående underskott i V’ med avseende på TÅKV samt VP

Här specificeras belopp under uppskovstid respektive utbetalningstid. Det högsta av två angivna variabler (max-funktioner) indikerar ett positivt värde för underskott, annars anges värdet som noll.

L36 och L37 Utgående TÅKV och utgående V’

Här redovisas en summering av beståndets tekniska återköpsvärden respektive retrospektivreserver under uppskovstid vid årets slut.

L40–L42 Utgående TÅKV, utgående VP och utgående V’

Här redovisas en summering av beståndets tekniska återköpsvärden dvs. utbetalningsreserver baserat på gällande utbetalt belopp inkl. tilläggsbelopp pga. återbäring samt retrospektivreserver under utbetalningstiden vid årets slut.

L43 och L44 Utgående TÅKV och V’

Här redovisas den slutliga summeringen av TÅKV och V’ under såväl uppskovstid som utbetalningstid.

Kollektiv konsolidering – ömsesidigt bedriven verksamhet

Här redovisas kollektiv konsolidering för all ömsesidigt bedriven verksamhet, inklusive sådan som innehåller belopp kallade ”kollektivt men ännu inte individuellt fördelad återbäring” för angivna försäkringsgrenar. Observera att även ömsesidigt bedriven verksamhet med villkorad återbäring särredovisas (som Delbestånd D).

Vid denna redovisning bör vägledning om kollektiv konsolidering publicerad på Finansinspektionens webbplats (fi.se) tillämpas. Vägledningen anger metoder för hur kollektiv konsolidering bör beräknas. Avvikelser från angivna metoder förklaras i kommentarsfältet.

M. Uppgifter för livförsäkringsföretag med undantag, år

Redovisningen omfattar uppgifter om kapitalbas, kapitalkrav och garantibelopp enligt 3 kap. 1–11 §§ Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2015:9) om försäkringsföretag som har beviljats undantag beroende på storlek.

Kapitalbas

Uppgifter hämtas från balansräkningen i den senaste årsredovisningen samt när det gäller ömsesidiga försäkringbolag från bolagsordningen.

M1 Inbetalat aktiekapital eller garantikapital

Här redovisas enbart inbetalat startkapital och eventuella kapitaltillskott. Finansinspektionen kan efter ansökan medge att hälften av ännu ej inbetalat aktie- eller garantikapital får medräknas i kapitalbasen.

M2 Övrigt eget kapital och obeskattade reserver

Här redovisas överkursfond, uppskrivningsfond och reservfond, dvs. summan av posterna AA.II, AA.III, AA IV och AA.V(1) på balansräkningens skuldsida.

Livförsäkringsföretag som inte får dela ut vinst.

I posten ingår:

  1. överkursfond (AA.II),
  2. konsolideringsfond (AA.IV),
  3. eventuell kapitalandelsfond (AA.V2a), och
  4. obeskattade reserver (BB).

Livförsäkringsföretag som får dela ut vinst.

I posten ingår:

  1. överkursfond (AA.II),
  2. reservfond (AA.V1),
  3. kapitalandelsfond (AA.V2),
  4. övriga fonder (AA.V4), och
  5. obeskattade reserver (BB).

Fond för verkligt värde jämställs i detta sammanhang med övervärden och redovisas under M6.

M3 Balanserat resultat

Här redovisas summan av posterna övriga fonder och balanserad vinst eller förlust. Här inkluderas den justering som gjorts av årsredovisningens post balanserad vinst eller förlust till följd av att verkligt värde tillämpas som värderingsprincip.

M4 Årets resultat

Här redovisas årets resultat, inklusive orealiserad vinst eller förlust, (AA.VII på balansräkningens skuldsida).

M5 Förlagslån upp till maximalt 25 procent (fast löptid) eller 50 procent av kapitalkravet

Här redovisas endast förlagslån som Finansinspektionen medgivit efter ansökan. Lånen är förenade med vissa villkor. Förlagslån får utgöra högst 50 procent av det lägsta av kapitalbas och kapitalkrav, dock högst 25 procent om det är förlagslån med fast löptid. I normala fall är kapitalkravet lägre än kapitalbasen. Kapitalkravet beräknas först, för att fylla i det belopp som får räknas in i kapitalbasen. Kapitalkravet utgörs av det högsta av kapitalkrav och garantibelopp enligt M24.

M6 Öppet redovisade övervärden (netto) i tillgångar

Här redovisas övervärden i redovisade tillgångar. Finansinspektionen får enligt 3 kap. 2 § andra stycket Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretag som har beviljats undantag beroende på storlek, medge att poster utöver de som anges i den ovan angivna bestämmelsens första stycke får ingå i ett försäkringsföretags kapitalbas.

Företag får medräkna tillgångar i sin kapitalbas genom att redovisa dessa i avsnittet. Övervärden (netto) i tillgångar får medräknas under förutsättning att dessa övervärden finns upptagna i företagets årsredovisning. Med övervärden jämställs i detta sammanhang sådana övervärden i fond för verkligt värde hänförliga till finansiella tillgångar som kan säljas samt materiella tillgångar. Andra övervärden än de som redovisas i fond för verkligt värde måste framgå av tilläggsupplysningarna eller förvaltningsberättelsen för att få medräknas i kapitalbasen.

Nettot av övervärden och undervärden i tillgångar får i förekommande fall tas upp som öppet redovisade övervärden. Övervärden eller undervärden i posten fond för verkligt värde beaktas före eventuell uppskjuten skatt. Även uppskjuten skatt på orealiserade vinster som tidigare bokförts mot fond för orealiserade vinster får tas upp under M6. Om ett sådant beräknat värde netto utvisar ett undervärde görs ett avdrag från kapitalbasen under avdragspost M13.

M8 Immateriella poster i balansräkningen

Här redovisas, oavsett vilka redovisningsregler som tillämpas, avdrag för sådana immateriella tillgångar som hänförs till posten B. Immateriella tillgångar i balansräkningen enligt bilaga 1 lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

M9 Avdrag för stämmodispositioner

Här redovisas avdrag för stämmodispositioner, så som utdelning till aktieägare.

M10 Kassaflödessäkringsjustering

Kapitalbasen justeras för redovisade värdeförändringar i det egna kapitalet om dessa hänför sig till derivatinstrument som ingår i kassaflödessäkringar för tillgångar och skulder.

M11 Poster som har omklassificerats

Enligt äldre redovisningsregler får det i kapitalbasen ingå vad som skulle ha klassificerats som eget kapital, men som enligt redovisningsregler anpassade till IFRS klassificeras som skuld.

Enligt äldre redovisningsregler får det i kapitalbasen ingå vad som skulle ha klassificerats som skuld, men som enligt redovisningsregler anpassade till IFRS klassificeras som eget kapital.

Med redovisningsregler anpassade till IFRS avses:

  1. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag eller redovisningsföreskrifter som ersätter dessa föreskrifter, och
  2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.

Med äldre redovisningsregler avses Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2003:13) om årsredovisning i försäkringsföretag med begränsningar och tillägg enligt föreskrifter och allmänna råd i punkterna 4 och 5 i övergångsreglerna till Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2005:34) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Exempel på post som kan omklassificeras är inbäddade derivat som enligt äldre redovisningsregler redovisats som en del av ett instrument vilket klassificerats som skuld, men som enligt redovisningsregler anpassade till IFRS kan klassificeras som eget kapital.

M12 Förvaltningstillgångar och oredovisade pensionsförpliktelser

Om förvaltningstillgångar, eller motsvarande rättigheter till ersättning, värderas i balansräkningen till ett belopp som överstiger därtill relaterade förpliktelser för pensioner eller andra ersättningar till anställda, dras mellanskillnaden av från kapitalbasen, efter att uppskjuten skatt har beaktats. Detta gäller dock inte sådant överskott i pensionsstiftelse som kan tas i anspråk genom gottgörelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Kapitalbasen reduceras även med ett enligt tillämpade redovisningsprinciper beräknat negativt netto av aktuariella vinster och förluster samt andra beräknade ökningar av förpliktelser för ersättningar till anställda, som inte redovisas direkt i balansräkningen och inte heller täcks av därtill relaterade förvaltningstillgångar eller motsvarande ersättningar enligt försäkringsbrev. Detta gäller dock inte om förpliktelser för pensioner eller andra ersättningar till anställda redovisas i balansräkningen med minst ett belopp motsvarande det som skulle ha redovisats om företaget tillämpat beräkningsmetoder enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller motsvarande utländska regler om tryggande av pensionsutfästelser. Undantaget gäller under förutsättning att företagets externa revisorer verifierat beloppen.

M13 Övriga avdrag

Här redovisas t.ex. avdrag för bokförda värdet av aktier och tillskott i vissa företag enligt 3 kap. 3 § Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretag som har beviljats undantag beroende på storlek.

Kapitalkrav

I kolumn 1 redovisas de totala värdena för respektive post och i kolumn 2 beräknad kapitalkravsdel för respektive post.

M15 Försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring)

Här redovisas försäkringstekniska avsättningar med avdrag för återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar enligt definitionerna i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Villkorad återbäring läggs till vid beräkning av kapitalkravet. Avsättning för fondförsärkingsåtagande samt återförsäkrares andel av fondförsäkringsåtaganden beaktas inte vid kapitalkravsberäkningen. Uppgiften motsvarar posterna D5, D33 och D36 enligt avsnitt D. Balansräkning i blanketten och beräknas D33 plus D36 minus D5.

M16 Summan av alla positiva risksummor (efter avgiven återförsäkring)

Här redovisas företagets summa av alla positiva risksummor (efter avgiven återförsäkring) i verkligt värde.

M17 Fastigheter, tomträtter och byggnader

Här redovisas företagets innehav av fastigheter, tomträtter och byggnader i verkligt värde.

M18 Andelar eller aktier i företag som äger byggnader och mark

Här redovisas företagets innehav av andelar eller aktier i anknutna företag som äger byggnader och mark i verkligt värde.

M20 Övriga innehav i aktier och andelar

Här redovisas företagets övriga innehav av aktier och andelar som inte ingår i M17 i verkligt värde.

M21 Andelar i värdepappersfonder m.m.

Här redovisas företagets innehav av andelar i värdepappersfonder och i sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder samt i sådana specialfonder som avses i 1 kap. 11 § 23 lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, om de förvaltade tillgångarna huvudsakligen består av tillgångar som får användas som förmånsrättstillgångar i verkligt värde. Vid tillämpningen av denna punkt krävs inte en sådan anmälan från fondförvaltaren som avses i 1 kap. 7 § lagen om värdepappersfonder.

M22 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Här redovisas företagets övriga innehav i obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag eller motsvarande utländskt företag svarar för i verkligt värde.

Värden av riskreducerande instrument

Om försäkringsföretaget använt sig av riskreducerande instrument ska försäkringsföretaget även fylla i värdena av dessa samt hur kapitalkravet påverkas samt i kommentarsfältet M37 fylla i vilken typ av riskreducerande instrument som använts.

M23 Byggnader och mark

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav i fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar eller aktier i företag som äger sådan egendom minskar med 20 procent.

M24 Övriga innehav i aktier och andelar

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav av aktier som inte ingår i M23 minskar med 40 procent.

M25 Andelar i värdepappersfonder m.m.

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav av tillgångar som avses i 2 kap. 3 § 19 minskar med 40 procent.

M26 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav i obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för minskar med 20 procent.

M27 Kapitalkrav om riskreducerade instrument ej använts

Här redovisas kapitalkravet beräknat som summan av de andelar som anges i kolumn 2.

M28 Kapitalkrav om riskreducerade instrument använts

Här redovisas kapitalkravet beräknat som summan av de andelar som anges när kapitalkravet beräknas med riskreducerande instrument samt M15 Försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) och M22 Summan av alla positiva risksummor (efter avgiven återförsäkring).

FFFS (2016:4)

[Bilaga 4 är en blankettbilaga och återges ej här; red.anm.]

Bilaga 5 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering – skadeförsäkringsföretag

Begrepp och uttryck i blanketten samt i dessa anvisningar har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2015:12) om årsredovisning i försäkringsföretag, om inte annat anges.

Rapportering av års- och kvartalsupplysningar

Upplysningar lämnas enligt avsnitt AJ i blanketten:

A.Resultaträkningkvartal
B.Resultaträkningår
C.Balansuppgifterkvartal
D.Balansräkningår
E.Specifikation av resultatuppgifterår
F.Uppgift om premier och försäkringsersättningarkvartal
G.Kapitalplaceringar och skulderkvartal
H.Trafikår
I.Gränsöverskridande verksamhetår
J.Uppgifter för skadeförsäkringsföretag med undantagår

De avsnitt som rapporteras för aktuell period markeras med kryss i rutan i blankettens innehållsförteckning.

Det går att förtydliga lämnade upplysningar under kommentarsfältet i varje avsnitt.

Inrapportering och rapporteringsformat

De kompletterande upplysningarna i blanketten ingår inte i datapunktsmodell och taxonomi som Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) utarbetat för kompletterande upplysningar till den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen, utan lämnas till Finansinspektionen i anvisat format.

Belopp

Samtliga belopp anges i heltal utan decimaler. Beloppen får avrundas till närmaste tusental.

I blanketten anges kostnader som negativta värden med minustecken (även vid specifikation av rena kostnadsposter), om inget annat anges.

Valuta

Den valuta som upplysningarna rapporteras i anges i rutan valuta. Valutan anges enligt den internationella standarden ISO 4217.

Försäkringsgrenar

Fördelningen på försäkringsgrenar följer den indelning som beskrivs i 2 § bilaga 6 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag, om inget annat anges.

Sjukaffär (affärsgren 29 ”Sjukförsäkring”) där den underliggande verksamheten bedrivs som livförsäkring, redovisas som skadeförsäkring av skadeförsäkringsföretag.

Husdjursförsäkring redovisas under ”Egendomsförsäkring, övrig egendom”.

A. Resultaträkning, kvartal

Resultaträkning lämnas för kvartal 1–4. Redovisningen görs utan uppdelning på försäkringsgrenar. Värden i resultaträkningen anges ackumulerade från årets början.

Specifikationer kapitalavkastning

Specifikationer av kapitalavkastningen avser den totala kapitalavkastningen, dvs. summan av kapitalavkastningen i försäkringsrörelsen och finansrörelsen.

A24 Hyresintäkter och andra intäkter från byggnader och mark

Med hyresintäkter från byggnader och mark avses intäkter från fastigheter upptagna på G53 S:a direktägda byggnader och mark. Räntebidrag räknas inte in i hyresintäkter, utan ses som en räntesubvention.

A25 Driftskostnader för byggnader och mark

Med driftskostnader för byggnader och mark avses kostnader för fastigheter upptagna på G53 S:a direktägda byggnader och mark avseende fastighetsförvaltning, inklusive underhåll, hyresgästanpassningar, tomträttsavgäld och fastighetsskatt. Däremot ingår inte räntekostnader och andra finansiella kostnader, avskrivningar eller central administration.

A26 Ränteintäkter m.m.

Med ränteintäkter m.m. avses ränteintäkter på räntebärande placeringstillgångar som tjänats in under räkenskapsåret, inklusive ränteintäkter för belopp upptagna under G59 S:a kassa, banktillgodohavanden. Ränteintäkter från derivat specificeras under A27.

A28 Räntekostnader m.m.

Med räntekostnader m.m. avses bland annat räntekostnader för fastighetslån, reducerade med eventuella räntebidrag. Räntekostnader för derivat specificeras under A29.

A30 Utdelning på aktier och andelar

Med utdelning på aktier och andelar avses utdelning på aktier och andelar inklusive aktier i koncern- och intresseföretag.

B. Resultaträkning, år

Resultaträkning lämnas årsvis. Redovisningen görs utan uppdelning på försäkringsgrenar. Specifikation till resultatuppgifter lämnas under avsnitt E. Specifikation av resultatuppgifter.

Specifikationer av kapitalavkastningen avser den totala kapitalavkastningen, dvs. summan av kapitalavkastningen i försäkringsrörelsen och finansrörelsen.

C. Balansuppgifter, kvartal

I detta avsnitt specificeras vissa uppgifter från balansräkningen. Summa tillgångar och summa eget kapital, avsättningar och skulder redovisas. Dessutom redovisas periodiserade intäkter och kostnader samt försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) här.

D. Balansräkning, år

I detta avsnitt redovisas balansräkningens poster. Bland annat redovisas tillgångar, eget kapital, obeskattade reserver, efterställda skulder och försäkringstekniska avsättningar.

E. Specifikation av resultatuppgifter, år

I detta avsnitt redovisas vissa uppgifter i resultaträkningen. Specifikationerna är i vissa fall mer detaljerade än i årsredovisningens specifikationer.

Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring), försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) och driftskostnader redovisas för direkt försäkring respektive mottagen återförsäkring. Uppdelning av direkt försäkring i svenska och utländska risker görs här. Mottagen återförsäkring från utländska företag särredovisas. Vidare specificeras kapitalavkastningen.

Med återförsäkrares andel i ingående/utgående avsättningar för ej intjänade premier och kvardröjande risker åsyftas ej förbrukad andel i ingående/utgående avsättning för återförsäkringspremie.

För utgående avsättning för inträffade och rapporterade försäkringsfall liksom för utgående avsättning för inträffade men ej rapporterade försäkringsfall, exklusive avsättning för skaderegleringskostnader, anges belopp före eventuell diskontering (posterna E19 och E20). Under E23 anges det totala diskonteringsavdraget om sådant gjorts. Utgående avsättning för skaderegleringskostnader särredovisas.

Fastställda skadelivräntor överförs till särredovisningen av skadelivräntor (E17) och ska exkluderas ur E12 Utbetalda försäkringsersättningar.

Vid uppdelning av anskaffningskostnaderna i provisionskostnader och övriga anskaffningskostnader inkluderas i provisionskostnader, provisioner till egen personal. Med personalkostnader avses löner, sociala avgifter, pensioner och arvoden m.m.

Antal anställda motsvarar den uppgift som lämnas i årsredovisningen.

F. Uppgift om premier och försäkringsersättningar, kvartal

Direktförsäkring av svenska risker, specificeras på försäkringsgrenar och rapporteras brutto och netto (dvs. före och efter avgiven återförsäkring) för varje kvartal. Uppgift om premieinkomst, utbetalda försäkringsersättningar för årets skador respektive tidigare års skador anges ackumulerade.

Fördelningen mellan ”årets” och ”tidigare års” skador görs utifrån när skadan inträffat (skadeår) och inte utifrån försäkringens teckningsår eller liknande. Utbetalda försäkringsersättningar och avsättningar anges som positiva värden utan minustecken.

G. Kapitalplaceringar och skulder, kvartal

Klassificering

Klassificeringen av emittenter baseras på Statistiska centralbyråns (SCB) register för klassificering av institutionella enheter i Sverige.

Affärsdagsredovisning

I avsnittet tillämpas genomgående affärsdagsredovisning enligt 2 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag.

Marknadsvärde (verkligt värde)

Med marknadsvärde avses i detta avsnitt den värdering som tillämpas enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag, om inte annat följer av dessa anvisningar.

Redovisning av obligationer, certifikat, lån, derivat och andra instrument görs till marknadsvärde, exklusive upplupna räntor. Upplupna räntor redovisas under G60 Upplupna ränteintäkter i vissa tillgångsposter.

Nettotransaktioner under perioden

Med nettotransaktioner avses förändringar i tillgångar och skulder som inte beror på värdeförändringar eller omklassificeringar. Transaktioner uppkommer när tillgångar eller skulder upprättas, avvecklas, bytes eller överlåts. Transaktionsvärdet omfattar inte avgifter, arvoden, provisioner, courtage och liknande tjänster. Upplupna räntor redovisas under G60 Upplupna ränteintäkter och G61 Upplupna hyresintäkter. Ränteintäkter och räntekostnader redovisas inte här då de räknas som avkastning.

Med period avses det senaste kvartalet.

Transaktioner redovisas netto där en ökning av en tillgång/skuld anges med ett positivt värde. En minskning av en tillgång/skuld anges med ett negativt värde. Observera att affärsdagsredovisning gäller vid bestämning av transaktioner.

Exempel på vad som är en transaktion:

  1. Köp eller försäljning av aktier, certifikat och obligationer.
  2. Uttag/insättning i bank.
  3. Upptagning och amortering av lån.
  4. Värdepapper som förfallit under kvartalet.
  5. Utdelningar på aktier och andelar: Om utdelningen görs i form av aktier eller återinvesterade fondandelar är det en positiv transaktion på aktier och andelar. En kontantutdelning redovisas däremot inte som en transaktion på aktier och andelar.
  6. Transaktioner i derivat: Premiebetalningar räknas som en transaktion. När kontraktet avslutas eller utnyttjas ger den realiserade vinsten eller förlusten upphov till en transaktion. En realiserad vinst för derivat med positiva marknadsvärden ger upphov till motsvarande negativa transaktion på tillgångssidan. En realiserad förlust för derivat med negativa marknadsvärden ger en motsvarande negativ transaktion på skuldsidan. Vid handel på andrahandsmarknaden redovisas ett köp som en positiv transaktion och en försäljning som en negativ transaktion för derivat på både tillgångs- och skuldsidan.

Där poster är överstrukna redovisas inte nettotransaktioner.

Utländsk valuta

Placeringar i utländsk valuta räknas om till företagets redovisningsvaluta enligt årsredovisningen. Vid värdering av en placering används de noterade stängningskurserna på rapportdagen som balansvärde.

Transaktioner i annan valuta än företagets redovisningsvaluta räknas om till företagets redovisningsvaluta enligt årsredovisningen. Vid omräkningen används affärsdagens stängningskurs.

Utländska motparter

Med utländsk motpart avses en motpart som har utländsk hemvist. Det innebär att ett svenskt dotterföretag eller en svensk filial i utlandet räknas som en utländsk motpart. En utländsk filial i Sverige klassificeras på motsvarande sätt som en svensk motpart. Se även avsnittet under rubriken Sektorklassificering.

Kapitalplaceringar samt vissa skuldposter

G1–G6 Penningmarknadsinstrument

Med penningmarknadsinstrument avses överlåtbara värdepapper som certifikat och statsskuldväxlar med en ursprunglig löptid (ej räntebindningstid) upp till ett år.

Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar penningmarknadsinstrument utgivna i svenska kronor och utländsk valuta av svenska respektive utländska låntagare. Den andra delen är en sektorindelning av penningmarknadsinstrument utgivna av svenska låntagare.

G6 och G13 varav tillgångar i depåförsäkring

I denna post särredovisas hur stor del som tillhör depåförsäkring.

Med depåförsäkring avses en livförsäkring vars premier placeras i värdepapper eller fondandelar. Försäkringstagaren kan själv välja vilka värdepapper eller fondandelar som premierna placeras i. Dessa placeras i en depå. Om premier enbart får placeras i fondandelar, anses försäkringen vara en fondförsäkring.

G7–G13 Obligationer

Med obligation avses överlåtbara värdepapper med en ursprunglig löptid (ej räntebindningstid) över ett år. Även nollkupongsinstrument med ursprunglig löptid över ett år klassificeras här som obligation.

Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar obligationer utgivna i svenska kronor och utländsk valuta av svenska respektive utländska låntagare. Den andra delen är en sektorindelning av obligationer utgivna av svenska låntagare.

G12 varav aktieindexobligationer

Med aktieindexobligation avses en finansiell produkt som består av en obligation (en skuldförbindelse) och en option. Optionen är ofta kopplad till utvecklingen av ett index eller ett urval av aktier.

Aktieindexobligationer redovisas med hela marknadsvärdet, dvs. utan uppdelning på obligations- eller optionsdel. Aktieindexobligationer omfattar även produkter med en likartad konstruktion där värdet är kopplat till annan tillgång än aktier.

G14–G18 Förlagsbevis och konverteringslån

Under denna rubrik redovisas långa upplåningsinstrument som är åtskilda från obligationer t.ex. partial- och lånebevis, förlagsbevis inklusive förlagsbevis med optionsrätt samt garantifondbevis. Här redovisas även alla konvertibla värdepapper, inklusive konvertibla vinstadelsbevis.

Förlagsbeviset skiljer sig från obligationer på så sätt att långivaren tar en större risk och därför kan få en högre ränta. Risken består i att långivaren har lägre prioritet än övriga borgenärer vid en eventuell konkurs.

Med konverteringslån avses ett obligations- eller förlagslån, löpande på en viss tid, utan amortering och med en fast kupong.

G19–G44 Aktier och andelar
G19 Svenska aktier noterade

Här redovisas aktier i svenska företag upptagna till handel på reglerad marknad eller annan marknad som är föremål för regelbunden handel och öppen för allmänheten enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Till denna kategori räknas även OMX Nordiska Börs Stockholm och NGM Equity.

Även aktier i svenska företag med kontinuerlig notering vid marknadsmässig, allmänt tillgänglig handelsplats redovisas här. Till denna kategori räknas i Sverige exempelvis First North Stockholm och Nordic MTF.

Ett företag anses som ett svenskt eller utländskt företag beroende på dess hemvist. Även svenska företags aktier som handlas på motsvarande utländsk handelsplats ingår här.

G22 Svenska aktier ej noterade

Här redovisas svenska företags aktier som inte är upptagna till handel på reglerad marknad eller på marknadsmässig och allmänt tillgänglig handelsplats.

G26 Utländska noterade aktier

Här redovisas innehav av aktier i utländska företag upptagna till handel på utländsk handelsplats som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ och som även i övrigt vad gäller reglering och funktion väsentligen motsvarar vad som gäller anvisningen till G19 Svenska aktier noterade ovan.

Utländska företag noterade på svensk marknad, exempelvis via depåbevis eller parallellnotering, ingår i utländska noterade aktier.

G27 Utländska ej noterade aktier

Här redovisas utländska företags aktier som inte är upptagna till handel på reglerad marknad eller på marknadsmässig, allmänt tillgänglig handelsplats.

G29 Andelar i penningmarknadsfonder

Som andelar i penningmarknadsfonder tas andelar i Sverigeregistrerade värdepappersfonder och specialfonder upp. Som andelar i utländska värdepappersfonder och specialfonder tas andelar i utlandsregistrerade fonder upp. Dessa specificeras enligt SCBs sektorkod.

Med Sverigeregistrerade värdepappersfonder avses värdepappersfonder enligt 1 kap. 1 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Med Sverigeregistrerade specialfonder avses specialfonder enligt 1 kap. 11 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Fondplaceringar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken ingår i värdepappersfonder och specialfonder, och särredovisas även på G41 varav fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (fondförsäkring).

G32 Andelar i värdepappersfonder och specialfonder utom penningmarknadsfonder

Som andelar i svenska värdepappersfonder och specialfonder tas andelar i svenskregistrerade värdepappersfonder och specialfonder, som inte är penningmarknadsfonder, upp. Som andelar i utländska värdepappersfonder och specialfonder tas andelar i utlandsregistrerade motsvarigheter till dessa upp.

Med Sverigeregistrerade värdepappersfonder avses värdepappersfonder enligt 1 kap. 1 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Med Sverigeregistrerade specialfonder avses specialfonder enligt 1 kap. 11 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Fondplaceringar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken ingår i värdepappersfonder och specialfonder och särredovisas även på G41 varav fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (fondförsäkring).

G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar

Här redovisas även teckningsrättsbevis och andelar i riskkapitalfonder, andelar i handelsbolag och ekonomiska föreningar. Uppdelningen på Sverige och utlandet baseras på var företaget som gett ut andelarna har sin hemvist.

Observera att förlagsbevis med optionsrätt redovisas på förlagsbevis och konverteringslån.

G41 varav fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (fondförsäkring)

Med fondförsäkring avses en livförsäkring, vars premier enbart får placeras i fondandelar. Försäkringstagaren anvisar själv hur premier och avkastning placeras i en eller flera fonder. Fondandelarna ägs av försäkringsföretaget för försäkringstagarens räkning. Fondtillgångar som innehas för egen räkning redovisas inte under denna post.

G42 varav placeringar i korta och långa räntefonder

I denna post redovisas räntefonder vars placeringar till 100 procent utgörs av räntebärande värdepapper. Denna post avser både räntefonder registrerade i Sverige och i utlandet.

G43 varav placeringar i riskkapitalfonder/private equity

I denna post redovisas placeringar i riskkapitalfonder/private equity som investerar i företag för att utöka eller utveckla verksamheten i dessa företag. Posten avser både riskkapitalfonder registrerade i Sverige och i utlandet.

G44 varav aktie- och fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (depåförsäkring)

Under denna post särredovisas hur mycket av totala aktier och andelar som tillhör depåförsäkring.

G45–G50 Lån

Med lån avses i huvudsak reverser. Här redovisas bl.a. lån med bankgaranti, statlig garanti, byggnadskreditiv, självrisklån, kapitalmarknadsreverser och skuldförbindelser med säkerhet i fast egendom och tomträtt samt företags- och fartygsinteckningar. Även livförsäkringslån och utlåning i form av dagslån ingår i lån.

Vidare redovisas även utlåning till kreditinstitut, där insatta medel är disponibla först efter viss uppsägningstid eller andra uttagsrestriktioner här.

Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar utlåning i svenska kronor och utländsk valuta till svenska respektive utländska låntagare. Den andra delen är en sektorindelning av lån till svenska låntagare.

G51–G54 Direktägda byggnader och mark

Här avses endast direktägda byggnader och mark.

Observera att ägande av fastigheter via dotterföretag redovisas med en varav-post, G40 varav aktier i helägda fastighetsbolag.

Marknadsvärdet avser den senast gjorda värderingen. Med svenska respektive utländska byggnader och mark avses byggnader och mark belägna i Sverige respektive i utlandet.

G54 varav för egna verksamheten

För ägande av byggnader och mark som används för den egna verksamheten redovisas inga transaktioner.

G55 och G56 Repotransaktioner
G55 Omvända repor

Under posten omvända repor redovisas den erlagda köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Transaktionen är en äkta återköpstransaktion om den mottagande parten förbinder sig att sälja tillbaka tillgångarna vid en tidpunkt som har bestämts eller kommer att bestämmas av den överförande parten.

Omvända repor och repor redovisas separat på G55 och G56, dvs. ingen nettoredovisning.

Med omvända repor avses marknadstransaktioner där en aktör köper ett värdepapper avista och samtidigt ingår avtal om återförsäljning av samma slags värdepapper på termin.

Vid en äkta återköpstransaktion redovisar säljaren tillgångarna i sin balansräkning (omvänd repa) och den mottagna köpeskillingen redovisas som skuld (repa). Mottagaren redovisar i stället den erlagda köpeskillingen som en fordran på säljaren.

En oäkta återköpstransaktion (den mottagande parten har rätt, men inte skyldighet att återlämna tillgångarna till ett i förväg fastställt pris) redovisas ändå som en äkta återköpstransaktion om det är uppenbart att optionen att återlämna tillgångarna kommer att utnyttjas.

Följande transaktioner anses inte vara återköpstransaktioner:

  1. Valutaterminstransaktioner.
  2. Optionsinstrument.
  3. Transaktioner som omfattar emission av skuldebrev med förbindelse att före förfallodagen återköpa hela emissionen eller delar av denna.
  4. Andra liknande transaktioner.

En oäkta återköpstransaktion (rätt men inte skyldighet att återlämna tillgångarna) ska ändå redovisas som en äkta återköpstransaktion om det är uppenbart att optionen att återlämna tillgångarna kommer att utnyttjas.

G56 Repor

Under posten repor redovisas den erhållna köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Repor och omvända repor redovisas separat, dvs. ingen nettoredovisning.

En äkta återköpstransaktion, s.k. repa, är ett avtal där parter kommit överens om att först sälja av tillgångar (exempelvis växlar, fordringar eller överlåtbara värdepapper) och sedan återköpa motsvarande tillgångar till ett bestämt pris. I övrigt gäller samma anvisningar som för G55 Omvända repor.

G57–G59 Kassa, banktillgodohavanden

Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt.

Som svenska banker räknas även utländska bankers filialer i Sverige.

Transaktioner avseende kassa och banktillgodohavanden redovisas inte.

G60–G63 Vissa tillgångsposter
G60 Upplupna ränteintäkter

Här redovisas ränta som på rapportdagen är intjänad men ännu inte inbetald. Inga nettotransaktioner redovisas i denna post.

G61 Upplupna hyresintäkter

Här redovisas hyresintäkter som på rapportdagen är intjänade men ännu inte inbetalda. Inga nettotransaktioner redovisas i denna post.

G62 Övriga finansiella placeringar

Här redovisas sådana finansiella placeringar som inte omfattas av G1–G61. Här ingår t.ex. fordringar avseende ej likviderade affärer. Andelar i riskkapitalfonder redovisas under Aktier och andelar, G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar.

G64–G66 Summa kapitalplaceringar
G65 varav kapitalplaceringar som ägs via utländsk filial

Utländska filialers sammanlagda ställning av G64 S:a kapitalplaceringar. Mellanhavanden mellan olika filialer exkluderas.

G66 varav depåförsäkring

I denna post särredovisas hur stor del av de totala kapitalplaceringarna som tillhör depåförsäkring.

Med depåförsäkring avses en livförsäkring, vars premier placeras i värdepapper eller fondandelar. Försäkringstagaren kan själv välja vilka värdepapper eller fondandelar som premierna placeras i. Om premier enbart får placeras i fondandelar, anses försäkringen vara en fondförsäkring.

G67–G72 Vissa skuldposter
G67 Efterställda skulder

Med efterställda skulder avses skulder som i händelse av likvidation eller konkurs, enligt avtal återbetalas först efter det att övriga borgenärer har tillgodosetts.

G68 Obligationslån

Här redovisas obligationslån och konvertibla lån som försäkringsföretaget har utelöpande.

G69 Skulder till svenska MFI

Här redovisas in- och upplåning från svenska MFI. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering. Här ingår även dagslån.

G70 Skulder till svenska finansiella företag, ej MFI

Här redovisas in- och upplåning från svenska finansiella företag som inte klassas som MFI. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.

G71 Skulder till övriga svenska långivare

Här redovisas in- och upplåning från svenska långivare som inte är finansiella företag. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.

G72 Skulder till utländska långivare

Här redovisas in- och upplåning från utländska långivare. Med utländska långivare menas motparter med säte utomlands. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.

Information om derivat

G102–G107 Derivat med positiva marknadsvärden

Här redovisas finansiella derivat som redovisas på balansräkningen med positiva marknadsvärden. Uppgifterna avser värdet på själva derivatkontraktet och inte värdet på den underliggande tillgången. Observera att teckningsoptioner redovisas under Aktier och andelar, G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar samt att hela värdet på aktieindexobligationer redovisas under obligationer.

Marknadsvärdet för derivat delas upp på de underliggande tillgångarna aktier och andelar, räntebärande papper, valuta samt övriga underliggande tillgångar. Övriga underliggande tillgångar kan vara råvaruderivat där derivatets värde baseras på priset på exempelvis olja eller guld. Övriga underliggande tillgångar kan också vara fall där den underliggande tillgången inte kan klassificeras enligt någon av de andra kategorierna, exempelvis sammansatta index. För transaktioner redovisas ingen uppdelning på underliggande tillgång.

När kontraktet avslutas eller utnyttjas ger den realiserade vinsten eller förlusten upphov till en transaktion. En realiserad vinst för derivat med positiva marknadsvärden ger upphov till motsvarande negativ transaktion på tillgångssidan medan en realiserad förlust för derivat med negativa marknadsvärden ger en motsvarande negativ transaktion på skuldsidan. Att transaktionerna i båda fallen är negativa beror på att derivat med negativa marknadsvärden redovisas med positivt värde på skuldsidan.

Vid handel på andrahandsmarknad är köp en positiv transaktion och försäljning en negativ transaktion oavsett om derivaten har positiva eller negativa marknadsvärden. Även premiebetalningar räknas som transaktion.

Transaktioner under perioden, avseende derivat som inte längre finns i balansräkningen på rapporteringsdagen, förs till den sida de befann sig den senaste transaktionsdagen.

G107 varav kontrakt med svenska motparter

Avser motparter belägna i Sverige. Derivatets motpart avser derivatavtalets motpart, inte handelsmotpart (köpare/säljare) eller utgivare av underliggande instrument. För standardiserade kontrakt är det vanligtvis ett clearingsinstitut som är motpart.

G108–G113 Derivat med negativa marknadsvärden

Här redovisas finansiella derivat som i balansräkningen redovisas med negativa marknadsvärden. Uppgifterna avser värdet på själva derivatkontraktet och inte värdet på underliggande tillgång.

Marknadsvärdet för derivat med negativa marknadsvärden redovisas som ett positivt värde. Transaktioner redovisas positivt eller negativt beroende på typ av transaktion.

För derivat med negativa marknadsvärden gäller i övrigt samma anvisningar som för derivat med positiva marknadsvärden.

Sektorklassificering

Sektorklassificeringen följer Standard för institutionell sektorindelning INSEKT 2014. Standarden finns publicerad på SCBs hemsida och uppgiftlämnare kan även få tillgång till information från SCBs företagsregister som stöd vid klassificering av svenska motparter. Nedan följer en sammanställning över vilka grupperingar av sektorer som efterfrågas i detta avsnitt.

Penningmarknadsinstrument, Obligationer och Lån

1. Staten

Hit hänförs enheter som kontrolleras av staten och som inte är marknadsproducenter samt enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet. Även Riksgäldskontoret och de allmänna försäkringskassorna ingår här.

[SCBs sektorkod 131110, 131120, 131130]

2. Kommuner och landsting

Hit hänförs enheter som kontrolleras av kommun, kommunalförbund eller landsting och som inte är marknadsproducenter samt enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet.

[SCBs sektorkod 131311, 131312, 131313, 131321, 131322, 131323]

3. Icke-finansiella företag

Hit hänförs företag och företagsliknande enheter som är marknadsproducenter och vars huvudsakliga aktivitet är produktion av varor eller icke-finansiella tjänster.

Här ingår bl.a. bostadsrättsföreningar, ekonomiska föreningar, bostadsstiftelser, holdingbolag som kontrollerar icke-finansiella företag, s.k. internbanker som kontrolleras av icke-finansiella företag, marknadsproducerande företag som kontrolleras av den offentliga sektorn samt statliga affärsverk.

Till denna sektor räknas juridiska personer vars styrelse har sitt säte i Sverige eller vars huvudkontor finns i Sverige samt utländska icke-finansiella företags filialer med fast verksamhetsställe i Sverige. Här ingår även icke-finansiella företags ickevinstdrivande organisationer (t.ex. bransch- och arbetsgivarorganisationer).

[SCBs sektorkod 111000, 112000, 113000, 114000]

4. Banker (MFI)

Hit hänförs finansiella företag vars verksamhet kännetecknas av att ta emot inlåning på räkning från allmänheten. Här ingår bl.a. bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker samt utländska bankers filialer i Sverige.

[SCBs sektorkod 122100, 122200]

5. Bostadsinstitut (MFI)

Hit hänförs kreditinstitut som enligt bolagsordningen har till huvuduppgift att ge krediter för bostadsändamål.

[SCBs sektorkod 122300]

6. Övriga MFI

Hit hänförs övriga svenska företag som räknas som monetära finansinstitut enligt av Sveriges Riksbank tillhandahållen förteckning. Det innefattar monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder och monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer. Även Sveriges Riksbank ingår under denna post.

[SCBs sektorkod 121000, 122400, 122500, 122900, 123000]

7. Finansiella företag, ej MFI

Hit hänförs institut som ägnar sig åt finansförmedling genom att anskaffa medel på annat sätt än genom inlåning. Det innefattar kreditmarknadsföretag, värdepappersfonder, värdepappersbolag och fondkommissionärer som inte klassas som monetära finansinstitut enligt Sveriges Riksbanks förteckning.

Även riskkapitalbolag, private equity-fonder, investmentbolag, försäkringsföretag, pensionsinstitut, finansiella serviceföretag och finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer ingår i denna kategori. Det som avser premiepensionen ingår här i sektorn Försäkringsföretag och pensionsinstitut.

[SCBs sektorkod 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100, 126200, 127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]

8. Övriga svenska låntagare

Hit hänförs socialförsäkringsfonder, hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer (exempelvis ideella föreningar, fackföreningar och trossamfund).

[SCBs sektorkod 131400, 141000, 142000, 143000, 144100, 144200, 144300, 151000, 152100, 152200]

Förlagsbevis och konverteringslån samt vissa skulder

1. Svenska MFI

Se punkterna 4–6 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCBs sektorkod 121000, 122100, 122200, 122300, 122400, 122500, 122900, 123000]

2. Svenska finansiella företag, ej MFI

Se punkt 7 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCBs sektorkod 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100, 126200, 127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]

3. Övriga svenska låntagare/långivare

Se punkt 8 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCBs sektorkod 131400, 141000, 142000, 143000, 144100, 144200, 144300, 151000, 152100, 152200]

4. Utländska låntagare/långivare

Hit hänförs privatpersoner med hemvist i utlandet och företag belägna i utlandet som har ekonomiska relationer med Sverige. Även utländska ambassader och konsulat i Sverige räknas hit.

[SCBs sektorkod 211100, 212100, 212100, 212200 och 220000]

Aktier och andelar

1. Finansiella företag

Se punkterna 4–7 ovan under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCBs sektorkod 122100, 122200, 122300, 121000, 122400, 122500, 122900, 123000, 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100, 126200, 127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]

2. Icke-finansiella företag

Se punkt 3 ovan under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån.

[SCBs sektorkod 111000, 112000, 113000, 114000]

H. Trafik, år

Detta är en särskild redovisning för försäkringsgrenen Trafik beroende på grenens stora betydelse och speciella karaktär.

I avsnittet redovisas utbetalda försäkringsersättningar och avsättningar för skador inträffade före utgången av år R, inklusive fastställda kapitalvärden för skadelivräntor.

Utbetalda försäkringsersättningar och avsättningar anges normalt som ett positivt värde. Negativa värden anges t.ex. om inbetalningar (återkrav) från andra företag varit större än företagets egna utbetalningar.

Skadeuppgifter, utbetalningar och avsättningar anges brutto (dvs. före avgiven återförsäkring) och fördelas på person- och egendomsskador (P-skador respektive E-skador) och på skadeår (riskår). I E-skador ingår även annan ersättning som uppkommit vid personskada. För en skadehändelse som medför både person- och egendomsskadeersättning delas beloppen upp mellan de båda rubrikerna.

I H1–H17, företagets egna skador, redovisas som följer:

  1. Utbetalda försäkringsersättningar för, t.o.m. R-1:

till och med året före det senaste räkenskapsåret ackumulerat utbetalda försäkringsersättningar (H1 som avser alla skadeår äldre än skadeår H2–H15 fylls inte i)

  1. Utbetalda försäkringsersättningar för, år R:

under senaste räkenskapsår utbetalda försäkringsersättningar

  1. Avsättning för oreglerade skador, ultimo år R:

vid utgången av det senaste räkenskapsåret kvarstående avsättning för oreglerade skador (exklusive skaderegleringskostnader).

I. Gränsöverskridande verksamhet, år

Avsnittets syfte är att möjliggöra uppföljning av svenska skadeförsäkringsföretags gränsöverskridande verksamhet, dvs. en svensk försäkringsgivare som meddelar försäkring inom EES utan fast driftställe i det landet, fördelat på EES-land och affärsgren. Den här redovisningen kompletterar blankett S.04.01.01 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450 av den 2 december 2015 om fastställande av tekniska genomförandestandarder med avseende på blanketter för inlämning av uppgifter till tillsynsmyndigheterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG.

Uppgifter för sekundäretablering (filial, agentur eller liknande driftställe i annat EES-land) liksom premier för en svensk försäkringsgivare som meddelar försäkring inom EES utan fast driftställe i det landet redovisas för respektive etablering i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

J. Uppgifter för skadeförsäkringsföretag med undantag, år

Redovisningen omfattar uppgifter om kapitalbas, kapitalkrav och garantibelopp enligt 3 kap. 1–11 §§ Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2015:9) om försäkringsföretag som har beviljats undantag beroende på storlek.

Kapitalbas

Uppgifter hämtas från balansräkningen i den senaste årsredovisningen samt när det gäller ömsesidiga försäkringbolag från bolagsordningen.

J1 Inbetalat aktiekapital eller garantikapital

Här redovisas enbart inbetalat startkapital och eventuella kapitaltillskott. Finansinspektionen kan efter ansökan medge att hälften av ännu ej inbetalat aktie- eller garantikapital får medräknas i kapitalbasen.

J2 Övrigt eget kapital och obeskattade reserver

Här redovisas överkursfond, uppskrivningsfond och reservfond, dvs. summan av posterna AA.II, AA.III, AA IV och AA.V(1) på balansräkningens skuldsida. Fond för verkligt värde jämställs i detta sammanhang med övervärden och redovisas under J6. Här redovisas även säkerhetsreserv och andra obeskattade reserver.

J3 Balanserat resultat

Här redovisas summan av posterna övriga fonder och balanserad vinst eller förlust. Här inkluderas den justering som gjorts av årsredovisningens post balanserad vinst eller förlust till följd av att verkligt värde tillämpas som värderingsprincip.

J4 Årets resultat

Här redovisas årets resultat, inklusive orealiserad vinst eller förlust, (AA.VII på balansräkningens skuldsida).

J5 Förlagslån upp till maximalt 25 procent (fast löptid) eller 50 procent av kapitalkravet

Här redovisas endast förlagslån som Finansinspektionen medgivit efter ansökan. Lånen är förenade med vissa villkor. Förlagslån får utgöra högst 50 procent av det lägsta av kapitalbas och kapitalkrav, dock högst 25 procent om det är förlagslån med fast löptid. I normala fall är kapitalkravet lägre än kapitalbasen. Kapitalkravet beräknas först, för att fylla i det belopp som får räknas in i kapitalbasen. Kapitalkravet utgörs av det högsta av kapitalkrav och garantibelopp enligt J24.

J6 Öppet redovisade övervärden (netto) i tillgångar

Här redovisas övervärden i redovisade tillgångar. Finansinspektionen får enligt 3 kap. 2 § andra stycket Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretag som har beviljats undantag beroende på storlek, medge att poster utöver de som anges i den ovan angivna bestämmelsens första stycke får ingå i ett försäkringsföretags kapitalbas.

Företag får medräkna tillgångar i sin kapitalbas genom att redovisa dessa i avsnittet. Övervärden (netto) i tillgångar får medräknas under förutsättning att dessa övervärden finns upptagna i företagets årsredovisning. Med övervärden jämställs i detta sammanhang sådana övervärden i fond för verkligt värde hänförliga till finansiella tillgångar som kan säljas samt materiella tillgångar. Andra övervärden än de som redovisas i fond för verkligt värde måste framgå av tilläggsupplysningarna eller förvaltningsberättelsen för att få medräknas i kapitalbasen.

Nettot av övervärden och undervärden i tillgångar får i förekommande fall tas upp som öppet redovisade övervärden. Övervärden eller undervärden i posten fond för verkligt värde beaktas före eventuell uppskjuten skatt. Även uppskjuten skatt på orealiserade vinster som tidigare bokförts mot fond för orealiserade vinster får tas upp under J6. Om ett sådant beräknat värde netto utvisar ett undervärde görs ett avdrag från kapitalbasen under avdragspost J13.

J8 Immateriella poster i balansräkningen

Här redovisas, oavsett vilka redovisningsregler som tillämpas, avdrag för sådana immateriella tillgångar som hänförs till posten B. Immateriella tillgångar i balansräkningen enligt bilaga 1 till lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

J9 Avdrag för stämmodispositioner

Här redovisas avdrag för stämmodispositioner, så som utdelning till aktieägare.

J10 Kassaflödessäkringsjustering

Kapitalbasen justeras för redovisade värdeförändringar i det egna kapitalet, om dessa hänför sig till derivatinstrument som ingår i kassaflödessäkringar för tillgångar och skulder.

J11 Poster som har omklassificerats

Enligt äldre redovisningsregler får det i kapitalbasen ingå vad som skulle ha klassificerats som eget kapital, men som enligt redovisningsregler anpassade till IFRS klassificeras som skuld.

Enligt äldre redovisningsregler får det i kapitalbasen ingå poster som skulle ha klassificerats som skuld, men som enligt redovisningsregler anpassade till IFRS klassificeras som eget kapital.

Med redovisningsregler anpassade till IFRS avses:

  1. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag eller redovisningsföreskrifter som ersätter dessa föreskrifter, och
  2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.

Med äldre redovisningsregler avses Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2003:13) om årsredovisning i försäkringsföretag med begränsningar och tillägg enligt föreskrifter och allmänna råd i punkterna 4 och 5 i övergångsreglerna till Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2005:34) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Exempel på post som kan omklassificeras är inbäddade derivat som enligt äldre redovisningsregler redovisats som en del av ett instrument vilket klassificerats som skuld, men som enligt redovisningsregler anpassade till IFRS kan klassificeras som eget kapital.

J12 Förvaltningstillgångar och oredovisade pensionsförpliktelser

Om förvaltningstillgångar, eller motsvarande rättigheter till ersättning, värderas i balansräkningen till ett belopp som överstiger därtill relaterade förpliktelser för pensioner eller andra ersättningar till anställda, dras mellanskillnaden av från kapitalbasen, efter att uppskjuten skatt har beaktats. Detta gäller dock inte sådant överskott i pensionsstiftelse som kan tas i anspråk genom gottgörelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Kapitalbasen reduceras även med ett enligt tillämpade redovisningsprinciper beräknat negativt netto av aktuariella vinster och förluster samt andra beräknade ökningar av förpliktelser för ersättningar till anställda, som inte redovisas direkt i balansräkningen och inte heller täcks av därtill relaterade förvaltningstillgångar eller motsvarande ersättningar enligt försäkringsbrev. Detta gäller dock inte om förpliktelser för pensioner eller andra ersättningar till anställda redovisas i balansräkningen med minst ett belopp motsvarande det som skulle ha redovisats om företaget tillämpat beräkningsmetoder enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller motsvarande utländska regler om tryggande av pensionsutfästelser. Undantaget gäller under förutsättning att företagets externa revisorer verifierat beloppen.

J13 Övriga avdrag

Här redovisas t.ex. avdrag för bokförda värdet av aktier och tillskott i vissa företag enligt 3 kap. 3 § Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretag som har beviljats undantag beroende på storlek.

Kapitalkrav

I kolumn 1 redovisas de totala värdena för respektive post och i kolumn 2 beräknad kapitalkravsdel för respektive post. En ökning av de riskreducerande instrumenten vid stresstestet ska anges negativt tecken (-) och en minskning med positivt tecken (+).

J15 Försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring)

Här redovisas försäkringstekniska avsättningar med avdrag för återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar enligt definitionerna i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Uppgiften motsvarar posterna D4 och D30 enligt avsnitt D. Balansräkning i blanketten och beräknas som D30 minus D4.

J16 Fastigheter, tomträtter och byggnader

Här redovisas företagets innehav av fastigheter, tomträtter och byggnader i verkligt värde.

J17 Andelar eller aktier i företag som äger byggnader och mark

Här redovisas företagets innehav av andelar eller aktier i anknutna företag som äger byggnader och mark i verkligt värde.

J19 Övriga innehav i aktier och andelar

Här redovisas företagets övriga innehav av aktier och andelar som inte ingår i J17 i verkligt värde.

J20 Andelar i värdepappersfonder m.m.

Här redovisas företagets innehav av andelar i värdepappersfonder och i sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder samt i specialfonder som avses i 1 kap. 11 § 23 lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, om de förvaltade tillgångarna huvudsakligen består av tillgångar som får användas som förmånsrättstillgångar i verkligt värde. Vid tillämpningen av denna punkt krävs inte en sådan anmälan från fondförvaltaren som avses i 1 kap. 7 § lagen om värdepappersfonder.

J21 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Här redovisas företagets övriga innehav i obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag eller motsvarande utländskt företag svarar för i verkligt värde.

Värden av riskreducerande instrument

Om försäkringsföretaget använt sig av riskreducerande instrument ska försäkringsföretaget även fylla i värdena av dessa samt hur kapitalkravet påverkas samt i kommentarsfältet J36 fylla i vilken typ av riskreducerande instrument som använts.

J22 Byggnader och mark

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav i fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar eller aktier i företag som äger sådan egendom minskar med 20 procent.

J23 Övriga innehav i aktier och andelar

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav av aktier som inte ingår i J22 minskar med 40 procent.

J24 Andelar i värdepappersfonder m.m.

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav av tillgångar som avses i 2 kap. 3 § 19 minskar med 40 procent.

J25 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav i obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för minskar med 20 procent.

J26 Kapitalkrav

Här redovisas kapitalkravet beräknat som summan av de andelar som anges i kolumn 2.

J27 Kapitalkrav om riskreducerade instrument använts

Här redovisas kapitalkravet beräknat som summan av de andelar som anges när kapitalkravet beräknas med riskreducerande instrument samt J15 Försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring).

FFFS (2016:4)

[Bilaga 6 är en blankettbilaga och återges ej här; red.anm.]

Bilaga 7 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering – tilläggsuppgifter ECB

Begrepp och uttryck i blanketten och i dessa anvisningar har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2015:12) om årsredovisning i försäkringsföretag, om inte annat anges.

Rapportering av kvartals- och årsupplysningar

Upplysningar lämnas enligt avsnitt A–H i blanketten:

A.Balansräkning – kvartal (SE.02.01.17)
B.Balansräkning – år (SE.02.01.16)
C.Uppgifter om tillgångar – kvartal (SE.06.02.16)
D.Uppgifter om tillgångar – år (SE.06.02.16)
E.Depåer hos försäkringsföretag som avgivit återförsäkring – kvartal (E.01.01.16)
F.Depåer hos försäkringsföretag som avgivit återförsäkring – år (E.01.01.16)
G.Analys av livförsäkringsåtaganden – pensionsförsäkring – år (E.02.01.16)
H.Försäkringstekniska avsättningar för skadeförsäkring för mottagen återförsäkring samt fördelade på land – år (E.03.01.16)

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsupplysningar enligt blanketterna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Kompletterande upplysningar

Här anges endast en kort information om de olika avsnitt ovan som lämnats i blanketten. Upplysningarna lämnas enligt blanketterna. Överblick över lämnade uppgifter SE.01.01.16 eller SE.01.01.17 och endast följande alternativ kan väljas att anges i blanketten:

1 –Rapporterat
2 –Ej rapporterat när liv- och sjukförsäkringsverksamhet/skadeförsäkringsverksamhet saknas
3 –Ej tillämplig enligt instruktioner i avsnitten
6 –Undantag enligt artikel 35 punkterna 6 till och med 8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG
7 –Ej tillämplig då inga materiella förändringar inträffat sedan kvartalsrapportering (endast tillämplig vid årsrapportering)
0 –Ej rapporterat (kräver särskild förklaring)

Inrapportering och rapporteringsformat

Dessa kompletterande upplysningar, s.k. ECB add-ons (tilläggsupplysningar till den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen), ingår i den datapunktsmodell och taxonomi som Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) tagit fram och den utgår från kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450 av den 2 december 2015 om fastställande av tekniska genomförandestandarder med avseende på blanketter för inlämning av uppgifter till tillsynsmyndigheterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG.

Datapunkter och valutakoder lämnas i enlighet med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450.

Värdering

Upplysningar som lämnas enligt blanketten värderas enligt 5 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043).

A. och B. Balansräkning – kvartal/år (SE.02.01.16/17)

Uppgifterna som redovisas i detta avsnitt är ett tillägg till blankett S.02.01 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450 av den 2 december 2015 om fastställande av tekniska genomförandestandarder med avseende på blanketter för inlämning av uppgifter till tillsynsmyndigheterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG.

Omklassificering

Uppgifter om omklassificering redovisas när klassificeringen av finansiella instrument ändrats jämfört med föregående rapporteringsperiod. Omklassificeringen avser värdeförändringen som uppstår när instrumentklassificeringen korrigeras. Om inga felaktiga klassificeringar förekommit redovisas inga uppgifter om detta.

Skulder till kreditinstitut och andra finansiella skulder än skulder till kreditinstitut

Uppgifterna som redovisas är en specifikation till de upplysningar som lämnas i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen för skulder till kreditinstitut och andra finansiella skulder än skulder till kreditinstitut.

Skulder till kreditinstitut delas upp på kreditinstitut i Sverige (inklusive utländska kreditinstituts svenska filialer), kreditinstitut inom euroområdet och övriga utlandet. Dessa uppgifter exkluderar obligationer och andra räntebärande värdepapper.

Skulder till andra motparter än kreditinstitut delas upp på motparter i Sverige, euroområdet och övriga utlandet. Dessa uppgifter exkluderar obligationer och andra räntebärande värdepapper.

Utgivna obligationer och andra räntebärande värdepapper redovisas under andra finansiella skulder.

C. och D. Uppgifter om tillgångar – kvartal/år (SE.06.02.16)

Uppgifterna som redovisas i detta avsnitt är ett tillägg till blankett S.06.02 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450 av den 2 december 2015 om fastställande av tekniska genomförandestandarder med avseende på blanketter för inlämning av uppgifter till tillsynsmyndigheterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG och redovisas post för post.

Med CIC-kategorier avses kompletterande identifikationskoder som återfinns i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen, bilaga III Kompletterande identifikationskoder – tabell CIC, i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450.

Uppgift om position – Av- och nedskrivningar på lån

Uppgifterna redovisas om en minskning av nominella värdet på lån till följd av av- och nedskrivningar gjorts sedan föregående års- eller kvartalsrapportering. En nedskrivning redovisas som ett positivt värde. En uppskrivning av tidigare av- eller nedskrivningar redovisas som ett negativt värde. Av- eller nedskrivningar redovisas netto. Uppgiften om position tillämpas endast för hypotekslån och andra lån (CIC 8).

Uppgift om tillgångar

Följande uppgifter kompletterar tillgångsposterna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen:

  1. Emittentens sektor enligt ENS 2010
  2. Registreringsland för värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder
  3. Instrumentklassificering enligt ENS 2010
  4. Utgivningsdatum.

Uppgifterna kompletterar följande tillgångposter:

  1. Statsobligationer – (CIC 1)
  2. Företagsobligationer – (CIC 2)
  3. Aktier – (CIC 3)
  4. Investeringsfonder/företag för kollektiva investeringar – (CIC 4)
  5. Strukturerade produkter – (CIC 5)
  6. Värdepapperiserade lån och lån med ställda säkerheter – (CIC 6)
  7. Hypotekslån och andra lån – (CIC 8).

Emittentens sektor enligt ENS 2010

Med Emittentens sektor enligt ENS 2010 avses institutionell sektorindelning enligt det europeiska systemet för nationella och regionala räkenskaper (ENS 2010). Med sektor avses utgivaren av värdepappret eller lånet. Sektor enligt ENS motsvarar inte den branschfördelning som används i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450 och som betecknas ”Emittentens sektor/Issuer Sector”.

Det svenska genomförandet av ENS 2010 kallas för SCBs Standard för institutionell sektorindelning, INSEKT 2014.

En förteckning över vilka institut i Sverige som är monetära finansinstitut publiceras av Riksbanken. Europeiska centralbanken publicerar förteckningar över monetära finansinstitut, investeringsfonder/företag för kollektiva investeringar och värdepapperiseringsinstitut baserade inom euroområdet eller EU.

Sektorklassificeringen följer standard för institutionell sektorindelning, INSEKT 2014. Standarden finns publicerad på SCBs hemsida och uppgiftslämnare kan få tillgång till informationen från SCBs företagsregister som stöd vid klassificering av svenska motparter.

De sektorer som kan förekomma i avsnittet är (för svenska motparter anges sektorkod enligt INSEKT 2014 inom hakparentes):

  1. Centralbank [121000]
  2. Monetära finansinstitut (MFI) utom centralbank och penningmarknadsfonder [122100 + 122200 + 122300 + 122400 + 122500 + 122900]
  3. Penningmarknadsfonder [123000]
  4. Investeringsfonder utom penningmarknadsfonder [124000]
  5. Andra finansförmedlare [125200 + 125300+ 125400 + 125900 + 126100 + 126200 + 127000]
  6. Värdepapperiseringsinstitut [125100]
  7. Försäkringsföretag [128100 + 128200 + 128300]
  8. Pensionsinstitut [129100 + 129200 + 129300 + 129400]
  9. Icke-finansiella bolag [111000 + 112000 + 113000 + 114000]
  10. Offentlig förvaltning [131110 + 131120 + 131130 + 131200 + 131311 + 131312 + 131313 + 131321 + 131322 + 131323 + 131400]
  11. Hushåll inklusive icke-vinstdrivande organisationer [141000 + 142000 + 143000 + 144100 + 144200 + 144300 + 151000 + 152100 + 152200]

Depåbevis fördelas efter motpart utifrån det företag som gett ut de underliggande aktierna.

Emittentens sektor enligt ENS 2010 redovisas för de tillgångar som redovisas utan ISIN-kod (International Securities Identification Number) för CIC-kategorierna 1–3 och 5–6 samt för hypotekslån och andra lån (CIC 8). Tillgångar som redovisas med annan internationell identifierare, såsom CUSIP eller SEDOL, betraktas som utan ISIN-kod.

Registreringsland för värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder

Fondens registreringsland redovisas endast för investeringsfonder/företag för kollektiva investeringar (CIC 4). Här anges var fonden, inte förvaltaren, är registrerad. Till exempel om ett svenskt fondbolag förvaltar en fond registrerad i Luxemburg, är det Luxemburg som redovisas som fondens registreringsland.

Registreringsland för värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder redovisas endast för fonder utan ISIN-kod.

Instrumentklassificering enligt ENS 2010

För vissa typer av instrument kan klassificeringen mellan värdepapper, aktier och lån skilja sig åt mellan den EU-gemensamma tillsynsrapportering och statistikrapporteringen till ECB. Instrumentklassificeringen lämnas därför enligt CIC-kategorierna:

Kategori 1 –Instrumentet är ett enkelt skuldebrev, ej överlåtbart räntebärande värdepapper eller ej överlåtbart penningmarknadsinstrument t.ex. ett omvänt återköpsavtal/omvänd repa
Kategori 2 –Instrumentet är en registrerad obligation (utgivaren för uppgift om innehavaren)
Kategori 3 –Instrumentet är ett registrerat andelsbevis (participation certificates) eller teckningsrättsbevis (subscription rights)
Kategori 9 –Annat instrument

Instrumentklassificering enligt ENS 2010 redovisas för alla tillgångar, med eller utan ISIN-kod för CIC-kategorierna 1–3 och 5–6.

Utgivningsdatum

Utgivningsdatum motsvarar det ursprungliga datum då instrumentet emitterades och inte när tillgången köptes.

För omvända återköpsavtal/omvänd repa används transaktionens affärsdag, inte utgivningsdatum för den mottagna tillgången.

Utgivningsdatum redovisas för tillgångar utan ISIN-kod för CIC-kategorierna 1–2 och 5–6. Utgivningsdatum redovisas också för alla hypotekslån och andra lån (CIC 8). I förekommande fall redovisas utgivningsdatum för lån till hushåll som ett viktat medelvärde utifrån lånevolym då hypotekslån och andra lån till fysiska personer aggregeras i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

E. och F. Depåer hos försäkringsföretag som avgivit återförsäkring kvartal/år (E.01.01.16)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450 av den 2 december 2015 om fastställande av tekniska genomförandestandarder med avseende på blanketter för inlämning av uppgifter till tillsynsmyndigheterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG redovisas depåer hos försäkringsföretag som avgivit återförsäkring med CIC-koden 75, men där landfördelningen saknas. I detta avsnitt delas depåer hos försäkringsföretag som avgivit återförsäkring upp per land.

Uppgifterna i avsnittet är ett tillägg till blankett S.06.02 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450.

Uppgiftens kod

Här redovisas kod för att identifiera uppgiften.

Emittentens land

Här redovisas det land i vilket försäkringsföretagets återförsäkrare har sin hemvist.

Valuta

Valutan för depån anges enligt ISO 4217.

Totalt Solvens 2-belopp

Här redovisas värdet för depån.

Upplupen ränta

Här redovisas upplupen ränta på depån. Upplupen ränta ingår även i totalt Solvens 2-belopp.

Nominellt belopp

Här redovisas kapitalvärdet på fordran i nominellt belopp.

G. Pensionsförsäkringsåtaganden år (E.02.01.16)

Detta avsnitt innehåller uppgifter efterfrågade för statistiksyften om pensionsförsäkringsåtaganden (som är identifierade i S.14.01, C0100 klassificerade som ”4” i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450 av den 2 december 2015 om fastställande av tekniska genomförandestandarder med avseende på blanketter för inlämning av uppgifter till tillsynsmyndigheterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG).

Pensionsförsäkring

Uppgifterna om pensionsförsäkring som redovisas motsvaras av försäkringstekniska avsättningar beräknade som helhet brutto och bästa skattning brutto. Pensionsförsäkring omfattar både privat pensionsförsäkring och tjänstepensionsförsäkring.

varav: Tjänstepensionsförsäkring

Här redovisas en varav-post till pensionsförsäkring som avser uppgift om tjänstepension.

Förmånsbestämd tjänstepension

Med förmånsbestämd tjänstepension avses försäkringsavtal för vilken förmånen bestäms t.ex. som ett fast periodiskt belopp eller en viss procent av lönen.

Försäkringstekniska avsättningar beräknade som helhet brutto och bästa skattning brutto av åtaganden inom förmånsbestämd tjänstepension motsvaras av nuvärdet av aktuell utlovad förmån.

Avgiftsbestämd/premiebestämd tjänstepension

Med avgiftsbestämd/premiebestämd tjänstepension avses försäkringsavtal för vilken avgiften (premien) t.ex. bestäms som ett fast periodiskt belopp eller en viss procent av lönen.

I en fondförsäkring blir storleken på åtagandet genom detta beroende av värdeutvecklingen på tillgångarna som är kopplade till försäkringen.

Försäkringstekniska avsättningar beräknade som helhet brutto och bästa skattning brutto av åtagandet inom en traditionell avgiftsbestämd/premiebestämd tjänstepensionsförsäkring motsvaras av nuvärdet av aktuell utlovad förmån och baseras på de premier som hitintills inbetalats.

Kombination förmåns- och avgiftsbestämd (hybrid) tjänstepension

Med kombination förmåns- och avgiftsbestämd (hybrid) tjänstepension avses försäkringstekniska avsättningar beräknade som helhet brutto och bästa skattning brutto av åtaganden enligt avtal som kombinerar förmåns- och avgiftsbestämd tjänstepensionsförsäkring. Pensionsplaner som innehåller både förmåns- och avgiftsbestämda delar (t.ex. ITPK inom ITP2 inom ITP) anses som separata förmåns- respektive avgiftsbestämda försäkringsavtal.

H. Försäkringstekniska avsättningar för skadeförsäkring – mottagen återförsäkring – fördelning på land per år (E.03.01.16)

Uppgifterna som redovisas avser de totala försäkringstekniska avsättningarna (FTA) för mottagen återförsäkring, brutto fördelat på geografiskt område samt per land. Både proportionell och icke-proportionell återförsäkring inkluderas.

Vid fördelning på respektive land får fördelningsnyckel användas.

Geografiskt område

Sverige (hemland) avser FTA för mottagen återförsäkring, mottagen från svenska försäkringsföretag. Oavsett storlek redovisas alltid FTA för Sverige.

EES-länder utanför tröskelvärdet avser FTA för mottagen återförsäkring, mottagen från återförsäkrare i länder inom EES (exklusive Sverige) som inte redovisats separat per land.

Icke-EES-länder utanför tröskelvärdet avser FTA för mottagen återförsäkring, mottagen från återförsäkrare utanför EES-länder och som inte redovisats separat per land.

Per land

Här görs en separat redovisning per land upp till 90 procent av den totala andelen av FTA för mottagen återförsäkring inklusive Sverige (hemland). Fördelning på land görs utifrån återförsäkrarens hemvist. Sverige (hemland) redovisas endast under geografiskt område.

FFFS (2016:4)

[Bilaga 8 är en blankettbilaga och återges ej här; red.anm.]

Bilaga 9 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering – filialer

Begrepp och uttryck i blanketten och i dessa anvisningar har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2015:12) om årsredovisning i försäkringsföretag, om inte annat anges.

Rapportering av kvartalsupplysningar

Upplysningar lämnas enligt avsnitt A i blanketten:

A. Specifikation av filialers balansräkningar – kvartal

Inrapportering och rapporteringsformat

De kompletterande upplysningarna i blanketten ingår inte i den datapunktsmodell och taxonomi som Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) utarbetat för kompletterande upplysningar till den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen, utan rapporteras till Finansinspektionen i anvisat format.

Värdering

Upplysningar som lämnas enligt blanketten värderas enligt 5 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Belopp

Samtliga belopp anges i heltal utan decimaler. Beloppen får avrundas till närmaste tusental.

Valuta

Den valuta som upplysningarna rapporteras i anges i rutan valuta. Valutan anges enligt den internationella standarden ISO 4217.

Filialer

Med filial avses sekundäretablering i form av filial eller agentur.

A. Specifikation av filialers balansräkningar, kvartal

I avsnittet redovisas utländska filialers del av ett svenskt försäkringsföretags balansräkning enligt den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen. Ett svenskt försäkringsföretag som har utländska filialer redovisar en översiktlig balansräkning för sina filialer, uppdelad per land där filialerna är etablerade. Skulle flera filialer finnas i ett land summeras dessa. Mellanhavanden mellan filialer och den svenska verksamheten inkluderas, liksom eventuella mellanhavanden mellan filialer.

Med värdepappersinnehav avses innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper, aktier och andra ägarandelar samt andelar i värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder.

Med fordringar respektive skulder på svenska moderbolaget avses mellanhavanden som filialen har mot den svenska delen av verksamheten. Även fordringar och skulder på det svenska moderbolaget som inte bokförts i filialen redovisas här. Uppdelning görs utifrån ursprunglig löptid.

Med ursprunglig löptid avses tiden från det att lånet togs till dess att lånet löper ut.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%