Förord

Årsredovisningar av hög kvalitet som ökar transparens och förståelse för ideella organisationers verksamhet är en väsentlig del i Giva Sveriges Kvalitetskod och bidrar till tryggt givande.

Giva Sverige har sedan 2001 publicerat Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3. Syftet med riktlinjerna är att underlätta för medlemmar att upprätta årsredovisning på ett enhetligt sätt som är anpassat för organisationer som finansieras helt eller delvis av gåvor och bidrag. Riktlinjerna är även ett viktigt hjälpmedel för organisationer som ska anpassa sin årsredovisning till de krav som Kvalitetskoden ställer på Giva Sveriges medlemmar. Riktlinjerna underlättar också rapporteringen till Svensk Insamlingskontroll för de organisationer som har 90-konto.

Vår förhoppning är att även ideella organisationer som inte är medlemmar i Giva Sverige ser fördelar med att använda riktlinjerna i tillämpliga delar för att på så sätt bidra till en ökad transparens kring hur organisationer finansierar sin verksamhet och uppfyller sitt ändamål.

Giva Sveriges Redovisningsråd och Referensgrupp

Giva Sveriges Redovisningsråd är en expertgrupp som bland annat har till uppgift att ta fram och årligen uppdatera Giva Sveriges Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3. Rådet instiftades i december 2013.

Redovisningsrådets ordinarie ledamöter är sedan september 2023 Rebecca Ersryd, EY; Elisabeth Raun, Grant Thornton; Fredrik Sjölander, KPMG och Erik Albenius, PwC med Dan Phillips, EY; Christina Järsjö, Grant Thornton; Fredrik Andersson, KPMG och Taina Rauma, PwC som suppleanter.

En referensgrupp för kvalitetssäkring med representanter från Giva Sveriges medlemmar finns också knuten till Redovisningsrådet. Vid behov tillfrågas andra relevanta aktörer, som t ex Svensk Insamlingskontroll och Stiftelser i Samverkan.

Har du frågor om Giva Sveriges Styrande riktlinjer kan du kontakta Redovisningsrådet via redovisning@givasverige.se.

Riktlinjerna bidrar till god praxis

En årsredovisning ska enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) upprättas enligt god redovisningssed. Denna utgörs av lagar och redovisningsnormer. Normerna kompletterar lagarna och syftar till att skapa enhetliga redovisningsregler. Den huvudansvarige utformaren av redovisningsnormer – normgivaren – i Sverige är Bokföringsnämnden (BFN).

Bokföringsnämndens allmänna råd K3 (BFNAR 2012:1) är sedan 2014 huvudregelverk för upprättande av års- och koncernredovisning enligt svensk god redovisningssed och det regelverk som samtliga Giva Sverige-medlemmar har att följa. K3 är normalt sett endast tvingande för större företag/organisationer, men för att skapa en bättre enhetlighet, transparens och tydligare redovisning är det enligt Kvalitetskoden obligatoriskt för samtliga medlemmar i Giva Sverige att upprätta årsredovisning enligt K3.

K3 har dock utarbetats för svenska företag i allmänhet. Därför finns det behov av att anpassa normgivningen till ideella sektorns organisationer – det vill säga ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser. Detta har i första hand gjorts direkt inom K3 genom särskilda kapitel. Kapitel 36 avser särskilda regler för stiftelser och företag som drivs under stiftelseliknande former, medan kapitel 37 avser särskilda regler för ideella föreningar, registrerade trossamfund och liknande sammanslutningar.

Grundläggande för K3 är att det är ett principbaserat regelverk. Det innebär att kapitlen är relativt korta och innehåller begränsat med detaljregler och vägledning. Därmed behöver det utvecklas praxis för hur olika principer ska tolkas och tillämpas. För organisationer med intäkter från gåvor och bidrag ska Giva Sveriges Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3 bidra till att skapa just sådan praxis. Även Svensk Insamlingskontrolls anvisningar påverkar vilken information som insamlingsorganisationer med 90-konto behöver lämna. I den mån det är tillämpligt har de styrande riktlinjerna även anpassats till detta regelverk.

I Giva Sveriges Styrande riktlinjer har vi valt att endast beskriva regelverken kring årsredovisning som är mest relevant för Giva Sveriges medlemmar. Riktlinjerna innehåller därför ingen koncernredovisning.

Viktigt att tänka på vid användning av riktlinjerna

  • I beskrivningen av de allmänna redovisnings- och värderingsprinciperna i årsredovisningen är det viktigt att det framgår att organisationen tillämpat dessa riktlinjer (se Not 1, första stycket). I och med att Giva Sveriges Styrande riktlinjer är en vedertagen och accepterad standard för Giva Sveriges medlemmar behöver därför inte de särskilda anpassningar som sker i årsredovisningen i enlighet därmed motiveras, exempelvis gällande benämningen av kostnader i den funktionsindelade resultaträkningen.

  • Det ska enligt BFN finnas en särskild beskrivning av vad som ingår i de olika kostnadsposterna. Giva Sveriges Styrande riktlinjer innehåller förslag till sådana beskrivningar.

  • Ideella organisationer har som syfte att främja ett visst ändamål, och därför är Ändamålskostnader en viktig post för att visa på hur mycket resurser som använts för ändamålet. För att spegla detta är Giva Sveriges huvudalternativ den funktionsindelade resultaträkningen. Kostnadsslagsindelad resultaträkning får tillämpas men har inte tagits in i Giva Sveriges Styrande riktlinjer.

  • Enligt Giva Sverige ska upplysningar i förvaltningsberättelsen och noter som annars bara behöver lämnas av större organisationer lämnas även av mindre organisationer, förutom vad gäller upprättande av kassaflödesanalys. Giva Sveriges riktlinjer innehåller inte exempel på alla noter som större organisationer behöver lämna utan endast de som bedömts som vanligast. Därför behöver varje organisation själv bedöma och vid behov komplettera årsredovisningen med noter som kan krävas utifrån det den enskilda organisationens förutsättningar.

  • I de fall som årsredovisningen ingår som en integrerad del i en verksamhets- eller årsberättelse ska årsredovisningsdelen tydligt skiljas från det övriga materialet.

  • I ÅRL och K3 finns ett val mellan att placera förändring av eget kapital i en särskild räkning eller i förvaltningsberättelsen. I Giva Sveriges Styrande riktlinjer har det förstnämnda alternativet valts som huvudalternativ men det är naturligtvis tillåtet att flytta informationen in i förvaltningsberättelsen.

Årsredovisning och offentlighet

Ideella föreningar offentliggör sin årsredovisning genom att hålla den tillgänglig för den som vill ta del av den, oftast på föreningens kansli och hemsida. Bolagsverket har rätt att begära in en årsredovisning. Organisationer som uppfyller definitionen av större företag (se Bilaga 1) eller är moderföretag i en koncern ska alltid skicka in sin årsredovisning till Bolagsverket. Bokföringsskyldiga stiftelser ska lämna årsredovisningen till Länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet.

Enligt Kvalitetskodens Riktlinjer för intern kontroll och styrning ska årsredovisningen, oavsett organisationsform, publiceras på hemsidan. Länken till årsredovisningen finns även på Giva Sveriges hemsida.

Läsanvisningar

  • Den text som ligger i rutor utgör kommentarer och anvisningar.

  • Den text som ligger utanför rutor utgör förslag på formuleringar.

  • I årsredovisningen har framför allt ÅRL och K3 beaktats. Samtliga förkortningar återfinns förklarade i bilaga 1. Hänvisning i texten har endast gjorts i den mån ett krav direkt följer av lag eller normer. I övrigt har markerats om en viss text är ett förslag från Giva Sverige.

Detta dokument ersätter tidigare versioner av Giva Sveriges Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3. Riktlinjerna har fastställts av Giva Sveriges styrelse den 27 maj 2014 och är senast uppdaterade i december 2023.

Stockholm, i december 2023

Charlotte Rydh

Generalsekreterare, Giva Sverige

Mall för årsredovisning 2023

Årsredovisning

Förvaltningsberättelse

Syftet med förvaltningsberättelsen är att vara ett komplement till övriga delar i årsredovisningen. Hänvisning får göras till andra delar i årsredovisningen, men inte till annan sidoordnad information t ex verksamhetsberättelse. En verksamhetsberättelse är inte en del av årsredovisningen men kan utgöra ett komplement där organisationen fritt kan redogöra för verksamheten.

Nedanstående punkter ska ses som en meny över vad som kan vara lämpligt och relevant att informera om i förvaltningsberättelsen. Punkterna ska användas med måtta, dvs. årsredovisningen måste fortfarande vara överskådlig.

De rubriker och punkter där hänvisningar görs till ÅRL och K3 är tvingande och måste ingå i förvaltningsberättelsen i den mån de är tillämpliga. Följande information ska dock alltid finnas med i årsredovisningen enligt Giva Sverige:

  • Allmänt om verksamheten

  • Väsentliga händelser under räkenskapsåret

  • Resultat och ställning

  • Användning av finansiella instrument

  • Hållbarhetsupplysningar om inte hållbarhetsrapport upprättas

  • Förväntad framtida utveckling

Den information som markerats med Giva Sverige ska lämnas om den behövs för att ge en rättvisande översikt av verksamheten. Om informationen inte behövs för att ge en rättvisande översikt kan den med fördel lämnas i verksamhetsberättelsen i stället.

Information som anges i flerårsöversikt eller på annat sätt beskriver organisationens verksamhet, resultat och ställning behöver vara verifierbar för att kunna granskas av en revisor eller annan granskare.

I förvaltningsberättelsen kan även relevanta nyckeltal inkluderas. Det är viktigt att organisationen kopplar sin beskrivning av verksamheten till resultaträkningen för att visa läsaren vad det kostar att uppfylla sitt ideella syfte.

Allmänt om verksamheten

ÅRL 6:1 och 6:4, K3 3.7 a, b, c, 37.2 och 66 d

Här återfinns information om verksamhetens art, inriktning och förutsättningar samt om väsentliga förändringar i dessa avseenden. Upplysningar ska också lämnas om viktiga externa faktorer som påverkat organisationens ställning och resultat. Enligt ÅRL 6:4 och K3 p. 37.2 ska en beskrivning lämnas av hur ändamålet har främjats under året.

Exempel på lämpliga punkter:

  • Typ av organisation, dvs. insamlingsstiftelse, stiftelse eller ideell förening

  • Organisationens syfte och ändamål

  • Betydande samarbeten, t.ex. andra idéburna organisationer, myndigheter eller företag (Giva Sveriges Kvalitetskod)

  • Viktiga beslut (Giva Sverige)

  • Organisationen är en del av en internationell organisation (Giva Sverige)

  • Viktiga förhållanden som inte redovisas på annan plats i årsredovisningen

  • Insamlingssätt (Giva Sverige)

  • Beskrivning av forskningsanslag (Giva Sverige)

  • Olika typer av ändamålsbestämda (=öronmärkta) medel som finns i organisationen, gärna med uppdelning mellan vad som är ändamålsbestämt av styrelsen respektive givaren (Giva Sverige)

  • Viktiga externa faktorer som påverkar organisationen, exempelvis risker och osäkerhetsfaktorer såsom politiska omständigheter och valutakursväxlingar som kan ha effekt på verksamheten

  • Att viss verksamhet som bedrivs är skattepliktig (Giva Sverige)

  • Det senaste årets utfall i förhållande till organisationens långsiktiga mål (Giva Sverige)

  • Hur dessa resultat bidrar till organisationens fortsatta arbete, både det som har uppnåtts och det som ännu inte nåtts fram till (Giva Sverige)

  • Pågående/avslutade projekt och andra genomförda aktiviteter för att uppnå målen (Giva Sverige)

  • Hur organisationen arbetar med systematiskt lärande och förbättringsarbete (Giva Sverige)

  • De kvalitativa och kvantitativa nyckeltal, indikatorer eller andra sätt organisationen mäter/jämför sina framsteg mot (Giva Sverige)

  • Viktiga delmål på vägen mot de långsiktiga målen och era metoder för uppföljning och utvärdering (Giva Sverige)

  • Beskrivning över viktiga projekt och ändamål som pengar används till, exempelvis per land eller område (Giva Sverige)

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

ÅRL 6:1, K3 3.7 b

Bedömningen av vad som är ”väsentliga händelser” görs utifrån händelsernas betydelse för organisationens ekonomiska resultat och ställning. Det behöver dock inte alltid vara fråga om direkta ekonomiska konsekvenser för att upplysning ska vara motiverad.

Beskrivningen av ändamålet kan lämpligen kombineras med användning av olika nyckeltal för att förklara hur de olika aktiviteterna utfallit och om det går att se ett resultat av de olika aktiviteterna.

Det är viktigt att kunna redogöra för resultat och effekter av årets aktiviteter på ett sätt som är externt verifierbart för att exempelvis organisationens revisor ska kunna bedöma innehållet.

Det är viktigt att vara ärlig och redogöra för både positiva och eventuella negativa effekter (gärna med en förklaring till de senare).

Exempel på lämpliga punkter:

  • Viktiga förändringar i verksamheten

  • Väsentliga och genomgripande ökningar/minskningar av medlemmar/givare/faddrar/volontärer med en förklaring till detta (Giva Sverige)

  • Väsentliga, oplanerade organisations- och/eller personalförändringar (Giva Sverige)

  • Under räkenskapsåret allvarliga svårigheter, exempelvis att organisationen har kommit på obestånd, blivit stämd i domstol, blivit utsatt för brott eller fått allvarlig kritik i media (Giva Sverige)

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

ÅRL 5.22, K3 kap. 32

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång ska placeras i not. Om så önskas får samma text också stå i förvaltningsberättelsen.

Exempel

  • Förändringar i verkligt värde på finansiella placeringar efter räkenskapsårets utgång.

Resultat och ställning

ÅRL 6:1, K3 kap. 3

För att ge läsaren en god inblick i organisationen och dess utveckling kan ledningens kommentarer och väsentliga nyckeltal inkluderas i förvaltningsberättelsen. En flerårsöversikt utformad efter organisationens verksamhet ska ingå, vilket ger bra information om utvecklingen över tid. (ÅRL 6.1)

Information som anges i flerårsöversikt eller på annat sätt beskriver organisationens verksamhet, resultat och ställning behöver vara verifierbar för att kunna granskas av en revisor eller annan granskare.

Om organisationen bytt redovisnings- eller värderingsprincip under året och väljer att inte räkna om tidigare år i flerårsöversikten ska detta framgå vilket lämpligen görs i form av en fotnot till de år som inte räknats om. (K3 10.6)

Exempel på lämpliga punkter:

  • Uppföljning av planer (Giva Sverige)

  • Förklaring av resultatutvecklingen (Giva Sverige)

  • Finansiering (Giva Sverige)

  • Flerårsöversikt (4-5 år) över verksamheten (ÅRL 6.1) gärna med egna nyckeltal och förklaring till väsentlig förändring.(Giva Sverige)

  • Större gåvor inklusive testamenten (Giva Sverige)

Användning av finansiella instrument

ÅRL 6:1, K3 kap. 3

Om det är väsentligt för bedömning av organisationens ställning och resultat ska organisationen lämna upplysningar i förvaltningsberättelsen. Enligt ÅRL ska det bland annat lämnas upplysning om mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning. För Giva Sveriges medlemmar bör det främst bli fråga om att upplysa om hur man hanterar sina värdepappersinnehav, dvs. aktiv eller passiv placering i egen eller annans regi.

Det är lämpligt att kommentera om placeringspolicyn förändrats till följd av finansoro, beslut om att acceptera högre/lägre risk eller av annan orsak.

De organisationer som innehar valutaderivat och liknande ska även upplysa om tillämpade principer för säkring.

Riskexponering för pris-, kredit-, likviditets- och kassaflödesrisker ska anges.

Placeringspolicy

Exempel 1: Organisationen har som policy att placera i aktier för bästa avkastning utifrån beslutad risknivå, men inte i företag som har verksamhet inom framför allt följande områden...

Exempel 2: Organisationen har som policy att sälja aktier som erhållits som gåva omedelbart och därmed inte bedriva placeringsverksamhet. På balansdagen inkom en aktiegåva motsvarande … kr som avyttrades i januari 20xx.

Exempel 3: Organisationen har som policy att placera i finansiella placeringar med låg risk och då framför allt i räntebärande fonder.

Giva Sverige

Enligt Giva Sveriges Kvalitetskod ska styrelsen tillse att organisationen har riktlinjer eller policydokument som anger hur verksamheten ska finansieras och hur organisationens kapital ska placeras. Organisationen kan ta hjälp från vad som anges i Giva Sveriges Vägledning avseende sparande och Vägledning avseende placeringspolicy.

Medlemmar

Giva Sverige

Medlemmarna stödjer verksamheten med pengar och arbetsinsatser. Organisationen kan också ha som syfte att stödja sina medlemmar. Här kan även organisationsuppbyggnaden beskrivas, exempelvis om det finns lokala föreningar och sambandet/ansvaret mellan dessa nivåer.

Exempel på lämpliga punkter:

  • Antal, förändring av antal (Giva Sverige)

  • Antal distrikt/regioner (Giva Sverige)

  • Lokala föreningar/organisationer (Giva Sverige)

  • Insamlat resultat från lokala föreningar/organisationer som skickar medlen vidare till centralorganisationen (Giva Sverige)

  • Stödorganisationer (Giva Sverige)

  • Volontärer/frivilliginsatser/praktikanter, se vidare not 4 (Giva Sverige)

  • Utbildning (Giva Sverige)

  • Vad får medlemmen för sin medlemsavgift (tidning, dekal, utskick etc.)? (Giva Sverige)

Hållbarhetsupplysningar

ÅRL 6:1, K3 kap. 3, Giva Sverige

Enligt 6 kap. 1 § fjärde stycket första meningen ÅRL ska företag lämna sådana hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor. Informationsplikten gäller inte mindre företag enligt ÅRL men ska enligt Giva Sverige lämnas av samtliga organisationer. Se även information under rubriken Hållbarhetsrapport nedan.

Exempel på upplysningar om personalfrågor som organisationen kan vara skyldigt att lämna är information om åtgärder som organisationen under året har vidtagit när det gäller jämställdhet, arbetsmiljö eller kompetensutveckling. Också resultat och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder på dessa områden kan vara aktuella att redovisa, om de är relevanta för verksamheten. Det kan handla om olika slag av statistik som har tagits fram vid utvärderingarna, såsom uppgift om personalomsättningen. Även information om företagets policy i fråga om anställnings- och arbetsvillkor kan falla in under upplysningskravet. Det kan exempelvis gälla förekomsten av kollektivavtal och liknande (kommentartext i K3).

Här kan organisationen beskriva exempelvis:

  • Hur organisationen arbetar med miljöfrågor (t ex resepolicy, resursförbrukning på kontor och annan verksamhet, klimatpåverkan, miljökrav vid inköp och upphandling) (Giva Sverige)

  • Arbetsmiljö och annat som främjar ett hållbart arbetsliv (Giva Sverige)

  • Hälsa och säkerhet

  • Utbildning och kompetensutveckling

  • Anställda i andra länder (Giva Sverige)

  • Utförda personalenkäter (Giva Sverige)

  • Beskrivning av olika typer av arbetsuppgifter som de anställda utför (att jämföra med personer som utför ideellt arbete) (Giva Sverige)

  • Jämställdhets- och mångfaldsarbete (Giva Sverige)

  • Förekomst av kollektivavtal, kompetensutveckling (Giva Sverige)

  • Resultatet av tidigare genomförda åtgärder inom dessa områden (Giva Sverige)

Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

ÅRL 6:1, K3 kap. 3

Information ska lämnas om vad som faktiskt är känt om organisationens framtid samt om förväntningar baserade på kända förhållanden. Informationsplikten gäller inte mindre företag enligt ÅRL men ska enligt Giva Sverige lämnas av samtliga organisationer.

Exempel på lämpliga punkter som är beslutade:

  • Framtida projekt/program (Giva Sverige)

  • Framtida organisationsutveckling i Sverige/globalt (Giva Sverige)

  • Framtida hjälpbehov (Giva Sverige)

  • Framtida kampanjer och evenemang (Giva Sverige)

  • Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som organisationen står inför exempelvis osäkerhet kring en valutas utveckling i ett för verksamheten viktigt land. Faktorer som varit centrala vid bedömning av verksamhetens förväntade utveckling ska alltid tas upp.

Miljöinformation

ÅRL 6:1

ÅRL ställer enbart krav på upplysning om inverkan på den yttre miljön för företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet. För övriga är detta en allmän upplysning som ges vid behov och som oftast innefattas under Hållbarhetsupplysningar ovan.

Forskning och utveckling

ÅRL 6:1, K3 3.9

Information lämnas av organisationer som bedriver egen verksamhet där forsknings- och utvecklingskostnaderna är av väsentlig storlek för organisationen. Om organisationen lämnar stöd till forskare inom specifika områden beskrivs detta ovan under rubriken Allmänt om verksamheten. Informationsplikten gäller inte mindre företag enligt ÅRL men ska enligt Giva Sverige lämnas av samtliga organisationer som berörs.

Utländska filialer/regionkontor

ÅRL 6:1, K3 kap. 3

Enligt 6 kap. 1 § andra stycket 5 ÅRL ska upplysning lämnas om organisationens filialer i utlandet. Upplysningen ska inkludera avdelningskontor med självständig förvaltning. Informationsplikten gäller inte mindre företag enligt ÅRL men ska enligt Giva Sverige lämnas av samtliga organisationer som berörs.

Exempel på lämpliga punkter:

  • Typ av verksamhet som bedrivs utomlands (Giva Sverige)

  • Beskrivning av regionkontor, landskontor och liknande (Giva Sverige)

Förvaltning

Giva Sverige

Ideella organisationer förvaltas av en styrelse och vanligen en generalsekreterare med biträde av ett kansli. Det kan också finnas en mängd kommittéer och liknande, t ex för fördelning av forskningsanslag. Dessa är viktiga att beskriva i väsentliga drag för att läsaren ska förstå hur organisationen fungerar men också för att visa den kompetens som organisationen knutit till sig.

Exempel på lämpliga punkter:

  • Beskrivning av styrelse och kommittéer (Giva Sverige)

  • Ersättning till styrelseledamöterna och generalsekreterare/kanslichef/verkställande direktör om inte detta framgår av not (Giva Sveriges Kvalitetskod)

  • Antal styrelsemöten under räkenskapsåret (Giva Sverige)

  • Styrelseledamöters närvaro på styrelsemöten (Giva Sverige)

  • Valberedning (Giva Sverige)

  • Revisorer (Giva Sverige)

  • Kansli (Giva Sverige)

Hållbarhetsrapport

ÅRL 6:10-14

Hållbarhetsrapporten lämnas här eller så anges att den har lämnats som en egen rapport. I den mån en hållbarhetsrapport upprättas på frivillig basis ska rapporten alltid redovisas skiljt från årsredovisningen.

Hållbarhetsrapport ska upprättas av organisationer som uppfyller fler än ett av följande krav under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

  • Medelantalet anställda > 250

  • Balansomslutning > 175 mkr

  • Nettoomsättning > 350 mkr.

ÅRL 6:10 benämner att nettoomsättningen ska uppgå till mer än 350 mkr. Vår tolkning är att vid bedömning av kravet om nettoomsättning ska ideella föreningar och stiftelser lägga till bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter i enlighet med enligt ÅRL 1:3. Tolkningen baseras på att i kommentaren till punkt 11a i Bokföringsnämndens allmänna råd om Gränsvärden (2006:11) beskrivs att tillämpningen ska ske på de bestämmelser i redovisningslagstiftningen som är knutna till nettoomsättningens storlek. Samt att proposition 2015/16:193, som ligger till grund för lagändringen i ÅRL 6:10, hänvisar till ÅRL 1:3 avseende definitionen av nettoomsättning.

Resultaträkning1

Funktionsindelad resultaträkning

Not

2023 

2022 

Verksamhetsintäkter

 Medlemsavgifter

xx 

xx 

 Gåvor

xx 

xx 

 Bidrag

xx 

xx 

 Nettoomsättning

xx 

xx 

 Övriga intäkter

xx

xx

Summa verksamhetsintäkter

xx 

xx 

Verksamhetskostnader

4, 5 

 Ändamålskostnader

−xx 

−xx 

 Medlemskostnader

−xx 

−xx 

 Insamlingskostnader

−xx 

−xx 

 Administrationskostnader

−xx

−xx

Summa verksamhetskostnader

xx 

xx 

Verksamhetsresultat

xx 

xx 

Resultat från finansiella investeringar

 Resultat från andelar i koncernföretag

xx 

xx 

  Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

xx 

xx 

  Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

xx 

xx 

 Räntekostnader och liknande resultatposter

−xx 

−xx 

 Förvaltningskostnader

−xx

−xx

Summa resultat från finansiella investeringar

 xx 

 xx 

Resultat efter finansiella poster

xx 

xx 

Bokslutsdispositioner

8

−xx 

−xx 

Skatt på årets resultat

−xx 

−xx 

Årets resultat

xx 

xx 

Giva Sveriges huvudalternativ är den funktionsindelade resultaträkningen. Kostnadsslagsindelad resultaträkning får lämnas.

Balansräkning

TILLGÅNGAR

Not

2023-12-31

2022-12-31

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

11

Balanserade utgifter för programvara

xx

xx

xx

xx

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark

12,15

xx

xx

Inventarier

13

xx

xx

Nedlagda utgifter på annans fastighet

14

xx

xx

 xx

 xx

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag

16

xx

xx

Fordringar hos koncernföretag

17

xx

xx

Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

18

xx

xx

Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag

19

xx

xx

Ägarintressen i övriga företag

20

xx

xx

Fordringar hos övriga företag som det finns ett ägarintresse i

21

xx

xx

Andra långfristiga värdepappersinnehav

22

xx

xx

Andra långfristiga fordringar

23

xx

xx

Uppskjuten skattefordran

24

xx

xx

xx

xx

Summa anläggningstillgångar

xx

xx

Omsättningstillgångar

Varulager m.m.

Handelsvaror

xx

xx

Förskott till leverantörer

xx

xx

xx

xx

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar

xx

xx

Fordringar hos koncernföretag

xx

xx

Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag

xx

xx

Aktuell skattefordran

xx

xx

Beviljade ej erhållna gåvor/bidrag

25

xx

xx

Övriga fordringar

xx

xx

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

26

xx

xx

xx

xx

Kortfristiga placeringar

27

xx

xx

Kassa och bank

xx

xx

Summa omsättningstillgångar

 xx

 xx

Summa tillgångar

xx

xx

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Not

2023-12-31

2022-12-31

Eget kapital

Stiftelsekapital/donationskapital

xx

xx

Ändamålsbestämda medel, ändamålet X2

xx

xx

Ändamålsbestämda medel, ändamålet Y

xx

xx

Balanserat resultat

xx

xx

Årets resultat

xx

xx

xx

xx

Obeskattade reserver

Ackumulerade överavskrivningar

xx

xx

Periodiseringsfonder

xx

xx

xx

xx

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser enligt tryggandelagen

28

xx

xx

Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

29

xx

xx

Övriga avsättningar

30

xx

xx

Uppskjuten skatteskuld

31

xx

xx

xx

xx

Långfristiga skulder

32

Skulder till kreditinstitut

33

xx

xx

Skuld avseende beslutade, ej utbetalda bidrag

xx

xx

Övriga skulder

xx

xx

xx

xx

Kortfristiga skulder

33

Skulder till kreditinstitut

xx

xx

Checkräkningskredit

34

xx

xx

Leverantörsskulder

xx

xx

Skulder till koncernföretag

xx

xx

Skulder till intresseföretag och gemensamt styrda företag

xx

xx

Skatteskulder

xx

xx

Skuld erhållna ej nyttjade bidrag

35

xx

xx

Skuld avseende beslutade ej utbetalda bidrag

xx

xx

Övriga skulder

xx

xx

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

36

xx

xx

xx

xx

Summa eget kapital och skulder

xx

xx

Kan med fördel skrivas på en rad och specificeras i not.

Förändring av eget kapital

Stiftelse­kapital/dona­tions­kapital

Ända­måls­bestämda medel X

Ända­måls­bestämda medel Y

Balanserat resultat inkl. årets resultat

Totalt eget kapital

Ingående balans 2023-01-01

xx

 xx

 xx

 xx

xx

Årets resultat

 xx

Ändamålsbestämt av givaren

 xx

−xx

Ändamålsbestämt av styrelsen

 xx

−xx

Ändamålsbestämt av årsstämman

 xx

−xx

Utnyttjade ändamålsbestämda medel från tidigare år

−xx

 xx

Utgående balans 2023-12-31

xx

xx

xx

xx

xx

K3 3.3, kap. 6, kap 2, 6.3, 36.3a och 37.4a, Giva Sverige

Det finns inte något krav för ideella föreningar och stiftelser i ÅRL att presentera en förändring av eget kapital i en egen räkning men Giva Sverige anser att det ökar transparensen och är av värde för läsaren. Därför utgör detta Giva Sveriges huvudförslag i motsats till upplysning i förvaltningsberättelsen.

Kolumnerna i rapporten/tabellen motsvarar posterna under Eget kapital i balansräkningen, observera att balanserat resultat och årets resultat är sammanslagna i en kolumn. Även om ändamålsbestämda medel redovisas som en egen post i balansräkningen får uppdelning på olika ändamålsbestämda medel göras i tabellen. Har organisationen ett flertal ändamålsbestämda medel kan dessa med fördel presenteras i en egen tabell.

Redovisning av de olika delposterna inom eget kapital är till för att på ett tydligt sätt redovisa hur mycket som ändamålsbestämts (öronmärkts) för ett visst framtida ändamål. Balanserat resultat utgörs därmed endast av medel som inte är öronmärkta för ett visst ändamål och som därmed fritt kan disponeras av styrelsen inom föreningens eller stiftelsens ändamål.

Lämna gärna en beskrivning av vilken typ av verksamhet som pengarna öronmärkts till om inte detta framgår av benämningarna av de ändamålsbestämda medlen.

I stiftelser ska eget kapital delas upp i fritt och bundet eget kapital om inte stiftelseförordnande anger annat. Bundet eget kapital är sådant kapital som inte får förbrukas för ändamålet.

I följande fall ska ytterligare rader läggas till i tabellen:

  • Byte av redovisnings- och värderingsprincip om effekt av retroaktiv tillämpning har redovisats direkt mot eget kapital.

  • Rättelse av fel som har redovisats mot eget kapital.

  • Förändringar i redovisade värden på tillgångar och skulder som redovisats direkt mot eget kapital (mycket ovanligt).

  • Andra omföringar inom eget kapital.

Kassaflödesanalys3

Not

2023-01-01–2023-12-31

2022-01-01–2022-12-31

Den löpande verksamheten

Verksamhetsresultat4

xx

xx

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

 Avskrivningar och nedskrivningar

xx

xx

 Kursdifferenser likvida medel

xx

xx

 Vinst vid försäljning av inventarier

xx

xx

 Förlust vid utrangering av inventarier

xx

xx

xx

xx

Erhållen ränta

xx

xx

Erlagd ränta

xx

xx

Betald inkomstskatt

xx

xx

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av verksamhetskapital5

xx

xx

Förändringar i verksamhetskapital:

 Förändring av varulager

xx

xx

 Förändring av kortfristiga fordringar

xx

xx

 Förändring av kortfristiga skulder

xx

xx

Kassaflöde från den löpande verksamheten

xx

xx

Bidragsverksamheten

Utbetalda bidrag

xx

xx

Återbetalda bidrag

xx

xx

Kassaflöde från bidragssverksamheten

xx

xx

Finansieringsverksamheten

Upptagna lån

xx

xx

Amortering av skuld

xx

xx

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

xx

xx

Årets kassaflöde

xx

xx

Likvida medel vid årets början

xx

xx

Likvida medel vid årets slut

40

xx

xx

Organisationer som utgör mindre företag enligt 1 kap. 3 § första stycket 4, 5 och tredje stycket ÅRL behöver inte upprätta kassaflödesanalys enligt 2 kap. 1 § andra stycket.

Bidragsverksamheten kan brytas ut från verksamhetsresultatet och särredovisas som kassaflöde från bidragsverksamheten fördelade på Utbetalda bidrag och Återbetalda bidrag.

Med verksamhetskapital avses omsättningstillgångar minskat med kortfristiga skulder.

Noter

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Organisationernas redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen, BFNAR 2012:1 (K3) och Giva Sveriges Styrande riktlinjer för årsredovisning.

Principerna är oförändrade jämfört med föregående räkenskapsår.

ÅRL 5:4, K3 8.3, K3 35.33, Giva Sverige

Enligt punkt 8.2 i K3 ska noterna normalt presenteras i följande ordning:

  1. Redovisnings- och värderingsprinciper.

  2. Uppskattningar och bedömningar.

  3. Noter till enskilda poster i den ordning respektive post redovisas.

  4. Övriga noter (upplysningar som inte lämnas på annan plats i årsredovisningen men som är relevanta för förståelsen av denna).

Enligt punkt 8.3 i K3 ska upplysning lämnas om att organisationen tillämpar ÅRL och K3. Upplysning ska lämnas om att Giva Sveriges styrande riktlinjer tillämpas. Organisationen ska också upplysa om vilka redovisnings- och värderingsprinciper som valts och som är relevanta för förståelsen av årsredovisningen (se nedan).

Organisationer som upprättar koncernredovisning ska även lämna upplysning om vilka principer som tillämpats när koncernredovisningen upprättats. Upplysning ska också lämnas om skillnader mellan vilka redovisnings- och värderingsprinciper som tillämpas i koncernredovisningen och i juridisk person, t.ex. att alla leasingavtal redovisas som operationella och kostnadsförs löpande i juridisk person medan finansiella leasingavtal redovisas som tillgång och skuld i balansräkningen i koncernredovisningen. Koncernredovisning behandlas inte i de styrande riktlinjerna. Om organisationen tillsammans med dotterföretag utgör en mindre koncern behöver inte koncernredovisning upprättas enligt 7 kap 3 § ÅRL.

För de organisationer som tillämpar K3 för första gången är det ett byte av redovisningsprincip, se information i bilaga 2 om hur detta ska beskrivas i årsredovisningen.

I 10 kap K3 finns regler vid byte av redovisningsprincip, ändrad uppskattning och bedömning samt rättelse av fel. Byte av redovisningsprincip till följd av ändring av lag eller K3 ska redovisas enligt angivna övergångsbestämmelser. Andra byten ska redovisas med retroaktiv tillämpning och då ska omräkning av jämförelseåret göras med tillämpning av den nya redovisningsprincipen, förutsatt att detta inte är praktiskt ogenomförbart. I not ska uppgift lämnas om karaktären av bytet av redovisningsprincip, justeringsbeloppet i varje post i resultaträkningen samt varför ändring av redovisningsprincip görs.

Resultaträkningen
Verksamhetsintäkter

Endast det inflöde av ekonomiska fördelar som organisationens namn erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt.

Intäkter värderas, om inget särskilt anges nedan, till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas.

Nedan beskrivs, för respektive intäktspost, när intäktsredovisning sker.

K3 23 kap., p. 36.6–36.16, 37.4, 37.7–37.18, Giva Sverige

En ideell förening ska dela upp sina intäkter i medlemsavgifter, gåvor, bidrag, nettoomsättning och övriga intäkter (K3 p. 37.4). Även om detta krav endast gäller ideella föreningar i K3 så gäller denna uppdelning alla organisationer som tillämpar Giva Sveriges styrande riktlinjer, förutom medlemsavgifter som enbart förekommer i ideella föreningar.

I K3 finns följande intäktsdefinition:

En intäkt är en ökning av ekonomiska fördelar under ett räkenskapsår till följd av inbetalningar eller en ökning av tillgångars värde eller en minskning av skulders värde som medför en ökning av eget kapital (K3 p. 2.16).

En intäkt ska enligt K3 2.18 redovisas i resultaträkningen endast om

  1. de ekonomiska fördelar som är förknippade med posten sannolikt kommer att tillfalla eller lämna företaget i framtiden, samt

  2. intäktens värde kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Redovisning av intäkter och kostnader är en direkt följd av om, och i så fall till vilket värde, tillgångar och skulder ska redovisas (K3 p. 2.18).

Varje transaktion ska som huvudregel redovisas för sig (K3 p. 23.7).

I K3 framgår att endast det inflöde av ekonomiska fördelar som organisationen erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning får redovisas som intäkt i organisationen (K3 p. 36.6 och 37.7). Om en organisation ska redovisa en intäkt beror på olika faktorer, t.ex. att organisationen är formellt ansvarig för projektet samt att flödet ingår i organisationens ändamål.

Ett exempel är en organisation där medlemsavgifterna betalas till centralorganisationen och viss del vidareförmedlas till lokalorganisationen. Den del som slussas vidare till lokalorganisationen ska inte redovisas som intäkt i den centrala organisationen eftersom denna enbart administrerar medlemsavgifterna och inte ansvarar för lokalorganisationens verksamhet gentemot medlemmarna.

Ett annat exempel är att erhållna medel, t.ex. från Sida, redovisas som intäkt även om medlen enligt avtal ska utbetalas till lokala samarbetspartners eller har sökts tillsammans med annan organisation men där den egna organisationen ansvarar för hela projektet gentemot bidragsgivaren och ryms inom organisationens verksamhet.

Ett tredje exempel är när en organisation får ett bidrag som, enligt bidragsgivaren, ska förmedlas till tredje part. Organisationens uppgift är endast att förmedla bidraget till tredje part. I detta fall är organisationen mellanman och redovisar det vidareförmedlade bidraget enbart i balansräkningen. Mellanmannens ansvar begränsar sig till att förmedla medlen till rätt mottagare utifrån bidragsgivarens instruktioner. Sådana vidareförmedlade bidrag är sällan förekommande i insamlingsorganisationer.

Till vilket värde intäkter ska redovisas, se: K3 p. 23.3, 36.10, 36.14, 37.13 och 37.16.

Vad som utgör medlemsavgifter, gåvor, bidrag och nettoomsättning samt när respektive intäkt redovisas framgår nedan under respektive rubrik.

Medlemsavgifter

Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i organisationens namn. Medlemsavgifter redovisas vid inbetalning från medlemmen och intäktsredovisas över den tidsperiod som avses.

K3 p. 37.8 och 37.11

Avgift för en specifik verksamhet, exempelvis terminsavgift för kurs, serviceavgift eller försäljning till medlemmarna får inte redovisas som medlemsavgift.

Gåvor och bidrag

En transaktion i vilken organisationens namn tar emot en tillgång som har ett värde utan att ge tillbaka motsvarande värde i utbyte är en gåva eller ett erhållet bidrag.

Om tillgången erhålls därför att organisationens namn uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor och om [organisationens namn] har en skyldighet att återbetala till motparten om villkoren inte uppfylls, är det ett erhållet bidrag. Är det inte ett bidrag är det en gåva.

Det finns krav på notupplysningar till intäktsposterna – se kommentartextrutor till not 3.

Uppdelning mellan vad som är bidrag och gåvor (se texten ovan) finns i punkterna 36.7 respektive 37.9 i K3.

Följande frågor är till hjälp för att illustrera frågeställningar om bidrag och gåvor. Se även bilden i bilaga 3.

Förutsättning A: Organisationen har fått ett penningbelopp

Fråga A1

Får givaren själv något motsvarande värde i utbyte?

JA: Detta är försäljning av vara eller tjänst vilket redovisas i posten Nettoomsättning.

NEJ: Givaren får inget av motsvarande värde i utbyte vilket innebär att organisationen fått ett bidrag eller en gåva (gå vidare till fråga A2). Detta gäller även om givaren får något av mindre värde i utbyte, t.ex. brevmärken.

Fråga A2

Har organisationen en skyldighet att återbetala till motparten om villkoren för att erhålla penningbeloppet inte uppfylls?

JA: Organisationen har erhållit ett bidrag (gå vidare till fråga A3).

NEJ: Organisationen har erhållit en gåva (gå vidare till fråga A4).

Medel som organisationen erhållit från EU, staten, kommuner och formellt fristående organ som bildats av dessa och som lämnas i form av överföringar av resurser till en organisation i utbyte mot att organisationen uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin verksamhet är offentliga bidrag och ska redovisas som bidrag (K3 p. 36.8 och 37.10). Medel som erhålls från Radiohjälpen är inte offentliga bidrag. Medel som erhålls från t.ex. ForumCiv och Svenska missionsrådet är däremot offentliga bidrag, då medlen i första led kommer från Sida.

Det som är avgörande för om det är ett bidrag eller en gåva är återbetalningsskyldigheten i det fall villkor inte uppfylls. Det är avtalens innebörd som styr och inte vem som är motpart. Ett exempel är att medel som erhålls som förmånstagare i Postkodlotteriet är gåva eftersom det inte föreligger någon återbetalningsskyldighet. Ett projektbidrag från Postkodstiftelsen är däremot ett bidrag om det föreligger återbetalningsskyldighet. Om sponsring redovisningsmässigt är gåva, bidrag eller nettoomsättning beror på avtalet.

Notera att ett penningbelopp som erhålls och det inte finns något formellt villkor att betala tillbaka alltid är en gåva. Detta gäller oavsett om insamlingen sker till ett visst ändamål eller inte (se vidare under fråga A4).

Fråga A3 (gäller bidrag – även alla offentliga bidrag)

Har organisationen uppfyllt samtliga villkor för att erhålla penningbeloppet?

JA: Redovisa en intäkt i posten Bidrag.

NEJ: Redovisa en skuld till den del villkoren inte är uppfyllda.

Ett erhållet bidrag som hänför sig till en anläggningstillgång ska reducera tillgångens anskaffningsvärde eller redovisas som en förutbetald intäkt (K3 p. 36.15 och 37.18).

Fråga A4 (gäller gåvor)

Har gåvan erhållits för ett särskilt ändamål?

JA: Redovisa som intäkt i posten Gåvor. I eget kapital i balansräkningen redovisas ännu inte förbrukade ändamålsbestämda medel i egen post. Förändringen i ändamålsbestämda medel framgår av Rapporten om förändring i eget kapital.

NEJ: Redovisa som intäkt i posten Gåvor.

Förutsättning B: Organisationen har erhållit en gåva i form av en tjänst

Gåvor i form av tjänster ska inte redovisas som intäkt. Det innebär att s.k. pro bono-tjänster (reklam, hyra m.m.) inte ska redovisas i resultaträkningen (K3 p. 36.9). Däremot ska upplysning om väsentliga gåvor lämnas, se not 3.

Förutsättning C: Organisationen har erhållit en annan tillgång än kontanter

Fråga C1

Ska detta redovisas som intäkt eller skuld?

Se fråga A2 samt A3 respektive A4 ovan.

Gåvor

Gåvor redovisas som huvudregel som intäkt när de erhålls. Erhållna tillgångar genom testamente behandlas som gåva. Vad gäller gåvor i form av insamlade kläder och liknande tillgångar med lågt värde som organisationens namn avser att sälja vidare redovisas intäkten vid försäljningen. Insamlade kläder och liknande som finns kvar på balansdagen redovisas som intäkt och varulager i den mån de uppfyller kraven att få redovisas som tillgång (dvs. att de ska säljas). Gåvor i form av insamlade kläder och liknande som organisationens namn avser att skänka vidare redovisas inte som intäkt eller varulager per balansdagen.

Upplysning ska dock lämnas om gåvor som inte redovisats i resultat- eller balansräkningen, se not 3.

Gåvor av exempelvis aktier, fastigheter och konst intäktsredovisas vid gåvotillfället, det vill säga när mottagaren erhållit bestämmanderätt över gåvan.

En gåva som intäktsförts redovisas antingen som en tillgång eller en kostnad beroende på om gåvan förbrukas direkt eller inte. Gåvor som organisationens namn avser att stadigvarande bruka i verksamheten redovisas som anläggningstillgångar. Övriga gåvor redovisas som omsättningstillgångar.

Gåvor värderas som huvudregel till verkligt värde. Insamlade kläder som finns kvar på balansdagen, som klassificerats som varulager och där ett verkligt värde inte kan fastställas värderas till [25 kronor per kilo].

I de fall organisationens namn lämnat en ersättning för att erhålla gåvan minskas gåvans värde med ersättningen.

Gåvor i form av tjänster redovisas inte som intäkt.

När en gåva ska redovisas som intäkt – se K3 p. 36.11–36.12 samt 37.14–37.15

I 5 kap. 1 § andra stycket BFL anges att en affärshändelse som avser mottagandet av en gåva inte behöver bokföras löpande under förutsättning att gåvans marknadsvärde är svårbestämbart men kan antas vara lågt och det är förenligt med god redovisningssed.

Av prop. 2005/06:116 s. 158 f. framgår att detta typiskt sett gäller vid insamling av begagnade kläder, möbler, husgeråd och liknande som mottagaren avser att sälja eller skänka vidare (att exempelvis tömma en container med kläder etc. uppfyller ju egentligen definitionen av en affärshändelse). Om insamlingsorganisationen väljer att tillämpa den undantagsregel i BFL som anger att sådana gåvor inte behöver bokföras löpande under året måste de kläder etc. som finns kvar på balansdagen delas upp mellan de som ska säljas och de som ska skänkas vidare. De som ska skänkas vidare behöver inte värderas och bokföras då de inte uppfyller kraven i K3 på att vara en tillgång. De som ska säljas uppfyller däremot K3s krav på att vara en tillgång (K3 p. 2.12) och ska därmed värderas och bokföras som en intäkt i samband med räkenskapsårets utgång. (K3 p. 36.11 och 37.15 samt kommentar i K3).

Gåvor av exempelvis aktier, fastigheter och konst har oftast ett högre värde som går att fastställa varför sådana gåvor intäktsredovisas vid gåvotillfället.

Se även not 3 om upplysning om insamlade kläder och liknande som organisationen avser att skänka vidare.

Att gåvor som intäktsförts ska redovisas som tillgång eller kostnad framgår av kommentar i K3. Om en gåva är en omsättningstillgång eller en anläggningstillgång – se K3 p. 4.4.

Att gåvor enligt huvudregeln ska värderas till verkligt värde – se K3 p. 36.10 och 37.13. Verkligt värde är det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld kunna regleras mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs (K3 p. 2.20).

Värdet på insamlade kläder och liknande får uppskattas utifrån en sammanvägd bedömning av det verkliga värdet på de erhållna gåvorna (K3 p. 36.11 och 37.14). Värdet på insamlade kläder får dock inte överstiga 25 kronor per kilo (Giva Sverige).

Bidrag

Bidrag redovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bidraget har uppfyllts. Erhållna bidrag redovisas som skuld till dess villkoren för att erhålla bidraget uppfylls.

Bidrag som erhållits för att täcka kostnader redovisas samma räkenskapsår som den kostnad bidraget är avsett att täcka.

Bidrag som hänför sig till en anläggningstillgång minskar anskaffningsvärdet [alternativt redovisas som en förutbetald intäkt].

Erhållna bidrag värderas till det verkliga värdet av den tillgång som organisationens namn fått eller kommer att få.

När ett bidrag ska redovisas som intäkt – se K3 p. 36.15 och 37.17

Ett erhållet bidrag som hänförs till förvärv av en anläggningstillgång får antingen minska anläggningstillgångars anskaffningsvärde eller redovisas som förutbetald intäkt (K3 p. 36.16 och 37.18). Redovisas bidraget som en förutbetald intäkt minskas den förutbetalda intäkten i takt med avskrivningarna.

Att bidrag ska tas upp till verkligt värde – se K3 p. 36.14 och 37.16.

Nettoomsättning

Intäkt vid försäljning av varor redovisas normalt vid försäljningstillfället. Prenumerationer redovisas normalt som intäkt linjärt över prenumerationstiden.

K3 23 kap., Giva Sverige

Posten Nettoomsättning består av försäljning av produkter, reklam, annonser, prenumerationer m.m. Har varan ett ringa värde i förhållande till vad som betalats, t.ex. brevmärke, redovisas detta istället som gåva.

När intäkter ska redovisas och till vilket belopp framgår av kapitel 23 i K3. Intäkter som inte har med organisationens primära verksamhet att göra redovisas som övriga intäkter.

Övriga intäkter

Övriga intäkter är intäkter som inte är primära för organisationen. Om en del av en lokal hyrs ut redovisas hyresintäkten som en övrig intäkt om det inte hör till organisationens huvudsyssla att hyra ut lokaler. Ett annat exempel kan vara en realisationsvinst vid försäljning av en fastighet. I det fall övriga intäkter förekommer beskrivs när dessa har redovisats och hur värdet har fastställts.

Verksamhetskostnader

Verksamhetskostnader delas in i följande funktioner; ändamåls-,medlems-, insamlings- och administrationskostnader.

Giva Sverige

Verksamhet och kostnadsfördelning

När organisationen använder den funktionsindelade resultaträkningen, Giva Sveriges huvudförslag, underlättas informationsgivningen till Svensk Insamlingskontroll.

Kostnaderna för en organisations verksamhetsdelar utgörs som huvudregel av kostnader för funktionerna ändamål, insamling och administration. Det kan även finnas andra funktioner, t.ex. medlem och försäljning. I det fall ytterligare funktioner läggs till ska organisationen beskriva vilka typer av kostnader som ingår i respektive funktion.

Fördelning av samkostnader

Organisationen har kostnader, s.k. samkostnader, som är gemensamma för t.ex. ändamåls-, insamlings- och administrationsfunktionerna. Vanliga gemensamma kostnader är IT, ekonomifunktion, vaktmästeri, telefonväxel och lokalhyra. Samkostnader ska fördelas på respektive funktion. Detta kan göras antingen löpande genom internfördelning inom organisationen eller enbart i årsredovisningen genom fördelningsnycklar. Fördelningsprincipen ska vara relevant för organisationens verksamhet, utvärderas årligen och vid behov ändras. Fördelningen måste vara verifierbar. Obeservera att organisationen internt ska dokumentera enligt vilka principer fördelningen är gjord.

Ett exempel på fördelning är att bedöma de anställdas arbetsuppgifter och fördela samkostnaderna efter det. Denna fördelning behöver årligen utvärderas och vid behov förändras för att spegla de aktuella förutsättningarna. Till exempel kan följande uppdelning göras:

Befattning

Ändamål (%)

Insamling (%)

Administration (%)

Styrelsen

75

10

15

Generalsekreterare

40

30

30

Vice generalsekreterare

20

70

10

Ekonomi

10

30

60

Controller (följer upp projekt)

90

0

10

Kommunikationspersonal

10

90

0

Insamlingspersonal

0

100

0

Projektledare ändamål

100

0

0

Ovanstående bedömning beror helt och hållet på organisationens verksamhet och ska vara verifierbar. I en organisation där kommunikation är ett viktigt sätt att uppnå syftet med organisationen kan kommunikation till största delen behöva hänföras till ändamål. Fördelningen beror således på faktiska arbetsuppgifter. I bokslutsarbetet ingår därför att göra en bedömning om arbetsuppgifterna har ändrats och i så fall ska fördelningen ändras på motsvarande sätt.

Ändamålskostnader

Ändamålskostnader är kostnader som kan hänföras till organisationens uppdrag enligt stadgarna. Våra ändamålskostnader består av .....

Giva Sverige

Ändamålskostnader avseende medlemmar kan inkludera hjälpmedel i handikapporganisationer, tidningar, bemanning av jourtelefoner m.m. Observera att Medlem kan vara en egen funktion (se ovan).

Kostnader för administration som uppstår som en direkt följd av en aktivitet/ett projekt inom ändamålet räknas till ändamålskostnader. Exempel på sådana kostnader är en organisations utlandskontor, central projekthantering och projektstyrning samt administrativ hantering av ansökningshandlingar för anslag.

Tänk så här: Om ändamålet faller bort så faller även kostnaden bort = ändamålskostnad.

Observera att hantering av projekt inom ramen för ändamålet ofta inkluderar kostnader för ansökan om bidrag (inklusive Postkodlotteriet och Radiohjälpen) eftersom bidraget ofta är en förutsättning för att projektet ska genomföras. Uppföljning, rapportering och revision av projekt utgör ändamålskostnader.

Till ändamålskostnader räknas även kostnader för opinionsbildande verksamhet, t.ex. tematiska kampanjer, i de fall opinionsbildning och upplysande verksamhet ingår i ändamålet.

Lämnade bidrag kan också utgöra ändamålskostnader (ej i avkastningsstiftelse där det redovisas som en minskning av eget kapital), och redovisas som en skuld när bindande beslut om bidraget fattats enligt 36,18 och 37.20. En utfästelse om bidrag är endast bindande genom beslut eller om organisationen på annat sätt blivit bunden gentemot tredje man. Bindande beslut måste finnas per balansdagen samt att tredje man ska vara identifierad.

I ändamålskostnader ingår även samkostnader.

Medlemskostnader

Medlemskostnader består av .....

Många organisationer har så många medlemmar att aktiviteter med att vårda och värva medlemmar utgör en egen funktion inom organisationen. Denna funktion kan då särredovisas. Kostnaden i funktionen ska motsvara kostnaden för de fördelar som medlemmarna får i utbyte mot sin medlemsavgift, ofta i form av utskick, tidning, märken och liknande (medlemsvård) men också telemarketing och liknande aktiviteter (medlemsvärvning).

I den mån medlemmarna får hjälpmedel utgör dessa ändamålskostnader, ex vis i en handikapporganisation. Kostnaden för medlemmar kan även till viss mån hänföras till ändamålet om de arbetar med att uppfylla ändamålet, exempelvis medlemmar som bemannar jourtelefoner.

Här bör organisationen själv beskriva vilka typer av kostnader som posten innehåller. De organisationer som har många medlemmar kan överväga att använda denna funktion för att förklara hur mycket kostnader som går åt för medlemsvård och liknande.

I medlemskostnader ingår även samkostnader.

Insamlingskostnader

Insamlingskostnader ska återspegla de kostnader som organisationen haft för att samla in medel och som riktar sig till organisationens samtliga givare. Våra insamlingskostnader består av .....

Giva Sverige

Med insamlingskostnader menas kostnader för arbete som riktar sig till organisationens samtliga givare, dvs. såväl privatpersoner som företag och organisationer. Detta omfattar både befintliga givare och arbetet med att söka nya givare genom kampanjer, utskick och underhåll av givarregister. Insamlingskostnaderna kan således bestå av TV- och radioreklam, annonser, informationsmaterial, insamlingsmaterial, CRM-system och personal som arbetar med insamlingsaktiviteter.

Nål- och brevmärken, vykort, dekaler m.m. som betraktas som kvitto eller gåvobevis är en insamlingskostnad. För organisationer som har en omfattande försäljning av profilprodukter är det lämpligt att ha Försäljning som en egen funktion (se ovan).

Information om verksamheten som skickas till givaren kan vara en insamlingskostnad om inte opinionsbildning och upplysande verksamhet ingår i ändamålet.

I insamlingskostnader ingår även samkostnader.

Administrationskostnader

Administrativa kostnader är kostnader som behövs för att driva och administrera organisationen. Detta utgör en kvalitetsgaranti för ändamålet och för givaren. Våra administrationskostnader består av ......

Giva Sverige

Exempel på administrationskostnader är styrelse- och årsmöten, bokföring och årsredovisning, hantering av löner och sociala avgifter, moms- och skattedeklaration, revision av själva organisationen samt Giva Sverige kvalitetskod (inte exempelvis av biståndsprojekt) och administrativa system såsom redovisningssystem, leverantörsreskontra och anläggningsregister (inte insamlingssystem).

Om en kostnad varken avser ändamål, medlemsvård/ -värvning eller insamling hänförs den till administration. Det innebär att organisationen vanligtvis definierar kostnaderna i dessa andra funktioner först. Det som inte hänförs till dessa andra funktioner utgör normalt kostnader i funktionen administration.

I administrationskostnader ingår även samkostnader.

Leasing

Samtliga av organisationens namn operationella och finansiella leasingavtal kostnadsförs löpande (linjärt) över leasingperioden (inkl. första förhöjd hyra).

K3 p. 20.29

I juridisk person får alla leasingavtal redovisas som operationella.

Ersättningar till anställda

Löpande ersättningar till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster.

Eftersom alla pensionsförpliktelser klassificerats som avgiftsbestämda redovisas en pensionskostnad det år pensionen tjänas in.

K3 28 kap.

Få organisationer har förmånsbestämda pensionslösningar, dvs. där organisationen har gentemot den anställde garanterat en viss förmån (exempelvis 75 % av lönen utbetalas som pension under en period). Ett annat exempel är att det finns en pensionsförpliktelse kopplad till en kapitalförsäkring.

I K3 finns ett antal förenklingsregler för redovisning av förmånsbestämda pensionslösningar i kapitel 28. Har organisationen förmånsbestämda pensionsplaner, t.ex. pensionsförpliktelse kopplad till kapitalförsäkring behöver ytterligare text läggas till.

Inkomstskatt

I årets skattekostnad ingår skatt som avser årets skattepliktiga resultat och del av tidigare års inkomstskatt som ännu inte har redovisats.

K3 29 kap.

För de organisationer som betalar inkomstskatt kan det finnas temporära skillnader som ger upphov till uppskjuten skatt. Ett exempel är om en byggnad har skrivits av snabbare skattemässigt än i redovisningen. Har organisationen uppskjuten skatt behöver ytterligare text läggas till.

Balansräkningen

Tillgångar, skulder och avsättningar värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges nedan.

Materiella och immateriella anläggningstillgångar

Materiella och immateriella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan [och nedskrivningar].

Aktivering av en anläggningstillgång sker vid anskaffning till högre belopp än X,x prisbasbelopp.

Bidrag som hänför sig till en anskaffning av en anläggningstillgång har minskat anskaffningsvärdet.

Organisationens namn byggnader har delats upp i betydande komponenter.

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas (exempel):

Balanserade utgifter för programvara

3–5 år

Stomme och grund

100 år

Värme, Sanitet (VS)

40 år

Tak

30 år

Ventilation

20 år

Inre ytskikt

10 år

etc.

Inventarier

5 år

Tillkommande utgifter vid utbyte eller nya komponenter räknas in i anskaffningsvärdet.

Borttagande från balansräkningen sker vid avyttring eller utrangering.

4 kap. ÅRL, K3 17, 18 och 27 kap.

Regeln i K3 om materiella anläggningstillgångar som är av mindre värde eller kan antas ha en ekonomisk livslängd på tre år är enbart tillämplig i skattepliktig verksamhet då avdrag gjorts i deklarationen och detta kan antas medges av Skatteverket.

För ideella sektorn innebär detta ofta att regeln inte kan tillämpas. Ett viktigt begrepp i K3 är ”väsentligt belopp” och inom den ideella sektorn redovisas som materiella anläggningstillgångar de tillgångar vars anskaffningsvärde utgör ett ”väsentligt belopp”. Det är lämpligt att organisationen fastställer och upplyser om vad som är ”väsentligt belopp” i detta avseende. För att ”värdesäkra” beloppet är det lämpligt att knyta det till procent av prisbasbeloppet.

Ett erhållet bidrag får antingen minska anläggningstillgångars anskaffningsvärde eller redovisas som förutbetald intäkt (K3 p. 36.16 och 37.18) – se ovan under rubriken Bidrag.

I de fall förbrukningen av en tillgångs betydande komponenter skiljer sig väsentligt ska tillgången delas upp i komponenter.

Angivna avskrivningstider är exempel och ska anpassas till den tid organisationen avser att använda tillgången. Vid användning av komponentavskrivning ska tillgången (i normalfallet byggnader) delas in i komponenter med olika uppskattad nyttjandeperiod, exempelvis stomme, tak, fönster etc.

Eftersom anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda nyttjandeperioden går det enligt ÅRL inte att skriva ner till en ”kom-ihåg-krona” under anskaffningsåret.

Det är ovanligt att organisationer har egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar. Finns sådana behöver ytterligare text läggas till.

Nedskrivningar behandlas i kapitel 27 i K3. Tillgångar som innehas för det ideella ändamålet får nedskrivningsprövas enligt p. 36.21 respektive 37.21. Vid nedskrivningsprövning kan ytterligare upplysningar behöva lämnas i noten Uppskattningar och bedömningar.

Finansiella instrument

Finansiella instrument redovisas i enlighet med K3 kapitel 11 vilket innebär att värdering sker utifrån anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar

Vid anskaffningstidpunkten värderas finansiella tillgångar till anskaffningsvärde med tillägg för direkta transaktionsutgifter.

Efter första redovisningstillfället värderas långfristiga finansiella tillgångar som inte är räntebärande till ett diskonterat nuvärde och tidsvärdeförändringen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen [med avdrag för nedskrivning].

Långfristiga räntebärande tillgångar, exempelvis obligationer, värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden [med avdrag för nedskrivning].

Efter det första redovisningstillfället värderas kortfristiga placeringar enligt lägsta värdets princip, dvs. till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.

Alla tillgångar som innehas för riskspridning anses ingå i en värdepappersportfölj och betraktas därmed som en post vid värdering enligt lägsta värdets princip respektive vid nedskrivningsprövning.

Kundfordringar, beviljade ej erhållna bidrag och övriga fordringar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta.

Fordran på medlemsavgifter tas inte upp som fordran om det inte finns en legal fordran på medlemmen.

Finansiella skulder

Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Utgifter som är direkt hänförliga till upptagande av lån korrigerar lånets anskaffningsvärde och periodiseras enligt effektivräntemetoden.

Derivatinstrument

Derivatinstrument med positivt värde värderas löpande i enlighet med lägsta värdets princip, derivatinstrument med negativt värde värderas till det negativa värdet. De värdeförändringar som uppkommer inom ramen för lägsta värdets princip och ändringar av negativt värde, redovisas omedelbart i resultaträkningen. Värdeförändringar på derivatinstrument som utgör kortfristiga och långfristiga skulder redovisas i olika poster i resultaträkningen beroende på syftet med innehavet av derivatinstrumentet – värdeförändring av ränteswappar redovisas i posten Räntekostnader och liknande resultatposter medan värdeförändring på valutaterminer redovisas i posten Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

ÅRL 4 kap.14 § a–e och K3 11 kap. samt 30.3

Här hanteras endast finansiella instrument till anskaffningsvärde enligt K3 kapitel 11. I K3 finns även en möjlighet att värdera finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde. I så fall ska kapitel 12 tillämpas för alla finansiella tillgångar och skulder.

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av den bästa uppskattningen beräknad enligt effektivräntemetoden, se K3 punkt 11.27. För övriga finansiella anläggningstillgångar beräknas nedskrivningen som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nuvärdet av den bästa uppskattningen av framtida kassaflöden. Prövning måste göras om värdenedgången är bestående.

Det är ovanligt att organisationer terminssäkrar fordringar och skulder i utländsk valuta. Om säkringsredovisning tillämpas behövs ytterligare text.

En andel i en bostadsrättsförening klassificeras som en finansiell anläggningstillgång.

Lager av handelsvaror

Handelsvaror värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.

4 kap. ÅRL, K3 13 kap.

Som varulager klassificeras artiklar till försäljning.

Ändamålsbestämda medel

I posten Ändamålsbestämda medel i eget kapital redovisas ännu inte förbrukade gåvor till ett specifikt ändamål och andra ändamålsbestämda medel. Se även eget kapital-rapporten.

Avsättningar

En avsättning redovisas när organisationens namn har ett legalt eller informellt åtagande som en följd av inträffade händelser och där organisationens namn förväntar sig att en utbetalning kommer att krävas för att reglera åtaganden samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar värderas årligen till nuvärdet av den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att behöva erläggas.

K3 21.9

Kan t.ex. vara framtida pensionsåtagande eller omstruktureringskostnader.

Skuld för erhållna ej nyttjade bidrag

När organisationens namn erhållit bidrag men ännu inte uppfyllt villkoren redovisas en skuld.

Skuld för beslutade ej utbetalda bidrag

När organisationens namn fattat beslut om utbetalning av forskningsbidrag/anslag/stöd och meddelat mottagaren men inte verkställt utbetalningen redovisas detta belopp som en kortfristig och/eller långfristig skuld.

K3 p. 36.2, 36.18 och 37.20, Giva Sverige

Enligt K3 är det bara stiftelser som behöver särredovisa skuld för beslutade ej utbetalda bidrag i egen post. Eftersom Giva Sveriges styrande riktlinjer tillämpas av såväl stiftelser som ideella föreningar läggs denna post in i balansräkningen även i ideella föreningar.

Eventualförpliktelser

Organisationens namn lämnar upplysning om en eventualförpliktelse när organisationens namn har en möjlig förpliktelse som till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom organisationens namn kontroll, inträffar eller uteblir, eller om organisationens namn har en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

K3 p. 21.14

Kassaflödesanalysen

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod och utgår från Verksamhetsresultat inom den löpande verksamheten.

I likvida medel ingår kassa- och bankmedel samt kortfristiga placeringar med en löptid kortare än 3 månader.

K3 p. 36.4 och 37.5

Bidragsverksamhet kan brytas ut från verksamhetsresultatet och särredovisas som kassaflöde från bidragsverksamhet fördelade på Utbetalda bidrag och Återbetalda bidrag.

2 kap. 1 § andra stycket ÅRL

Kassaflödesanalys behöver inte upprättas av mindre företag.

Not 2 Uppskattningar och bedömningar

K3 p. 8.4–8.5

Upplysningar ska lämnas dels om antaganden om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar på balansdagen, dels om bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen. Det är här ofta fråga om redovisningsfrågor som diskuterats med revisorerna och, vid svårare ärenden, olika typer av specialister.

Även en ändring av en uppskattning eller bedömning ska beskrivas om effekten är betydande.

Ett exempel är att organisationen har erhållit ett stort bidrag och det har diskuterats om villkoren är uppfyllda eller inte. Detta kommer även att påverka möjligheten att intäktsredovisa bidraget eftersom det är först när villkoren är uppfyllda som detta är möjligt. Andra exempel är bedömningen om en avsättning ska göras vid en tvist respektive antaganden i en nedskrivningsprövning av en anläggningstillgång.

Noter till resultaträkningen
Not 3 Gåvor och bidrag

Gåvor som redovisats i resultaträkningen

2023

2022

Gåvor

Allmänheten

xx

xx

Arv och testamenten

xx

xx

Företag

xx

xx

[...]

xx

xx

[...]

xx

xx

[...]

xx

xx

Andra organisationer

xx

xx

Stiftelser och fonder

 xx

 xx

Summa insamlade medel (gåvor) (a)

xx

xx

Gåvor som inte redovisats i resultaträkningen

Det är svårt att värdera vissa gåvor. Det gäller t.ex. kläder som skänkts vidare, annonsutrymme, hyra och tjänster. För att ändå ge en förenklad bild av dessa gåvor har följande schabloner använts vid beräkningen:

Kläder som skänkts vidare

25 kr/kg

[...]

xx

[...]

xx

2023

2022

Insamlade medel (uppskattade belopp – ej bokfört)

Gåvor som skänkts vidare

xx

xx

Annonser

xx

xx

Fri lokalhyra

xx

xx

Fri hyra av massagestol

 xx

 xx

Summa insamlade medel (uppskattat belopp) (b)

xx

xx

Utöver det som specificeras i tabellen har också följande gåvor erhållits [skriftlig beskrivning av gåvor samt av tjänster].

Bidrag som redovisats som intäkt

2023

2022

Privaträttsliga bidrag

Allmänheten

xx

xx

Företag

 xx

 xx

Andra organisationer

xx

xx

Stiftelser och fonder (t.ex. Radiohjälpen)

 xx

 xx

Summa insamlade medel - Privaträttsliga bidrag (c)

xx

xx

Offentliga bidrag

EU

xx

xx

Sida (inkluderar t.ex. ForumCiv och Svenska missionsrådet)

xx

xx

Allmänna Arvsfonden

xx

xx

Myndigheter (t.ex. Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten etc)

xx

xx

Kommun

xx

xx

Region

xx

xx

[...]

 xx

 xx

Summa offentliga bidrag (d)

xx

xx

Summa bidrag (c+d)

xx

xx

Totala insamlade medel består av följande

2023

2022

Gåvor som har redovisats i resultaträkningen (a)

xx

xx

Gåvor som inte har redovisats i resultaträkningen (b)

xx

xx

Privaträttsliga bidrag som redovisats som intäkt (c)

 xx

 xx

Summa insamlade medel

xx

xx

Not Gåvor och bidrag som summering till begreppet Insamlade medel

I denna not specificeras vilka gåvogivare och bidragsgivare som organisationen har haft. Specifikationen av Gåvor som redovisats i resultaträkningen (summa a) respektive Bidrag som redovisats som intäkt (summa c+d) ska stämma med respektive posts storlek i resultaträkningen.

Notera att endast gåvor i a) och i b) samt privaträttsliga bidrag i c) ska inkluderas i totalt insamlade medel. Offentliga bidrag i d) ska därmed inte ingå bland totalt insamlade medel.

Upplysningar ska lämnas om karaktären på och omfattningen av gåvor och erhållna bidrag som har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen (K3 36.29a och 37.29 a).

Upplysning ska även lämnas om gåvor som inte har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen (K3 36.30 och 37.30). Enligt K3 behöver upplysning inte lämnas om gåvor som inte löpande har bokförts (t.ex. insamlade kläder och liknande) men eftersom upplysningen behövs vid rapportering till Svensk Insamlingskontroll ska den lämnas som notupplysning (Giva Sverige). Denna upplysning avser belopp som oftast är försumbara, varför den då utelämnas. Istället lämnas en kort beskrivning av vilken typ av gåvor som erhållits, se nedan.

Vidareförmedlade bidrag

2023

2022

Erhållna bidrag

xx

xx

Bidrag för egen räkning

−xx

−xx

Summa vidareförmedlade bidrag

xx

xx

K3 p. 36.31, 37.31

Vidareförmedlas bidrag ska omfattningen på bidrag och hur mycket som förmedlats redovisas i not.

Organisationens uppgift är i detta fall endast att förmedla bidraget till tredje part. I detta fall är organisationen mellanman och redovisar det vidareförmedlade bidraget enbart i balansräkningen. Mellanmannens ansvar begränsar sig till att förmedla medlen till rätt mottagare utifrån bidragsgivarens instruktioner. Finns på balansdagen bidrag som ännu inte vidareförmedlats redovisas dessa i posten Kortfristiga skulder med nothänvisning till denna not.

Not 4 Medelantal anställda, personalkostnader och arvoden till styrelsen
Medelantalet anställda

2023

2022

Antal ­anställda

Varav män

Antal ­anställda

Varav män

Sverige

 xx 

 xx 

 xx 

 xx 

Danmark

 xx 

 xx 

 xx 

 xx 

[...]

xx

xx

xx

xx

Totalt

xx

xx

xx

xx

Medelantalet anställda ska enligt huvudregeln BFNAR 2006:11 Gränsvärden p.7 beräknas till medelantalet anställda på individnivå och utvisa antalet heltidstjänster enligt de villkor som gäller på arbetsstället. Medelantalet anställda får som alternativ till huvudregeln beräknas som summan av antalet arbetade timmar dividerad med normal årsarbetstid. I antalet arbetade timmar ska följande ingå:

  • Tid som organisationen har betalat lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete

  • Tid som avser betald semester, tjänstledighet och sjukfrånvaro

  • Kompensationsledighet

Övertidstimmar ska inte ingå.

Normal årsarbetstid är den tid som gäller enligt villkoren i anställningen. Av förenklingsskäl får den normala årsarbetstiden antas vara 1.920 timmar.

Medelantalet anställda får som alternativ beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer (justerat för annan arbetstid än heltid) enligt mätningar vid minst två representativa tidpunkter under räkenskapsåret.

En ideell förening och ett registrerat trossamfund ska vid beräkningen av medelantalet anställda inte räkna med anställda som uppburit högst ett halvt prisbasbelopp. Detta gäller inte stiftelser.

Förutom information om omfattning av ideellt arbete som anges i not eller i förvaltningsberättelsen bör organisationen även lämna upplysning om i vilken omfattning organisationens anställda har utfört arbete för annan organisations räkning.

Könsfördelning bland styrelseledamöter och ledande befattningshavare

ÅRL 5 kap. 37 §, K3 8.7–8, BFNAR 2006:11

2023

2022

Antal på balansdagen

Varav män

Antal på balansdagen

Varav män

Styrelseledamöter

x

x

x

x

Generalsekreterare/kanslichef/verkställande direktör och andra ledande befattningshavare

x

x

x

x

ÅRL 5 kap. 38 §, K3 8.9, Giva Sverige.

Upplysningsskyldigheten gäller enligt ÅRL endast större organisationer och koncerner. Den ska dock tillämpas av alla organisationer som tillämpar Giva Sveriges Styrande riktlinjer.

En generalsekreterare/kanslichef/verkställande direktör som även är styrelseledamot ska ingå både i gruppen styrelse och i gruppen övriga befattningshavare. I gruppen andra ledande befattningshavare ingår personer i ledningsgruppen eller motsvarande.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

2023

2022

Löner och andra ersättningar

Styrelse

Generalsekreterare/kanslichef/VD

Övriga anställda

 x 

 x 

Totala löner och ersättningar

x 

x 

Sociala kostnader

(varav pensionskostnader exkl. löneskatt)

(x)

(x)

Summa

x 

x 

Summan avser löner, andra ersättningar och sociala kostnader från ändamåls-, medlems-, insamlings- och administrationskostnader.

Av pensionskostnaderna avser x tkr (x tkr) organisationens styrelse och generalsekreterare/kanslichef/VD. Dessutom har organisationens namn åtagit sig att under x år betala pensioner till nuvarande och tidigare styrelseledamöter och generalsekreterare/kanslichef/VD med x tkr per år.

ÅRL 5 kap 39-40 §§, 22-24, K3 8.10, 36.33, 37.33, BFNAR 2006:11, Giva Sverige

Vissa upplysningar (t.ex. ersättningar och pensioner till styrelse och generalsekreterare m.fl.) behöver inte mindre organisationer lämna enligt ÅRL, men ska enligt Giva Sverige lämnas av samtliga organisationer som berörs. Med verkställande direktör (eller motsvarande) menas sådan anställd som har samma eller i huvudsak samma befogenheter som en verkställande direktör i ett aktiebolag. Om sådan anställd saknas lämnas bara uppgift om styrelsens arvoden.

Enligt K3 p. 8.10 ska följande inkluderas i löner och ersättningar:

  • skattepliktiga ersättningar till anställda som har redovisats som kostnad under räkenskapsåret, och

  • årets förändring av semesterlöneskuld och andra lönerelaterade reserveringar.

Enligt K3 p. 8.11 ska följande inkluderas i sociala kostnader:

Som anställd räknas den som är arbetstagare enligt 1 § lagen (1982:80) om anställningsskydd, LAS. De anställda som uppburit mindre än ett halvt prisbasbelopp per år i lön ska inte räknas med i beräkningen av medelantalet anställda. Uppgift ska då lämnas om det sammanlagda beloppet som därmed utelämnats från beräkningen. Organisationen får utgå från att normal årsarbetstid är 1.920 timmar.

Pensionskostnader för gruppen styrelse, VD och liknande befattningshavare ska särredovisas. Bestämmelsen innebär att organisationen förutom att upplysa om pensionskostnaden, även ska upplysa om det kapitaliserade värdet av företagets pensionsförpliktelser. Uppgiften ska även lämnas för tidigare styrelseledamöter och tidigare VD eller liknande befattningshavare.

Ideellt arbete

Under året har xx (yy) personer arbetat ideellt för organisationens namn, framför allt med .... Värdet av dessa ideella insatser har inte redovisats i resultaträkningen.

K3 p. 36.30, 37.30

Förutom information om omfattning av ideellt arbete (se ovan och i förvaltningsberättelsen, organisationen kan själv välja var informationen ska placeras) bör man även lämna upplysning om i vilken omfattning organisationens anställda har utfört arbete för annan organisations räkning.

Om information om volontärer finns på annan plats i årsredovisningen var noga med att uppgifterna är samstämmiga.

Avtal om avgångsvederlag

Organisationens namn har träffat avtal med generalsekreteraren om en uppsägningstid utan arbetsplikt på sex månader vid uppsägning från arbetsgivarens sida.

5 kap. 44 § ÅRL, K3 p. 8.14–8:16

Upplysningen behöver inte mindre organisationer lämna enligt ÅRL, men ska enligt Giva Sverige lämnas av samtliga organisationer som berörs. Om avtal om avgångsvederlag har träffats med ordförande/generalsekreteraren/kanslichefen/VD ska detta upplysas om här. Om organisationen inte har särskilda avtal om uppsägningstid kan detta också upplysas om.

Lån till ledande befattningshavare och transaktioner med närstående

5 kap.18 §, 5 kap. 23 § ÅRL

Enligt 5 kap. 18 § ÅRL ska upplysning lämnas om organisationen har lämnat lån till styrelseledamot, VD eller motsvarande eller ställt pant till förmån för dessa (ej tillåtet för stiftelser).

Enligt 5 kap. 23 § ÅRL ska uppgift lämnas om organisationen har genomfört betydande transaktioner med närstående.

Löner och andra ersättningar fördelade per land

Löner och andra ersättningar fördelade per land uppgår till följande:

2023

2022

Sverige

x

x

Danmark

x

x

......

x

x

......

 x

 x

Totalt

x

x

Not 5 Leasing

Organisationens namn leasar framför allt kontorslokaler samt datorer och annan kontorsutrustning. Kostnadsförda leasingavgifter uppgår till xx (xx). Framtida leasingavgifter förfaller enligt följande:

2023

2022

Inom 1 år

x

x

2–5 år

x

x

Senare än 5 år

 x

 x

Summa

x

x

K3 20.14

Denna not tillsammans med redovisningsprincipen täcker enbart operationell leasing för leasetagare. Noten ska även innehålla kostnader för hyra av lokaler.

Noten ska också innehålla en allmän beskrivning av väsentliga leasingavtal. Beskrivningen kan t.ex. innehålla uppgift om villkor som ger möjlighet att förvärva tillgången eller förlänga avtalet och eventuella restriktioner i avtalet.

Skulle organisationen vara leasegivare, exempelvis om organisationen hyr ut lokaler, kursgårdar och liknande ska motsvarande information även lämnas avseende sådana operationella leasingavtal (K3 p. 20.25).

Upplysningsskyldigheten gäller enligt K3 endast större organisationer och koncerner. Den ska dock tillämpas av alla organisationer som tillämpar Giva Sveriges styrande riktlinjer.

Not 6 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

2023

2022

Utdelningar

x

x

Räntor

x

x

Realisationsresultat vid försäljningar

x

x

Nedskrivningar

x

x

Återföringar av nedskrivningar

 x

 x

Summa

x

x

Giva Sverige

Det finns inte någon obligatorisk upplysningsplikt om att alltid specificera denna resultatpost, ÅRL kräver dock upplysning om posten är väsentlig och om det förekommit kvittning, exempelvis att posten innehåller både en utdelning (kredit) och en nedskrivning (debet). Giva Sverige anser dock att detta i många fall är en ändamålsenlig upplysning.

Not 7 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

2023

2022

Utdelningar

x

x

Räntor

x

x

Realisationsresultat vid försäljningar

x

x

Nedskrivningar

x

x

Återföringar av nedskrivningar

 x

 x

Summa

x

x

Giva Sverige

Det finns inte någon obligatorisk upplysningsplikt om att alltid specificera denna resultatpost, ÅRL kräver dock upplysning om posten är väsentlig och om det förekommit kvittning, exempelvis att posten innehåller både en utdelning (kredit) och en nedskrivning (debet). Giva Sverige anser dock att detta i många fall är en ändamålsenlig upplysning.

Not 8 Bokslutsdispositioner

2023

2022

Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan

x

x

Återföring av periodiseringsfond

x

x

Avsättning till periodiseringsfond

x

x

Summa

x

x

Not 9 Skatt på årets resultat

2023

2022

Aktuell skatt

x

x

Uppskjuten skatt

 x

 x

Skatt på årets resultat

x

x

Resultat före skatt

x

x

Skatt enligt skattesats x %

x

x

Effekt ändrad skattesats

x

x

Justering tidigare års skatt

x

x

[...]

x

x

Övrigt

 x

 x

Summa

x

x

ÅRL 5 kap. 36 §, K3 29.33, 29.36

Upplysning ska lämnas om hur stor del av skatten i resultaträkningen som är aktuell respektive uppskjuten.

En organisation som bedriver skattepliktig näringsverksamhet ska enligt K3 29.36 lämna en upplysning om avstämning mellan redovisat resultat före skatt och årets skattekostnad eller skatteintäkt.

Redovisning av uppskjuten skatt är obligatorisk enligt K3.

Upplysningsskyldigheten gäller enligt K3 endast större organisationer och koncerner. Den ska dock tillämpas av alla organisationer som tillämpar Giva Sveriges Styrande riktlinjer.

Not 10 Exceptionella intäkter och kostnader

2023

2022

[...]

x

x

[...]

 x

 x

Summa

x

x

ÅRL 5 kap. 19 §

Det är ytterst ovanligt att det finns exceptionella intäkter och kostnader. Om en organisation har haft intäkter eller kostnader som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst, och som avviker markant från vad som normalt förekommer, ska det lämna upplysningar om arten och storleken av varje sådan intäkt eller kostnad.

Om den exceptionella händelsen berör flera poster i resultaträkningen kan denna not användas. Annars anges den exceptionella posten i not till den post som den ingår i.

Noter till balansräkningen
Not 11 Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för programvara

2023-12-31

2022-12-31

Ingående anskaffningsvärde

x

x

Årets aktiverade utgifter

x

x

Försäljningar och utrangeringar

 x

 x

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

x

x

Ingående bidrag

x

x

Årets bidrag

x

x

Försäljningar och utrangeringar

 x

 x

Utgående ackumulerade bidrag

x

x

Netto anskaffningsvärde

x

x

Ingående avskrivningar

x

x

Försäljningar och utrangeringar

x

x

Årets avskrivningar

 x

 x

Utgående ackumulerade avskrivningar

x

x

Ingående nedskrivningar

x

x

Försäljningar och utrangeringar

x

x

Årets nedskrivningar

x

x

Återföringar av nedskrivningar

 x

 x

Utgående ackumulerade nedskrivningar

x

x

Utgående redovisat värde

x

x

ÅRL 5 kap. 8 §, K3 18 kap.

Uppställningen med förändringar i värdet på Immateriella anläggningstillgångar ska göras för varje post som redovisas som Immateriell anläggningstillgång. Observera att ideella föreningar och stiftelser inte får göra uppskrivningar av anläggningstillgångar.

Not 12 Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark

2023-12-31

2022-12-31

Ingående anskaffningsvärde

x

x

Inköp

x

x

Försäljningar och utrangeringar

 x

 x

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

x

x

Ingående bidrag

x

x

Årets bidrag

x

x

Försäljningar och utrangeringar

 x

 x

Utgående ackumulerade bidrag

x

x

Netto anskaffningsvärde

x

x

Ingående avskrivningar

x

x

Försäljningar och utrangeringar

x

x

Årets avskrivningar

 x

 x

Utgående ackumulerade avskrivningar

x

x

Ingående nedskrivningar

x

x

Försäljningar och utrangeringar

x

x

Årets nedskrivningar

x

x

Återföringar av nedskrivningar

 x

 x

Utgående ackumulerade nedskrivningar

x

x

Utgående redovisat värde

x

x

I organisationens namn finns tillgångar i form av ... som inte redovisas till följd av att tillgången inte uppfyller tillgångsdefinitionen. Skälet för att tillgångarna inte får redovisas som en tillgång är att ....

Not 13–14

Motsvarande upplysning som anges ovan för posten Byggnader och mark i not 12 ska anges för posterna Inventarier och Nedlagda utgifter på annans fastighet i not 13 respektive 14.

ÅRL 5 kap. 8 §, K3 2.12, K3 2.18, K3 kap 17, K3 kap 18, K3 36.21-27, K3 36.28, K3 37.21-27, 37.28

En tillgång enligt punkt 2.12 ska redovisas i balansräkningen endast om de ekonomiska fördelar som är förknippade med posten sannolikt kommer att tillfalla organisationen i framtiden, samt postens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

En fysisk tillgång som en stiftelse/förening innehar för ändamålet är en materiell anläggningstillgång även om kriterierna i punkt 17.2 inte är uppfyllda. En materiella eller immateriell anläggningstillgång som innehas för ändamålet skrivs av enligt kapitel 17 och 18 och skrivs ned enligt 36.22-36.27 och 37.22-37.27.

Uppställningen med förändringar i materiella anläggningstillgångar ska göras för alla poster som redovisas som materiella anläggningstillgångar. Observera att ideella föreningar och stiftelser inte får göra uppskrivningar av anläggningstillgångar.

Upplysningsplikten om tillgångar som inte redovisas (K3 36.28, 37.28) avser sådana tillgångar som inte uppfyller tillgångsdefinitionen enligt K3 2.18. Det kan vara allmogeföremål eller en snickarverkstad som donerats till en hembygdsgård, kyrksilver eller målningar av skepp som donerats till ett museum.

Upplysningsskyldigheten gäller enligt K3 endast större organisationer och koncerner. Den ska dock tillämpas av alla organisationer som tillämpar Giva Sveriges Styrande riktlinjer.

Not 15 Förvaltningsfastigheter

I Byggnader och mark ingår förvaltningsfastigheter med följande belopp

2023-12-31

2022-12-31

Redovisat värde

x

x

Marknadsvärde

x

x

Marknadsvärdet har fastställts av styrelsen. Beräkningarna har gjorts med beaktande av faktiskt kassaflöde, en inflationstakt på xx % och en marknadsmässig ränta på xx %. Vart x:e år genomförs en värdering av extern värderingsman, vilket kommer att utföras nästa gång år 20xx.

K3 16.4

En förvaltningsfastighet är en fastighet som ägs av organisationen men som helt eller delvis hyrs ut (K3 p. 16.1). Upplysningen ska bl.a. innehålla uppgift om redovisat värde, verkligt värde samt hur värderingen gjorts och om en oberoende värderingsman utfört värderingen.

Not 16 Andelar i koncernföretag

2023-12-31

2022-12-31

Ingående anskaffningsvärde

xx

xx

Förvärv

xx

xx

Försäljningar

 xx

 xx

Utgående anskaffningsvärde

xx

xx

Ingående ackumulerade nedskrivningar

xx

xx

Årets nedskrivning

xx

xx

Återföringar av nedskrivningar

 xx

 xx

Utgående ackumulerade nedskrivningar

xx

xx

Utgående redovisat värde

xx

xx

Specifikation av organisationens aktier i dotterföretag

2023-12-31

2022-12-31

Antal ­andelar

Andel i %

Redovisat värde

Redovisat värde

Dotterföretag A, 556999-9999, Staden

xx

xx

xx

xx

Dotterföretag B, 556999-9999, Staden

 xx

 xx

 xx

 xx

Summa

xx

xx

ÅRL 5 kap. 8 §, 7 kap. 16 §, Giva Sverige

Dotterföretag ska alltid specificeras enligt ÅRL 5 kap. 29–30 §§ trots att notkravet i ÅRL enbart gäller för större företag.

Om dotterbolagen inte konsolideras ska upplysning även lämnas om respektive dotterbolags egna kapital och årets resultat.

Not 17  Fordringar hos koncernföretag

2023-12-31

2022-12-31

Ingående anskaffningsvärde

xx

xx

Tillkommande fordringar

xx

xx

Reglerade fordringar

xx

xx

Utgående anskaffningsvärde

xx

xx

Ingående ackumulerade nedskrivningar

xx

xx

Årets nedskrivning

xx

xx

Återföringar av nedskrivningar

xx

xx

Utgående ackumulerade nedskrivningar

xx

xx

Utgående redovisat värde

xx

xx

Not 18 Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

2023-12-31

2022-12-31

Ingående anskaffningsvärde

xx

xx

Förvärv

xx

xx

Försäljningar

 xx

 xx

Utgående anskaffningsvärde

xx

xx

Ingående ackumulerade nedskrivningar

xx

xx

Årets nedskrivning

xx

xx

Återföringar av nedskrivningar

 xx

 xx

Utgående ackumulerade nedskrivningar

xx

xx

Utgående redovisat värde

xx

xx

Specifikation av organisationens andelar i intresseföretag

2023-12-31

2022-12-31

Antal ­andelar

Andel i %

Redovisat värde

Redovisat värde

Intresseföretag A, 556999-9999, Staden

xx

xx

xx

xx

Intresseföretag B, 556999-9999, Staden

xx

xx

 xx

 xx

Summa

xx

xx

ÅRL 5 kap. 8 §, 7 kap. 16 §, Giva Sverige

Intresseföretag och andra företag där innehavet uppgår till minst 20 % av rösterna (eller motsvarande inflytande) ska alltid specificeras enligt 5 kap. 2930 §§ ÅRL trots att notkravet i ÅRL enbart gäller för större företag.

Om intresseföretagen inte konsolideras ska upplysning även lämnas om respektive intressebolags egna kapital och årets resultat.

Not 19 Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag

2023-12-31

2022-12-31

Ingående anskaffningsvärde

xx

xx

Tillkommande fordringar

xx

xx

Reglerade fordringar

 xx

 xx

Utgående anskaffningsvärde

xx

xx

Ingående ackumulerade nedskrivningar

xx

xx

Årets nedskrivning

xx

xx

Återföringar av nedskrivningar

 xx

 xx

Utgående ackumulerade nedskrivningar

xx

xx

Utgående redovisat värde

xx

xx

Not 20 Ägarintressen i övriga företag

2023-12-31

2022-12-31

Ingående anskaffningsvärde

xx

xx

Förvärv

xx

xx

Försäljningar

 xx

 xx

Utgående anskaffningsvärde

xx

xx

Ingående ackumulerade nedskrivningar

xx

xx

Årets nedskrivning

xx

xx

Återföringar av nedskrivningar

 xx

 xx

Utgående ackumulerade nedskrivningar

xx

xx

Utgående redovisat värde

xx

xx

Not 21 Fordringar hos övriga företag som det finns ägarintresse i

2023-12-31

2022-12-31

Ingående anskaffningsvärde

xx

xx

Tillkommande fordringar

xx

xx

Reglerade fordringar

xx

xx

Utgående anskaffningsvärde

xx

xx

Ingående ackumulerade nedskrivningar

xx

xx

Årets nedskrivning

xx

xx

Återföringar av nedskrivningar

 xx

 xx

Utgående ackumulerade nedskrivningar

xx

xx

Utgående redovisat värde

xx

xx

Not 22 Andra långfristiga värdepappersinnehav

2023-12-31

2022-12-31

Ingående anskaffningsvärde

xx

xx

Förvärv

xx

xx

Försäljningar

 xx

 xx

Utgående anskaffningsvärde

xx

xx

Ingående ackumulerade nedskrivningar

xx

xx

Årets nedskrivning

xx

xx

Återföringar av nedskrivningar

 xx

 xx

Utgående ackumulerade nedskrivningar

xx

xx

Utgående redovisat värde

xx

xx

Specifikation av värdepapper, antal aktier

Redovisat värde

Marknadsvärde

[...] AB, 1.400 st

xx

xx

[...] AB, 500 st

 xx

 xx

Summa

xx

xx

Fonder

Redovisat värde

Marknadsvärde

A-fonden

xx

xx

B-fonden

 xx

 xx

Summa

xx

xx

ÅRL 5 kap. 8 §, Giva Sverige

Giva Sverige anser att det är lämpligt att en specifikation av övriga innehav görs för att läsaren ska kunna bilda sig en uppfattning om vilka aktier och andelar som organisationen investerat i (oavsett om innehavet redovisas som finansiell anläggningstillgång eller kortfristig placering). En sådan specifikation krävs om posten är väsentlig och kan göras i en bilaga. Specifikationen kan t.ex. presenteras på organisationens webbplats, men behöver inte ingå i årsredovisningen.

Not 23 Andra långfristiga fordringar

2023-12-31

2022-12-31

Ingående anskaffningsvärde

xx

xx

Tillkommande fordringar

xx

xx

Amorteringar, avgående fordringar

 xx

 xx

Utgående anskaffningsvärde

xx

xx

Ingående ackumulerade nedskrivningar

xx

xx

Årets nedskrivning

xx

xx

Återföringar av nedskrivningar

 xx

 xx

Utgående ackumulerade nedskrivningar

xx

xx

Utgående redovisat värde

xx

xx

ÅRL 5 kap. 8 §

Not 24 Uppskjuten skattefordran

2023-12-31

Redovisat värde

Skatte­mässigt värde

Temporär skillnad

Uppskjuten skatte­fordran

Uppskjuten skatte­skuld

Väsentliga temporära skillnader

...

xx

xx

xx

xx

xx

...

xx

xx

xx

xx

xx

Övriga temporära skillnader

xx

xx

xx

xx

xx

Summa

xx

xx

Kvittning

−xx

−xx

Uppskjuten skattefordran/skuld (netto)

xx

xx

2022-12-31

Redovisat värde

Skatte­mässigt värde

Temporär skillnad

Uppskjuten skatte­fordran

Uppskjuten skatte­skuld

Väsentliga temporära skillnader

...

xx

xx

xx

xx

xx

...

xx

xx

xx

xx

xx

Övriga temporära skillnader

xx

xx

xx

xx

xx

Summa

xx

xx

Kvittning

−xx

−xx

Uppskjuten skattefordran/skuld (netto)

xx

xx

K3 29.35

Notens placering behöver justeras beroende på om en uppskjuten skatteskuld eller fordran redovisas i balansräkningen.

Not 25 Beviljade ej erhållna gåvor/bidrag

Beskriv i tabell eller text vad de beviljade ej erhållna bidragen avser, t.ex. testamenten eller större ännu ej utbetalade bidrag.

Not 26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2023-12-31

2022-12-31

Förutbetalda hyror

x

x

Upplupna ränteintäkter

x

x

Övriga poster

 x

 x

Summa

x

x

ÅRL 3 kap. 8 §, Giva Sverige

Alla organisationer ska enligt Giva Sverige specificera större belopp i not trots att kravet i ÅRL endast gäller större företag.

Not 27 Kortfristiga placeringar

Specifikation av värdepapper, antal aktier

Redovisat värde

Marknadsvärde

[...] AB, 1.400 st

xx

xx

[...] AB, 500 st

 xx

 xx

Summa

xx

xx

Fonder

Redovisat värde

Marknadsvärde

A-fonden

xx

xx

B-fonden

 xx

 xx

Summa

xx

xx

Giva Sverige

Specifikationen av innehavet anser Giva Sverige vara lämplig för att läsaren ska kunna bilda sig en uppfattning om vilka aktier och andelar som organisationen investerat i, se not 15.

Not 28 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser enligt tryggandelagen

2023-12-31

2022-12-31

Avsättningar enligt tryggandelagen

 FPG/PRI-pensioner

xx

xx

 Övriga

xx

xx

Avsättningar utanför tryggandelagens regelverk

 xx

 xx

Summa

xx

xx

I posten avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ingår avsättningar till styrelseledamöter och generalsekreterare/kanslichef/VD med följande belopp:

2023-12-31

2022-12-31

Avsättningar

x

x

Ingående redovisat värde

x

x

I anspråk tagna belopp

x

x

Återförda belopp

 x

 x

Utgående redovisat värde

x

x

TryggL 8 a §, ÅRL 5 kap 41 §, K3 kap 28

Not 29 Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Pensionsavsättningen avser….

2023-12-31

2022-12-31

Ingående avsättning

x

x

Årets avsättning

x

x

Utbetalning av pension

 x

 x

Utgående redovisat värde

x

x

Not 30 Övriga avsättningar

2023-12-31

2022-12-31

Ingående redovisat värde

x

x

Tillkommande avsättningar

x

x

Ianspråktagna belopp

x

x

Återförda belopp

 x

 x

Utgående redovisat värde

x

x

ÅRL 3 kap 9-10 §§, K3 21.16

Det ska även finnas en kortfattad beskrivning av avsättningens karaktär. Det kan t.ex. innebära vad förpliktelsen avser och eventuell beskrivning kring osäkerhet avseende belopp och/eller tidpunkt.

I den mån organisationen har övriga avsättningar ska förändringar av dessa specificeras per slag av avsättning (även om ÅRL endast kräver not av större företag).

Not 31 Uppskjuten skatteskuld

Se uppställning enligt not 24.

Not 32 Långfristiga skulder

Av långfristiga skulder förfaller xx (xx) till betalning senare än fem år efter balansdagen.

ÅRL 5 kap. 13 och 31 §§

Större företag ska specificera långfristiga skulder per post.

Not 33 Skulder som avser flera poster

2023-12-31

2022-12-31

Långfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut

 x

 x

Kortfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut

 x

 x

Summa

x

x

ÅRL 3 kap. 4 § första stycket andra meningen och 5 kap. 3 §, K3 4.3

Redovisas en tillgång, avsättning eller skuld i fler än en post ska en upplysning lämnas om förhållandet till andra poster, t.ex. om en skuld har både en kortfristig och en långfristig del. Upplysningen får lämnas i not.

Till denna not hänvisas från balansräkningen de poster som ingår i noten.

Not 34 Checkräkningskredit

Avtalad kredit på checkräkningskrediten är xx (xx).

RedR 1 7.85

Not 35 Skuld erhållna ej nyttjade bidrag

I posten ingår skulder avseende offentliga bidrag (Sida och andra myndigheter samt Allmänna arvsfonden) med xx. De villkor som inte är uppfyllda avseende erhållna offentliga bidrag avser framför allt ….

K3 36.29, 37.29

Om posten är väsentlig kan man behöva specificera delposterna:

  1. karaktären på och omfattningen av gåvor och erhållna bidrag som har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen,

  2. villkor som inte uppfyllts avseende offentliga bidrag som har redovisats som skuld, samt

  3. eventualförpliktelser och eventualtillgångar som är förknippade med erhållna bidrag som inte har redovisats som intäkt.

Not 36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2023-12-31

2022-12-31

Upplupna räntekostnader

x

x

Semesterlöner

x

x

Upplupna sociala avgifter

x

x

Övriga poster

 x

 x

Summa

x

x

ÅRL 3 kap. 8 §, Giva Sverige

Alla organisationer ska enligt Giva Sverige specificera större belopp i not.

Not 37 Ställda säkerheter

ÅRL 5 kap. 14 §, K3 4.13

I den mån ställda panter finns ska dessa specificeras här. Uppgiften ska avse pantens redovisade värde. När det gäller inteckningar ska det nominella beloppet av de överlämnade säkerheterna anges. Uttagna pantbrev som inte lämnats som säkerhet redovisas inte.

Not 38 Eventualförpliktelser och eventualtillgångar

ÅRL 5 kap. 15 och 41 §§, K3 21.17-18, 36.18, 37.20

I den mån eventualförpliktelser finns ska dessa specificeras till karaktär och belopp.

Exempel på förpliktelser är en utfästelse om bidrag över en längre period som gjorts beroende av att bidraget ska lämnas ur framtida avkastning eller villkorats på annat sätt. Ett sådant bidrag ska kostnadsföras i takt med att villkoret uppfylls. Återstående utfäst belopp ska redovisas som en eventualförpliktelse.

Avseende eventualtillgång ska information lämnas om karaktären och uppskattning om eventualtillgångarnas finansiella effekt om detta inte är praktiskt ogenomförbart och det kan göras utan oskälig kostnad. Eftersom eventualtillgångar är så ovanliga har de här redovisats tillsammans med eventualförpliktelser eftersom de återfinns i samma kapitel i K3.

Not 39 Tillgångar med restriktioner

Om organisationen äger tillgångar som inte får användas fritt ska upplysning lämnas om detta.

Noter till kassaflödesanalysen
Not 40 Likvida medel

Följande delkomponenter ingår i likvida medel

2023-12-31

2022-12-31

Kassamedel

x

x

Banktillgodohavanden

x

x

Tillgodohavande på koncernkonto

x

x

Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel

 x

 x

Summa

x

x

K3 7.18–7.19

Upplysning ska lämnas om sammansättningen av likvida medel. Upplysning ska också lämnas om likvida medel som är av betydande omfattning och inte är tillgängliga för användningen för organisationens räkning samt skälen för detta.

Not 41 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

ÅRL 5 kap. 22 §, K3 kap. 32

Beskrivningen ska omfatta väsentliga händelser fram till den tidpunkt då årsredovisningen undertecknas.

Exempel på lämpliga punkter, se förteckning i förvaltningsberättelsen.

Årsredovisningen undertecknas enligt vad stadgarna föreskriver, vanligen av samtliga styrelseledamöter och i förekommande fall generalsekreteraren/kanslichefen/VD. Har någon anmält en avvikande mening om årsredovisningen/koncernredovisningen som antecknats i styrelsens protokoll ska detta yttrande fogas till årsredovisningen.

Årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades. Det innebär att det ska framgå vilket datum respektive befattningshavare har skrivit under. Skriver alla befattningshavare under samma dag räcker det att den dagens datum anges en gång. Skrivs årsredovisningen under olika dagar behöver datumet för respektive befattningshavares underskrift anges. Den dag samtliga befattningshavare har skrivit under årsredovisningen är den upprättad.

Ort 2024-xx-xx

eller

Ort, den dag som framgår av elektronisk signatur

NN

NN

NN

NN

Min (Vår) revisionsberättelse har avgivits, 2024-xx-xx

eller

Min (Vår) revisionsberättelse har avgivits, den dag som framgår av min (vår) elektroniska signatur

(NN Revisionsbyrå AB)

NN
Auktoriserad revisor

Bilaga 1 Förkortningar och definitioner

Följande förkortningar har använts i årsredovisningsmallen:

BFL

Bokföringslagen (1999:1078)

BFN

Bokföringsnämnden, dvs. den statliga normgivaren

BFNAR 2002:1

Värdering av materiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m.

BFNAR 2002:2

Värdering av vissa gåvor i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m.

BFNAR 2002:3

Värdering av finansiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund

BFNAR 2006:11

Gränsvärden

BFNAR 2012:1

Årsredovisning och koncernredovisning (K3)

BFN U 95:3

Redovisning i avkastningsstiftelser

Rapport från BFN

Ideella föreningar och bokföringsskyldigheten – en rapport om näringsverksamhet m.m.

FAR

Organisationen för revisions- och redovisningsbranschen; i årsredovisningen har endast FARs redovisningsrekommendationer RedR 1 beaktats.

K3

BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3)

Mindre företag

Ett mindre företag är en organisation som uppfyller högst ett av nedanstående tre villkor under de senaste två räkenskapsåren. Det ska vara samma villkor som är uppfyllda båda åren. Dessa villkor är:

Medelantalet anställda

> 50

Balansomslutning

> 40 mkr

Nettoomsättning

> 80 mkr

Nettoomsättning ska just i det här fallet även inkludera bidrag, gåvor, medlemsavgifter och liknande intäkter.
 De företag som fastställer sin årsredovisning använder en fastställd årsredovisning vid kontroll av villkoren.

RedR 1

Årsredovisning i aktiebolag (en rekommendation från FAR)

Större företag

Ett större företag är, vad gäller medlemmarna i Giva Sverige, en organisation som uppfyller minst två av nedanstående tre villkor mätt över två år. Det ska vara samma villkor som är uppfyllda båda åren. Dessa villkor är:

Medelantalet anställda

> 50

Balansomslutning

> 40 mkr

Nettoomsättning

> 80 mkr

Nettoomsättning ska just i det här fallet även inkludera bidrag, gåvor, medlemsavgifter och liknande intäkter.
 De företag som fastställer sin årsredovisning använder en fastställd årsredovisning vid kontroll av villkoren.

ÅRL

Årsredovisningslagen (1995:1554)

Bilaga 2 Text vid övergång till K3

Övergång till K3-regelverket innebär byte av redovisningsprincip. Bytet av redovisningsprincip innebär att jämförelseåret räknats om i enlighet med de nya redovisningsprinciperna.

En förstagångstillämpare ska lämna upplysning om att det är första gången K3 tillämpas. Upplysning ska lämnas om vilka lättnadsregler som har tillämpats. En förstagångstillämpare ska även upplysa om vilka redovisningsprinciper som har ändrats.

Nedan följer ett exempel på hur den inledande upplysningen om övergången kan utformas.

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen upprättas för organisationens namn med tillämpning av årsredovisningslagen. Från och med räkenskapsåret 201x upprättas årsredovisningen för organisationens namn med tillämpning av Bokföringsnämndens BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Övergången från tidigare regelverk har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3:s kapitel 35, vilket bland annat innebär att jämförelsetalen för 201x har räknats om och att omräknade jämförelsetal presenteras i resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys och noter. Förändringarna och effekterna i samband med övergången visas i not X

Not X Effekter av övergång till K3

Detta är den första årsredovisningen för organisationens namn som upprättas enligt BFN:s Allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning, (K3). De redovisningsprinciper som återfinns i not 1 har tillämpats när årsredovisningen upprättats per den 31 december 201x och för den jämförande information som presenteras per 31 december 201x, samt vid upprättandet av rapporten över periodens ingående finansiella ställning (ingångsbalansräkningen) per den 1 januari 201x (organisationens namn tidpunkt för övergång till K3).

Övergången till K3 redovisas i enlighet med Kapitel 35, Första gången detta allmänna råd tillämpas. Vid en övergång till K3 upprättas en ingångsbalansräkning i vilken K3s redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas retroaktivt. När organisationens namn ingångsbalansräkning enligt K3 upprättades justerades belopp som i tidigare årsredovisningar rapporterats i enlighet med K2. En förklaring till hur övergången från tidigare redovisningsprinciper har påverkat organisationens namn ställning visas i de tabeller som följer nedan och i noterna som hör till dessa.

Följande ändringar av redovisningsprinciper och övergångsbestämmelser påverkar organisationens namn:

  • Övergångseffekt x

  • Övergångseffekt y

Utöver informationen ovan ska ett större företag ska presentera en avstämning av förändringar som har redovisats direkt mot eget kapital i ingångsbalansräkningen med varje korrigering på egen rad. Avstämningen ska innefatta förändringen i eget kapital enligt fastställd balansräkning från året före tidpunkten för övergång till utgående omräknad balansräkning för jämförelseåret.

Bilaga 3 Gåva eller bidrag

FRIIREDOVISNING_bild