INTERNATIONAL ACCOUNTING STANDARD

IAS 10 Händelser efter rapportperioden

IAS 10 är antagen av EU-kommissionen genom förordning (1126/2008/EG) och är ändrad genom följande förordningar:

  1. förordning (1274/2008/EG) – följdändringar vid antagande av IAS 1,
  2. förordning (70/2009/EG) – antagande av Improvements to IFRSs,
  3. förordning (1142/2009/EG) – följdändringar vid antagande av IFRIC 17,
  4. förordning (1255/2012/EU) – följdändringar vid antagande av IFRS 13 Fair Value Measurement,
  5. förordning (EU) 2016/2067 – följdändringar vid antagande av IFRS 9 Financial Instruments.

Syfte

1.Syftet med denna standard är att fastställa

  1. när ett företag ska justera sina finansiella rapporter för händelser som inträffar efter rapportperiodens slut, och
  2. de upplysningar som ett företag ska ge om den dag då de finansiella rapporterna godkändes för utfärdande samt om händelser som inträffat efter rapportperiodens slut.

Enligt standarden krävs också att ett företag inte ska upprätta sina finansiella rapporter utifrån ett antagande om företagets fortlevnad i de fall händelser efter rapportperiodens slut indikerar att ett sådant antagande inte är tillämpligt.

Förordning (1274/2008/EG)

Tillämpningsområde

2.Denna standard ska tillämpas vid redovisning av och upplysning om händelser efter rapportperiodens slut.

Förordning (1274/2008/EG)

Definitioner

3.I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

  1. Händelser efter rapportperiodens slut är gynnsamma och ogynnsamma händelser som inträffar under tiden mellan rapportperiodens slut och den dag då de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande. Två slag av händelser kan urskiljas:
    1. händelser som bekräftar förhållanden som förelåg vid rapportperiodens slut (händelser efter rapportperiodens slut som beaktas), och
    2. händelser som indikerar förhållanden som uppstod efter rapportperiodens slut (händelser efter rapportperiodens slut som inte beaktas).

Förordning (1274/2008/EG)

4.Hur de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande beror på företagsledningens organisation, lagstiftningskrav och rutiner som följs vid upprättandet av rapporterna.

5.I vissa fall krävs av ett företag att det underställer de finansiella rapporterna aktieägarnas godkännande först efter det att rapporterna har utfärdats. I sådana fall är de finansiella rapporterna godkända för utfärdande den dag de utfärdas, inte den dag aktieägarna godkänner dem.

Exempel

Företagsledningen färdigställer den 28 februari 20X2 ett utkast till finansiella rapporter avseende det räkenskapsår som avslutades den 31 december 20X1. Den 18 mars 20X2 granskar styrelsen de finansiella rapporterna och godkänner dem för utfärdande. Företaget offentliggör resultatet och utvald annan finansiell information den 19 mars 20X2. De finansiella rapporterna blir tillgängliga för aktieägare och andra den 1 april 20X2. Aktieägarna godkänner de finansiella rapporterna på bolagsstämman den 15 maj 20X2, och de godkända rapporterna lämnas sedan in till en tillsynsmyndighet den 17 maj 20X2.

De finansiella rapporterna är godkända för utfärdande den 18 mars 20X2 (den dag styrelsen godkände dem för utfärdande).

6.I vissa fall måste företagsledningen lämna sina finansiella rapporter till ett förvaltningsråd, bestående enbart av personer som inte hör till företagsledningen, för godkännande. I sådana fall anses rapporterna godkända för utfärdande när företagsledningen godkänner dem för utfärdande till förvaltningsrådet.

Exempel

Den 18 mars 20X2 godkänner företagsledningen de finansiella rapporterna för utfärdande till företagets förvaltningsråd. Förvaltningsrådet har enbart medlemmar som inte hör till företagsledningen men i det kan ingå arbetstagarrepresentanter och andra representanter för utomstående intressen. Förvaltningsrådet godkänner de finansiella rapporterna den 26 mars 20X2. De finansiella rapporterna blir tillgängliga för aktieägare och andra den 1 april 20X2. Aktieägarna godkänner de finansiella rapporterna på bolagsstämman den 15 maj 20X2, och de godkända rapporterna lämnas sedan in till en tillsynsmyndighet den 17 maj 20X2.

De finansiella rapporterna är godkända för utfärdande den 18 mars 20X2 (den dag företagsledningen godkände dem för utfärdande till förvaltningsrådet).

7.Händelser efter rapportperiodens slut innefattar alla händelser som inträffar fram till den dag då de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande, även om dessa händelser inträffar efter det att resultatet eller annan utvald finansiell information har tillkännagivits.

Förordning (1274/2008/EG)

Redovisning och värdering

Händelser efter rapportperiodens slut som beaktas

8.Ett företag ska justera beloppen i sina finansiella rapporter för att återge sådana händelser efter rapportperiodens slut som beaktas.

Förordning (1274/2008/EG)

9.Följande är exempel på händelser efter rapportperiodens slut som beaktas genom att företaget justerar redovisade belopp i sina finansiella rapporter eller redovisar poster som inte tidigare redovisats:

  1. Avgörande efter rapportperiodens slut av en domstolsprocess som bekräftar att företaget hade en befintlig förpliktelse vid denna tidpunkt. Företaget justerar eventuell tidigare redovisad avsättning hänförlig till denna domstolsprocess i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar eller redovisar en ny avsättning. Företaget lämnar inte endast upplysning om en eventualförpliktelse eftersom avgörandet utgör ytterligare bevis som skulle beaktas i enlighet med punkt 16 i IAS 37.
  2. Information som erhålls efter rapportperiodens slut och som indikerar att en tillgång redan vid rapportperiodens slut hade minskat i värde eller att beloppet av en tidigare nedskrivningsförlust för denna tillgång måste justeras. Till exempel:
    1. att en av företagets kunder går i konkurs efter rapportperiodens slut bekräftar normalt att kunden var kreditförsämrad vid rapportperiodens slut, och
    2. varuförsäljning som sker efter rapportperiodens slut kan visa på vilket nettoförsäljningsvärde dessa varor hade vid rapportperiodens slut.
  3. Fastställandet efter rapportperiodens slut av utgiften eller inkomsten för tillgångar som köpts respektive sålts före rapportperiodens slut.
  4. Fastställandet efter rapportperiodens slut av det belopp som avser vinstdelning eller bonus, om företaget vid rapportperiodens slut hade en legal eller informell förpliktelse att utge sådana belopp som en följd av händelser före rapportperiodens slut (se IAS 19 Ersättningar till anställda).
  5. Upptäckten av bedrägeri eller fel som visar att de finansiella rapporterna är felaktiga.

Förordning (EU) 2016/2067

Händelser efter rapportperiodens slut som inte beaktas

10.Ett företag ska inte justera beloppen i sina finansiella rapporter för att återge händelser efter rapportperiodens slut som inte beaktas.

Förordning (1274/2008/EG)

11.Ett exempel på en händelse efter rapportperiodens slut som inte beaktas är en nedgång i verkligt värde på företagets placeringar, mellan rapportperiodens slut och den dag då de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande. Värdenedgången hänförs normalt inte till placeringarnas förhållande vid rapportperiodens slut, utan återspeglar omständigheter som därefter har uppstått. Därför justerar ett företag inte de i sina finansiella rapporter redovisade belopp för placeringarna. På motsvarande sätt uppdaterar företaget inte de belopp som lämnats som upplysningar om placeringarna per rapportperiodens slut. Dock kan det behöva ge ytterligare upplysningar enligt punkt 21.

Förordning (1255/2012/EU)

Utdelningar

12.Om ett företag fastställer utdelning till ägare av egetkapitalinstrument (enligt definition i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering) efter rapporteringsperioden ska företaget inte redovisa dessa utdelningar som en skuld per rapportperiodens slut.

Förordning (1274/2008/EG)

13.Om utdelningar fastställs efter rapportperioden men innan de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande redovisas inte utdelningen som en skuld per rapportperiodens slut eftersom det inte finns någon förpliktelse per den tidpunkten. Upplysning lämnas om sådan utdelning i noterna enligt IAS 1 Utformning av finansiella rapporter.

Förordning (1142/2009/EG)

Antagande om fortlevnad

14.Ett företag ska inte upprätta sina finansiella rapporter utifrån ett antagande om företagets fortlevnad, om företagsledningen efter rapportperiodens slut bestämmer sig för antingen att den avser att avveckla företaget, eller att upphöra med verksamheten, eller att det inte finns något realistiskt alternativ till detta.

Förordning (1274/2008/EG)

15.Försämring av rörelseresultat och av finansiell ställning efter rapportperiodens slut kan vara ett tecken på ett behov att överväga om antagandet om företagets fortlevnad är fortsatt tillämpligt. Om antagandet om fortlevnad inte längre är tillämpligt, är effekten härav så genomgripande att denna standard kräver en grundläggande förändring av tillämpad redovisningsgrund, i stället för att justera de redovisade beloppen inom ramen för den ursprungliga redovisningsgrunden.

Förordning (1274/2008/EG)

16.Enligt IAS 1 krävs upplysningar i det fall

  1. de finansiella rapporterna inte har upprättats utifrån antagandet om företagets fortlevnad, eller
  2. företagsledningen är medveten om väsentliga osäkerhetsfaktorer som avser händelser eller förhållanden som kan medföra betydande tvivel rörande företagets förmåga att fortleva. De händelser eller förhållanden som kräver upplysningar kan inträffa efter rapportperiodens slut.

Förordning (1274/2008/EG)

Upplysningar

Dagen då de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande

17.Ett företag ska upplysa om den dag då de finansiella rapporterna godkändes för utfärdande och om vem som gav detta godkännande. Om företagets ägare eller andra har behörighet att ändra i de finansiella rapporterna efter utfärdandet, ska detta framgå.

18.Det är viktigt för användare av de finansiella rapporterna att veta när de finansiella rapporterna godkändes för utfärdande, eftersom händelser efter detta datum inte återspeglas i de finansiella rapporterna.

Uppdatering av upplysningar om förhållanden som förelåg vid rapportperiodens slut

19.Om ett företag efter rapportperiodens slut får information om förhållanden som förelåg vid rapportperiodens slut ska upplysningar om dessa förhållanden uppdateras mot bakgrund av den nya informationen.

Förordning (1274/2008/EG)

20.I vissa fall måste ett företag uppdatera upplysningarna i sina finansiella rapporter så att de återspeglar information som erhållits efter rapportperiodens slut, även när informationen inte påverkar de belopp som företaget redovisar i sina finansiella rapporter. Ett exempel på detta är när information blir tillgänglig efter rapportperiodens slut om en eventualförpliktelse som förelåg vid rapportperiodens slut. Utöver att bedöma om företaget ska redovisa en sådan förpliktelse som en förändring eller avsättning enligt IAS 37, uppdaterar företaget sina upplysningar om eventualförpliktelsen mot bakgrund av den nya informationen.

Förordning (1274/2008/EG)

Händelser efter rapportperiodens slut som inte beaktas

21.Om händelser efter rapportperiodens slut som inte beaktas är väsentliga, skulle utelämnad upplysning om dessa kunna påverka de ekonomiska beslut användare fattar på grundval av de finansiella rapporterna. I enlighet med detta ska ett företag lämna upplysning om följande, för varje väsentlig kategori av händelse efter rapportperiodens slut som inte beaktas:

  1. händelsens karaktär, och
  2. en uppskattning av dess finansiella effekt eller en uppgift om att en sådan uppskattning inte kan göras.

Förordning (1274/2008/EG)

22.Följande är exempel på händelser efter rapportperiodens slut som inte beaktas, som vanligen skulle leda till att upplysning om dem lämnas:

  1. Ett väsentligt rörelseförvärv efter rapportperiodens slut (enligt IFRS 3 Rörelseförvärv krävs särskilda upplysningar i sådana fall) eller avyttring av ett större dotterföretag.
  2. Offentliggöra en plan att avveckla en verksamhet.
  3. Viktigare inköp av tillgångar, klassificering av tillgångar som att de innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter, annan avveckling av tillgångar eller myndighets expropriation av viktigare tillgångar.
  4. Förstörelsen av en större produktionsanläggning genom en eldsvåda efter rapportperiodens slut.
  5. Meddelande om, eller påbörjande av, en större omstrukturering (se IAS 37).
  6. Större förändringar i antalet stamaktier och potentiella stamaktier efter rapportperiodens slut (enligt IAS 33 Resultat per aktie måste ett företag lämna upplysning om sådana transaktioner, förutom sådana transaktioner som rör fondemissioner, aktiesplit eller omvänd aktiesplit (aktiesammanslagning), vilka samtliga kräver justering enligt IAS 33).
  7. Onormalt stora förändringar efter rapportperiodens slut i priser på tillgångar eller i valutakurser.
  8. Förändringar i skattesatser eller skattelagar som är beslutade eller i praktiken beslutade efter rapportperiodens slut med betydande inverkan på aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder (se IAS 12 Inkomstskatter).
  9. Ingående av betydande åtaganden eller eventualförpliktelser, exempelvis genom att utfästa betydande garantier.
  10. Påbörjande av större rättstvist enbart på grund av händelser som inträffat efter rapportperiodens slut.

Förordning (1274/2008/EG)

Ikraftträdande

23.Företag ska tillämpa denna standard för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2005 eller senare. Tidigare tillämpning uppmuntras. Om ett företag tillämpar denna standard för räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2005, ska företaget lämna upplysning om detta.

23 A.IFRS 13, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkt 11 ändrades. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 13.

Förordning (1255/2012/EU)

23 B.IFRS 9 Finansiella instrument, som utfärdades i juli 2014, ändrade punkt 9. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 9 [1] .

Förordning (EU) 2016/2067

Upphävande av IAS 10 (omarbetad 1999)

24.Denna standard ersätter IAS 10 Händelser efter balansdagen (omarbetad 1999).

  • [1]

    IFRS 9 ska senast tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2018 eller senare enligt förordning (EU) 2016/2067 [red.anm.].

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%