INTERNATIONAL ACCOUNTING STANDARD

IAS 16 Materiella anläggningstillgångar

IAS 16 är antagen av EU-kommissionen genom förordning (1126/2008/EG) och är ändrad genom följande förordningar:

  1. förordning (1260/2008/EG) – följdändringar vid antagande av IAS 23,
  2. förordning (1274/2008/EG) – följdändringar vid antagande av IAS 1,
  3. förordning (70/2009/EG) – antagande av Improvements to IFRSs,
  4. förordning (495/2009/EG) – följdändringar vid antagande av Revised IFRS 3 Business Combinations,
  5. förordning (1255/2012/EU) – följdändringar vid antagande av IFRS 13 Fair Value Measurement,
  6. förordning (301/2013/EU) – följdändringar vid antagande av Annual Improvements to IFRSs 2009–2011 Cycle,
  7. förordning (EU) 2015/28 – antagande av Annual Improvements to IFRSs 2010–2012 Cycle,
  8. förordning (EU) 2015/2113 – antagande av Bearer Plants, Amendments to IAS 16 and IAS 41,
  9. förordning (EU) 2015/2231 – antagande av Clarification of Acceptable Methods of Depreciation and Amortisation, Amendments to IAS 16 and IAS 38,
  10. förordning (EU) 2016/1905 – följdändringar vid antagande av IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers,
  11. förordning (EU) 2017/1986 – följdändringar vid antagande av IFRS 16 Leases.

Syfte

1.Syftet med denna standard är att ange hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas så att användare av finansiella rapporter kan ta del av information om ett företags investeringar i dess materiella anläggningstillgångar och förändringarna i sådana investeringar. De grundläggande frågorna vid redovisning av materiella anläggningstillgångar är redovisning av utgifter som tillgångar i rapporten över finansiell ställning, hur anskaffningsvärdet ska fastställas samt hur avskrivningar och nedskrivningar ska redovisas avseende dem.

Förordning (1274/2008/EG)

Tillämpningsområde

2.Denna standard ska tillämpas vid redovisning av materiella anläggningstillgångar förutom när annan standard kräver eller tillåter en annan redovisningsmetod.

3.Denna standard ska inte tillämpas på

  1. materiella anläggningstillgångar klassificerade som att de innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter,
  2. biologiska tillgångar hänförliga till jord- och skogsbruksverksamhet, andra än producerande växter (se IAS 41 Jord- och skogsbruk); denna standard ska tillämpas på producerande växter men inte på den produkt som fås från producerande växter,
  3. redovisningen och värderingen av prospekterings- och utvärderingstillgångar (se IFRS 6 Prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar), eller
  4. mineraltillgångar och mineralfyndigheter såsom olje- och gasfyndigheter samt andra liknande icke-förnyelsebara naturtillgångar.

Dock tillämpas denna standard på materiella anläggningstillgångar som används för att utveckla eller bibehålla de tillgångar som beskrivs i b–d.

Förordning (EU) 2015/2113

4.har upphävts genom förordning (EU) 2017/1986.

5.Ett företag som använder metoden som bygger på anskaffningsvärde för förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 Förvaltningsfastigheter ska använda den anskaffningsvärdesmetod som återfinns i denna standard för ägda förvaltningsfastigheter.

Förordning (EU) 2017/1986

Definitioner

6.I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

  1. En producerande växt är en levande växt
    1. som används vid produktion eller tillhandahållande av jord- och skogsbruksprodukter,
    2. som förväntas producera under mer än en period, och
    3. beträffande vilken sannolikheten för att den ska säljas som jord- och skogsbruksprodukt är ytterst liten, utom enstaka försäljning som restprodukt.

    (I punkterna 5 A–5 B i IAS 41 behandlas definitionen av en producerande växt utförligare.)

  2. Redovisat värde är det belopp till vilket en tillgång redovisas, efter avdrag för ackumulerad avskrivning och ackumulerad nedskrivning.
  3. Anskaffningsvärde är det belopp i likvida medel som erläggs eller det verkliga värdet för annan ersättning som lämnas vid förvärv av en tillgång vid tidpunkten för dess förvärv eller uppförande, eller, i tillämpliga fall, det belopp som hänförs till denna tillgång vid första redovisningstillfället i enlighet med de särskilda kraven i andra standarder, exempelvis IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar.
  4. Avskrivningsbart belopp är en tillgångs anskaffningsvärde, eller annat belopp i stället för anskaffningsvärde, efter avdrag för beräknat restvärde.
  5. Avskrivning är en systematisk periodisering av en tillgångs avskrivningsbara belopp över dess nyttjandeperiod.
  6. Företagsspecifikt värde är nuvärdet av de framtida kassaflöden som ett företag väntar sig att en tillgång genererar vid nyttjandet av den och vid avyttring/utrangering i slutet av nyttjandeperioden eller som företaget väntar sig genereras vid reglering av en skuld.
  7. Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer.
  8. Ett nedskrivningsbehov är det belopp med vilket en tillgångs redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde.
  9. Materiella anläggningstillgångar är fysiska tillgångar som
    1. innehas för produktion eller distribution av varor eller tjänster, för uthyrning till andra, eller för administrativa ändamål, och
    2. förväntas bli använda under mer än en period.
  10. Återvinningsvärde är det högsta av en tillgångs verkliga värde efter avdrag för försäljningskostnader och dess nyttjandevärde.
  11. En tillgångs restvärde är det uppskattade belopp som ett företag för närvarande skulle kunna erhålla vid avyttring/utrangering av tillgången efter avdrag för uppskattade kostnader för denna avyttring/utrangering, om tillgången redan uppnått den ålder och det skick som den väntas uppnå i slutet av nyttjandeperioden.
  12. Nyttjandeperiod är
    1. den period under vilken en tillgång förväntas vara tillgänglig att användas av ett företag, eller
    2. det antal tillverkade enheter, eller motsvarande, som förväntas bli producerade med tillgången av ett företag.

Förordning (EU) 2015/2113

Redovisning

7.Utgiften för en materiell anläggningstillgång ska redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning endast om

  1. det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del, och
  2. tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Förordning (1274/2008/EG)

8.Poster som exempelvis reservdelar, reservutrustning och serviceutrustning redovisas i enlighet med denna IFRS när de uppfyller definitionen av materiella anläggningstillgångar. I annat fall klassificeras sådana poster som varulager.

Förordning (301/2013/EU)

9.Denna standard anger inte vilken värderingsenhet som ska användas i redovisningen, det vill säga vad som utgör en materiell anläggningstillgång. Det innebär att tillämpningen av redovisningskriteriet på ett företags särskilda omständigheter är en fråga om bedömning. Det kan vara lämpligt att slå samman enstaka obetydliga poster som gjutformar, verktyg eller stansar och att tillämpa kriterierna på det sammanslagna beloppet.

10.Enligt denna redovisningsprincip bedömer ett företag samtliga utgifter för sina materiella anläggningstillgångar vid den tidpunkt när utgifterna uppkommer. Dessa utgifter innefattar utgifter som uppstod vid förvärvet av en materiell anläggningstillgång och tillkommande utgifter för att bygga ut, ersätta delar av eller underhållsarbete avseende den. Kostnaden för en materiell anläggningstillgång kan omfatta kostnader avseende leasingavtal för tillgångar som används för att konstruera, bygga ut, ersätta en del av eller underhålla en materiell anläggningstillgång, såsom avskrivning av nyttjanderätt.

Förordning (EU) 2017/1986

Anskaffningsvärde vid anskaffningstidpunkten

11.Investeringar i materiella anläggningstillgångar kan göras av säkerhets- eller miljöskäl. Även om den typen av investeringar inte direkt ökar de framtida ekonomiska fördelarna för någon särskild materiell anläggningstillgång, kan de krävas för att företaget ska få del i de framtida ekonomiska fördelarna från andra tillgångar. Sådana materiella anläggningstillgångar uppfyller kraven för att redovisas som tillgångar eftersom de framtida ekonomiska fördelarna av den eller de tillgångar till vilka investeringen hänförs blir större än vad de hade varit om investeringen inte gjorts. Exempelvis kan en producent av kemiska produkter installera en ny rutin för att uppfylla miljökrav avseende tillverkning och lagring av farliga produkter. Utgifterna för installationen räknas in i anskaffningsvärdet eftersom företaget inte hade kunnat fortsätta att tillverka och sälja sina produkter om installationen inte hade utförts. Dock prövas det redovisade värdet för varje sådan tillgång och tillgång som är förknippad med den vad gäller nedskrivningsbehov, i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar.

Tillkommande utgifter

12.Enligt redovisningsprincipen i punkt 7 innefattar inte ett företag utgifter för löpande underhåll av en materiell anläggningstillgång i det redovisade värdet. Tillkommande utgifter av detta slag ska redovisas som kostnad i den period där de uppkommer. Utgifter för löpande underhåll är i första hand utgifter för löner och förbrukningsvaror och kan innefatta utgifter för mindre delar. Syftet med dessa utgifter beskrivs ofta som ”reparationer och underhåll” av den materiella anläggningstillgången.

13.Delar av vissa materiella tillgångar kan behöva ersättas regelbundet. Exempelvis kan en ugn behöva ny inklädnad efter viss nyttjandeperiod, eller ett flygplan behöva byta inredning flera gånger under flygplansskrovets nyttjandeperiod. Investeringar i materiella anläggningstillgångar kan också göras i syfte att minska antalet återkommande utbyten, såsom att byta innerväggar i en byggnad eller för att göra ett byte av engångskaraktär. Enligt redovisningsprincipen i punkt 7 innefattar ett företag i en materiell tillgångs redovisade värde utgiften för att byta ut en del i en sådan tillgång när utgiften uppkommer om kriterierna för redovisning är uppfyllda. Det redovisade värdet för de delar som byts ut tas bort från rapporten över finansiell ställning i enlighet med denna standards villkor för borttagande från rapporten över finansiell ställning (se punkterna 67–72).

Förordning (1274/2008/EG)

14.Ett villkor för att fortsätta driften av en materiell anläggningstillgång (exempelvis ett flygplan) kan vara att utföra större återkommande besiktningar rörande brister oavsett om delar byts ut eller ej. När varje större besiktning genomförs räknas utgiften för den in i den materiella anläggningstillgångens redovisade värde, som vid ett byte av en del, om kriterierna för redovisning är uppfyllda. Eventuellt återstående redovisat värde avseende utgiften för den föregående besiktningen (skilt från fysiska delar) tas bort från rapporten över finansiell ställning. Detta sker oavsett om utgiften för den föregående besiktningen identifierades i den transaktion i vilken tillgången förvärvades eller uppfördes. Vid behov kan den uppskattade utgiften för en framtida liknande besiktning användas som en indikation på vad utgiften för den befintliga besiktningsdelen uppgick till när tillgången förvärvades eller uppfördes.

Förordning (1274/2008/EG)

Värdering vid det första redovisningstillfället

15.En materiell anläggningstillgång som uppfyller villkoren för att redovisas som en tillgång ska redovisas till anskaffningsvärde.

Komponenter i anskaffningsvärdet

16.Anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång består av

  1. dess inköpspris, inklusive tullavgifter vid import och punktskatter, efter avdrag för handelsrabatter och andra rabatter,
  2. eventuella utgifter, som är direkt hänförbara till tillgången, för att bringa den på plats och i skick att användas på det sätt som var företagsledningens avsikt, och
  3. uppskattad utgift för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av plats eller område där den finns. Ett företags förpliktelse avseende dessa åtgärder uppkommer antingen när tillgången förvärvas eller som en följd av att företaget har nyttjat tillgången under en viss period i ett annat syfte än att tillverka varor under denna period.

17.Exempel på direkt hänförbara utgifter är

  1. utgifter för ersättningar till anställda (enligt definition i IAS 19 Ersättningar till anställda) som uppkommer i samband med uppförande eller förvärv av den materiella anläggningstillgången,
  2. utgifter för att ställa i ordning plats eller område för installation eller uppförande av tillgången,
  3. utgifter för leverans och hantering,
  4. installations- och monteringsutgifter,
  5. utgifter för provning av tillgångens funktioner, efter avdrag för nettointäkt vid försäljning av eventuella artiklar som tillverkats när tillgången bringades till den platsen eller i det skicket (såsom prover som tillverkats vid testning av utrustningen), och
  6. utgifter för konsulttjänster.

18.Ett företag tillämpar IAS 2 Varulager på utgifter för förpliktelser rörande nedmontering av tillgång, bortforsling av tillgång och återställande av platsen på vilken en tillgång står, som uppkommer under en viss period till följd av att tillgången har använts för att tillverka varor under denna period. De förpliktelser för utgifter som redovisas enligt IAS 2 eller IAS 16 Materiella anläggningstillgångar redovisas och värderas i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

19.Exempel på utgifter som inte ingår i anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång är

  1. utgifter för att öppna en ny anläggning,
  2. utgifter för att lansera en ny produkt eller tjänst (inklusive utgifter för annonsering och promotion),
  3. utgifter för att bedriva verksamhet på en ny plats eller med en ny typ av kunder (inklusive utgifter för personalutbildning), och
  4. administrationskostnader och andra allmänna omkostnader.

20.Ett företag upphör att räkna in utgifter i en materiell anläggningstillgångs redovisade värde när tillgången befinner sig på den plats och i det skick som krävs för att kunna användas på det sätt som varit företagsledningens avsikt. Därför innefattas inte utgifter som uppkommer i samband med användning eller omplacering i tillgångens redovisade värde. Exempelvis ingår inte följande utgifter i en materiell tillgångs redovisade värde:

  1. utgifter som uppkommer när en tillgång som kan användas på det sätt som varit företagsledningens avsikt ännu inte har börjat användas eller om tillgångens fulla kapacitet inte utnyttjas,
  2. driftsförluster som uppstår i ett inledningsskede, såsom de som uppstår medan efterfrågan för de produkter som tillverkas med hjälp av tillgången byggs upp, och
  3. utgifter för omplacering och omorganisation av delar av eller hela verksamheten i ett företag.

21.Viss verksamhet kan ske i samband med uppförande eller exploatering av en materiell anläggningstillgång, men krävs inte för att bringa tillgången till den plats och i det skick som krävs för att den ska kunna användas på det sätt som är företagsledningens avsikt. Denna åtföljande verksamhet kan ske innan eller under uppförandet eller exploateringen. Exempelvis kan intäkter erhållas genom att en byggplats används som bilparkering fram till att uppförandet påbörjas. Eftersom den åtföljande verksamheten inte krävs för att bringa en tillgång till den plats eller i det skick som krävs för att den ska kunna användas på det sätt som företagsledningen har avsett, redovisas intäkter och hänförliga kostnader avseende åtföljande verksamhet i resultatet och innefattas i respektive klassificeringar av intäkter och kostnader.

Förordning (1274/2008/EG)

22.Anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar som uppförs i egen regi fastställs på samma sätt som för förvärvade tillgångar. För företag som uppför tillgångar för försäljning i sin normala verksamhet beräknas anskaffningsvärdet på samma sätt som för dessa (se IAS 2). Därför elimineras internvinster när sådana kostnader fastställs. Inte heller kostnaden för onormal förbrukning av material, arbete eller andra resurser i samband med uppförandet av en tillgång i egen regi ingår i tillgångens anskaffningsvärde. I IAS 23 Lånekostnader återfinns kriterier för redovisning av ränta som del av det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång som uppförs i egen regi.

22 A.Producerande växter redovisas på samma sätt som materiella anläggningstillgångar som uppförs i egen regi innan de är på plats och i skick att användas på det sätt som var företagsledningens avsikt. Därför bör hänvisningar till ”uppförande” i denna standard tolkas som att det omfattar verksamheter som är nödvändiga för att odla de producerande växterna innan de är på plats och i skick att användas på det sätt som var företagsledningens avsikt.

Förordning (EU) 2015/2113

Beräkning av anskaffningsvärdet

23.Anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång är kontantpriset per redovisningsdatum. Om betalning sker med en kredittid som överstiger det normala, redovisas skillnaden mellan kontantpriset och den totala betalningen som räntekostnad under kreditens löptid såvida den inte aktiveras enligt IAS 23.

Förordning (1260/2008/EG)

24.En eller flera materiella anläggningstillgångar kan förvärvas i utbyte mot en icke-monetär tillgång eller icke-monetära tillgångar, eller en kombination av monetära och icke-monetära tillgångar. Följande diskussion gäller ett byte av en icke-monetär tillgång mot en annan, men gäller också alla byten som omfattas av föregående mening. Anskaffningsvärdet för en sådan materiell anläggningstillgång beräknas till verkligt värde såvida

  1. inte bytestransaktionen saknar kommersiell innebörd, eller
  2. det vare sig går att beräkna det verkliga värdet för den erhållna eller den lämnade tillgången på ett tillförlitligt sätt.

Den förvärvade tillgången värderas på detta sätt även om ett företag inte omedelbart från rapporten över finansiell ställning kan ta bort den tillgång som lämnas som byte. Om den förvärvade tillgången inte värderas till verkligt värde, beräknas dess anskaffningsvärde som det redovisade värdet för den tillgång som lämnats i byte.

Förordning (1274/2008/EG)

25.Ett företag fastställer om en bytestransaktion har kommersiell innebörd genom att bedöma i vilken utsträckning dess framtida kassaflöden förväntas bli förändrade till följd av transaktionen. En bytestransaktion har kommersiell innebörd om

  1. sammansättningen (risk, tidpunkt och belopp) på kassaflödena för den erhållna tillgången skiljer sig från sammansättningen för kassaflöden på den överlåtna tillgången, eller
  2. det företagsspecifika värdet på den andel av företagets verksamhet som påverkas av transaktionen förändras till följd av bytet, och
  3. skillnaden i a eller b är betydande i förhållande till det verkliga värdet på de tillgångar som ingår i bytestransaktionen.

När det gäller att fastställa huruvida en bytestransaktion har kommersiell innebörd, ska det företagsspecifika värdet på den andel av företagets verksamhet som påverkas av transaktionen återspegla kassaflöden efter skatt. Resultatet av dessa analyser kan vara tydligt utan att ett företag måste göra några utförliga beräkningar.

26.Det verkliga värdet för en tillgång kan tillförlitligt beräknas om (a) spridningen inom det intervall av rimliga värderingar av verkligt värde för tillgången i fråga inte är betydande eller (b) om sannolikheterna för de olika uppskattningarna i intervallet rimligen kan bedömas och användas vid värderingen till verkligt värde. Om ett företag på ett tillförlitligt sätt kan värdera det verkliga värdet på antingen den tillgång som erhålls eller lämnas i byte, används det verkliga värdet på den tillgång som lämnas i byte för att värdera anskaffningsvärdet på den erhållna tillgången såvida inte det verkliga värdet på den tillgång som erhålls framgår mer tydligt.

Förordning (1255/2012/EU)

27.har upphävts genom förordning (EU) 2017/1986.

28.Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång kan minskas med statliga bidrag i enlighet med IAS 20 Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statliga stöd.

Värdering efter det första redovisningstillfället

29.Ett företag ska välja antingen metoden som bygger på anskaffningsvärde i punkt 30 eller omvärderingsmetoden i punkt 31 som redovisningsprincip och ska använda denna princip på alla materiella anläggningstillgångar av samma slag.

Anskaffningsvärde

30.När en materiell anläggningstillgång har redovisats som tillgång ska tillgången redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning.

Omvärderingsmetoden

31.När en materiell anläggningstillgång, vars verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, har redovisats som tillgång ska tillgången redovisas till omvärderat belopp. Det utgörs av tillgångens verkliga värde vid omvärderingstidpunkten efter avdrag för efterföljande ackumulerade avskrivningar och efterföljande ackumulerade nedskrivningar. Omvärderingar ska göras så regelbundet att det redovisade beloppet inte väsentligt avviker från vad som skulle fastställas som verkligt värde vid rapportperiodens slut.

Förordning (1274/2008/EG)

32–33.har upphävts genom förordning (1255/2012/EU).

34.Hur ofta omvärderingar ska göras beror på hur mycket det verkliga värdet för de materiella anläggningstillgångarna som ska omvärderas förändras. När en omvärderad tillgångs verkliga värde väsentligt avviker från dess redovisade värde ska ytterligare en omvärdering göras. För vissa materiella anläggningstillgångar fluktuerar det verkliga värdet betydande, vilket innebär att årlig omvärdering krävs. Sådana frekventa omvärderingar är inte nödvändiga för materiella anläggningstillgångar med obetydliga förändringar av verkligt värde. I stället kan det räcka att omvärdera tillgången vart tredje eller femte år.

35.När en materiell anläggningstillgång omvärderas ska den tillgångens redovisade värde justeras till det omvärderade beloppet. Vid tidpunkten för omvärderingen behandlas tillgången på något av följande sätt:

  1. Det redovisade bruttovärdet justeras så att det överensstämmer med omvärderingen av tillgångens redovisade värde. Det redovisade bruttovärdet får exempelvis omräknas med hänvisning till observerbara marknadsdata eller omräknas i proportion till förändringen av det redovisade värdet. Den ackumulerade avskrivningen vid tidpunkten för omvärderingen justeras så att den motsvarar skillnaden mellan det redovisade bruttovärdet och tillgångens redovisade värde efter beaktande av ackumulerade nedskrivningar.
  2. Den ackumulerade avskrivningen elimineras mot tillgångens redovisade bruttovärde.

Beloppet på justeringen av ackumulerad avskrivning utgör en del av ökningen eller minskningen av det redovisade värde som anges i enlighet med punkterna 39 och 40.

Förordning (EU) 2015/28

36.Om en materiell anläggningstillgång omvärderas, ska alla materiella anläggningstillgångar inom samma tillgångsslag omvärderas.

37.Med materiella anläggningstillgångar inom ett tillgångsslag avses en grupp tillgångar som har samma beskaffenhet och användning i ett företags verksamhet. Följande är exempel på olika slag av anläggningstillgångar:

  1. Mark.
  2. Mark och byggnader.
  3. Maskiner.
  4. Fartyg.
  5. Flygplan.
  6. Motorfordon.
  7. Möbler och fast inredning.
  8. Kontorsutrustning.
  9. Producerande växter.

Förordning (EU) 2015/2113

38.Ett tillgångsslag av materiella anläggningstillgångar omvärderas samtidigt för att undvika selektiva omvärderingar av tillgångar och att belopp som är en blandning av anskaffningsvärden och värderingar som gjorts vid olika tidpunkter redovisas i de finansiella rapporterna. Ett tillgångsslag kan emellertid omvärderas rullande, under förutsättning att tillgångsslagets omvärdering genomförs inom en kort tidsperiod och under förutsättning att omvärderingarna uppdateras.

39.Om en tillgångs redovisade värde ökar till följd av en omvärdering, ska ökningen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital under rubriken omvärderingsreserv. Dock ska ökningen redovisas i resultatet till den del den återför en värdeminskning till följd av en tidigare omvärdering av samma tillgång, som tidigare redovisats i resultatet.

Förordning (1274/2008/EG)

40.Om en tillgångs redovisade belopp minskar som följd av en omvärdering, ska minskningen redovisas i resultatet. Dock ska minskningen redovisas i övrigt totalresultat till den del det finns något befintligt kreditsaldo i omvärderingsreserven vad gäller den tillgången. Minskningen som redovisas i övrigt totalresultat minskar det belopp som ackumulerats i eget kapital under rubriken omvärderingsreserv.

Förordning (1274/2008/EG)

41.Den omvärderingsreserv som ingår i eget kapital avseende en materiell anläggningstillgång kan överföras direkt till balanserade vinstmedel när tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning. Detta kan innefatta att överföra hela reserven när tillgången inte längre utnyttjas eller avyttras/utrangeras. En del av överskottet kan dock överföras när tillgången används i ett företag. I detta fall utgörs den del av reserven som överförs av skillnaden mellan avskrivningen baserad på tillgångens omvärderade värde och den avskrivning som baseras på tillgångens ursprungliga anskaffningsvärde. Överföringar av belopp som redovisas under rubriken omvärderingsreserv till balanserade vinstmedel görs inte via resultatet.

Förordning (1274/2008/EG)

42.Eventuella effekter på årets skattekostnader, som uppkommer vid omvärdering av materiella anläggningstillgångar, redovisas, och upplysningar om dessa effekter lämnas, i enlighet med IAS 12 Inkomstskatter.

Avskrivningar

43.Varje del av en materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde ska skrivas av separat.

44.Ett företag fördelar det belopp som redovisats vid första redovisningstillfället avseende en materiell anläggningstillgång på dess betydande delar och skriver av varje sådan del separat. Exempelvis kan det vara lämpligt att separat skriva av ett flygplans skrov och motorer. På motsvarande sätt, om ett företag förvärvar materiella anläggningstillgångar som omfattas av ett operationellt leasingavtal i vilket det är leasegivare kan det vara lämpligt att separat skriva av belopp som återspeglas i objektets anskaffningsvärde och som är hänförliga till gynnsamma eller ogynnsamma leasingvillkor i förhållande till marknadsmässiga villkor.

Förordning (EU) 2017/1986

45.En betydande del av en materiell anläggningstillgång kan ha en nyttjandeperiod och en avskrivningsmetod som stämmer överens med nyttjandeperioden och avskrivningsmetoden för en annan betydande del av samma tillgång. Sådana delar kan grupperas vid fastställande av avskrivningar.

46.I den mån ett företag skriver av vissa delar av en materiell anläggningstillgång separat skriver det också av återstoden av denna tillgång separat. Återstoden består av de delar av tillgången som inte enskilt är betydande. Om ett företag har olika förväntningar avseende dessa delar, kan uppskattningsmetoder krävas för att skriva återstoden på ett sätt som korrekt återger delarnas förväntade förbrukning och/eller nyttjandeperiod.

47.Ett företag kan välja att separat skriva av delar av en tillgång som inte har ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde.

48.Periodens avskrivningar ska redovisas i resultatet om de inte innefattas i det redovisade värdet för en annan tillgång.

Förordning (1274/2008/EG)

49.En periods avskrivningar redovisas vanligtvis i resultatet. Dock kan de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången ibland utnyttjas vid tillverkning av andra tillgångar. I sådana fall utgör avskrivningsbeloppen en del av anskaffningsvärdet för denna andra tillgång och innefattas i dess redovisade värde. Exempelvis inkluderas avskrivningar av produktionsanläggningar och utrustning i tillverkningskostnaderna för varor i lager (se IAS 2). På motsvarande sätt kan avskrivningar av materiella anläggningstillgångar som används i utvecklingsarbete innefattas i anskaffningsvärdet för en immateriell tillgång som redovisas i enlighet med IAS 38 Immateriella tillgångar.

Förordning (1274/2008/EG)

Avskrivningsbart belopp och avskrivningsmetod

50.En tillgångs avskrivningsbara belopp ska fördelas på ett systematiskt sätt över tillgångens nyttjandeperiod.

51.En tillgångs restvärde och nyttjandeperiod ska omprövas minst i slutet av varje räkenskapsår och om en ny bedömning avviker från tidigare uppskattningar ska ändringen eller ändringarna redovisas som en ändrad uppskattning och bedömning i enlighet med IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel.

52.Avskrivningar redovisas även om en tillgångs verkliga värde överstiger dess redovisade värde så länge tillgångens restvärde inte överstiger dess redovisade värde. Reparation och underhåll av en tillgång påverkar inte behovet av att skriva av tillgången.

53.En tillgångs avskrivningsbara belopp fastställs efter avdrag för dess restvärde. Restvärdet är dock ofta obetydligt och behöver därför inte beaktas när det avskrivningsbara beloppet fastställs.

54.En tillgångs restvärde kan ökas till ett belopp som motsvarar eller är högre än tillgångens redovisade värde. Om detta sker är tillgångens avskrivning noll såvida inte och fram till att dess restvärde senare minskar till ett belopp som understiger tillgångens redovisade värde.

55.Avskrivning av en tillgång börjar när den kan användas, det vill säga när den befinner sig på den plats och i det skick som krävs för att den ska kunna användas på det sätt som var företagsledningens avsikt. Avskrivning av en tillgång upphör vid den tidigaste av följande tidpunkter: då tillgången i enlighet med IFRS 5 klassificeras som att den innehas för försäljning (eller ingår i en avyttringsgrupp klassificerad som att den innehas för försäljning) eller då tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning. Det innebär att avskrivningen inte upphör om en tillgång tillfälligt inte används eller när den tas ur bruk, såvida inte tillgången är helt avskriven. Om en produktionsberoende avskrivningsmetod används kan dock avskrivningen vara noll när det inte sker någon produktion.

Förordning (1274/2008/EG)

56.De framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med en tillgång förbrukas av företaget huvudsakligen genom att tillgången används. Andra faktorer, som att tillgången blir tekniskt eller kommersiellt omodern eller slitage när en tillgång inte används, leder emellertid ofta till att de ekonomiska fördelar tillgången skulle ha givit minskar. Därför beaktas samtliga nedanstående faktorer när nyttjandeperioden för en tillgång bestäms:

  1. Förväntad användning av tillgången. Användning bedöms genom hänvisning till tillgångens förväntade kapacitet eller produktion.
  2. Förväntat slitage, som är beroende av driftsfaktorer som antal skift för vilka tillgången ska användas, företagets principer för reparationer och underhåll och tillgångens skötsel och underhåll när den inte används.
  3. Om tillgången blir tekniskt eller kommersiellt omodern på grund av produktionsändringar eller förbättringar, eller på grund av ändrad efterfrågan på produkten eller tjänsten som framställs på anläggningen. En förväntad minskning av försäljningspriset för en tillgång kan vara ett uttryck för en förväntan om att tillgången ska bli tekniskt eller kommersiellt omodern, vilket i sin tur kan indikera att de framtida ekonomiska fördelar som tillgången ger kommer att minska.
  4. Legala eller liknande begränsningar avseende tillgångens användande som exempelvis avtalstid för hyresavtal.

Förordning (EU) 2015/2231

57.En materiell anläggningstillgångs nyttjandeperiod definieras som den tid under vilken tillgången förväntas bli utnyttjad för sitt ändamål i företaget. I ett företags riktlinjer för tillgångsförvaltning kan ingå att vissa tillgångar ska avyttras eller utrangeras efter en viss bestämd tid eller efter ett bestämt utnyttjande av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Tillgångens nyttjandeperiod kan därför vara kortare än dess ekonomiska livslängd. Uppskattningen av tillgångens nyttjandeperiod är en fråga om bedömning som bland annat bygger på företagets erfarenheter av hur länge liknande tillgångar tidigare använts i företaget.

58.Mark och byggnader är särskiljbara tillgångar och redovisas separat även om de förvärvas tillsammans. Med vissa undantag, såsom stenbrott och mark där avfall grävs ned, är nyttjandeperioden för mark obegränsad och därför skrivs inte mark av. Byggnader har en begränsad nyttjandeperiod och ska därför skrivas av. En ökning av pris på mark, på vilken en byggnad står påverkar inte hur byggnadens avskrivningsbelopp fastställs.

59.Om anskaffningsvärdet för mark innefattar utgifter för nedmontering, bortforslande och återställande av platsen, skrivs denna andel av anskaffningsvärdet för marken av över den period under vilken företaget erhåller de fördelar som dessa utgifter medförde. I vissa fall kan själva marken ha en begränsad nyttjandeperiod i vilket fall den skrivs av på ett sätt som återspeglar de fördelar den ger.

Avskrivningsmetod

60.Den avskrivningsmetod som används ska återspegla hur tillgångens framtida ekonomiska fördelar väntas bli förbrukade av företaget.

61.Den avskrivningsmetod som används för en tillgång ska omprövas minst i slutet av varje räkenskapsår, och om det har skett en betydande ändring av den förväntade förbrukningen av de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången, ska metoden ändras så att den återspeglar den ändrade förbrukningen. En sådan ändring ska redovisas som en ändrad uppskattning och bedömning i enlighet med IAS 8.

62.Olika avskrivningsmetoder kan användas för systematisk fördelning av det avskrivningsbara beloppet över tillgångens nyttjandeperiod. Metoderna omfattar den linjära avskrivningsmetoden samt den degressiva och den produktionsberoende metoden. Linjära avskrivningar innebär ett fast årligt avskrivningsbelopp över nyttjandeperioden om tillgångens restvärde inte ändras. Degressiva avskrivningar innebär ett sjunkande avskrivningsbelopp över nyttjandeperioden. Produktionsberoende avskrivningar innebär att avskrivningsbeloppet bestäms utifrån tillgångens förväntade användning eller produktion. Företaget väljer den metod som på bäst sätt återspeglar den förväntade förbrukningen av de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången. Den metoden tillämpas konsekvent från en period till en annan, såvida det inte uppstår en förändring i den förväntade förbrukningen av de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången.

62 A.En avskrivningsmetod bör inte baseras på de inkomster som uppstår ur en verksamhet inom vilken tillgången används. Inkomsterna av en verksamhet beror som regel även på andra faktorer än förbrukningen av de ekonomiska fördelarna av den enskilda tillgången. Inkomsterna är till exempel beroende av andra ingående resurser och processer, marknadsföringsinsatser, försäljningsvolymer och priser. Inkomsternas priskomponent är i sin tur påverkad av inflation, vilken helt saknar samband med hur tillgången i fråga utnyttjas.

Förordning (EU) 2015/2231

Nedskrivningar

63.Ett företag tillämpar IAS 36 Nedskrivningar när det fastställer om det föreligger ett nedskrivningsbehov för en materiell anläggningstillgång. I IAS 36 anges hur ett företag prövar sina tillgångars redovisade värden, hur det fastställer återvinningsvärdet på en tillgång och när det gör en nedskrivning eller återför en sådan.

64.[Struken]

Ersättning vid värdenedgång

65.Ersättning från tredje part avseende materiella anläggningstillgångar som har skadats eller gått förlorade ska redovisas i resultatet när ersättningen går att fordra.

Förordning (1274/2008/EG)

66.En förlust av eller skada på en materiell anläggningstillgång, ett därav orsakat krav på ersättning eller betalning från tredje part och ett därpå följande inköp eller återuppförande av en ersättningstillgång utgör separata ekonomiska händelser och redovisas enligt följande:

  1. nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar redovisas i enlighet med IAS 36,
  2. borttagande från rapporten över finansiell ställning av materiella anläggningstillgångar som inte längre utnyttjas eller utrangeras/avyttras bestäms i enlighet med denna standard,
  3. ersättning från tredje part avseende materiella anläggningstillgångar som har skadats eller gått förlorade ska inkluderas i resultatet när ersättningen går att fordra, och
  4. utgifter för återställning, inköp eller uppförande av materiella anläggningstillgångar som ska användas i utbyte fastställs i enlighet med denna standard.

Förordning (1274/2008/EG)

Borttagande från rapporten över finansiell ställning

67.Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång ska tas bort från rapporten över finansiell ställning

  1. vid utrangering eller avyttring, eller
  2. när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången.

Förordning (1274/2008/EG)

68.Den vinst eller förlust som blir följden när en materiell anläggningstillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning ska redovisas i resultatet när tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning (såvida inte IFRS 16 Leasingavtal kräver annan behandling vid ett sale and leaseback-avtal). Vinster ska inte klassificeras som intäkt.

Förordning (EU) 2017/1986

68 A.Ett företag som inom ramen för sin löpande verksamhet rutinmässigt säljer materiella anläggningstillgångar som det har innehavt för uthyrning till andra ska dock överföra dessa tillgångar till lager till redovisat värde när de upphör att hyras ut och blir innehavda för försäljning. Inkomsterna från försäljningen av sådana tillgångar ska betraktas som intäkter enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. IFRS 5 är inte tillämplig när tillgångar som innehas för försäljning i den löpande verksamheten överförs till lager.

Förordning (EU) 2016/1905

69.En materiell anläggningstillgång kan avyttras på olika sätt (exempelvis genom försäljning, genom att ingå ett finansiellt leasingavtal eller genom gåva). Datumet för avyttring av en materiell anläggningstillgång är det datum då mottagaren erhåller kontroll av objektet i enlighet med bestämmelserna för att bestämma när ett prestationsåtagande har fullgjorts i IFRS 15. IFRS 16 gäller vid avyttring genom ett sale and leaseback-avtal.

Förordning (EU) 2017/1986

70.Om, enligt redovisningsprincipen i punkt 7, ett företag i det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång innefattar utgiften för att byta ut en del av denna tillgång, så tar företaget bort det redovisade värdet för den utbytta delen från rapporten över finansiell ställning oavsett om den utbytta delen hade skrivits av separat. Om det inte är praktiskt genomförbart för ett företag att fastställa det redovisade värdet för den utbytta delen, kan företaget använda anskaffningsvärdet för den nya delen som en indikation på vad anskaffningsvärdet var för den utbytta delen när den förvärvades eller uppfördes.

Förordning (1274/2008/EG)

71.Den vinst eller förlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning ska bestämmas som skillnaden mellan den eventuella nettointäkten, vid avyttringen, och tillgångens redovisade värde.

Förordning (1274/2008/EG)

72.Det ersättningsbelopp som ska innefattas i den vinst eller förlust som blir följden när en materiell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen fastställs i enlighet med kraven för fastställande av transaktionspriset i punkterna 47–72 i IFRS 15. Senare ändringar av det uppskattade ersättningsbelopp som ingår i vinsten eller förlusten ska redovisas i enlighet med kraven för förändringar i transaktionspriset i IFRS 15.

Förordning (EU) 2016/1905

Upplysningar

73.För varje slag av materiella anläggningstillgångar ska upplysning lämnas i de finansiella rapporterna om

  1. de värderingsgrunder som används för att bestämma det bruttoredovisade värdet,
  2. de avskrivningsmetoder som används,
  3. nyttjandeperioder eller tillämpade avskrivningssatser,
  4. anskaffningsvärde (brutto) och ackumulerade avskrivningar (tillsammans med ackumulerad nedskrivning) vid periodens början och slut, och
  5. en avstämning av det redovisade värdet vid periodens början och slut som visar
    1. investeringar,
    2. tillgångar klassificerade som att de innehas för försäljning eller som ingår i en avyttringsgrupp klassificerad som att den innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5 och andra avyttringar,
    3. ökningar genom rörelseförvärv,
    4. ökningar eller minskningar som är följden av omvärderingar enligt punkterna 31, 39 och 40 och från nedskrivningar som redovisas eller återförs i övrigt totalresultat i enlighet med IAS 36,
    5. nedskrivningar som redovisas i resultatet enligt IAS 36,
    6. nedskrivningar som återförs i resultatet enligt IAS 36,
    7. avskrivningar,
    8. nettot av valutakursdifferenser som uppkommit vid omräkning av finansiella rapporter från funktionell valuta till en annan rapporteringsvaluta, inklusive omräkning av en utlandsverksamhet till det rapporterande företagets rapporteringsvaluta, och
    9. övriga förändringar.

Förordning (1274/2008/EG)

74.De finansiella rapporterna ska också innehålla upplysning om

  1. förekomst och belopp avseende begränsningar av äganderätt och materiella tillgångar som används som säkerhet,
  2. beloppet för de utgifter som innefattas i det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång under tillgångens uppförande,
  3. belopp som avser avtalsenliga åtaganden att förvärva materiella anläggningstillgångar, och
  4. om det inte anges separat i rapporten över totalresultat, det belopp avseende ersättning från tredje part för materiella anläggningstillgångar som skadats eller gått förlorade och som redovisas i resultatet.

Förordning (1274/2008/EG)

75.Val av avskrivningsmetod och uppskattning av nyttjandeperiod för tillgångar är en fråga om bedömning. Upplysningar om använda metoder och uppskattade nyttjandeperioder eller avskrivningstakt ger därmed användarna av de finansiella rapporterna information som innebär att de kan bedöma de principer som valts av företagsledningen och möjliggör jämförelser med andra företag. Av liknande skäl ska upplysning lämnas om

  1. avskrivningar, oavsett om de redovisas i resultatet eller som del av övriga tillgångars anskaffningsvärde, under en period, och
  2. ackumulerade avskrivningar vid periodens slut.

Förordning (1274/2008/EG)

76.I enlighet med IAS 8 lämnar ett företag upplysning om karaktär och effekt av en ändrad uppskattning och bedömning som har en inverkan under den aktuella perioden eller väntas få en inverkan under efterföljande perioder. Vad gäller materiella anläggningstillgångar kan sådana upplysningar härröra från ändrade uppskattningar avseende

  1. restvärden,
  2. uppskattad kostnad för nedmontering, bortforsling eller återställande av materiella anläggningstillgångar,
  3. beräknad nyttjandeperiod, och
  4. avskrivningsmetoder.

77.Om materiella anläggningstillgångar är redovisade till omvärderade belopp ska information lämnas om följande, utöver de upplysningar som krävs i IFRS 13:

  1. tidpunkten för omvärderingen,
  2. om en oberoende värderingsman medverkade,
  3. har upphävts,
  4. har upphävts,
  5. för varje omvärderat slag av materiella anläggningstillgångar, det värde som skulle ha redovisats om tillgångarna varit redovisade till anskaffningsvärde, och
  6. omvärderingsreserven, utvisande periodens förändringar och eventuella begränsningar i möjligheten att dela ut saldot till aktieägare.

Förordning (1255/2012/EU)

78.Ett företag lämnar information om nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar i enlighet med IAS 36 utöver den information som krävs enligt punkt 73 e (iv)–(vi).

79.För användare av finansiella rapporter kan även nedanstående information vara relevant:

  1. det redovisade värdet för materiella anläggningstillgångar som tillfälligt inte används i företagets verksamhet,
  2. uppskrivet anskaffningsvärde för materiella anläggningstillgångar som är helt avskrivna men som fortfarande används,
  3. det redovisade värdet av materiella anläggningstillgångar som tagits ur bruk och inte är klassificerade som att de innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5, och
  4. i det fall metoden som bygger på anskaffningsvärde används, det verkliga värdet på materiella anläggningstillgångar om det väsentligt avviker från det redovisade värdet.

Därför uppmuntras företag att lämna upplysningar om dessa belopp.

Övergångsbestämmelser

80.Kraven i punkterna 24–26, avseende den första redovisningen av en materiell anläggningstillgång som förvärvats vid ett byte av tillgångar, ska endast tillämpas framåtriktat på framtida transaktioner.

80 A.Punkt 35 ändrades genom Den årliga förbättringscykeln 2010–2012 för IFRS-standarder. Företagen ska tillämpa den ändringen på alla omvärderingar under räkenskapsår från och med dagen för den första tillämpningen av ändringen och under den närmast föregående perioden. Företag får även redovisa justerad jämförande information för tidigare perioder som presenteras, men är inte skyldiga att göra detta. Om ett företag redovisar ojusterad jämförande information för några tidigare perioder ska det tydligt ange att informationen inte har justerats, att den har redovisats enligt en annan grund och förklara den grunden.

Förordning (EU) 2015/28

Ikraftträdande

81.Företag ska tillämpa denna standard för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2005 eller senare. Tidigare tillämpning uppmuntras. Om ett företag tillämpar denna standard för räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2005, ska företaget lämna upplysning om detta.

81 A.Företag ska tillämpa ändringarna i punkt 3 för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2006 eller senare. Om ett företag tillämpar IFRS 6 på en tidigare period, ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.

81 B.IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkterna 39, 40 och 73 e (iv). Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.

Förordning (1274/2008/EG)

81 C.IFRS 3 Rörelseförvärv (enligt omarbetning av International Accounting Standards Board 2008) innebar att punkt 44 ändrades. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IFRS 3 (enligt omarbetning 2008) för en tidigare period ska också ändringen tillämpas för denna tidigare period.

Förordning (495/2009/EG)

81 D.Punkterna 6 och 69 ändrades och punkt 68 A lades till genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period ska det lämna upplysningar om detta och tillämpa de relaterade ändringarna i IAS 7 Rapport över kassaflöden vid samma tidpunkt.

Förordning (70/2009/EG)

81 E.Punkt 5 ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa denna ändring framåtriktat för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten om ett företag också samtidigt tillämpar ändringarna i punkterna 8, 9, 22, 48, 53, 53 A, 53 B, 54, 57 och 85 B i IAS 40. Om ett företag tillämpar ändringen på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

Förordning (70/2009/EG)

81 F.IFRS 13, som utfärdades i maj 2011, innebar att definitionen av verkligt värde i punkt 6 ändrades, att punkterna 26, 35 och 77 ändrades och att punkterna 32 och 33 ströks. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 13.

Förordning (1255/2012/EU)

81 G.Genom Den årliga förbättringscykeln 2009–2011, som utfärdades i maj 2012, ändrades punkt 8. Ett företag ska tillämpa den ändringen retroaktivt i enlighet med IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringen för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

Förordning (301/2013/EU)

81 H.Genom Den årliga förbättringscykeln 2010–2012 för IFRS-standarder, som utfärdades i december 2013, ändrades punkt 35 och punkt 80 A lades till. Företagen ska tillämpa den ändringen för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2014 eller senare. [1] Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar denna ändring för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

Förordning (EU) 2015/28

81 I.Genom Klargörande av godkända avskrivningsmetoder (ändringar till IAS 16 och IAS 38), utgiven i maj 2014, ändrades punkt 56 och tillades punkt 62 A. Företag ska hädanefter tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

Förordning (EU) 2015/2231

81 J.IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, som utfärdades i maj 2014, innebar att punkterna 68 A, 69 och 72 ändrades. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 15 [2] .

Förordning (EU) 2016/1905

81 K.Jord- och skogsbruk: Producerande växter (ändringar i IAS 16 och IAS 41), som utfärdades i juni 2014, innebar att punkterna 3, 6 och 37 ändrades och att punkterna 22 A och 81 L–81 M lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar retroaktivt i enlighet med IAS 8, med undantag för vad som anges i punkt 81 M.

Förordning (EU) 2015/2113

81 L.Under den rapportperiod i vilken Jord- och skogsbruk: Producerande växter (ändringar i IAS 16 och IAS 41) tillämpas första gången behöver ett företag inte lämna kvantitativa upplysningar enligt punkt 28 f i IAS 8 för den aktuella perioden. Ett företag ska dock lämna kvantitativa upplysningar enligt punkt 28 f i IAS 8 för varje tidigare redovisad period.

Förordning (EU) 2015/2113

81 L A. I IFRS 16, utfärdad i januari 2016, ströks punkterna 4 och 27 och punkterna 5, 10, 44, 68 och 69 ändrades. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar i sin tillämpning av IFRS 16 [3] .

Förordning (EU) 2017/1986

81 M.Ett företag kan välja att värdera en producerande växt till dess verkliga värde vid början av den tidigaste period som redovisas i de finansiella rapporterna för den rapportperiod i vilken företaget första gången tillämpar Jord- och skogsbruk: Producerande växter (ändringar i IAS 16 och IAS 41) och använda detta verkliga värde som antaget anskaffningsvärde per denna tidpunkt. Eventuell skillnad mellan det tidigare redovisade värdet och det verkliga värdet ska redovisas som ingående balanserade vinstmedel i början av den tidigast redovisade perioden.

Förordning (EU) 2015/2113

Upphävande av andra uttalanden

82.Denna standard ersätter IAS 16 Materiella anläggningstillgångar (omarbetad 1998).

83.Denna standard ersätter följande tolkningar:

  1. SIC 6 Utgifter för ändringar i befintlig programvara,
  2. SIC 14 Materiella anläggningstillgångar – ersättning för förlust av eller skador på tillgångar, och
  3. SIC 23 Större besiktnings- och översynskostnader avseende materiella anläggningstillgångar.

  • [1]

    Inom EU ska ändringen tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1 februari 2015 eller senare enligt förordning (EU) 2015/28 [red.anm.].

  • [2]

    IFRS 15 ska senast tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2018 eller senare enligt förordning (EU) 2016/1905 [red.anm.].

  • [3]

    IFRS 16 ska senast tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2019 eller senare enligt förordning (EU) 2017/1986 [red.anm.].

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%