IFRS 11 är antagen av EU-kommissionen och är ändrad genom följande förordningar:

  • (EU) 2023/1803 – EU-rättslig konsolidering av tidigare ändringar; ändringen innehåller mindre översättningsändringar men ändrar inte standarden i sak (konsolideringen tar bort referenser till tidigare EU-förordningar)

  • (EU) 2019/412 – antagande av Annual Improvements to IFRS Standards 2015–2017 Cycle

  • (EU) 2015/2173 – antagande av Accounting for Acquisitions of Interests in Joint Operations, Amendments to IFRS 11

  • (313/2013/EU) – antagande av Transition Guidance, Amendments to IFRS 10, IFRS 11 and IFRS 12

Syfte

1.Syftet med denna IFRS-standard är att fastställa principer för finansiell rapportering av företag som innehar en andel i ett arrangemang som styrs gemensamt (dvs. ett samarbetsarrangemang).

Uppfylla syftet

2.För att uppfylla syftet i punkt 1 ingår i denna IFRS-standard en definition av gemensamt bestämmande inflytande och kravet att ett företag som är part i ett samarbetsarrangemang ska avgöra vilken typ av samarbetsarrangemang företaget är part i genom att göra en bedömning av sina rättigheter och skyldigheter och redovisa dessa rättigheter och skyldigheter i enlighet med typen av samarbetsarrangemang.

Tillämpningsområde

3.Denna IFRS-standard ska tillämpas av varje företag som är part i ett samarbetsarrangemang.

Samarbetsarrangemang

4.Ett samarbetsarrangemang är ett arrangemang över vilket två eller fler parter har gemensamt bestämmande inflytande.

5.Ett samarbetsarrangemang har följande egenskaper:

  1. Parterna är bundna av ett samarbetsavtal (se punkterna B2–B4).

  2. Genom samarbetsavtalet har två eller fler av parterna gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten (se punkterna 7–13).

6.Ett samarbetsarrangemang är antingen en gemensam verksamhet eller ett joint venture.

Gemensamt bestämmande inflytande

7.Med gemensamt bestämmande inflytande avses att två eller flera parter i avtal reglerat att gemensamt utöva det bestämmande inflytandet över ett samarbetsarrangemang. Ett sådant inflytande föreligger endast när beslut om relevanta aktiviteter kräver samtycke från samtliga parter som utövar det bestämmande inflytandet.

8.Ett företag som är part i ett sådant samarbetsarrangemang ska bedöma om samarbetsavtalet ger samtliga parter, eller en grupp av parterna, gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget. Samtliga parter, eller en grupp av parterna, har tillsammans bestämmande inflytande över samarbetsarrangemanget om de måste agera tillsammans för att styra de aktiviteter som i betydande utsträckning påverkar avkastningen av arrangemanget (dvs. de relevanta aktiviteterna).

9.När det har fastställts att samtliga parter, eller en grupp av parterna, tillsammans har bestämmande inflytande över arrangemanget, föreligger gemensamt bestämmande inflytande endast om beslut om relevanta aktiviteter kräver samtycke av samtliga parter som tillsammans har bestämmande inflytande över arrangemanget.

10.I ett samarbetsarrangemang har inte någon enskild part bestämmande inflytande över verksamheten. En part som har gemensamt bestämmande inflytande över ett samarbetsarrangemang kan hindra en av de övriga parterna, eller en grupp av parterna, från att ha bestämmande inflytande över arrangemanget.

11.Ett arrangemang kan vara ett samarbetsarrangemang trots att inte samtliga parter har gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten. I denna IFRS görs det åtskillnad mellan parter som har gemensamt bestämmande inflytande över ett samarbetsarrangemang (parter i en gemensam verksamhet respektive samägare) och parter som deltar i, men inte har gemensamt bestämmande inflytande över, ett samarbetsarrangemang.

12.Ett företag måste använda omdöme vid bedömningen av om samtliga parter, eller en grupp av parterna, har gemensamt bestämmande inflytande över ett arrangemang. Ett företag ska göra denna bedömning genom att beakta samtliga fakta och omständigheter (se punkterna B5–B11).

13.Om dessa fakta och omständigheter förändras ska företaget göra en ny bedömning av om det fortfarande har gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget.

Typer av samarbetsarrangemang

14.Ett företag ska bedöma vilken typ av samarbetsarrangemang det deltar i. Om samarbetsarrangemanget ska klassificeras som en gemensam verksamhet eller ett joint venture beror på parternas rättigheter och skyldigheter.

15.En gemensam verksamhet är ett samarbetsarrangemang genom vilket de parter som har gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget har rätt till de tillgångar och har förpliktelser avseende de skulder som rör arrangemanget. Parterna i samarbetet kallas parter i en gemensam verksamhet.

16.Ett joint venture är ett samarbetsarrangemang genom vilket parterna som har gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget har rätt till nettotillgångarna från arrangemanget. Parterna kallas samägare.

17.Ett företag använder sitt omdöme vid bedömningen av om ett samarbetsarrangemang är en gemensam verksamhet eller ett joint venture. Företaget ska avgöra vilken typ av samarbetsarrangemang som det deltar i genom att beakta vilka rättigheter och skyldigheter som följer av arrangemanget. Det bedömer sina rättigheter och skyldigheter genom att beakta arrangemangets struktur och rättsliga utformning, vilka villkor parterna kommit överens om i avtalet och, när så är relevant, andra fakta och omständigheter (se punkterna B12–B33).

18.Ibland är parterna bundna av ett ramavtal som fastställer allmänna avtalsvillkor för en eller flera aktiviteter. Ramavtalet kan kräva att parterna upprättar olika samarbetsarrangemang för att hantera specifika aktiviteter som utgör delar av avtalet. Även om dessa samarbetsarrangemang följer samma ramavtal kan de vara av olika slag om parternas rättigheter och skyldigheter skiljer sig åt i de olika aktiviteter som ingår i ramavtalet. Gemensamma verksamheter och joint ventures kan alltså existera samtidigt när parterna genomför olika aktiviteter som utgör delar av samma ramavtal.

19.Om fakta och omständigheter förändras ska företaget göra en ny bedömning av om typen av samarbetsarrangemang i vilket det är part har förändrats.

Finansiella rapporter från parterna i ett samarbetsarrangemang

Gemensamma verksamheter

20.En part i en gemensam verksamhet ska avseende innehavet i en gemensam verksamhet redovisa

  1. sina tillgångar, inklusive sin andel av alla gemensamma tillgångar,

  2. sina skulder, inklusive sin andel av alla gemensamma skulder,

  3. sina intäkter från försäljningen av produkterna från den gemensamma verksamheten,

  4. sin andel av intäkterna från försäljningen av produkterna från den gemensamma verksamheten, och

  5. sina kostnader, inklusive sin andel av alla gemensamma kostnader.

21.En part i en gemensam verksamhet ska redovisa tillgångar, skulder, intäkter och kostnader som rör dess innehav i en gemensam verksamhet i enlighet med den IFRS-standard som är tillämplig på dessa specifika tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.

21A.När ett företag förvärvar ett innehav i en gemensam verksamhet i vilken dess verksamhet utgör en verksamhet/rörelse, enligt definition i IFRS 3 Rörelseförvärv ska det, i proportion till sin andel i enlighet med punkt 20, tillämpa alla principer om redovisning av rörelseförvärv enligt IFRS 3, liksom andra standarder som inte strider mot vägledningen i denna standard, och lämna de uppgifter som krävs i dessa standarder avseende rörelseförvärv. Detta gäller både förvärv av de ursprungliga andelarna och ytterligare andelar i en gemensam verksamhet i vilken verksamheten utgör en verksamhet/rörelse. Redovisningen av förvärv av andelar i en sådan gemensam verksamhet anges i punkterna B33A–B33D.

22.Redovisningen av transaktioner som försäljning, tillskott eller inköp av tillgångar mellan ett företag och en gemensam verksamhet i vilket företaget är part specificeras i punkterna B34–B37.

23.En part som deltar i, men inte har gemensamt bestämmande inflytande över, en gemensam verksamhet ska också redovisa sitt innehav i det samarbetsarrangemanget i enlighet med punkterna 20–22 om denna part har rätt till de tillgångar och har förpliktelser avseende de skulder som härrör från denna gemensamma verksamhet. Om en part som deltar i, men inte har gemensamt bestämmande inflytande över, en gemensam verksamhet inte har några rättigheter till tillgångarna eller skyldigheter avseende skulderna som härrör från denna gemensamma verksamhet, ska parten redovisa sin andel av den gemensamma verksamheten i enlighet med den IFRS-standard som är tillämplig på denna andel.

Joint ventures

24.En samägare i ett joint venture ska redovisa sin andel i ett joint venture som ett innehav och ska redovisa denna enligt kapitalandelsmetoden i enlighet med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures, såvida inte företaget enligt den standarden är undantaget från att tillämpa kapitalandelsmetoden.

25.En part som deltar i men inte har gemensamt bestämmande inflytande över ett joint venture ska redovisa sitt innehav i detta i enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument, såvida inte parten har ett betydande inflytande över detta joint venture, i vilket fall innehavet ska redovisas i enlighet med IAS 28 (enligt ändring 2011).

Separata finansiella rapporter

26.I sina separata finansiella rapporter ska en part i en gemensam verksamhet eller en samägare i ett joint venture redovisa sitt innehav i

  1. en gemensam verksamhet i enlighet med punkterna 20–22,

  2. ett joint venture i enlighet med punkt 10 i IAS 27 Separata finansiella rapporter.

27.I de separata finansiella rapporterna ska en part som deltar i, men inte har gemensamt bestämmande inflytande över, ett samarbetsarrangemang redovisa sitt innehav i

  1. en gemensam verksamhet i enlighet med punkt 23,

  2. ett joint venture i enlighet med IFRS 9, såvida företaget inte har ett betydande inflytande över detta joint venture i vilket fall det ska tillämpa punkt 10 i IAS 27 (enligt ändring 2011).

Bilaga A Definitioner

Denna bilaga är en del av standarden.

samarbetsarrangemang

Ett arrangemang över vilket två eller fler parter har gemensamt bestämmande inflytande.

gemensamt bestämmande inflytande

I avtal reglerat gemensamt bestämmande inflytande över ett arrangemang. Det föreligger endast när det krävs att de parter som delar det bestämmande inflytandet måste ge sitt samtycke till beslut rörande de relevanta aktiviteterna.

gemensam verksamhet

Ett samarbetsarrangemang genom vilket de parter som har gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten har rätt till de tillgångar och har förpliktelser avseende de skulder som härrör från verksamheten.

part i en gemensam verksamhet

En part i en gemensam verksamhet som har gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten.

joint venture

Ett samarbetsarrangemang genom vilket de parter som har gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten har rätt till nettotillgångarna i verksamheten.

samägare

En part i ett joint venture som har gemensamt bestämmande inflytande över detta joint venture.

part i ett samarbetsarrangemang

Ett företag som deltar i ett samarbetsarrangemang, oavsett om detta företag har gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget eller inte.

separat företag

En separat identifierbar finansiell struktur, inklusive separata juridiska personer eller företag fastställda i bolagsordningen, oavsett om de är juridiska personer eller inte.

Följande termer förklaras i IAS 27 (enligt ändring 2011), IAS 28 (enligt ändring 2011) och IFRS 10 Koncernredovisning och används i denna standard i de betydelser som anges i dessa standarder:

  • bestämmande inflytande över ett investeringsobjekt

  • kapitalandelsmetoden

  • inflytande

  • vetorätt

  • relevanta aktiviteter

  • separata finansiella rapporter

  • betydande inflytande.

Bilaga B Vägledning vid tillämpning

Denna bilaga är en del av standarden. I denna vägledning förklaras tillämpningen av punkterna 1–27. Vägledningen har samma ställning som övriga delar av standarden.

B1.Exemplen i bilagan beskriver hypotetiska situationer. Även om vissa aspekter i exemplen kan förekomma i faktiska situationer måste samtliga fakta och omständigheter i en viss situation bedömas vid tillämpningen av IFRS 11.

Samarbetsarrangemang

Samarbetsavtal (punkt 5)

B2.Samarbetsavtal kan dokumenteras på flera olika sätt. Ett giltigt samarbetsavtal är ofta, men inte alltid, skriftligt och är vanligen utformat som ett avtal eller en protokollförd diskussion mellan parterna. Giltiga avtal kan även skapas genom bolagets stadgar, antingen ensamt eller i kombination med avtal mellan parterna.

B3.När samarbetsarrangemang organiseras genom ett separat företag (se punkterna B19–B33), kan avtalet, eller vissa delar av avtalet, i en del fall införlivas i det separata företagets bolagsordning eller stadgar.

B4.Avtalet anger villkoren för parternas deltagande i den verksamhet som samarbetet avser. I avtalet behandlas vanligen frågor som

  1. syfte, verksamhet och varaktighet för samarbetsarrangemanget,

  2. tillsättning av styrelse eller motsvarande ledningsorgan,

  3. beslutsprocessen: vilka frågor som kräver beslut från parterna, parternas rösträtt och hur stort stöd som krävs för dessa frågor. I det förfarande för beslutsfattande som beskrivs i avtalet fastslås att verksamheten ska styras gemensamt (se punkterna B5–B11),

  4. kapitaltillskott eller annat tillskott från parterna,

  5. fördelningen mellan parterna av tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och vinst eller förlust för samarbetsarrangemanget.

Gemensamt bestämmande inflytande (punkterna 7–13)

B5.Vid bedömning av om ett företag har gemensamt bestämmande inflytande över en verksamhet ska företaget först göra en bedömning av om alla parter, eller en grupp av parterna, har bestämmande inflytande över verksamheten. I IFRS 10 definieras begreppet bestämmande inflytande och detta ska användas för att avgöra om samtliga parter, eller en grupp av parterna, exponeras för eller har rättigheter till rörlig avkastning genom sitt deltagande i verksamheten och har möjlighet att påverka denna avkastning genom sitt inflytande över verksamheten. Om samtliga parter, eller en grupp av parterna, betraktade tillsammans, kan styra de aktiviteter som har en betydande inverkan på avkastningen från samarbetet (dvs. de relevanta aktiviteterna), styr parterna arrangemanget tillsammans.

B6.När ett företag kommit fram till att samtliga parter, eller en grupp av parterna, tillsammans styr verksamheten, ska företaget bedöma om det har gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten. Gemensamt bestämmande inflytande föreligger endast om beslut om de relevanta aktiviteterna kräver samtycke av de parter som tillsammans styr verksamheten. Bedömningen av om arrangemanget står under gemensamt bestämmande inflytande av samtliga parter eller en grupp av parterna, eller under bestämmande inflytande av enbart av en av parterna, kan kräva bedömningar.

B7.Ibland kan den beslutsprocess som parterna kommit överens om i avtalet underförstått innebära ett gemensamt bestämmande inflytande. Anta till exempel att två parter ingår ett avtal som innebär att var och en av dem innehar 50 procent av rösterna och att det i avtalet anges att det krävs minst 51 procent av rösterna för att beslut ska kunna fattas om relevanta aktiviteter. I detta fall har parterna underförstått kommit överens om att de har gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget eftersom beslut om relevanta aktiviteter inte kan fattas utan att parterna är överens.

B8.I andra fall kan det enligt avtalet krävas en minimiandel av rösterna för att beslut ska kunna fattas om relevanta aktiviteter. Om denna minimiandel av rösterna kan uppnås genom mer än en kombination av överenskommande parter är detta arrangemang inte ett samarbetsarrangemang, såvida inte avtalet specifikt anger vilka parter (eller kombinationer av parter) som måste vara överens om beslutet om relevanta aktiviteter i samarbetet.

Exempel på tillämpning
Exempel 1

Antag att tre parter ingår ett avtal. A har 50 procent av rösterna, B har 30 procent och C har 20 procent. I avtalet mellan A, B och C anges att minst 75 procent av rösterna krävs för att beslut ska kunna fattas om för avtalet relevanta aktiviteter. Även om A kan stoppa ett beslut har A inte bestämmande inflytande över samarbetsarrangemanget eftersom det krävs samtycke från B. Avtalsvillkoren anger att minst 75 procent av rösterna krävs för beslut om relevanta aktiviteter, vilket innebär att A och B har gemensamt bestämmande inflytande över samarbetsarrangemanget eftersom beslut om relevanta aktiviteter inte kan fattas om inte A och B är överens.

Exempel 2

Antag att ett arrangemang har tre parter: A har 50 procent av rösterna och B och C har 25 procent vardera. I avtalet mellan A, B och C anges att minst 75 procent av rösterna krävs för att beslut ska kunna fattas om för avtalet relevanta aktiviteter. Även om A kan stoppa ett beslut har A inte bestämmande inflytande över samarbetsarrangemanget eftersom det krävs samtycke från antingen B eller C. I detta exempel styr A, B och C tillsammans arrangemanget. Det finns dock mer än en kombination av parterna som kan uppnå 75 procent av rösterna (dvs. antingen A och B eller A och C). För att det ska vara ett samarbetsarrangemang måste samarbetsavtalet i denna situation specificera vilka av parterna som måste vara överens för att beslut om för avtalet relevanta aktiviteter ska kunna fattas.

Exempel 3

Antag att ett avtal ingås där A och B har 35 procent av rösterna vardera och de resterande 30 procenten är spridda på flera olika innehavare. För beslut om relevanta aktiviteter krävs en majoritet av rösterna. A och B har gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget endast i det fall samarbetsavtalet anger att beslut om för avtalet relevanta aktiviteter kräver att A och B är överens.

B9.Kravet på samtycke betyder att en part som har gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget kan hindra en annan part, eller en grupp av parterna, från att fatta unilaterala beslut (om relevanta aktiviteter) utan dennes samtycke. Om kravet på samtycke endast gäller beslut som ger en part vetorätt och inte gäller beslut om för avtalet relevanta aktiviteter, har denna part inte gemensamt beslutande inflytande över arrangemanget.

B10.Ett samarbetsavtal kan innehålla klausuler om tvistlösning, t.ex. skiljeförfarande. Dessa bestämmelser kan medge att beslut fattas även utan samtycke från de parter som har gemensamt bestämmande inflytande. Även om sådana bestämmelser ingår i avtalet hindrar detta inte parterna från att utöva gemensamt bestämmande inflytande och hindrar därmed inte att detta är ett samarbetsarrangemang.

Bedömning av gemensamt bestämmande inflytande

IFRS11_bild_1

B11.Om ett avtal ligger utanför tillämpningsområdet för IFRS 11 ska ett företag redovisa sitt innehav i arrangemanget i enlighet med relevant IFRS-standard t.ex. IFRS 10, IAS 28 (enligt ändring 2011) eller IFRS 9.

Olika typer av samarbetsarrangemang (punkterna 14–19)

B12.Samarbetsarrangemang upprättas av många olika skäl (det kan t.ex. vara ett sätt för parterna att fördela kostnader och risker, eller ett sätt att ge parterna tillgång till ny teknik eller nya marknader). De kan ha olika struktur och rättslig utformning.

B13.I en del samarbetsarrangemang krävs det inte att den verksamhet som är syftet med arrangemanget bedrivs av ett separat företag. I andra fall kan arrangemanget innebära att ett separat företag inrättas.

B14.Klassificeringen av samarbetsarrangemanget enligt kraven i denna standard är avhängig de rättigheter och skyldigheter för parterna som härrör från samarbetsarrangemanget i den normala affärsverksamheten. Enligt standarden klassificeras samarbetsarrangemang antingen som gemensamma verksamheter eller som joint ventures. När ett företag har rätt till de tillgångar och har förpliktelser avseende de skulder som härrör från samarbetsarrangemanget handlar det om en gemensam verksamhet. När ett företag har rätt till de nettotillgångar som härrör från samarbetsarrangemanget handlar det om ett joint venture. I punkterna B16–B33 beskrivs den bedömning som ett företag gör för att avgöra om det har ett innehav i en gemensam verksamhet eller ett joint venture.

Klassificering av ett samarbetsarrangemang

B15.Såsom anges i punkt B14 måste parterna bedöma de rättigheter och skyldigheter som härrör från samarbetsarrangemanget för att avgöra typen av arrangemang. Vid denna bedömning ska företaget beakta följande:

  1. Samarbetsarrangemangets struktur (se punkterna B16–B21).

  2. Om samarbetsarrangemanget struktureras genom inrättande av ett separat företag

    1. den rättsliga formen för det separata företaget (se punkterna B22–B24),

    2. villkoren i samarbetsavtalet (se punkterna B25–B28), och

    3. övriga relevanta fakta och omständigheter (se punkterna B29–B33).

Samarbetsarrangemangets struktur

Samarbetsarrangemang som inte struktureras genom inrättande av ett separat företag

B16.Ett samarbetsarrangemang som inte struktureras genom inrättande av ett separat företag är en gemensam verksamhet. I detta fall fastställs i avtalet parternas rätt till de tillgångar och förpliktelser avseende de skulder som härrör från samarbetsarrangemanget, samt parternas rätt till tillhörande intäkter och förpliktelser avseende tillhörande kostnader.

B17.I samarbetsavtalet beskrivs ofta vilken typ av verksamhet som samarbetet avser och hur parterna tänker driva denna verksamhet tillsammans. Parterna i ett samarbetsarrangemang skulle t.ex. kunna komma överens om att tillverka en produkt tillsammans, där varje part ansvarar för en specifik uppgift, använder sina egna tillgångar och ansvarar för sina egna skulder. I avtalet skulle också kunna anges hur intäkter och kostnader som är gemensamma för parterna ska fördelas mellan dem. I detta fall redovisar varje part i den gemensamma verksamheten i sina finansiella rapporter de tillgångar och skulder som hör till denna specifika uppgift och sin andel av intäkter och kostnader i enlighet med samarbetsavtalet.

B18.I andra fall kan parterna i ett samarbetsarrangemang t.ex. komma överens om att dela och förvalta en tillgång tillsammans. I sådana fall fastställer samarbetsavtalet parternas rätt till den tillgång som man förvaltar gemensamt, och hur produktion eller intäkter från tillgången samt driftskostnader ska fördelas mellan parterna. Varje part i den gemensamma verksamheten redovisar sin andel av den gemensamma tillgången och sin andel av eventuella skulder, samt sin andel av produktion, intäkter och kostnader i enlighet med samarbetsavtalet.

Samarbetsarrangemang som struktureras genom inrättande av ett separat företag

B19.Ett samarbetsarrangemang där de tillgångar och skulder som hör till arrangemanget ligger i ett separat företag kan antingen vara ett joint venture eller en gemensam verksamhet.

B20.Huruvida en part är en part i en gemensam verksamhet eller samägare beror på partens rätt till tillgångar och förpliktelser avseende skulder som härrör från det samarbete som bedrivs genom det separata företaget.

B21.Enligt punkt B15 måste parterna, när ett samarbetsarrangemang struktureras genom inrättande av ett separat företag, bedöma om det separata företagets rättsliga form, villkoren i avtalet och, när detta är relevant, andra faktorer och omständigheter ger dem

  1. rätt till de tillgångar och förpliktelser avseende de skulder som härrör från samarbetsarrangemanget (dvs. detta är en gemensam verksamhet), eller

  2. rätt till de nettotillgångar som härrör från samarbetsavtalet (dvs. detta är ett joint venture).

Klassificering av ett samarbetsarrangemang: bedömning av parternas rättigheter och skyldigheter enligt avtalet

IFRS11_bild_2

Det separata företagets rättsliga form

B22.Det separata företagets rättsliga form har betydelse vid bedömningen av typen av samarbetsarrangemang. Den rättsliga formen underlättar den initiala bedömningen av parternas rätt till tillgångarna och förpliktelser avseende skulderna i det separata företaget, t.ex. om parterna har andelar i tillgångarna i det separata företaget och om de ansvarar för skulderna i det separata företaget.

B23.Parterna kan t.ex. bedriva samarbetet i ett separat företag, vars rättsliga form gör detta företag till ett självständigt företag (dvs. det separata företagets tillgångar och skulder är detta företags tillgångar och skulder och inte parternas tillgångar och skulder). Slutsatsen av bedömningen av rättigheter och skyldigheter för parterna till följd av det separata företagets rättsliga form blir i detta fall att det handlar om ett joint venture. Emellertid kan de bestämmelser som parterna avtalat om (se punkterna B25–B28) och i förekommande fall övriga fakta och omständigheter (se punkterna B29–B33) åsidosätta bedömningen av parternas rättigheter och skyldigheter till följd av det separata företagets rättsliga form.

B24.Den bedömning av parternas rättigheter och skyldigheter som följer av det separata företagets rättsliga form är endast tillräcklig för att fastställa att det rör sig om en gemensam verksamhet om parterna bedriver samarbetet i ett separat företag vars rättsliga form inte innebär att parterna och det separata företaget är åtskilda (dvs. tillgångar och skyldigheter i det separata företaget är parternas tillgångar och skyldigheter).

Bedömning av villkoren i samarbetsavtalet

B25.I många fall är de rättigheter och skyldigheter som parterna kommit överens om enligt avtal överensstämmande med, eller står inte i konflikt med, de rättigheter och skyldigheter som parterna åläggs genom den rättsliga formen för det separata företag där samarbetet bedrivs.

B26.I andra fall använder parterna avtalet för att upphäva eller ändra de rättigheter och skyldigheter som de åläggs till följd av det separata företagets rättsliga form.

Exempel på tillämpning
Exempel 4

Antag att två parter organiserar ett samarbetsarrangemang i form av ett aktiebolag. Varje part äger 50 procent av aktiebolaget. Genom att bilda ett aktiebolag kan företaget skiljas från ägarna och företagets tillgångar och skulder blir därmed dess egna tillgångar och skulder. I detta fall visar bedömningen av parternas rättigheter och skyldigheter som följer av det separata företagets rättsliga form att parterna har rätt till nettotillgångarna från samarbetsarrangemanget.

Parterna ändrar emellertid aktiebolagets egenskaper genom sitt samarbetsavtal så att var och en innehar en bestämd andel av tillgångarna och skulderna i aktiebolaget. Genom sådana avtalsmässiga ändringar av ett aktiebolag kan samarbetsarrangemanget bli en gemensam verksamhet.

B27.I följande tabell jämförs vanliga villkor i samarbetsavtal mellan parterna i en gemensam verksamhet och vanliga villkor i samarbetsavtal mellan parterna i ett joint venture. Exemplen på avtalsvillkor i följande tabell är inte uttömmande.

Bedömning av villkoren i samarbetsavtalet

Gemensam verksamhet

Joint venture

Villkor i samarbetsavtalet

Avtalet ger parterna i samarbetsarrangemanget rätt till de tillgångar och förpliktelser avseende de skulder som rör arrangemanget.

Avtalet ger parterna i samarbetsarrangemanget rätt till nettotillgångarna i arrangemanget (dvs. det är det separata företaget, inte delägarna, som har rätt till de tillgångar och som har förpliktelser avseende de skulder som rör arrangemanget).

Rätt till tillgångar

Enligt avtalet delar parterna på alla innehav (dvs. rättigheter, äganderätt) i samarbetsarrangemanget i en bestämd proportion (t.ex. i proportion till parternas ägarintresse i arrangemanget eller i proportion till omfattningen av den verksamhet som bedrivs genom arrangemanget och som är direkt hänförligt till dem).

Enligt avtalet är de tillgångar som tillförs samarbetsarrangemanget, eller som senare förvärvas av detta, samarbetsarrangemangets egna tillgångar. Parterna har inte några innehav (dvs. inga rättigheter och ingen äganderätt) i samarbetsarrangemangets tillgångar.

Förpliktelser avseende skulder

Enligt avtalet delar parterna i detta samarbetsarrangemang alla skulder, förpliktelser, kostnader och utgifter i en bestämd proportion (t.ex. i proportion till parternas ägarintresse i arrangemanget eller i proportion till omfattningen av den verksamhet som bedrivs genom arrangemanget och som är direkt hänförligt till dem).

Enligt avtalet är samarbetsarrangemanget ansvarigt för skulder och förpliktelser som rör arrangemanget.

Enligt avtalet ansvarar parterna i detta samarbetsarrangemang endast i proportion till sin investering i arrangemanget eller i proportion till sina respektive skyldigheter att bidra till samarbetsarrangemanget vid upplupet eller tillkommande kapitalbehov, eller båda.

Enligt avtalet ansvarar parterna i samarbetsarrangemanget för krav som ställs av tredje part.

Enligt avtalet har fordringsägare i detta samarbetsarrangemang ingen regressrätt gentemot någon part när det gäller skulder eller förpliktelser som rör arrangemanget.

Intäkter, kostnader, resultat

Enligt avtalet fördelas intäkter och kostnader på grundval av respektive parts insats i samarbetsarrangemanget. I avtalet kan t.ex. anges att intäkter och kostnader fördelas på grundval av hur stor kapacitet respektive part använder i en fabrik som man driver gemensamt. Denna kan skilja sig åt från ägarintresset i samarbetsarrangemanget. Parterna kan också ha kommit överens om att fördela resultatet från samarbetet i bestämda proportioner, t.ex. på grundval av parternas ägarintresse i arrangemanget. Detta skulle inte förhindra att samarbetsarrangemanget betraktas som en gemensam verksamhet om parterna har rätt till de tillgångar och har förpliktelser avseende de skulder som härrör från samarbetsarrangemanget.

Avtalet fastställer respektive parts andel av resultatet från samarbetsverksamheten.

Garantier

Parterna i samarbetsarrangemangen måste ofta lämna garantier till tredje part som t.ex. mottar en tjänst från eller ger ekonomiskt bidrag till samarbetsarrangemanget. Sådana garantier, eller åtaganden från parterna att lämna sådana garantier, gör inte i sig att ett samarbetsarrangemang är att betrakta som en gemensam verksamhet. Det som avgör om detta samarbetsarrangemang är en gemensam verksamhet eller ett joint venture är om parterna har några förpliktelser avseende de skulder som härrör från arrangemanget (för vilka parterna eventuellt kan ha lämnat en garanti).

B28.Om samarbetsarrangemanget anger att parterna har rätt till de tillgångar och att de har förpliktelser avseende de skulder som härrör från arrangemanget är de parter i en gemensam verksamhet och behöver inte göra någon bedömning av övriga faktorer och omständigheter (punkterna B29–B33) för att klassificera detta samarbetsarrangemang.

Bedömning av andra faktorer och omständigheter

B29.Om det i avtalsvillkoren inte anges att parterna har rätt till de tillgångar och att de har förpliktelser avseende de skulder som härrör från samarbetet, ska parterna göra en bedömning av andra faktorer och omständigheter för att avgöra om samarbetet är en gemensam verksamhet eller en joint venture.

B30.Ett samarbetsarrangemang kan struktureras som ett separat företag vars rättsliga form innebär att parterna är åtskilda från det separata företaget. I avtalsvillkoren anges eventuellt inte parternas rätt till tillgångarna och deras förpliktelser avseende skulderna. Emellertid kan en bedömning av andra faktorer och omständigheter göra att ett sådant samarbetsarrangemang klassificeras som en gemensam verksamhet. Så är fallet när andra faktorer och omständigheter ger delägarna rätt till de tillgångar och förpliktelser avseende de skulder som härrör från samarbetsarrangemanget.

B31.I det fall verksamheten främst är till för produktion till parterna tyder detta på att dessa har rätt till i stort sett alla ekonomiska fördelar som härrör från tillgångarna i samarbetsarrangemanget. Parterna i ett sådant samarbetsarrangemang säkerställer ofta sin tillgång till produktionen från samarbetet genom att förhindra att den säljs till tredje part.

B32.Konsekvensen av ett avtal med denna utformning och detta syfte är att de skulder som härrör från avtalet i huvudsak täcks av kassaflödena från parterna genom deras köp av produktionen från verksamheten. Om parterna i allt väsentligt är den enda källan till de kassaflöden som bidrar till verksamhetens fortlevnad tyder detta på att de har förpliktelser avseende de skulder som härrör från samarbetet.

Exempel på tillämpning
Exempel 5

Antag att två parter organiserar ett samarbetsarrangemang i form av ett aktiebolag (företag C) i vilket varje part äger 50 procent. Syftet med samarbetet är att tillverka material som parterna behöver för sina egna tillverkningsprocesser. Genom avtalet kan parterna styra företaget så att det tillverkar det material de behöver, med den kvantitet och kvalitet som parterna bestämmer.

Den juridiska formen för företag C (aktiebolag) i vilket verksamheten initialt äger rum innebär att företag C:s tillgångar och skulder är detta företags egna tillgångar och skulder. Samarbetsavtalet mellan parterna anger inte att parterna har rätt till tillgångarna eller att de har förpliktelser avseende skulderna i företag C. Företag C:s juridiska form och villkoren i samarbetsavtalet visar därmed att detta samarbete är ett joint venture.

Parterna gör emellertid också en bedömning av följande aspekter av samarbetsarrangemanget:

  • Parterna har kommit överens om att köpa allt som tillverkas av företag C i förhållandet 50:50. Företag C får inte sälja något av sin produktion till tredje part om inte detta godkänns av båda parterna. Eftersom syftet med samarbetet är att förse parterna med produkter de behöver kommer sådan försäljning till tredje part sannolikt att vara ovanlig och inte väsentlig.

  • Priset på de produkter som säljs till parterna bestäms av båda parterna och fastställs till en nivå som täcker produktionskostnader och administrativa omkostnader i företag C. Samarbetet är därmed tänkt att bedrivas enligt break-even-principen.

Av ovanstående beskrivning följer att följande fakta och omständigheter är av betydelse:

  • Parternas skyldighet att köpa allt som produceras av företag C innebär att företag C är helt beroende av parterna för att generera kassaflöden. Parterna har därigenom en skyldighet att finansiera företag C:s reglering av skulder.

  • Genom att parterna har rätt till allt som produceras av företag C följer att parterna utnyttjar, och därmed har rätten till, alla ekonomiska fördelar som härrör från tillgångarna i företag C.

Dessa fakta och omständigheter visar att samarbetet är en gemensam verksamhet. Slutsatsen om klassificeringen av samarbetsarrangemanget under dessa omständigheter skulle inte förändras om parterna, i stället för att själva använda sin andel av produktionen i en efterföljande tillverkningsprocess, skulle sälja sin andel av produktionen till tredje part.

Om parterna ändrade villkoren i samarbetsavtalet så att företaget skulle kunna sälja produkterna till tredje part skulle det innebära att företag C stod risken för efterfrågan, lagerhållning och krediter. En sådan förändring av fakta och omständigheter skulle innebära att samarbetsarrangemanget måste omklassificeras. Dessa fakta och omständigheter skulle betyda att samarbetet är ett joint venture.

B33.Följande flödesschema visar de bedömningar ett företag gör för att klassificera ett samarbetsarrangemang när detta struktureras som ett separat företag.

Klassificering av ett samarbetsarrangemang som struktureras som ett separat företag
IFRS11_bild_3

Finansiella rapporter från parterna i ett samarbetsarrangemang (punkterna 21A–22)

Redovisning av förvärv av andelar i gemensamma verksamheter

B33A.När ett företag förvärvar ett innehav i en gemensam verksamhet i vilken dess verksamhet utgör en verksamhet/rörelse, enligt definition i IFRS 3, ska det, i proportion till sin andel i enlighet med punkt 20, tillämpa alla principer om redovisning av rörelseförvärv enligt IFRS 3, liksom andra standarder som inte strider mot vägledningen i denna standard, och lämna de uppgifter som krävs i dessa standarder avseende rörelseförvärv. Principerna om redovisning av rörelseförvärv som inte strider mot vägledningen i denna standard innefattar, men är inte begränsade till

  1. värdering av identifierbara tillgångar och skulder till verkligt värde, förutom poster för vilka undantag anges i IFRS 3 och andra standarder,

  2. redovisning av utgifter i samband med förvärvet som kostnader i de perioder då de uppkommer och tjänsterna erhålls, med undantag för att kostnaderna för att emittera aktier eller räntebärande värdepapper ska redovisas i enlighet med IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering och IFRS 91,

  3. redovisning av uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som uppkommer vid den första redovisningen av tillgångar eller skulder, med undantag för uppskjutna skatteskulder som uppkommer vid den första redovisningen av goodwill i enlighet med IFRS 3 och IAS 12 Inkomstskatter för rörelseförvärv,

  4. redovisning av den del av den överförda ersättningen som överstiger nettot av beloppen per förvärvstidpunkten för de identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna som goodwill, och

  5. prövning, minst en gång om året, av nedskrivningsbehovet för en kassagenererande enhet på vilken goodwill har fördelats, samt närhelst det finns en indikation på att enheten kan behövas skrivas ned, i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar, av goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv.

Om ett företag tillämpar denna IFRS men ännu inte tillämpar IFRS 9, ska varje hänvisning i denna IFRS till IFRS 9 betraktas som en hänvisning till IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering.

B33B.Punkterna 21A och B33A tillämpas också på bildandet av en gemensam verksamhet om, och endast om, en befintlig verksamhet, enligt definitionen i IFRS 3, av en av parterna som deltar i den gemensamma verksamheten överförs till den gemensamma verksamheten vid dess bildande. Dessa punkter gäller emellertid inte för bildandet av en gemensam verksamhet om samtliga parter som deltar i den gemensamma verksamheten uteslutande bidrar med tillgångar eller grupper av tillgångar som inte utgör verksamheter till den gemensamma verksamheten vid dess bildande.

B33C.En part i en gemensam verksamhet kan öka sitt innehav i en gemensam verksamhet i vilken dess verksamhet utgör en verksamhet/rörelse enligt definitionen i IFRS 3 genom att förvärva ytterligare andelar i den gemensamma verksamheten. I sådana fall ska tidigare innehav i den gemensamma verksamheten inte omvärderas om parten i den gemensamma verksamheten behåller det gemensamma bestämmande inflytandet.

B33CA.En part som deltar i men inte har gemensamt bestämmande inflytande över en gemensam verksamhet kan få gemensamt bestämmande inflytande över den gemensamma verksamheten i vilken verksamheten utgör en verksamhet/rörelse enligt definitionen i IFRS 3. I sådana fall omvärderas inte tidigare andelar i den gemensamma verksamheten.

B33D.Punkterna 21A och B33A–B33C gäller inte vid förvärv av ett innehav i en gemensam verksamhet om parterna som har gemensamt bestämmande inflytande, inbegripet det företag som förvärvar innehavet i den gemensamma verksamheten, står under gemensamt bestämmande inflytande av samma part eller parter som har det slutliga bestämmande inflytandet både före och efter förvärvet, och om detta bestämmande inflytande inte är av tillfälligt slag.

Redovisning av försäljning eller överföring av tillgångar till en gemensam verksamhet

B34.När ett företag genomför en transaktion med en gemensam verksamhet i vilken företaget är part, t.ex. en försäljning eller överföring av tillgångar, utför det transaktionen med övriga parter i denna gemensamma verksamhet och ska därför endast redovisa vinster eller förluster till följd av denna transaktion i den mån det rör övriga parters andelar av denna gemensamma verksamhet.

B35.När sådana transaktioner visar att nettoförsäljningsvärdet för de tillgångar som ska säljas eller överföras till den gemensamma verksamheten har minskat, eller att tillgångarna behöver skrivas ned, ska parten i den gemensamma verksamheten redovisa dessa värdeminskningar i sin helhet.

Redovisning av köp av tillgångar från en gemensam verksamhet

B36.När ett företag genomför en transaktion med en gemensam verksamhet i vilken företaget är part, t.ex. köp av tillgångar, ska det inte redovisa sin andel av vinster eller förluster förrän tillgångarna säljs vidare till tredje part.

B37.När sådana transaktioner visar att nettoförsäljningsvärdet för de tillgångar som ska köpas har minskat eller att tillgångarna behöver skrivas ned, ska parten i den gemensamma verksamheten redovisa sin andel av dessa värdeminskningar.

Bilaga C Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och upphävande av andra IFRS

Denna bilaga är en del av tolkningen och har samma ställning som övriga delar av standarden.

Ikraftträdande

C1.Ett företag ska tillämpa denna standard för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om företaget tillämpar denna standard tidigare ska företaget redovisa detta och samtidigt tillämpa IFRS 10, IFRS 12 Upplysningar om intressen i andra företag, IAS 27 (enligt ändring 2011) och IAS 28 (enligt ändring 2011).

C1A.Koncernredovisning, samarbetsarrangemang och upplysningar om intressen i andra företag: övergångsriktlinjer (ändringar i IFRS 10, IFRS 11 och IFRS 12), som utfärdades i juni 2012, innebar att punkterna C2–C5, C7–C10 och C12 ändrades och att punkterna C1B och C13A–C13B lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Om företaget tillämpar IFRS 11 för en tidigare period ska det tillämpa dessa ändringar för den tidigare perioden.

C1AA.Redovisning av andelsförvärv i gemensamma verksamheter (ändringar av IFRS 11), som utfärdades i maj 2014, innebar att rubriken efter punkt B33 ändrades och att punkterna 21A, B33A–B33D och C14A samt deras respektive rubriker lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar framåtriktat för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om företaget tillämpar ändringarna för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

C1AB.Genom Den årliga förbättringscykeln 2015–2017 för IFRS-standarder, som utfärdades i december 2017, lades punkt B33CA till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar på transaktioner genom vilka det får gemensamt bestämmande inflytande för eller efter inledningen av det första räkenskapsår som börjar den 1 januari 2019 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om företaget tillämpar dessa ändringar tidigare ska det lämna upplysning om detta.

Övergångsbestämmelser

C1B.Oaktat kraven i punkt 28 i IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel behöver ett företag när denna IFRS tillämpas första gången endast lämna kvantitativa uppgifter enligt punkt 28 f i IAS 8 för det räkenskapsår som närmast föregår det första räkenskapsår för vilket IFRS 11 tillämpas (”den närmast föregående perioden”). Ett företag får också lämna dessa uppgifter för innevarande period eller för tidigare jämförelseperioder, men är inte förpliktat att göra detta.

Joint ventures – övergång från klyvningsmetoden till kapitalandelsmetoden

C2.När ett företag övergår från klyvningsmetoden till kapitalandelsmetoden ska företaget redovisa sitt innehav i ett joint venture per början av den närmast föregående perioden. Detta första innehav ska värderas till de ackumulerade redovisade värdena för de tillgångar och skulder som företaget tidigare redovisat enligt klyvningsmetoden, inklusive eventuell goodwill som härrör från förvärvet. Om denna goodwill tidigare hörde till en större kassagenererande enhet, eller en grupp av kassagenererande enheter, ska företaget fördela goodwill till detta joint venture grundat på de relativa redovisade värdena för detta joint venture och den kassagenererande enhet eller grupp av kassagenererande enheter till vilken denna goodwill hörde.

C3.Ingående balans för innehavet, fastställd i enlighet med punkt C2, betraktas som antaget anskaffningsvärde för innehavet vid den första redovisningen. Företaget ska tillämpa punkterna 40–43 i IAS 28 (enligt ändring 2011) på ingående balans för innehavet för att bedöma om innehavet behöver skrivas ned. Alla nedskrivningar ska redovisas som justering av balanserade vinstmedel per inledningen av den närmast föregående perioden. Undantaget vid den första redovisningen i punkterna 15 och 24 i IAS 12 Inkomstskatter ska inte tillämpas om företaget redovisar ett innehav i ett joint venture till följd av tillämpning av övergångskraven för joint ventures som tidigare redovisats enligt klyvningsmetoden.

C4.Om alla tillgångar och skulder som tidigare beräknats med klyvningsmetoden slås samman och detta resulterar i negativa nettotillgångar, ska företaget bedöma om det har rättsliga eller informella förpliktelser som rör de negativa nettotillgångarna och ska i sådana fall redovisa motsvarande skuld. Om företaget kommer fram till att det inte har några rättsliga eller informella förpliktelser som rör de negativa nettotillgångarna ska företaget inte redovisa motsvarande skuld utan det ska justera balanserade vinstmedel per inledningen av den närmast föregående perioden. Företaget ska lämna upplysning om detta och om sin ackumulerade oredovisade andel av förlusterna i företagets joint ventures per inledningen av den närmast föregående perioden samt per den dag då denna standard först tillämpas.

C5.Ett företag ska redovisa en uppdelning av de tillgångar och skulder som har slagits samman i posten ingående balans för innehav per inledningen av den närmast föregående perioden. Dessa uppgifter ska upprättas som sammanslagna värden för samtliga joint ventures för vilka företaget tillämpar de övergångsbestämmelser som avses i punkterna C2–C6.

C6.Efter den första redovisningen ska företaget redovisa sitt innehav i ett joint venture med kapitalandelsmetoden, i enlighet med IAS 28 (enligt ändring 2011).

Gemensamma verksamheter – övergång från kapitalandelsmetoden till redovisning av tillgångar och skulder

C7.Vid övergång från kapitalandelsmetoden till redovisning av tillgångar och skulder avseende innehav i en gemensam verksamhet ska företaget i början av den närmast föregående perioden från rapporten över finansiell ställning ta bort det innehav som tidigare redovisats med kapitalandelsmetoden, samt alla övriga poster som utgjorde en del av företagets nettoinnehav i samarbetsarrangemanget i enlighet med punkt 38 i IAS 28 (enligt ändring 2011). Företaget ska i stället redovisa sin andel av tillgångarna och skulderna avseende innehavet i den gemensamma verksamheten, inklusive eventuell goodwill som kan ha utgjort en del av innehavets redovisade värde.

C8.Ett företag ska fastställa sin andel av tillgångar och skulder som rör en gemensam verksamhet grundat på företagets rättigheter i och skyldigheter för en bestämd andel enligt samarbetsavtalet. Företaget beräknar de första redovisade värdena för tillgångar och skulder genom uppdelning av det redovisade värdet för innehavet per inledningen av den närmast föregående perioden, grundat på de uppgifter som företaget använde vid tillämpning av kapitalandelsmetoden.

C9.Alla skillnader som beror på att innehavet tidigare redovisats enligt kapitalandelsmetoden tillsammans med andra poster som utgjorde en del av företagets nettoinnehav i samarbetsarrangemanget i enlighet med punkt 38 i IAS 28 (enligt ändring 2011) och nettosumman för tillgångar och skulder, inklusive eventuell goodwill, som redovisas ska

  1. kvittas mot eventuell goodwill från innehavet där eventuell kvarstående skillnad justeras mot balanserade vinstmedel per inledningen av den närmast föregående perioden, om nettobeloppet för de tillgångar och skulder, inklusive goodwill, som redovisas är större än det innehav (och andra poster som utgjorde en del av företagets nettoinnehav) som tagits bort från rapporten över finansiell ställning,

  2. kvittas mot balanserade vinstmedel per inledningen av den närmast föregående perioden, om nettobeloppet för de tillgångar och skulder, inklusive goodwill, som redovisas är mindre än det innehav (och andra poster som utgjorde en del av företagets nettoinnehav) som tagits bort från rapporten över finansiell ställning.

C10.Ett företag som går över från kapitalandelsmetoden till att redovisa tillgångar och skulder ska göra en avstämning mellan det innehav som tagits bort från rapporten över finansiell ställning och de tillgångar och skulder som redovisas, tillsammans med justering av eventuell kvarstående skillnad justerad mot balanserade vinstmedel, per inledningen av den närmast föregående perioden.

C11.Undantaget vid den första redovisningen i punkterna 15 och 24 i IAS 12 är inte tillämpligt när företaget redovisar tillgångar och skulder avseende innehavet i en gemensam verksamhet.

Övergångsbestämmelser för företagets separata finansiella rapporter

C12.Ett företag som i enlighet med punkt 10 i IAS 27 tidigare redovisade sitt innehav i en gemensam verksamhet i sina separata finansiella rapporter till anskaffningsvärde eller i enlighet med IFRS 9, ska

  1. ta bort innehavet från rapporten över finansiell ställning och redovisa tillgångar och skulder som rör företagets innehav i en gemensam verksamhet till belopp som fastställts i enlighet med punkterna C7–C9, och

  2. göra en avstämning mellan det innehav som tagits bort från rapporten över finansiell ställning och de tillgångar och skulder som redovisas, tillsammans med eventuell kvarstående skillnad justerad mot balanserade vinstmedel, per inledningen av den närmast föregående perioden.

C13.Undantaget vid den första redovisningen i punkterna 15 och 24 i IAS 12 är inte tillämpligt när företaget redovisar tillgångar och skulder som rör dess innehav i en gemensam verksamhet i separata finansiella rapporter genom att tillämpa övergångsbestämmelserna för gemensamma verksamheter som avses i punkt C12.

Hänvisningar till ”den närmast föregående perioden”

C13A.Oaktat hänvisningarna till ”den närmast föregående perioden” i punkterna C2–C12 får ett företag också lämna justerade jämförande uppgifter för tidigare perioder som redovisats, men är inte förpliktat att göra detta. Om ett företag lämnar justerade jämförande uppgifter för tidigare perioder ska alla hänvisningar till ”den närmast föregående perioden” i punkterna C2–C12 betraktas som hänvisningar till ”den tidigaste period för vilken justerad jämförande information presenteras”.

C13B.Om ett företag lämnar ojusterade jämförande uppgifter för tidigare perioder ska företaget tydligt ange att uppgifterna inte har justerats, att de har upprättats på en annan grund och förklara denna grund.

Hänvisningar till IFRS 9

C14.Om ett företag tillämpar denna standard men ännu inte tillämpar IFRS 9 ska alla hänvisningar till IFRS 9 behandlas som hänvisningar till IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering.

Redovisning av förvärv av andelar i gemensamma verksamheter

C14A.Genom Redovisning av andelsförvärv i gemensamma verksamheter (ändringar av IFRS 11), utgivna i maj 2014, ändrades rubriken efter punkt B33 och lades punkterna 21A, B33A–B33D, C1AA och deras respektive rubriker till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar framåtriktat vid förvärv av andelar i gemensamma verksamheter i vilka aktiviteterna utgör verksamheter/rörelser enligt definitionen i IFRS 3, för sådana förvärv som görs från inledningen av den första period då företaget tillämpar dessa ändringar. Följaktligen ska belopp som redovisats för förvärv av andelar i gemensamma verksamheter som genomförts i tidigare perioder inte justeras.

Upphävande av andra standarder

C15.Denna standard ersätter följande standarder:

  1. IAS 31 Andelar i joint ventures, och

  2. SIC 13 Gemensamt styrda företag – Överföring av icke-monetära tillgångar från en samägare.