INTERNATIONAL STANDARD ON AUDITING

ISA 210 Villkor för revisionsuppdrag

(Gäller vid revision av finansiella rapporter för ­räkenskapsperioder som börjar den 15 december 2009 eller senare)

International Standard on Auditing (ISA) 210 Villkor för revisionsuppdrag ska läsas tillsammans med ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing.

Inledning

Denna standards tillämpningsområde

1.Denna internationella revisionsstandard (ISA) behandlar revisorns ansvar för att avtala villkoren för revisionsuppdraget med företagsledningen och, i tillämpliga fall, med dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen). Däri ingår att fastställa att vissa förutsättningar för en revision, som är företagsledningens och, i tillämpliga fall, styrelsens ansvar, är uppfyllda. ISA 220 [1] behandlar de aspekter av att acceptera uppdraget som revisorn råder över. (Se punkt A 1.)

Ikraftträdande

2.Denna standard gäller vid revision av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som börjar den 15 december 2009 eller senare.

Mål

3.Revisorns mål är att endast acceptera eller fortsätta med ett revisionsuppdrag när man har kommit överens om grunden för hur det ska utföras, genom att

  1. fastställa om det finns förutsättningar för en revision, och
  2. bekräfta att det finns en gemensam förståelse av villkoren för revisionsuppdraget mellan revisorn och företagsledningen och, i tillämpliga fall, styrelsen.

Definitioner

4.I ISA har nedanstående term följande betydelse:

Förutsättningar för en revision – att företagsledningen använder ett godtagbart ramverk för finansiell rapportering vid upprättandet av de finansiella rapporterna samt att företagsledningen och, i tillämpliga fall, styrelsen är införstådd med den grundläggande förutsättningen [2] för utförandet av en revision.

5.I denna ISA ska ”företagsledning” i fortsättningen läsas som ”företagsledning och, i tillämpliga fall, styrelse”.

Krav

Förutsättningar för en revision

6.För att fastställa om det finns förutsättningar för en revision ska revisorn

  1. fastställa om det ramverk för finansiell rapportering som ska användas vid upprättandet av de finansiella rapporterna är godtagbart, och (se punkterna A 2–A 10)
  2. inhämta företagsledningens bekräftelse av att den är medveten om och förstår sitt ansvar (se punkterna A 11–A 14 och punkt A 21)
    1. för upprättandet av de finansiella rapporterna enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, och där så är relevant, att de ger en rättvisande bild, (se punkt A 15)
    2. för den interna kontroll som företagsledningen bedömer nödvändig för upprättandet av finansiella rapporter som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig sådana beror på oegentligheter eller misstag, (se punkterna A 16–A 19)
    3. för att förse revisorn med
      1. tillgång till all information som företagsledningen har kännedom om och som är relevant för upprättandet av de finansiella rapporterna, t.ex. bokföring, dokumentation och annat,
      2. ytterligare information som revisorn kan begära från företagsledningen för revisionens syfte, och
      3. obegränsad tillgång till de personer inom företaget som revisorn bedömer det som nödvändigt att inhämta revisionsbevis från.

Begränsning av revisionens inriktning och omfattning innan revisionsuppdraget accepteras

7.Om företagsledningen eller styrelsen i villkoren för det föreslagna revisionsuppdraget begränsar inriktningen och omfattningen av revisorns arbete på ett sådant sätt att revisorn anser att begränsningen kommer att leda till att han eller hon avstår från att uttala sig om de finansiella rapporterna, ska revisorn inte acceptera ett sådant begränsat uppdrag som ett revisionsuppdrag, såvida det inte krävs i lagar och andra författningar.

Andra faktorer som påverkar om revisionsuppdraget accepteras

8.Om förutsättningarna för en revision saknas, ska revisorn diskutera detta med företagsledningen. Revisorn ska inte acceptera det föreslagna revisionsuppdraget, såvida det inte krävs i lagar och andra författningar

  1. om revisorn har fastställt att det ramverk för finansiell rapportering som ska tillämpas vid upprättandet av de finansiella rapporterna inte är godtagbart, såvida inte vad som anges i punkt 19 är tillämpligt, eller
  2. om den bekräftelse som beskrivs i punkt 6 b inte har erhållits.

Avtal om villkor för revisionsuppdrag

9.Revisorn ska avtala villkoren för revisionsuppdraget med företagsledningen eller styrelsen, utifrån vad som är tillämpligt. (Se punkt A 22.)

10.Förutom i de fall som nämns i punkt 11 ska de avtalade villkoren för revisionsuppdraget dokumenteras i ett uppdragsbrev eller annan lämplig form av skriftligt avtal och ska innefatta (se punkterna A 23–A 27)

  1. syftet med samt inriktningen och omfattningen av revisionen av de finansiella rapporterna,
  2. revisorns ansvar,
  3. företagsledningens ansvar,
  4. identifiering av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering för upprättandet av de finansiella rapporterna,
  5. hänvisning till den förutsedda formen för och det förutsedda innehållet i alla rapporter som ska lämnas av revisorn, och (se punkt A 24)
  6. ett uttalande om att det kan finnas omständigheter under vilka en rapport kan skilja sig från den förutsedda formen och det förutsedda innehållet.

11.Om det i lag eller annan författning i tillräcklig detalj fastställs vilka villkor som gäller för det revisionsuppdrag som avses i punkt 10, behöver revisorn inte dokumentera dem i ett skriftligt avtal förutom för det faktum att han eller hon har konstaterat att en sådan lag eller annan författning är tillämplig och att företagsledningen är medveten om och förstår sitt ansvar enligt punkt 6 b. (Se punkt A 23 samt punkterna A 28–A 29.)

12.Om lag eller annan författning fastställer företagsledningens ansvar på liknande sätt som i punkt 6 b, kan revisorn göra bedömningen att lagen eller författningen enligt hans eller hennes bedömning omfattar ansvar som till sin innebörd motsvarar det ansvar som beskrivs i punkt 6 b. För sådant likvärdigt ansvar kan revisorn använda ordalydelsen i den lagen eller författningen för att beskriva detta ansvar i det skriftliga avtalet. För ansvar som inte fastställs i lagar och andra författningar på ett sådant sätt att dess innebörd är likvärdig, ska beskrivningen i punkt 6 b användas i det skriftliga avtalet. (Se punkt A 28.)

Återkommande revisionsuppdrag

13.Vid återkommande revisionsuppdrag ska revisorn bedöma om det finns omständigheter som gör att villkoren för revisionsuppdraget behöver ändras och om det är nödvändigt att påminna företaget om de gällande uppdragsvillkoren. (Se punkt A 30.)

Godtagande av en ändring i villkoren för revisionsuppdraget

14.Revisorn ska inte gå med på en ändring i villkoren för revisionsuppdraget om den inte kan motiveras på ett rimligt sätt. (Se punkterna A 31–A 33.)

15.Om det begärs av revisorn att han eller hon, före slutförandet av revisionen, ska ändra revisionsuppdraget till ett uppdrag där revisorn uttalar sig med en lägre grad av säkerhet, ska han eller hon avgöra om detta har motiverats på ett rimligt sätt. (Se punkterna A 34–A 35.)

16.Om villkoren för revisionsuppdraget ändras, ska revisorn och företagsledningen komma överens om och dokumentera de nya uppdragsvillkoren i ett uppdragsbrev eller någon annan passande form av skriftligt avtal.

17.Om revisorn inte kan gå med på en ändring av villkoren för revisionsuppdraget och företagsledningen inte tillåter honom eller henne att fortsätta det ursprungliga revisionsuppdraget, ska revisorn

  1. avgå från revisionsuppdraget, där detta är möjligt enligt tillämpliga lagar och andra författningar, och
  2. fastställa om han eller hon har en avtalsenlig eller annan förpliktelse att rapportera omständigheterna till andra parter, t.ex. styrelse, ägare eller tillsynsmyndigheter.

Ytterligare faktorer att överväga när uppdraget accepteras

Redovisningsstandarder som kompletteras i lagar och andra författningar

18.Om redovisningsstandarder som har fastställts av en behörig eller erkänd normgivande organisation kompletteras i lagar och andra författningar, ska revisorn avgöra om det finns några motstridigheter mellan redovisningsstandarderna och tilläggskraven. Om det finns sådana motstridigheter, ska revisorn diskutera tilläggskravens karaktär med företagsledningen och komma överens med den om huruvida

  1. tilläggskraven kan uppfyllas genom ytterligare upplysningar i de finansiella rapporterna, eller
  2. beskrivningen av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering i de finansiella rapporterna kan ändras enligt tilläggskraven.

Om ingen av de ovanstående åtgärderna är möjlig, ska revisorn avgöra om det kommer att bli nödvändigt att lämna ett modifierat uttalande enligt ISA 705. [3] (Se punkt A 36.)

Ramverk för finansiell rapportering som föreskrivs i lagar och andra författningar – andra förhållanden som påverkar om uppdraget kan accepteras

19.Om revisorn har fastställt att det ramverk för finansiell rapportering som föreskrivs i lagar och andra författningar inte skulle vara godtagbart om det inte var föreskrivet i lagar och andra författningar, ska revisorn endast acceptera revisionsuppdraget på följande villkor: (Se punkt A 37.)

  1. Företagsledningen samtycker till att lämna de ytterligare upplysningar i de finansiella rapporterna som behövs för att undvika att de finansiella rapporterna blir vilseledande.
  2. Det förutses i villkoren för revisionsuppdraget att
    1. revisors rapport avseende de finansiella rapporterna kommer att innehålla ett stycke med upplysningar av särskild betydelse som fäster användarnas uppmärksamhet på de ytterligare upplysningarna, enligt ISA 706 (omarbetad) [4] , och
    2. om det inte krävs i lagar och andra författningar att revisorn ska lämna ett uttalande om de finansiella rapporterna genom att använda formuleringarna ”ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild” eller ”ger en sann och rättvisande bild” enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, revisorns uttalande om de finansiella rapporterna inte kommer att innehålla denna ordalydelse.

20.Om förhållandena inte är sådana som dem som beskrivs i punkt 19 och revisorn enligt lagar och andra författningar är skyldig att åta sig revisionsuppdraget, ska revisorn

  1. utvärdera effekten på revisors rapport av de finansiella rapporternas vilseledande karaktär, och
  2. beskriva detta på lämpligt sätt i villkoren för revisionsuppdraget.

Revisors rapport föreskriven i lagar och andra författningar

21.I vissa fall föreskriver lagar och andra författningar i den relevanta jurisdiktionen utformningen av eller ordalydelsen i revisors rapport i en form eller i ordalag som skiljer sig betydligt från kraven i ISA. Om så är fallet ska revisorn utvärdera

  1. om användare skulle kunna missförstå vilken säkerhet som uppnås genom revisionen av de finansiella rapporterna och, i så fall
  2. om ytterligare förklaringar i revisors rapport kan motverka tänkbara missförstånd. [5]

Om revisorn drar slutsatsen att ytterligare förklaringar i revisors rapport inte kan motverka tänkbara missförstånd, ska revisorn inte acceptera revisionsuppdraget, såvida det inte krävs i lagar och andra författningar. En revision som utförs enligt en sådan lag eller annan författning följer inte ISA. Revisorn ska därför inte ta med någon hänvisning till att revisionen har utförts enligt ISA i revisors rapport. [6] (Se punkterna A 38–A 39.)

Tillämpning och andra förtydliganden

Denna standards tillämpningsområde (se punkt 1)

A 1.Bestyrkandeuppdrag, vilket innefattar revisionsuppdrag, kan endast accepteras när yrkesutövaren anser att relevanta yrkesetiska krav, såsom oberoende och professionell kompetens, kommer att kunna uppfyllas och när uppdraget har vissa kännetecken. [7] Revisorns ansvar med avseende på yrkesetiska krav när det gäller att acceptera ett revisionsuppdrag och i den mån revisorn råder över dessa behandlas i ISA 220. [8] Denna standard behandlar de förhållanden (eller förutsättningar) som företaget råder över och som det är nödvändigt att revisorn och företagsledningen enas om.

Förutsättningar för en revision

Ramverket för finansiell rapportering (se punkt 6 a)

A 2.En förutsättning för att acceptera ett bestyrkandeuppdrag är att de kriterier som nämns i definitionen av ett bestyrkandeuppdrag är lämpliga och tillgängliga för de avsedda användarna. [9] Kriterier är de referensvärden som används för att utvärdera eller mäta granskningsobjektet innefattande, där det är relevant, referensvärden för klassificering och upplysning. Med lämpliga kriterier går det att göra en rimligt konsekvent bedömning eller beräkning av ett granskningsobjekt inom ramen för professionell bedömning. I ISA tillhandahåller det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering de kriterier som revisorn använder för att revidera de finansiella rapporterna, och där så är relevant, att de ska ge en rättvisande bild.

A 3.Utan ett godtagbart ramverk för finansiell rapportering har företagsledningen ingen lämplig grund för upprättandet av de finansiella rapporterna och revisorn inga lämpliga kriterier för att revidera de finansiella rapporterna. I många fall kan revisorn utgå ifrån att det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering är godtagbart, enligt beskrivning i punkterna A 8–A 9.

Fastställa om ramverket för finansiell rapportering är godtagbart

A 4.Följande är faktorer som är relevanta för revisorn när han eller hon fastställer om det ramverk för finansiell rapportering som ska användas när de finansiella rapporterna upprättas är godtagbart:

  1. Företagets karaktär (t.ex. om det är ett affärsföretag, ett företag i den offentliga sektorn eller en ideell organisation).
  2. Syftet med de finansiella rapporterna (t.ex. om de upprättas för att tillgodose många olika användares gemensamma behov av finansiell information eller särskilda användares behov av finansiell information).
  3. De finansiella rapporternas karaktär (t.ex. om det gäller fullständiga finansiella rapporter eller en enskild finansiell rapport).
  4. Om lagar och andra författningar fastställer det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.

A 5.Många användare av finansiella rapporter har inte möjlighet att kräva finansiella rapporter som är anpassade efter deras särskilda informationsbehov. Även om det inte går att tillgodose alla informationsbehov hos särskilda användare, finns det behov av finansiell information som är gemensamma för många olika användare. Finansiella rapporter som upprättas enligt ett ramverk för finansiell rapportering avsett att tillgodose många olika användares gemensamma behov av finansiell information kallas generella finansiella rapporter.

A 6.I vissa fall upprättas de finansiella rapporterna enligt ett ramverk för finansiell rapportering avsett att tillgodose särskilda användares behov av finansiell information. Sådana finansiella rapporter kallas finansiella rapporter för särskilt syfte. Under dessa omständigheter är det de avsedda användarnas behov av finansiell information som avgör vilket som är det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering. I ISA 800 diskuteras om ramverk för finansiell rapportering avsedda att tillgodose särskilda användares behov av finansiell information är godtagbara. [10]

A 7.Brister i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering som tyder på att ramverket inte är godtagbart kan upptäckas när revisionsuppdraget redan har accepterats. När ramverket är föreskrivet i lagar och andra författningar gäller kraven i punkterna 19–20. När ramverket inte är föreskrivet i lagar och andra författningar, kan företagsledningen besluta att välja ett annat ramverk som är godtagbart. När företagsledningen gör det, avtalas nya villkor för revisionsuppdraget, enligt kravet i punkt 16, för att avspegla bytet av ramverk eftersom tidigare avtalade villkor inte längre är riktiga.

Generella ramverk

A 8.För närvarande finns det ingen globalt och allmänt vedertagen objektiv och auktoritativ grund för att bedöma om generella ramverk är godtagbara. I avsaknad av en sådan grund förutsätts standarder för finansiell rapportering som har fastställts av organisationer som är behöriga eller erkända som utfärdare av standarder som ska användas av vissa typer av företag vara godtagbara för generella finansiella rapporter upprättade av sådana företag, under förutsättning att organisationerna följer en fastställd och transparent process som innefattar överläggning med många olika intressenter och övervägande av deras synpunkter. Exempel på sådana standarder för finansiell rapportering är bl.a.:

  1. International Financial Reporting Standards (IFRS) utfärdade av International Accounting Standards Board.
  2. International Public Sector Accounting Standards (IPSAS) utfärdade av International Public Sector Accounting Standards Board.
  3. Redovisningsprinciper utfärdade av en behörig eller erkänd normgivande organisation i en särskild jurisdiktion, om organisationen följer en fastställd och transparent process som innefattar överläggning med många olika intressenter och övervägande av deras synpunkter.

Dessa standarder för finansiell rapportering identifieras ofta som det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering i lagar och andra författningar som styr upprättandet av generella finansiella rapporter.

Ramverk för finansiell rapportering som föreskrivs i lagar och andra författningar

A 9.Enligt punkt 6 a ska revisorn fastställa om det ramverk för finansiell rapportering som ska tillämpas vid upprättandet av de finansiella rapporterna är godtagbart. I vissa jurisdiktioner kan lagar och andra författningar föreskriva vilket ramverk för finansiell rapportering som ska användas vid upprättandet av generella finansiella rapporter när det gäller vissa typer av företag. Såvida inget tyder på motsatsen, förutsätts ett sådant ramverk för finansiell rapportering vara godtagbart för generella finansiella rapporter som upprättas av sådana företag. Om ramverket inte betraktas som godtagbart, gäller punkterna 19–20.

Jurisdiktioner som inte har normgivande organisationer eller föreskrivna ramverk för finansiell rapportering

A 10.När ett företag är registrerat eller verksamt i en jurisdiktion som inte har en behörig eller erkänd normgivande organisation, eller där användning av ramverket för finansiell rapportering inte föreskrivs i lagar och andra författningar, identifierar företagsledningen ett ramverk för finansiell rapportering som ska tillämpas när de finansiella rapporterna upprättas. Bilaga 2 innehåller vägledning när det gäller att fastställa om ett ramverk för finansiell rapportering är godtagbart under sådana omständigheter.

Bekräftelse av företagsledningens ansvar (se punkt 6 b)

A 11.En revision enligt ISA utförs utifrån den grundläggande förutsättningen att företagsledningen har bekräftat och förstår att den har det ansvar som beskrivs i punkt 6 b. [11] I vissa jurisdiktioner kan detta ansvar vara preciserat i lagar och andra författningar. I andra finns det kanske knappast någon definition av detta ansvar i lagar och andra författningar. ISA åsidosätter inte lagar och andra författningar i sådana frågor. Men begreppet oberoende revision kräver att revisorns roll inte innebär att ta ansvar för upprättandet av de finansiella rapporterna eller för företagets tillhörande interna kontroll och att revisorn har en rimlig förväntan om att kunna inhämta den information som behövs för revisionen (däribland information som inte inhämtats från huvudbok med undersystem) i den mån företagsledningen kan tillhandahålla eller få fram den. Denna förutsättning är därför grundläggande för utförandet av en oberoende revision. För att undvika missförstånd inhämtar revisorn företagsledningens bekräftelse av att den är medveten om och förstår detta ansvar som en del av avtalet om och dokumentationen av villkoren för revisionsuppdraget i punkterna 9–12.

A 12.Hur ansvaret för den finansiella rapporteringen fördelas mellan företagsledningen och styrelsen varierar med företagets resurser och struktur och alla relevanta lagar och andra författningar samt med företagsledningens och styrelsens respektive roller i företaget. I de flesta fall är företagsledningen ansvarig för utförandet medan styrelsen har tillsyn över företagsledningen. I vissa fall har eller tar styrelsen på sig ansvar för att godkänna de finansiella rapporterna eller övervaka företagets interna kontroll avseende finansiell rapportering. I större eller börsnoterade företag kan en del av styrelsen, t.ex. ett revisionsutskott, åläggas ett visst tillsynsansvar.

A 13.ISA 580 kräver att revisorn begär att företagsledningen gör skriftliga uttalanden om att den har uppfyllt vissa delar av sitt ansvar. [12] Det kan därför vara lämpligt att revisorn gör företagsledningen uppmärksam på att han eller hon förväntar sig sådana skriftliga uttalanden, tillsammans med skriftliga uttalanden som krävs enligt andra ISA och, vid behov, skriftliga uttalanden till stöd för andra revisionsbevis som är relevanta för de finansiella rapporterna eller för ett eller flera särskilda påståenden i de finansiella rapporterna.

A 14.Om företagsledningen inte bekräftar sitt ansvar eller inte går med på att göra skriftliga uttalanden, kan revisorn inte inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis. [13] Under sådana omständigheter är det inte lämpligt att revisorn accepterar revisionsuppdraget, såvida detta inte krävs enligt lagar och andra författningar. I fall där revisorn är skyldig att acceptera revisionsuppdraget, kan han eller hon behöva förklara vikten av dessa frågor för företagsledningen och effekterna på revisors rapport.

Upprättande av de finansiella rapporterna (se punkt 6 b (i))

A 15.De flesta ramverk för finansiell rapportering innefattar krav som rör presentationen av de finansiella rapporterna, och när det gäller sådana ramverk omfattar upprättande av de finansiella rapporterna enligt ramverket för finansiell rapportering även presentation. När det gäller ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild är det så viktigt att uppnå målet att ge en rättvisande bild att den grundläggande förutsättningen som avtalats med företagsledningen innefattar särskild hänvisning till att ge en rättvisande bild, eller till ansvaret för att säkerställa att de finansiella rapporterna ”ger en sann och rättvisande bild” enligt ramverket för finansiell rapportering.

Intern kontroll (se punkt 6 b (ii))

A 16.Företagsledningen upprätthåller sådan intern kontroll som den bedömer som nödvändig för att kunna upprätta finansiella rapporter som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig sådana beror på oegentligheter eller misstag. Oavsett hur effektiv den interna kontrollen är, kan den endast ge ett företag rimlig säkerhet att uppnå målen för den finansiella rapporteringen på grund av den interna kontrollens inneboende begränsningar. [14]

A 17.En oberoende revision som utförs enligt ISA fungerar inte som en ersättning för att upprätthålla den interna kontroll som behövs för företagsledningens upprättande av finansiella rapporter. Revisorn måste därför inhämta företagsledningens bekräftelse av att den är medveten om och förstår sitt ansvar för intern kontroll. Men den bekräftelse som krävs enligt punkt 6 b (ii) innebär inte att revisorn kommer att finna att den interna kontroll som företagsledningen upprätthåller har uppnått sitt syfte eller är utan brister.

A 18.Det är upp till företagsledningen att avgöra vilken intern kontroll som behövs för att den ska upprätta de finansiella rapporterna. Termen ”intern kontroll” omfattar många olika åtgärder i komponenter som kan beskrivas som kontrollmiljön, företagets riskbedömningsprocess, informationssystemet, vilket innefattar de tillhörande affärsprocesser som är relevanta för den finansiella rapporteringen och kommunikation, kontrollåtgärder samt övervakning av kontroller. Men den här uppdelningen avspeglar inte nödvändigtvis hur ett visst företag kan utforma, införa och upprätthålla sin interna kontroll eller hur det kan klassificera varje särskild komponent. [15] Ett företags interna kontroll (i synnerhet dess bokföring och räkenskapsmaterial, eller redovisningssystem) avspeglar företagsledningens behov, verksamhetens komplexitet, karaktären på de risker som företaget är utsatt för samt relevanta lagar och andra författningar.

A 19.I vissa jurisdiktioner kan lagar och andra författningar hänvisa till företagsledningens ansvar för att bokföring och räkenskapsmaterial, eller redovisningssystem, är adekvata. I vissa fall kan allmän praxis förutsätta en åtskillnad mellan bokföring och räkenskapsmaterial, eller redovisningssystem, å ena sidan och intern kontroll å den andra. Eftersom bokföring och räkenskapsmaterial, eller redovisningssystem, är en del av den interna kontrollen enligt beskrivningen i punkt A 18, nämns de inte särskilt i punkt 6 b (ii) i beskrivningen av företagsledningens ansvar. För att undvika missförstånd kan det vara lämpligt att revisorn förklarar omfattningen av detta ansvar för företagsledningen.

Ytterligare information (se punkt 6 b iii b)

A 20.Ytterligare information som revisorn kan begära från företagsledningen för revisionens syfte kan innefatta, i tillämpliga fall, frågor som rör den andra informationen enligt ISA 720 (omarbetad). När revisorn förväntar sig att inhämta annan information efter datumet för revisors rapport kan villkoren för revisionsuppdraget också bekräfta revisorns ansvar avseende denna andra information, däribland, i tillämpliga fall, de åtgärder som kan vara lämpliga eller nödvändiga om revisorn drar slutsatsen att det finns en väsentlig felaktighet i annan information som inhämtas efter datumet för revisors rapport.

Överväganden som särskilt gäller mindre företag (se punkt 6 b)

A 21.Ett av syftena med att avtala villkoren för revisionsuppdraget är att undvika missförstånd om företagsledningens och revisorns respektive ansvar. Exempel: När en extern part har biträtt vid upprättandet av de finansiella rapporterna, kan det vara lämpligt att påminna företagsledningen om att den fortfarande har ansvaret för upprättandet av de finansiella rapporterna enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.

Avtal om villkor för revisionsuppdrag

Träffa avtal om villkoren för revisionsuppdraget (se punkt 9)

A 22.Företagsledningens och styrelsens roller när det gäller att för företagets räkning träffa avtal om villkoren för revisionsuppdraget beror på företagets styrstruktur och på relevanta lagar och andra författningar.

Uppdragsbrev för revision eller annan form av skriftligt avtal [16] (se punkterna 10–11)

A 23.Det ligger i både företagets och revisorns intresse att revisorn, för att bidra till att undvika missförstånd om revisionen, skriver ett uppdragsbrev för revision innan uppdraget inleds. Men syftet med, inriktningen och omfattningen av en revision samt företagsledningens och revisorns ansvar kan i vissa länder vara tillräckligt väl fastställda i lagen, dvs. den föreskriver det innehåll som beskrivs i punkt 10. Även om punkt 11 under dessa omständigheter medger att revisorn i uppdragsbrevet endast hänvisar till det faktum att relevanta lagar och andra författningar gäller och att företagsledningen är medveten om och förstår sitt ansvar enligt punkt 6 b, kan revisorn ändå anse det lämpligt att som information till företagsledningen innefatta det som beskrivs i punkt 10 i ett uppdragsbrev.

Form och innehåll i ett uppdragsbrev för revision

A 24.Formen och innehållet i uppdragsbrevet för revision kan variera från ett företag till ett annat. Information om revisorns ansvar i uppdragsbrevet kan bygga på ISA 200. [17] Punkt 6 b och punkt 12 i denna ISA behandlar beskrivningen av företagsledningens ansvar. Utöver att innefatta det som krävs i punkt 10 kan ett uppdragsbrev för revision t.ex. kommunicera

  1. en närmare beskrivning av revisionens inriktning och omfattning, som innefattar hänvisning till tillämpliga lagar och andra författningar, ISA samt uttalanden från yrkesorganisationer i yrkesetiska och andra frågor som revisorn följer,
  2. formen för all annan kommunikation av revisionsuppdragets resultat,
  3. kravet på revisorn att kommunicera särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport enligt ISA 701. [24]
  4. det faktum att det, på grund av de inneboende begränsningarna i en revision och i intern kontroll, finns en oundviklig risk för att vissa väsentliga felaktigheter inte upptäcks, även om revisionen planeras på rätt sätt och utförs enligt ISA,
  5. åtgärder i samband med planeringen och utförandet av revisionen, däribland uppdragsteamets sammansättning,
  6. förväntningen att företagsledningen kommer att lämna skriftliga uttalanden (se även punkt A 13),
  7. förväntningen att företagsledningen ska ge tillgång till all information som företagsledningen känner till, som är relevant för upprättandet av de finansiella rapporterna, däribland en förväntning att företagsledningen ger tillgång till information som är relevant för upplysningar,
  8. företagsledningens medgivande att ge revisorn tillgång till en utkastversion av de finansiella rapporterna, däribland all information som är relevant för upprättandet av dem, vare sig den har inhämtats från huvudbok med undersystem eller inte (däribland all information som är relevant för upprättandet av upplysningar) och den andra informationen [25] , om sådan finns, i så god tid att revisorn kan slutföra revisionen enligt den föreslagna tidsplanen,
  9. företagsledningens medgivande att informera revisorn om sådana fakta som kan påverka de finansiella rapporterna och som företagsledningen kan komma att upptäcka under perioden från datumet för revisors rapport till det datum då de finansiella rapporterna utfärdas,
  10. grunden för beräkning av arvode och hur arvodet kommer att faktureras, och
  11. en begäran om att företagsledningen ska bekräfta att den tagit emot uppdragsbrevet för revision och godkänna uppdragsvillkoren som anges i detta.

A 25.När det inte finns något krav på att revisorn ska informera om särskilt betydelsefulla områden kan det vara till hjälp för revisorn att i villkoren för revisionsuppdraget hänvisa till möjligheten att informera om särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport och det kan, i vissa jurisdiktioner, vara nödvändigt att revisorn tar med en hänvisning till denna möjlighet för att kunna behålla möjligheten att göra det.

A 26.Följande punkter skulle i tillämpliga fall också kunna ingå i uppdragsbrevet för revision:

  1. Åtgärder för att engagera andra revisorer och specialister i vissa aspekter av revisionen.
  2. Åtgärder för att engagera internrevisorer och annan personal hos företaget.
  3. Åtgärder som ska vidtas i kontakt med den eventuella tidigare revisorn, om uppdraget gäller en förstagångsrevision.
  4. Hänvisning till, och beskrivning av, revisorns ansvar enligt lagar, andra författningar eller relevanta yrkesetiska krav som behandlar rapportering av identifierade eller misstänkta överträdelser av lagar och andra författningar till vederbörlig myndighet utanför företaget.
  5. Varje begränsning av revisorns ansvarsskyldighet när sådan begränsning är möjlig.
  6. Hänvisning till alla tillkommande avtal mellan revisorn och företaget.
  7. Alla förpliktelser att tillhandahålla arbetspapper till andra parter.

I bilaga 1 finns ett exempel på ett uppdragsbrev för revision.

Revision av koncernenheter

A 27.När revisorn i ett moderföretag också är revisor i en koncernenhet, kan bland annat följande förhållanden påverka revisorns beslut om att skriva ett särskilt uppdragsbrev för revision till enheten:

  1. Vem som utser revisorn för en enhet.
  2. Om en särskild revisors rapport ska lämnas för enheten.
  3. Vilka krav lagstiftningen ställer avseende att utse revisor.
  4. Vilken ägarandel moderföretaget har.
  5. Hur oberoende enhetens ledning är av moderföretaget.

Företagsledningens ansvar enligt lagar och andra författningar (se punkterna 11–12)

A 28.Om revisorn, under de omständigheter som beskrivs i punkterna A 23 och A 29, drar slutsatsen att vissa villkor i revisionsuppdraget inte behöver dokumenteras i ett uppdragsbrev, krävs det ändå enligt punkt 11 att revisorn begär en skriftlig bekräftelse från företagsledningen av att den är medveten om att den har och förstår det ansvar som anges i punkt 6 b. Men enligt punkt 12 kan en sådan skriftlig bekräftelse återge ordalydelsen i lagar och andra författningar om dessa lagar och andra författningar fastställer ansvar för företagsledningen som i praktiken är likvärdigt med det som beskrivs i punkt 6 b. Revisorns yrkesorganisation, den normgivande organisationen eller tillsynsmyndigheten för revision i en jurisdiktion kan ha lämnat vägledning om huruvida beskrivningen i lagar och andra författningar är likvärdig.

Överväganden som särskilt gäller företag inom den offentliga sektorn

A 29.Det är oftast lagar och andra författningar som styr revisioner i den offentliga sektorn som föreskriver hur en revisor i den offentliga sektorn ska utses, och de fastställer vanligen ansvar och befogenheter för revisorn i den offentliga sektorn, däribland befogenheten att få tillgång till ett företags redovisning och annan information från företaget. När lagar och andra författningar fastställer villkoren för revisionsuppdraget i tillräcklig detalj, kan revisorn i den offentliga sektorn likväl anse att det finns fördelar med att skriva ett utförligare uppdragsbrev för revision än vad som beskrivs som tillräckligt i punkt 11.

Återkommande revisionsuppdrag (se punkt 13)

A 30.Revisorn kan besluta sig för att inte skicka ett nytt uppdragsbrev för revision eller annat skriftligt avtal för varje ny period. Följande faktorer kan dock innebära att det är lämpligt att ändra villkoren för revisionsuppdraget eller att påminna företaget om gällande villkor:

  1. Om det finns tecken på att företaget missförstår revisionens syfte eller inriktning och omfattning.
  2. Om uppdragsvillkoren har ändrats eller är speciella.
  3. Om det nyligen har skett förändringar i högsta ledningen.
  4. Om det har skett en betydelsefull ägarförändring.
  5. Om företagets verksamhet har förändrats betydligt i fråga om karaktär eller storlek.
  6. Om rättsliga krav eller myndighetskrav har förändrats.
  7. Om det har skett en förändring i det ramverk för finansiell rapportering som har använts vid upprättandet av de finansiella rapporterna.
  8. Om det har skett en förändring i andra rapporteringskrav.

Godtagande av en ändring i villkoren för revisionsuppdraget

Begäran att ändra villkoren för revisionsuppdraget (se punkt 14)

A 31.Om företaget begär att revisorn ska ändra villkoren i revisionsuppdraget, kan detta bero på ändrade omständigheter som påverkar behovet av tjänsten, ett missförstånd om karaktären på en revision enligt vad som ursprungligen efterfrågades eller en begränsning av revisionsuppdragets inriktning och omfattning, antingen införd av företagsledningen eller orsakad av andra omständigheter. Revisorn bedömer enligt kravet i punkt 14 motiveringen som lämnas för denna begäran, särskilt effekterna av en begränsning av revisionsuppdragets inriktning och omfattning.

A 32.Förändrade omständigheter som påverkar företagets behov eller ett missförstånd om karaktären på den tjänst som ursprungligen efterfrågades kan anses utgöra en rimlig grund för att begära en ändring i revisionsuppdraget.

A 33.Däremot kanske en ändring inte kan anses rimlig om det visar sig att ändringen rör inkorrekt, ofullständig eller på annat sätt otillfredsställande information. Ett exempel skulle kunna vara när revisorn inte kan inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende kundfordringar och företaget ber att revisionsuppdraget ska ändras till ett uppdrag att utföra en översiktlig granskning för att undvika att revisorn uttalar sig med reservation eller avstår från att uttala sig.

Begäran om ändring till översiktlig granskning eller näraliggande tjänst (se punkt 15)

A 34.Innan en revisor som har anlitats för att utföra en revision enligt ISA går med på att ändra ett revisionsuppdrag till en översiktlig granskning eller näraliggande tjänst, kan han eller hon, utöver det som kommuniceras i punkterna A 31–A 33 ovan, behöva analysera alla rättsliga eller avtalsenliga konsekvenser av ändringen.

A 35.Om revisorn drar slutsatsen att det finns ett rimligt motiv för att ändra revisionsuppdraget till en översiktlig granskning eller näraliggande tjänst, kan det revisionsarbete som har utförts fram till dagen för ändringen vara relevant för det ändrade uppdraget, men det arbete som krävs och den rapport som ska utfärdas ska anpassas till det ändrade uppdraget. För att undvika att förvirra läsaren bör rapporten om den näraliggande tjänsten inte beröra

  1. det ursprungliga revisionsuppdraget, eller
  2. alla åtgärder som kan ha utförts i det ursprungliga revisionsuppdraget, förutom där revisionsuppdraget är ändrat till ett uppdrag att utföra granskning enligt särskild överenskommelse och där det utgör en normal del av rapporten att beröra åtgärder som har utförts.

Ytterligare faktorer att överväga när uppdraget accepteras

Redovisningsstandarder som kompletteras i lagar och andra författningar (se punkt 18)

A 36.I vissa jurisdiktioner kan lagar och andra författningar komplettera redovisningsstandarder fastställda av en behörig eller erkänd normgivande organisation med tilläggskrav som avser upprättandet av finansiella rapporter. I dessa jurisdiktioner omfattar det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering vid tillämpningen av ISA både det identifierade ramverket för finansiell rapportering och sådana tilläggskrav under förutsättning att de inte står i strid med det identifierade ramverket för finansiell rapportering. Detta kan t.ex. vara fallet när lagar och andra författningar föreskriver upplysningar utöver dem som krävs av redovisningsstandarderna eller när de begränsar spännvidden av godtagbara val som kan göras inom ramen för redovisningsstandarderna. [18]

Ramverk för finansiell rapportering som föreskrivs i lagar och andra författningar – andra förhållanden som påverkar om uppdraget ska accepteras (se punkt 19)

A 37.Lagar och andra författningar kan föreskriva att ordalydelsen i revisorns uttalande i revisors rapport ska innehålla formuleringar som ”ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild” eller ”ger en sann och rättvisande bild” i ett fall där revisorn drar slutsatsen att det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering som föreskrivs i lagar och andra författningar annars inte skulle vara godtagbart. I det fallet skiljer sig ordalagen i den föreskrivna ordalydelsen i revisors rapport betydligt från kraven i ISA (se punkt 21).

Revisors rapport föreskriven i lagar och andra författningar (se punkt 21)

A 38.I ISA krävs att revisorn inte ska ange att ISA följts om han eller hon inte har följt alla ISA som är relevanta för revisionen. [19] När lagar och andra författningar föreskriver utformningen av eller ordalydelsen i revisors rapport i en form eller i ordalag som skiljer sig betydligt från kraven i ISA och revisorn drar slutsatsen att ytterligare förklaringar i revisors rapport inte kan motverka tänkbara missförstånd, kan revisorn överväga att i revisors rapport framhålla att revisionen inte utförts enligt ISA. Men revisorn uppmuntras att tillämpa ISA, däribland de ISA som behandlar revisors rapport, i den utsträckning som det är praktiskt genomförbart, även om revisorn inte får ange att revisionen utförts enligt ISA.

Överväganden som särskilt gäller företag inom den offentliga sektorn

A 39.I den offentliga sektorn kan det finnas särskilda krav i lagar som styr revisionsuppdraget, och revisorn kan t.ex. behöva rapportera direkt till en minister, lagstiftaren eller allmänheten om företaget försöker begränsa revisionens inriktning och omfattning.

Bilaga 1 Uppdragsbrev för revision (exempel) (se punkterna A 24–A 26)

Följande är ett exempel på ett uppdragsbrev för revision som gäller revision av generella finansiella rapporter upprättade enligt International Financial Reporting Standards. Detta brev är inte normerande utan endast avsett att fungera som vägledning i samband med de överväganden som beskrivs i denna ISA. Det måste varieras i förhållande till vad som krävs och omständigheterna i det enskilda fallet. Det är formulerat för att hänvisa till revisionen av finansiella rapporter för en enskild rapportperiod och behöver anpassas, om det avser att eller väntas gälla för återkommande revisioner (se punkt 13 i denna ISA). Det kan vara ändamålsenligt att rådfråga juridisk expertis om lämpligheten i varje förslag till brev.

Till den lämpliga representanten för företagsledningen eller styrelsen i ABC-företaget: [20]

Revisionens syfte samt inriktning och omfattning

Ni [21] har begärt att vi ska utföra revision av de finansiella rapporterna för ABC-företaget, vilka består av rapporten över finansiell ställning per den 31 december 20X1 och rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen för året samt noterna till de finansiella rapporterna, däribland en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper. Vi tackar för uppdraget och bekräftar genom detta brev att vi har åtagit oss revisionsuppdraget och hur vi har förstått detta.

Målet för vår revision är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisors rapport som innehåller vårt uttalande. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt International Standards on Auditing (ISA) alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet när en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i dessa finansiella rapporter.

Revisorns ansvar

Vi ska utföra revisionen enligt ISA. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav. Som del av en revision enligt ISA utövar vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom

  1. identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder med anledning av dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för vårt uttalande. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
  2. skaffar vi oss en förståelse av den del av företagets interna kontroll som har betydelse för revisionen för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att lämna ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen [26] . Men vi kommer att skriftligen informera er om eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi har upptäckt under revisionen och som är relevanta för revisionen av de finansiella rapporterna.
  3. utvärderar vi ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och rimligheten i företagsledningens uppskattningar i redovisningen med tillhörande upplysningar.
  4. drar vi en slutsats om det riktiga i företagsledningens användning av antagandet om fortsatt drift och, baserat på de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor avseende händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisors rapport fästa uppmärksamheten på upplysningarna i de finansiella rapporterna om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera vårt uttalande om de finansiella rapporterna. Våra slutsatser är baserade på de revisionsbevis som inhämtats fram till datumet för revisors rapport. Men framtida händelser eller förhållanden kan leda till att företaget inte längre kan fortsätta verksamheten.
  5. utvärderar vi de finansiella rapporternas övergripande presentation, struktur och innehåll, däribland upplysningarna, och huruvida de återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

På grund av de inneboende begränsningarna i en revision och i intern kontroll finns det en oundviklig risk för att vissa väsentliga felaktigheter inte upptäcks, även om revisionen planeras på rätt sätt och utförs enligt ISA.

Företagsledningens ansvar och identifiering av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering (i det här exemplet förutsätts att revisorn inte har fastslagit att lagar och andra författningar fastställer detta ansvar i lämpliga ordalag och att beskrivningarna i punkt 6 b i denna ISA därför används)

Vår revision utförs grundat på att [företagsledningen och, i tillämpliga fall, styrelsen] [22] är medveten om och förstår att den har ansvar

  1. för att upprätta finansiella rapporter som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, [23]
  2. för sådan intern kontroll som [företagsledningen] bedömer som nödvändig för att upprätta finansiella rapporter som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och
  3. för att ge oss [27]
    1. tillgång till all information som [företagsledningen] har kännedom om och som är relevant för att upprätta de finansiella rapporterna, t.ex. bokföring, dokumentation och annat,
    2. ytterligare information som vi kan komma att begära från [företagsledningen] för revisionens syfte, och
    3. obegränsad tillgång till de personer inom företaget som vi bedömer att det är nödvändigt att inhämta revisionsbevis från.

I vår revision kommer vi att begära skriftlig bekräftelse från [företagsledningen, och i tillämpliga fall, styrelsen] rörande de uttalanden som har gjorts till oss i samband med revisionen.

Vi ser fram emot ett förtroendefullt samarbete med er personal under vår revision.

Annan relevant information

[Lägg till annan information, t.ex. arvoden, fakturering och andra särskilda villkor, enligt vad som är tillämpligt.]

Rapportering

[Lägg till lämplig hänvisning till den förväntade formen för och det förväntade innehållet i revisors rapport, däribland, i tillämpliga fall, rapportering om annan information enligt ISA 720 (omarbetad).]

Formen för och innehållet i revisors rapport kan behöva ändras mot bakgrund av våra iakttagelser under revisionen.

Vänligen underteckna och returnera den bifogade kopian av detta brev för att visa att ni bekräftar, och samtycker till, överenskommelserna rörande vår revision av de finansiella rapporterna, inklusive våra respektive ansvar.

XYZ & Co

Bekräftas och avtalas för ABC-företaget av

(underskrift)

......................

Namn och titel

Datum

Bilaga 2 Fastställa om generella ramverk är godtagbara (se punkt A 10)

Jurisdiktioner som saknar behörig eller erkänd normgivande organisation eller ramverk för finansiell rapportering som föreskrivs i lagar och andra författningar

1.Som förklaras i punkt A 10 i denna ISA identifierar företagsledningen ett tillämpligt ramverk för finansiell rapportering, när företaget är registrerat eller verksamt i en jurisdiktion som inte har en behörig eller erkänd normgivande organisation eller där användning av ramverket för finansiell rapportering inte är föreskriven i lagar och andra författningar. I sådana jurisdiktioner är det ofta praxis att använda de standarder för finansiell rapportering som har fastställts av någon av de organisationer som beskrivs i punkt A 8 i denna ISA.

2.Alternativt kan det i en viss jurisdiktion finnas etablerade redovisningskonventioner som är allmänt vedertagna som ramverket för finansiell rapportering för generella finansiella rapporter som upprättas av vissa angivna företag verksamma i den jurisdiktionen. När ett sådant ramverk för finansiell rapportering används, krävs det enligt punkt 6 a i denna ISA att revisorn fastställer om redovisningskonventionerna sammantaget kan anses utgöra ett godtagbart ramverk för finansiell rapportering för generella finansiella rapporter. När redovisningskonventionerna används allmänt i en viss jurisdiktion, kan yrkesorganisationen för revisorer i den jurisdiktionen för revisorernas räkning ha övervägt om ramverket för finansiell rapportering är godtagbart. Alternativt kan revisorn fastställa detta genom att överväga om redovisningskonventionernas utmärkande drag är desamma som normalt finns hos godtagbara ramverk för finansiell rapportering (se punkt 3 nedan), eller genom att jämföra redovisningskonventionerna med kraven i ett befintligt ramverk för finansiell rapportering som anses vara godtagbart (se punkt 4 nedan).

3.Godtagbara ramverk för finansiell rapportering har normalt följande utmärkande drag som leder till att information i finansiella rapporter är användbar för de avsedda användarna:

  1. Relevans, i och med att informationen som tillhandahålls i de finansiella rapporterna är relevant med hänsyn till företagets karaktär och syftet med de finansiella rapporterna. Exempel: När det gäller ett affärsföretag som upprättar generella finansiella rapporter, bedöms relevansen med avseende på den information som är nödvändig för att tillgodose många olika användares gemensamma behov av finansiell information för deras ekonomiska beslut. Dessa behov tillgodoses vanligtvis genom att affärsföretaget presenterar företagets finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden.
  2. Fullständighet, i och med att transaktioner och händelser, konton och upplysningar som skulle kunna påverka slutsatser med grund i de finansiella rapporterna inte utelämnas.
  3. Pålitlighet, i och med att informationen i de finansiella rapporterna
    1. i tillämpliga fall avspeglar händelsers och transaktioners ekonomiska innebörd och inte endast deras juridiska form, och
    2. leder till rimligt konsekventa bedömningar, beräkningar, presentationer och upplysningar när de används under liknande omständigheter.
  4. Neutralitet, i och med att det bidrar till att informationen i de finansiella rapporterna inte brister i objektivitet.
  5. Begriplighet, i och med att informationen i de finansiella rapporterna är entydig och fullständig och inte utsatt för betydligt olika tolkningar.

4.Revisorn kan besluta sig för att jämföra redovisningskonventionerna med kraven i ett befintligt ramverk för finansiell rapportering som anses vara godtagbart. Revisorn kan t.ex. jämföra redovisningskonventionerna med IFRS. När det gäller revision av ett litet företag, kan revisorn besluta att jämföra redovisningskonventionerna med ett ramverk för finansiell rapportering som tagits fram särskilt för sådana företag av en behörig eller erkänd normgivande organisation. När revisorn gör en sådan jämförelse och identifierar skillnader, innefattar beslutet om huruvida redovisningskonventionerna som har använts i upprättandet av de finansiella rapporterna utgör ett godtagbart ramverk för finansiell rapportering överväganden av orsakerna till skillnaden och huruvida tillämpning av redovisningskonventionerna, eller beskrivningen av ramverket för finansiell rapportering i de finansiella rapporterna, skulle kunna leda till finansiella rapporter som är vilseledande.

5.En samling redovisningskonventioner som är framtagna för att passa enskilda preferenser är inte ett godtagbart ramverk för finansiell rapportering för generella finansiella rapporter. Likaledes är ett regelstyrt ramverk inte ett godtagbart ramverk för finansiell rapportering, om det inte är allmänt vedertaget i den aktuella jurisdiktionen av dem som upprättar och dem som använder rapporterna.

  • [1]

    ISA 220 Kvalitetskontroll för revisioner av finansiella rapporter.

  • [2]

    ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing, punkt 13.

  • [3]

    ISA 705 Modifierat uttalande i rapport från oberoende revisor.

  • [4]

    ISA 706 Stycken med upplysningar av särskild betydelse och stycken med övriga upplysningar i rapport från oberoende revisor (omarbetad).

  • [5]

    ISA 706 (omarbetad).

  • [6]

    ISA 700 Bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella rapporter (omarbetad), punkt 43.

  • [7]

    Ramverk för bestyrkandeuppdrag, punkt 17.

  • [8]

    ISA 220, punkterna 9–11.

  • [9]

    Ramverk för bestyrkandeuppdrag, punkt 17 b (ii).

  • [10]

    ISA 800 Särskilda överväganden – revisioner av finansiella rapporter upprättade enligt ramverk för särskilt syfte (omarbetad), punkt 8.

  • [11]

    ISA 200, punkt A 4.

  • [12]

    ISA 580 Skriftliga uttalanden, punkterna 10–11.

  • [13]

    ISA 580, punkt A 26.

  • [14]

    ISA 315 Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter genom att förstå företaget och dess miljö, punkt A 54.

  • [15]

    ISA 315, punkt A 59 och bilaga 1.

  • [16]

    I följande punkter ska ett uppdragsbrev för revision tolkas som ett uppdragsbrev för revision eller annan lämplig form av skriftligt avtal.

  • [17]

    ISA 200, punkterna 3–9.

  • [18]

    ISA 700 (omarbetad), punkt 15, innefattar ett krav som gäller utvärdering av huruvida de finansiella rapporterna på ett tillfredsställande sätt hänvisar till eller beskriver det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.

  • [19]

    ISA 200, punkt 20.

  • [20]

    Mottagarna och referenserna i brevet bör vara de som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna för uppdraget, däribland den aktuella jurisdiktionen. Det är viktigt att rikta sig till rätt personer – se punkt A 22.

  • [21]

    I hela detta brev ska ”ni”, ”vi”, ”oss”, ”företagsledningen”, ”styrelsen” och ”revisorn” användas eller justeras enligt vad som är lämpligt med hänsyn till omständigheterna.

  • [22]

    Använd terminologi som är lämplig med hänsyn till omständigheterna.

  • [23]

    Eller, om så är lämpligt, ”för att upprätta finansiella rapporter som ger en sann och rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards.”

  • [24]

    ISA 701 Kommunikation om särskilt betydelsefulla områden i rapport från oberoende revisor.

  • [25]

    Enligt definition i ISA 720 Revisorns ansvar avseende annan information (omarbetad).

  • [26]

    Den här meningen modifieras, enligt vad som är tillämpligt, under de omständigheter då revisorn också har ansvar för att lämna ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen i samband med revisionen av de finansiella rapporterna.

  • [27]

    Se punkt A 24 för exempel på andra förhållanden avseende företagsledningens ansvar, som kan infogas.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%