INTERNATIONAL STANDARD ON AUDITING

ISA 230 Dokumentation av revisionen

(Gäller vid revision av finansiella rapporter för ­räkenskapsperioder som börjar den 15 december 2009 eller senare)

International Standard on Auditing (ISA) 230 Dokumentation av revisionen ska läsas tillsammans med ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing.

Inledning

Denna standards tillämpningsområde

1.Denna internationella revisionsstandard (ISA) behandlar revisorns ansvar för att upprätta revisionsdokumentation i samband med en revision av finansiella rapporter. I bilagan finns en förteckning över andra ISA som innehåller särskilda dokumentationskrav och vägledning. De särskilda dokumentationskraven i andra ISA begränsar inte tillämpningen av denna standard. Det kan finnas lag eller annan författning som innehåller ytterligare dokumentationskrav.

Revisionsdokumentationens karaktär och syfte

2.För att revisionsdokumentation ska uppfylla kraven i denna ISA och de särskilda dokumentationskraven i andra ISA ska den utgöra

  1. bevis på revisorns grund för en slutsats om huruvida revisorns övergripande mål har uppnåtts [1] och
  2. bevis på att revisionen har planerats och utförts enligt ISA samt tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

3.Revisionsdokumentationen tjänar även en rad andra syften, däribland att

  1. underlätta för uppdragsteamet att planera och utföra revisionen,
  2. underlätta för dem som har ansvar för övervakning i uppdragsteamet att leda och övervaka revisionsarbetet och att fullgöra sitt ansvar att gå igenom utfört arbete enligt ISA 220, [2]
  3. möjliggöra för uppdragsteamet att vara ansvarigt för arbetet,
  4. dokumentera sådant som har fortlöpande betydelse för framtida revisioner,
  5. möjliggöra utförandet av uppdragsanknutna kvalitetskontroller enligt ISQC 1 [3] eller nationella krav som är minst lika höga [4] , och
  6. möjliggöra externa inspektioner enligt tillämpliga krav i lagar, förordningar, föreskrifter eller andra bestämmelser.

Ikraftträdande

4.Denna standard gäller vid revision av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som börjar den 15 december 2009 eller senare.

Mål

5.Revisorn ska upprätta dokumentation som utgör

  1. en tillräcklig och ändamålsenlig dokumentation av grunden för revisors rapport och
  2. bevis på att revisionen har planerats och utförts enligt ISA samt tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Definitioner

6.I ISA har nedanstående termer följande betydelser:

  1. Revisionsdokumentation – dokumentation av utförda granskningsåtgärder, inhämtade relevanta revisionsbevis samt slutsatser som revisorn har kommit fram till (ibland används även termen ”arbetspapper”).
  2. Revisionsakt – en eller flera pärmar, mappar eller andra lagringsmedier, i fysisk eller elektronisk form, som innehåller det material som utgör dokumentationen för ett visst uppdrag.
  3. Erfaren revisor – en person (intern eller extern) som har praktisk revisionserfarenhet och rimlig förståelse av
    1. revisionsprocesser,
    2. ISA samt tillämpliga krav i lagar och andra författningar,
    3. den affärsmiljö som företaget är verksamt i, och
    4. revisions- och rapporteringsfrågor som är av betydelse för den bransch där företaget verkar.

Krav

Upprätta revisionsdokumentation utan onödigt dröjsmål

7.Revisorn ska upprätta revisionsdokumentation utan onödigt dröjsmål. (Se punkt A 1.)

Dokumentera utförda granskningsåtgärder och inhämtade revisionsbevis

Revisionsdokumentationens form, innehåll och omfattning

8.Revisorn ska upprätta revisionsdokumentation som är tillräckligt uttömmande för att en erfaren revisor, som tidigare inte har varit inblandad i revisionen, ska kunna förstå följande: (Se punkterna A 2–A 5 samt punkterna A 16–A 17.)

  1. Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av de granskningsåtgärder som har utförts för att uppfylla ISA och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. (Se punkterna A 6–A 7.)
  2. Resultaten av granskningsåtgärderna och vilka revisionsbevis som har inhämtats.
  3. Betydelsefulla frågor som har uppstått under revisionen, vilka slutsatser som har dragits från dessa samt betydelsefulla professionella bedömningar som har gjorts till följd av dessa slutsatser. (Se punkterna A 8–A 11.)

9.Vid dokumentation av granskningsåtgärdernas karaktär, tidpunkt och omfattning ska revisorn dokumentera

  1. identifikationsfaktorer för de särskilda poster eller förhållanden som har granskats, (se punkt A 12)
  2. vem som utförde revisionsarbetet och datumet då arbetet slutfördes, och
  3. vem som gick igenom revisionsarbetet, när detta gjordes och genomgångens omfattning. (Se punkt A 13.)

10.Revisorn ska dokumentera diskussioner om betydelsefulla frågor med företagsledningen, dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen) och andra, däribland frågornas karaktär samt när och med vem diskussionerna ägde rum. (Se punkt A 14.)

11.Om revisorn har identifierat information som är oförenlig med hans eller hennes slutsats i en betydelsefull fråga, ska revisorn dokumentera hur detta har hanterats. (Se punkt A 15.)

Avsteg från ett relevant krav

12.Om revisorn i undantagsfall bedömer att det är nödvändigt att göra avsteg från ett relevant krav i en ISA, ska revisorn dokumentera hur de alternativa granskningsåtgärder som har utförts uppnår syftet med det kravet samt skälen till avsteget. (Se punkterna A 18–A 19.)

Frågor som uppstår efter datumet för revisors rapport

13.Om revisorn, i undantagsfall, utför nya eller ytterligare granskningsåtgärder eller drar nya slutsatser efter datumet för revisors rapport, ska revisorn dokumentera följande: (Se punkt A 20.)

  1. De förhållanden revisorn har stött på.
  2. De nya eller ytterligare granskningsåtgärder som har utförts, revisionsbevis som har inhämtats och slutsatser som revisorn har kommit fram till samt hur detta har påverkat revisors rapport.
  3. När och av vem följdändringarna i revisionsdokumentationen gjordes respektive gicks igenom.

Sammanställa slutlig dokumentation för revisionsuppdrag

14.Revisorn ska samla revisionsdokumentationen i en revisionsakt och utan onödigt dröjsmål efter datumet för revisors rapport slutföra den administrativa processen med att sammanställa den slutliga dokumentationen för revisionsuppdraget. (Se punkterna A 21–A 22.)

15.Efter det att den slutliga dokumentationen för revisionsuppdraget har sammanställts får revisorn inte radera eller kassera någon revisionsdokumentation förrän arkiveringstiden har upphört. (Se punkt A 23.)

16.Under andra förhållanden än dem som beskrivs i punkt 13 ska revisorn dokumentera följande då han eller hon finner det nödvändigt att ändra den befintliga revisionsdokumentationen eller lägga till ny revisionsdokumentation efter det att den slutliga dokumentationen för revisionsuppdraget har sammanställts, oavsett ändringarnas eller tilläggens karaktär: (Se punkt A 24.)

  1. De särskilda skälen till att ändringarna eller tilläggen har gjorts.
  2. När och av vem de gjordes respektive gicks igenom.

Tillämpning och andra förtydliganden

Upprätta revisionsdokumentation utan onödigt dröjsmål (se punkt 7)

A 1.Att upprätta tillräcklig och ändamålsenlig revisionsdokumentation i rätt tid förbättrar revisionens kvalitet och underlättar en effektiv genomgång och utvärdering av de revisionsbevis som har inhämtats och de slutsatser som har nåtts innan revisors rapport färdigställs. Dokumentation som upprättas efter det att revisionsarbetet har utförts är ofta mindre korrekt än dokumentation som upprättas i samband med att arbetet utförs.

Dokumentera utförda granskningsåtgärder och inhämtade revisionsbevis

Revisionsdokumentationens form, innehåll och omfattning (se punkt 8)

A 2.Revisionsdokumentationens form, innehåll och omfattning beror på sådana faktorer som

  1. företagets storlek och komplexitet,
  2. granskningsåtgärdernas karaktär,
  3. identifierade risker för väsentliga felaktigheter,
  4. betydelsen av de inhämtade revisionsbevisen,
  5. karaktär på och omfattning av identifierade avvikelser,
  6. behovet av att dokumentera en slutsats eller en grund för en slutsats som inte lätt går att fastställa utifrån dokumentationen av utfört arbete eller inhämtade revisionsbevis, och
  7. den granskningsmetod och de verktyg som har använts.

A 3.Revisionsdokumentation kan dokumenteras på papper, i elektronisk form eller på något annat medium. Exempel på revisionsdokumentation är

  1. granskningsprogram,
  2. analyser,
  3. dokumentation av hur problem har hanterats,
  4. sammanfattningar av betydelsefulla frågor,
  5. skriftliga bekräftelser och uttalanden från företagsledningen,
  6. checklistor, och
  7. korrespondens (däribland e-post) om betydelsefulla frågor.

Revisorn kan inkludera utdrag ur eller kopior av företagets dokument (t.ex. betydelsefulla kontrakt och avtal) som en del av revisionsdokumentationen. Revisionsdokumentation får dock inte bli en ersättning för företagets räkenskapsmaterial.

A 4.I revisionsdokumentation behöver revisorn inte ta med ersatta versioner av arbetspapper och finansiella rapporter, anteckningar som avspeglar ofullständiga eller preliminära tankegångar, tidigare kopior av dokument som har korrigerats på grund av tryckfel eller andra misstag, eller dubbletter av dokument.

A 5.Muntliga förklaringar från revisorn utgör i sig inte tillräckligt stöd för det revisionsarbete revisorn har utfört eller de slutsatser som han eller hon har kommit fram till men kan användas för att förklara eller förtydliga information i revisionsdokumentationen.

Dokumentation av att ISA har följts (se punkt 8 a)

A 6.Uppfylls kraven i denna ISA leder detta i princip till att revisionsdokumentationen blir tillräcklig och ändamålsenlig utifrån omständigheterna. Det finns andra ISA som innehåller särskilda dokumentationskrav som är avsedda att förtydliga tillämpningen av denna standard för särskilda omständigheter som gäller för dessa andra ISA. De särskilda dokumentationskraven i andra ISA begränsar inte tillämpningen av denna standard. Skulle det saknas ett dokumentationskrav i en viss ISA, innebär detta inte att ingen dokumentation ska upprättas till följd av att man har följt den ISA det är fråga om.

A 7.Revisionsdokumentationen utgör bevis för att revisionen följer ISA. Det är dock varken nödvändigt eller praktiskt genomförbart för revisorn att dokumentera alla frågor som beaktas eller professionella bedömningar som görs under en revision. Revisorn behöver inte heller dokumentera separat (t.ex. i en checklista) att han eller hon har uppfyllt sådant som redan är dokumenterat i revisionsakten. Exempel:

  1. En ändamålsenligt dokumenterad granskningsplan visar att revisorn har planerat revisionen.
  2. Ett undertecknat uppdragsbrev i revisionsakten visar att revisorn har kommit överens om villkoren för uppdraget med företagsledningen eller, i tillämpliga fall, styrelsen.
  3. En revisors rapport där revisorn uttalar sig med korrekt utformad reservation om de finansiella rapporterna visar att revisorn har uppfyllt kravet på att lämna ett uttalande med reservation under sådana omständigheter som är angivna i ISA.
  4. Det finns ett antal krav som gäller generellt under en revision, och det kan finnas många olika sätt att visa i revisionsakten att dessa har uppfyllts:
    1. Det finns kanske t.ex. inte något standardsätt att dokumentera att revisorn har förhållit sig professionellt skeptisk. Men revisionsdokumentationen kan ändå utgöra bevis för att revisorn har förhållit sig professionellt skeptisk enligt ISA. Det kan t.ex. röra sig om särskilda åtgärder för att bekräfta företagsledningens svar på revisorns frågor.
    2. På samma sätt kan det på ett antal olika sätt visas i revisionsdokumentationen att den ansvariga revisorn har tagit ansvar för styrningen, övervakningen och utförandet av revisionen enligt ISA. Exempel på detta är dokumentation av att den ansvariga revisorn där så krävts har tagit del av olika aspekter av revisionen, t.ex. genom att delta i de teamdiskussioner som krävs enligt ISA 315. [5]

Dokumentation av betydelsefulla frågor och professionella bedömningar med koppling till dem (se punkt 8 c)

A 8.Att bedöma betydelsen av en fråga kräver en objektiv analys av fakta och omständigheter. Några exempel på betydelsefulla frågor:

  1. Frågor som ger upphov till betydande risker (enligt definitionen i ISA 315). [6]
  2. Resultat av granskningsåtgärder som tyder på att
    1. de finansiella rapporterna kan innehålla väsentliga felaktigheter eller
    2. revisorns tidigare bedömningar av riskerna för väsentliga felaktigheter och revisorns reaktioner på dessa risker måste ändras.
  3. Omständigheter som medför betydande svårigheter för revisorn att genomföra de nödvändiga granskningsåtgärderna.
  4. Iakttagelser som skulle kunna resultera i en anmärkning som påverkar revisorns uttalande eller i att ett stycke med upplysningar av särskild betydelse tas in i revisors rapport.

A 9.En viktig faktor när det gäller att bestämma formen för, innehållet i och omfattningen av revisionsdokumentation av betydelsefulla frågor är omfattningen av den professionella bedömning som har använts när arbetet har utförts och resultaten har utvärderats. Dokumentation av de professionella bedömningarna bidrar, när de är betydelsefulla, till att förklara revisorns slutsatser och underbygga bedömningens kvalitet. Sådana frågor är särskilt intressanta för dem som är ansvariga för att gå igenom revisionsdokumentationen, däribland dem som under senare revisioner granskar sådant som har fortsatt betydelse (t.ex. vid en efterhandsgranskning av uppskattningar i redovisningen).

A 10.Nedan följer några exempel på omständigheter då det enligt punkt 8 är riktigt att upprätta revisionsdokumentation som rör användningen av professionell bedömning, då frågorna och bedömningarna är betydelsefulla:

  1. Den logiska grunden för revisorns slutsats när det finns ett krav på att revisorn ”ska överväga” viss information eller vissa faktorer och att övervägandet är viktigt för uppdraget i fråga.
  2. Grunden för revisorns slutsats om rimligheten i subjektiva bedömningar på olika områden (t.ex. rimligheten i betydelsefulla uppskattningar i redovisningen).
  3. Grunden för revisorns slutsatser om äktheten i ett dokument där ytterligare utredning (t.ex. genom att anlita en specialist eller att använda åtgärder för att få bekräftelse) genomförs som en reaktion på omständigheter som identifieras under revisionen och som föranleder revisorn att tro att dokumentet inte är äkta.
  4. När ISA 701 är tillämplig, [17] revisorns fastställande av de särskilt betydelsefulla områdena eller att det inte finns några särskilt betydelsefulla områden att kommunicera.

A 11.Revisorn kan tycka att det är praktiskt att göra en sammanfattning och behålla den som en del av revisionsdokumentationen (även kallad granskningssammanfattning) som redogör för de betydelsefulla frågor som har identifierats under revisionen och hur de har hanterats eller som innehåller korsreferenser till annan relevant och stödjande revisionsdokumentation som utgör sådan information. En sådan sammanfattning kan underlätta effektiv granskning och inspektion av revisionsdokumentationen, i synnerhet i stora och komplexa revisioner. Dessutom kan en sådan sammanfattning vara till hjälp för revisorn när han eller hon överväger de betydelsefulla frågorna. Den kan också hjälpa revisorn att överväga om det, mot bakgrund av utförda granskningsåtgärder och dragna slutsatser, finns något enskilt mål i en ISA som revisorn inte kan uppfylla, och som skulle hindra revisorn från att uppnå sitt övergripande mål.

Identifiering av särskilda poster eller förhållanden som har granskats samt identifiering av dem som har upprättat och gått igenom dokumentationen (se punkt 9)

A 12.Att dokumentera identifikationsfaktorer tjänar ett flertal syften. Det gör t.ex. att uppdragsteamet kan vara ansvarigt för sitt arbete och underlättar undersökningen av avvikelser eller oförenligheter. Identifikationsfaktorerna varierar med granskningsåtgärdens karaktär och den post eller det förhållande som har granskats. Exempel:

  1. Om det gäller ett detaljtest av interna inköpsorder, kan revisorn identifiera de dokument som valts ut för granskning med hjälp av datum och unika inköpsordernummer.
  2. Om det gäller en granskningsåtgärd som kräver urval eller genomgång av alla poster över ett visst belopp från en viss population, kan revisorn dokumentera åtgärdens omfattning och identifiera populationen (t.ex. alla bokföringsposter över ett visst belopp i journalen).
  3. Om det gäller en granskningsåtgärd som kräver systematiskt urval från en population av dokument, kan revisorn identifiera dokumenten som väljs ut genom att dokumentera källan, startpunkten och urvalsintervallet (t.ex. ett systematiskt urval av leveransrapporter som valts från leveransloggen för perioden 1 april–30 september; var 125:e rapport med början från rapport 12345).
  4. Om det gäller en granskningsåtgärd som kräver att viss personal utfrågas, kan revisorn dokumentera datum för utfrågningen samt personens namn och befattning.
  5. Om det gäller en observationsåtgärd, kan revisorn dokumentera den process eller den åtgärd som observeras, de berörda personerna, deras ansvarsområden samt var och när observationen utförs.

A 13.ISA 220 kräver att revisorn går igenom det revisionsarbete som utförs genom att gå igenom revisionsdokumentationen. [7] Kravet att dokumentera vem som gick igenom det utförda revisionsarbetet innebär inte att varje arbetspapper måste innehålla bevis på att det har gåtts igenom. Men det som måste dokumenteras är vilket revisionsarbete som har gåtts igenom, vem som gjorde det och när det gjordes.

Dokumentation av diskussioner om betydelsefulla frågor med företagsledningen, styrelsen och andra (se punkt 10)

A 14.Dokumentationen är inte begränsad till sådant som upprättas av revisorn utan kan innefatta annat material, t.ex. mötesanteckningar som har upprättats av företagets personal och godkänts av revisorn. Andra som revisorn kan diskutera betydelsefulla frågor med kan vara annan personal hos företaget samt externa parter, t.ex. professionella rådgivare till företaget.

Dokumentation av hur oförenligheter har hanterats (se punkt 11)

A 15.Kravet att dokumentera hur revisorn har hanterat oförenlig information betyder inte att revisorn måste bevara dokumentation som är felaktig eller ersatt.

Överväganden som särskilt gäller mindre företag (se punkt 8)

A 16.Revisionsdokumentationen vid revisionen av ett mindre företag är i allmänhet mindre omfattande än vid revisionen av ett större företag. Om det rör sig om en revision där den ansvariga revisorn utför hela revisionsarbetet, kommer dokumentationen heller inte att innehålla sådant som kanske måste dokumenteras endast i syfte att informera eller instruera ett uppdragsteam eller för att ge bevis för att andra medlemmar av teamet har övervakat arbetet (det kommer t.ex. inte att finnas något att dokumentera som rör teamdiskussioner eller övervakning). Den ansvariga revisorn måste dock uppfylla kravet i punkt 8 på att upprätta dokumentation som kan förstås av en erfaren revisor, eftersom revisionsdokumentationen kan komma att granskas av externa parter av tillsynsskäl eller andra skäl.

A 17.När revisorn upprättar revisionsdokumentation vid revision av ett mindre företag kan han eller hon också tycka att det underlättar att dokumentera olika aspekter av revisionen i ett och samma dokument, i förekommande fall med korsreferenser till underliggande arbetspapper. Exempel på sådant som kan dokumenteras i samma dokument under en revision av ett mindre företag är bl.a. förståelsen av företaget och dess styrning och interna kontroll, den övergripande revisionsstrategin och granskningsplanen, väsentlighet fastställd enligt ISA 320 [8] , riskbedömningar, betydelsefulla frågor under revisionen samt de slutsatser som revisorn har kommit fram till.

Avsteg från ett relevant krav (se punkt 12)

A 18.Kraven i ISA är utformade för att revisorn ska kunna nå de övergripande målen som är angivna i ISA, och därmed revisorns övergripande mål. Följaktligen kräver ISA att revisorn, förutom i undantagsfall, uppfyller alla krav i ISA som utifrån omständigheterna är av betydelse för revisionen.

A 19.Dokumentationskravet gäller endast sådana krav som är relevanta med hänsyn till omständigheterna. Endast i följande fall är ett krav inte relevant [9] :

  1. Hela ISAn saknar relevans (om ett företag t.ex. inte har en internrevisionsfunktion är ingen del av ISA 610 [16] relevant).
  2. Kravet är villkorat och villkoret inte är uppfyllt (t.ex. kravet att modifiera revisorns uttalande om det inte går att få fram tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och detta inte är fallet).

Frågor som uppstår efter datumet för revisors rapport (se punkt 13)

A 20.Exempel på undantagsfall är bl.a. fakta som blir kända för revisorn efter datumet för revisors rapport, men som förelåg före det datumet, och som om de hade varit kända vid den tidpunkten kunde ha lett till att de finansiella rapporterna hade ändrats eller att revisorn hade modifierat sitt uttalande i revisors rapport. [10] Följdändringarna i revisionsdokumentationen granskas enligt det granskningsansvar som beskrivs i ISA 220 [11] och den ansvariga revisorn har det slutgiltiga ansvaret för ändringarna.

Sammanställa slutlig dokumentation för revisionsuppdrag (se punkterna 14–16)

A 21.ISQC 1 (eller nationella krav som är minst lika höga) kräver att revisionsföretag fastställer riktlinjer och rutiner för att sammanställning av revisionsakter slutförs utan onödigt dröjsmål. [12] En lämplig tidsgräns för färdigställandet av den slutliga dokumentationen för revisionsuppdraget är normalt senast 60 dagar efter datumet för revisors rapport. [13]

A 22.Färdigställandet av den slutliga dokumentationen för revisionsuppdraget efter datumet för revisors rapport är en administrativ process som inte medför att några nya granskningsåtgärder utförs eller att några nya slutsatser dras. Administrativa ändringar får dock göras i revisionsdokumentationen under den slutliga sammanställningsprocessen. Exempel på sådana ändringar är bl.a. att

  1. ta bort eller kassera dokumentation som har ersatts,
  2. sortera och kollationera arbetspapper samt lägga in korsreferenser,
  3. signera checklistor i samband med arkiveringsprocessen, och
  4. dokumentera revisionsbevis som revisorn har inhämtat, diskuterat och stämt av med berörda medlemmar i uppdragsteamet före datumet för revisors rapport.

A 23.ISQC 1 (eller nationella krav som är minst lika höga) kräver att revisionsföretag fastställer riktlinjer och rutiner för arkivering av uppdragsdokumentation. [14] Arkiveringstiden för revisionsuppdrag är normalt minst fem år från och med datumet för revisors rapport eller, om revisors rapport för koncernen har ett senare datum, från och med detta senare datum. [15]

A 24.Ett exempel på en omständighet då revisorn kan tycka att det är befogat att ändra i befintlig revisionsdokumentation eller lägga till ny revisionsdokumentation i efterhand är om det uppstår ett behov av att förtydliga den befintliga revisionsdokumentationen på grund av kommentarer i samband med övervakningsinspektioner företagna av interna eller externa parter.

Bilaga Särskilda krav på revisionsdokumentation i andra ISA (se punkt 1)

I denna bilaga identifieras punkter i andra ISA som innehåller särskilda dokumentationskrav. Kraven och tillhörande tillämpningsmaterial och andra förtydliganden i dessa ISA måste dock ändå beaktas.

  1. ISA 210 Villkor för revisionsuppdrag – punkterna 10–12.
  2. ISA 220 Kvalitetskontroll för revision av finansiella rapporter – punkterna 24–25.
  3. ISA 240 Revisorns ansvar avseende oegentligheter i en revision av finansiella rapporter – punkterna 45–48.
  4. ISA 250 Beaktande av lagar och andra författningar vid revision av finansiella rapporter (omarbetad) – punkt 30.
  5. ISA 260 Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning (omarbetad) – punkt 23.
  6. ISA 300 Planering av revision av finansiella rapporter – punkt 12.
  7. ISA 315 Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter genom att förstå företaget och dess miljö – punkt 32.
  8. ISA 320 Väsentlighet vid planering och utförande av en revision – punkt 14.
  9. ISA 330 Revisorns hantering av bedömda risker – punkterna 28–30.
  10. ISA 450 Utvärdering av felaktigheter som identifieras under revisionen – punkt 15.
  11. ISA 540 Granskning av uppskattningar i redovisningen, däribland av verkligt värde, samt upplysningar om uppskattningar – punkt 23.
  12. ISA 550 Närståendeförhållanden – punkt 28.
  13. ISA 600 Särskilda överväganden – revision av koncernredovisningar (däribland arbete som utförs av revisorer för delar av koncernen) – punkt 50.
  14. ISA 610 (omarbetad 2013) Använda arbete som har utförts av internrevisionen – punkterna 36–37.
  15. ISA 720 Revisorns ansvar avseende annan information (omarbetad) – punkt 25.

  • [1]

    ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing, punkt 11.

  • [2]

    ISA 220 Kvalitetskontroll för revision av finansiella rapporter, punkterna 15–17.

  • [3]

    ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revisioner och översiktig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster, punkterna 32–33, punkterna 35–38 samt punkt 48.

  • [4]

    ISA 220, punkt 2.

  • [5]

    ISA 315 Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter genom att förstå företaget och dess miljö, punkt 10.

  • [6]

    ISA 315, punkt 4 e.

  • [7]

    Se ISA 220, punkt 17.

  • [8]

    ISA 320 Väsentlighet vid planering och utförande av en revision.

  • [9]

    Se ISA 200, punkt 22.

  • [10]

    ISA 560 Efterföljande händelser, punkt 14.

  • [11]

    Se ISA 220, punkt 16.

  • [12]

    ISQC 1, punkt 45.

  • [13]

    ISQC 1, punkt A 54.

  • [14]

    ISQC 1, punkt 47.

  • [15]

    ISQC 1, punkt A 61.

  • [16]

    ISA 610 Använda arbete som har utförts av internrevisionen, punkt 2.

  • [17]

    ISA 701 Kommunikation om särskilt betydelsefulla områden i rapport från oberoende revisor.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%