INTERNATIONAL STANDARD ON AUDITING

ISA 260 Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning (omarbetad)

(Gäller vid revision av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som slutar den 15 december 2016 eller senare)

International Standard on Auditing (ISA) 260 Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning (omarbetad) ska läsas tillsammans med ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing.

För räkenskapsperioder som avslutas tidigare än den 15 december 2016, se äldre version: ISA 260Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning.

Inledning

Denna standards tillämpningsområde

1.Denna internationella revisionsstandard (ISA) behandlar revisorns ansvar för att kommunicera med dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen) vid en revision av finansiella rapporter. Visserligen gäller denna standard oavsett ett företags styrstruktur eller storlek men särskilda överväganden är tillämpliga när alla i styrelsen deltar i ledningen av ett företag samt när det gäller börsnoterade företag. Denna ISA kräver inte att revisorn kommunicerar med ett företags företagsledning eller ägare såvida dessa inte också har ansvar för företagets styrning.

2.Denna ISA har utarbetats för en revision av finansiella rapporter men kan också tillämpas, anpassad efter vad omständigheterna kräver, på revisioner av annan historisk finansiell information när styrelsen har ansvar för att utöva tillsyn över upprättandet av denna andra historiska finansiella information.

3.Av denna standard framgår vikten av effektiv tvåvägskommunikation vid en revision av finansiella rapporter, och den innehåller ett övergripande ramverk för revisorns kommunikation med styrelsen och identifierar ett antal särskilda frågor som ska kommuniceras med denna. Fler frågor som ska kommuniceras och som kompletterar kraven i denna standard finns i andra standarder (se bilaga 1). Dessutom lägger ISA 265 [1] fast särskilda krav avseende kommunikationen till styrelsen om betydande brister i den interna kontrollen som revisorn har identifierat under granskningen. Andra frågor, som inte krävs enligt denna eller andra ISA, kan krävas enligt lag eller annan författning, genom överenskommelse med företaget eller genom ytterligare krav som gäller uppdraget, t.ex. standarder från en nationell normgivare. Inget i denna standard hindrar att revisorn kommunicerar andra frågor med styrelsen. (Se punkt A 33–A 36.)

Kommunikationens roll

4.Denna standard är främst inriktad på kommunikation från revisorn till styrelsen. Men effektiv tvåvägskommunikation är dock också viktig som stöd för att:

  1. Revisorn och styrelsen ska förstå frågor som rör revisionen i sitt sammanhang och utveckla en konstruktiv arbetsrelation. Denna relation utvecklas samtidigt som revisorns oberoende och objektivitet upprätthålls.
  2. Revisorn lättare från styrelsen ska kunna inhämta sådan information som har betydelse för revisionen. Styrelsen kan t.ex. hjälpa revisorn när det gäller att förstå företaget och dess miljö, att identifiera lämpliga källor för revisionsbevis samt att tillhandahålla information om särskilda transaktioner eller händelser.
  3. Styrelsen ska kunna fullgöra sitt ansvar för att utöva tillsyn över processen för finansiell rapportering, och därmed minska riskerna för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna.

5.Revisorn har visserligen ansvar för att kommunicera frågor som krävs enligt denna standard, men företagsledningen har också ett ansvar för att kommunicera frågor av intresse för styrningen med styrelsen. Revisorns kommunikation befriar inte företagsledningen från detta ansvar.

På motsvarande sätt befriar inte företagsledningens kommunikation med styrelsen, om sådana frågor som revisorn måste kommunicera med styrelsen, revisorn från ansvaret att också kommunicera dem. Att företagsledningen kommunicerar dessa frågor kan emellertid påverka formen eller tidpunkten för revisorns kommunikation med styrelsen.

6.Tydlig kommunikation om särskilda frågor som måste kommuniceras enligt ISA är en del av varje revision. Enligt ISA krävs dock inte att revisorn genomför åtgärder för att särskilt identifiera andra frågor att kommunicera med styrelsen.

7.I vissa jurisdiktioner kan lag och annan författning begränsa revisorns kommunikation om vissa frågor med styrelsen. Lagar och andra författningar kan särskilt förbjuda viss kommunikation, eller annan åtgärd, som kan skada en utredning av en behörig myndighet om en faktisk eller misstänkt olaglig handling, däribland att informera företaget, t.ex. när revisorn är skyldig att rapportera identifierade eller misstänkta överträdelser av lagar och andra författningar till vederbördig myndighet enligt lagar mot penningtvätt. I dessa fall kan de frågor som revisorn överväger vara komplexa och revisorn anse det vara lämpligt att rådfråga en jurist.

Ikraftträdande

8.Denna standard gäller vid revision av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som slutar den 15 december 2016 eller senare.

Mål

9.Revisorns mål är att

  1. till styrelsen tydligt förmedla vilket ansvar revisorn har avseende revisionen av de finansiella rapporterna och att informera styrelsen om en översikt över revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkt,
  2. från styrelsen inhämta sådan information som har betydelse för revisionen,
  3. utan onödigt dröjsmål informera styrelsen om observationer som görs vid revisionen och som är betydelsefulla och relevanta för styrelsens ansvar för att utöva tillsyn över processen för finansiell rapportering, och
  4. främja effektiv tvåvägskommunikation mellan revisorn och styrelsen.

Definitioner

10.I ISA har nedanstående termer följande betydelser:

  1. De som har ansvar för företagets styrning (styrelsen) – den eller de personer eller den eller de organisationer (t.ex. en förvaltare) som har ansvar för att utöva tillsyn över företagets strategiska inriktning samt förpliktelser som sammanhänger med företagets skyldigheter. Detta innefattar tillsyn över processen för finansiell rapportering. För vissa företag i vissa jurisdiktioner kan styrelsen innefatta ledningspersonal, t.ex. ledningspersoner som ingår i styrelsen i ett privat företag eller i ett företag i den offentliga sektorn eller en ägare-företagsledare. Se punkterna A 1–A 8 för en diskussion om olika styrstrukturer.
  2. Företagsledning – den eller de personer som har verkställande ansvar för hur företagets verksamhet bedrivs. För vissa företag i vissa jurisdiktioner innefattar företagsledningen några eller alla i styrelsen, t.ex. styrelsemedlemmar som ingår i företagets ledning, eller en ägare-företagsledare.

Krav

De som har ansvar för företagets styrning (styrelsen)

11.Revisorn ska avgöra vilka personer i företagets styrstruktur som det är mest lämpligt att kommunicera med. (Se punkterna A 1–A 4.)

Kommunikation med en del av styrelsen

12.Om revisorn kommunicerar med en del av styrelsen, t.ex. ett revisionsutskott eller en enskild person, ska revisorn fastställa om han eller hon även behöver kommunicera med det styrande organet i sin helhet. (Se punkterna A 5–A 7.)

När hela styrelsen deltar i ledningen av företaget

13.I vissa fall deltar hela styrelsen i ledningen av företaget, t.ex. i ett litet företag där en ensam ägare leder företaget och ingen annan har någon roll i styrningen av företaget. Om de frågor som ska kommuniceras enligt denna standard kommuniceras med en eller flera personer med ledningsansvar som också har styrelseansvar, behöver frågorna i så fall inte kommuniceras igen med samma personer i deras styrelseroll. Dessa frågor anges i punkt 16 c. Revisorn ska ändå förvissa sig om att kommunikation med en eller flera personer med ledningsansvar innebär fullgod information till alla dem som revisorn annars skulle kommunicera med i deras egenskap av styrelseledamöter. (Se punkt A 8.)

Frågor som ska kommuniceras

Revisorns ansvar avseende revisionen av de finansiella rapporterna

14.Revisorn ska informera styrelsen om sitt ansvar avseende revisionen av de finansiella rapporterna, däribland att

  1. revisorn har ansvar för att bilda sig en uppfattning och lämna ett uttalande i revisors rapport avseende de finansiella rapporterna som har upprättats av företagsledningen under tillsyn av styrelsen, och
  2. revisionen av de finansiella rapporterna inte befriar företagsledningen eller styrelsen från deras ansvar. (Se punkterna A 9–A 10.)

Planerad omfattning och inriktning samt tidpunkt för revisionen

15.Revisorn ska informera styrelsen om en översikt över revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkt, vilket innefattar att informera om de betydande risker som revisorn identifierat. (Se punkterna A 11–A 16.)

Betydelsefulla iakttagelser från revisionen

16.Revisorn ska med styrelsen kommunicera: (Se punkterna A 17–A 18.)

  1. Sin syn på betydelsefulla kvalitativa aspekter av företagets redovisningssätt, däribland redovisningsprinciper, uppskattningar i redovisningen och upplysningar i de finansiella rapporterna. I tillämpliga fall ska revisorn förklara för styrelsen varför i en betydelsefull fråga revisorn anser att ett sätt att redovisa, som är godtagbart enligt tillämpligt ramverk för finansiell rapportering, inte är det bästa valet med hänsyn till företagets särskilda omständigheter. (Se punkterna A 19–A 20.)
  2. Betydande svårigheter, om sådana finns, som revisorn mött under revisionen. (Se punkt A 21.)
  3. Såvida inte hela styrelsen deltar i ledningen av företaget
    1. betydelsefulla frågor som uppstått under revisionen och som har diskuterats eller varit föremål för korrespondens med företagsledningen (Se punkt A 22.),
    2. skriftliga uttalanden som revisorn begär.
  4. Eventuella omständigheter som påverkar formen för och innehållet i revisors rapport. (Se punkterna A 23–A 25.)
  5. Eventuella andra betydelsefulla frågor som uppkommit vid revisionen och som, enligt revisorns professionella bedömning, är relevanta för tillsynen över processen för finansiell rapportering. (Se punkterna A 26–A 28.)

Revisorns oberoende

17.När det gäller börsnoterade företag ska revisorn informera styrelsen om:

  1. Ett uttalande om att uppdragsteamet och andra berörda i revisionsföretaget, revisionsföretaget som sådant och, i tillämpliga fall, andra företag i revisionsföretagets nätverk, har följt relevanta yrkesetiska krav på oberoende.
    1. Alla sådana förhållanden och andra frågor mellan revisionsföretaget, företag i dess nätverk och det företag vars finansiella rapporter är föremål för revision som, enligt revisorns professionella bedömning, rimligen kan tänkas ha betydelse för oberoendet. Detta ska innefatta sammanlagda arvoden, under den period de finansiella rapporterna omfattar, för revisionstjänster och andra tjänster som revisionsföretaget och företag i dess nätverk utfört åt företaget och enheter i vilka företaget har bestämmande inflytande. Dessa arvoden ska fördelas på lämpliga kategorier för att ge underlag för styrelsens bedömning av effekten av tjänster på revisorns oberoende.
    2. De motåtgärder som har vidtagits för att eliminera identifierade hot mot oberoendet eller för att minska dem till en godtagbar nivå. (Se punkterna A 29–A 32.)

Kommunikationsprocessen

Fastställa kommunikationsprocessen

18.Revisorn ska informera styrelsen om kommunikationens form, tidpunkt och förväntade allmänna innehåll. (Se punkterna A 37–A 45.)

Kommunikationsformer

19.Revisorn ska skriftligen informera styrelsen om betydelsefulla iakttagelser från revisionen om muntlig kommunikation, enligt revisorns professionella bedömning, inte är tillräcklig. Skriftlig information behöver inte innefatta alla frågor som uppstod under revisionens gång. (Se punkterna A 46–A 48.)

20.Revisorn ska skriftligen informera styrelsen om revisorns oberoende när detta krävs enligt punkt 17.

Tidpunkt för kommunikation

21.Revisorn ska kommunicera med styrelsen utan onödiga dröjsmål. (Se punkterna A 49–A 50.)

Kommunikationsprocessens tillräcklighet

22.Revisorn ska utvärdera om tvåvägskommunikationen mellan revisorn och styrelsen har varit tillräcklig för revisionens syfte. Om den inte har varit det, ska revisorn utvärdera den eventuella effekten på revisorns bedömning av riskerna för väsentliga felaktigheter och förmågan att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga bevis och vidta lämpliga åtgärder. (Se punkterna A 51–A 53.)

Dokumentation

23.När revisorn väljer att muntligt kommunicera sådana frågor som måste kommuniceras enligt denna standard, ska han eller hon innefatta dessa frågor i revisionsdokumentationen samt när och med vilka de kommunicerades. I de fall frågor har behandlats skriftligt ska revisorn behålla ett exemplar av kommunikationen som del av revisionsdokumentationen. [2] (Se punkt A 54.)

Tillämpning och andra förtydliganden

De som har ansvar för företagets styrning (styrelsen) (se punkt 11)

A 1.Styrstrukturer varierar mellan jurisdiktioner och företag, och avspeglar faktorer som olika kulturella och juridiska bakgrunder samt storleks- och ägarstruktur. Exempel:

  1. I vissa jurisdiktioner finns det en oberoende styrelse (vars medlemmar inte eller i huvudsak inte har verkställande uppgifter) som är juridiskt åtskild från en verkställande styrelse (en styrelsestruktur med två nivåer). I andra jurisdiktioner har en enda, eller odelad, styrelse det juridiska ansvaret för både de övervakande och de verkställande funktionerna (en styrelsestruktur med en nivå).
  2. I vissa företag har de som har ansvar för företagets styrning befattningar som är en del av företagets juridiska struktur, t.ex. styrelseledamöter. I andra, t.ex. vissa statliga företag, är det ett organ som inte är en del av företaget som har ansvar för företagets styrning.
  3. I vissa fall deltar hela eller delar av styrelsen i ledningen av företaget. I andra består styrelsen och företagsledningen av olika personer.
  4. I vissa fall har styrelsen ansvaret för att godkänna [3] företagets finansiella rapporter (i andra fall har företagsledningen detta ansvar).

A 2.I de flesta företag är styrning ett styrande organs kollektiva ansvar, såsom en företagsstyrelse, en oberoende styrelse, kompanjoner, ägare, en ledningskommitté, ett förvaltarråd, en grupp förvaltare eller motsvarande. I vissa mindre företag kan emellertid en person ha ansvar för företagets styrning, t.ex. ägaren/företagsledaren där det inte finns andra ägare eller en ensam förvaltare. När styrningen är ett kollektivt ansvar kan en delgrupp, t.ex. ett revisionsutskott, eller till och med en enskild person få ansvar för vissa uppgifter som stöd för att det styrande organet ska kunna uppfylla sitt ansvar. Alternativt kan en delgrupp eller en enskild person ha särskilda, rättsligt identifierade ansvarsområden som skiljer sig från det styrande organets ansvarsområden.

A 3.Sådan variation innebär att det i denna standard inte går att ange för alla revisioner vilka frågor som bör kommuniceras med vilken eller vilka personer. I vissa fall kan dessutom den eller de rätta personerna som revisorn ska kommunicera med inte tydligt identifieras utifrån tillämpligt juridiskt ramverk eller andra uppdragsförhållanden, t.ex. i företag där styrstrukturen inte är formellt definierad, såsom vissa familjeägda företag, vissa ideella organisationer och vissa offentliga enheter. I sådana fall kan revisorn behöva diskutera och komma överens med uppdragsgivaren om vilken eller vilka personer som han eller hon ska kommunicera med. När revisorn bestämmer med vem eller vilka han eller hon ska kommunicera, är den förståelse av ett företags styrstruktur och -processer som revisorn inhämtat enligt ISA 315 (omarbetad) [4] av betydelse. Vilken eller vilka personer som frågor rätteligen ska kommuniceras med kan variera beroende på vad frågan handlar om.

A 4.ISA 600 innefattar särskilda frågor som koncernrevisorer ska kommunicera med styrelsen. [5] När företaget är en del i en koncern kan den eller de personer som revisorn för koncernenheten i fråga kommunicerar frågor med bero på uppdragsförhållandena och vad det är för fråga som ska kommuniceras. I vissa fall kan ett antal koncernenheter bedriva samma verksamheter i samma system för intern kontroll och använda samma redovisningssätt. När styrelserna för dessa enheter är desamma (t.ex. en gemensam styrelse) kan upprepning undvikas genom att dessa enheter hanteras tillsammans när det gäller kommunikation.

Kommunikation med en del av styrelsen (se punkt 12)

A 5.När revisorn överväger att kommunicera frågor med ett styrelseutskott, kan revisorn ta hänsyn till frågor som

  1. utskottets respektive det styrande organets ansvar,
  2. karaktären på den fråga som ska kommuniceras,
  3. relevanta krav i lagar och andra författningar, och
  4. om utskottet har mandat att agera i den fråga som ska kommuniceras och kan tillhandahålla mer information och förtydliganden som revisorn kan behöva.

A 6.När revisorn ska besluta om det också finns behov av att ge information, i fullständig form eller i sammandrag, till det styrande organet i sin helhet, kan han eller hon påverkas av sin bedömning av hur effektivt och ändamålsenligt utskottet kommunicerar relevant information med det styrande organet. Revisorn kan i uppdragsvillkoren uttryckligen ange att han eller hon förbehåller sig rätten att ta direkt kontakt med det styrande organet, såvida detta inte är förbjudet enligt lag eller annan författning.

A 7.Revisionsutskott (eller liknande delar av styrelsen med andra namn) finns i många jurisdiktioner. Även om deras särskilda mandat och funktioner kan variera har kommunikation med revisionsutskottet, där det finns ett sådant, blivit ett viktigt inslag i revisorns kommunikation med styrelsen. Bra principer för företagsstyrning låter förstå att

  1. revisorn blir inbjuden att regelbundet delta i revisionsutskottets möten,
  2. revisionsutskottets ordförande och, där det är relevant, andra medlemmar i revisionsutskottet håller regelbunden kontakt med revisorn, och
  3. revisionsutskottet minst en gång per år träffar revisorn utan att företagsledningen är närvarande.

När hela styrelsen deltar i ledningen av företaget (se punkt 13)

A 8.I vissa fall deltar hela styrelsen i ledningen av företaget, och tillämpningen av kraven på kommunikation ändras därför. I sådana fall kan kommunikation med en eller flera personer med ledningsansvar vara otillräcklig som information till alla som revisorn annars skulle kommunicera med i deras egenskap av ansvariga för styrningen. I ett företag där alla styrelsemedlemmar deltar i ledningen av företaget kan t.ex. vissa av dessa (t.ex. någon som har ansvar för marknadsföring) vara omedvetna om betydelsefulla frågor som har diskuterats med en annan styrelsemedlem (t.ex. någon som har ansvar för upprättandet av de finansiella rapporterna).

Frågor som ska kommuniceras

Revisorns skyldigheter avseende revisionen av de finansiella rapporterna (se punkt 14)

A 9.Revisorns ansvar avseende revisionen av de finansiella rapporterna innefattas ofta i uppdragsbrevet eller någon annan lämplig form av skriftlig överenskommelse som innehåller de avtalade uppdragsvillkoren. [6] Lagar och andra författningar eller ett företags styrstruktur kan kräva att styrelsen avtalar uppdragsvillkoren med revisorn. När detta inte är fallet kan det vara ändamålsenligt att förse styrelsen med ett exemplar av uppdragsbrevet eller den skriftliga överenskommelsen när det gäller kommunikation med styrelsen om sådana frågor som:

  1. Revisorns ansvar att utföra revisionen enligt ISA och inrikta denna på ett uttalande i revisors rapport avseende de finansiella rapporterna. De frågor som enligt ISA måste kommuniceras innefattar därför sådana betydelsefulla frågor som uppstår under revisionen av de finansiella rapporterna och som har betydelse för styrelsen vid tillsynen över processen för finansiell rapportering.
  2. Det faktum att ISA inte kräver att revisorn utformar åtgärder i syfte att identifiera ytterligare frågor att kommunicera med styrelsen.
  3. När ISA 701 [7] är tillämplig, revisorns ansvar att fastställa och kommunicera särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport.
  4. I tillämpliga fall, revisorns ansvar för att kommunicera vissa frågor enligt vad som krävs i lag och annan författning genom överenskommelse med företaget eller enligt andra krav som ska tillämpas på uppdraget, t.ex. standarder från en nationell normgivare.

A 10.Lag och annan författning, avtal med företaget eller andra krav som gäller uppdraget kan kräva vidare kommunikation med styrelsen. T.ex. kan a. ett avtal med företaget kräva att särskilda frågor kommuniceras när de uppstår i samband med att andra tjänster än revision av de finansiella rapporterna utförs av revisionsföretaget eller företag i dess nätverk, eller b. mandatet för en revisor i den offentliga sektorn kräva att frågor kommuniceras som revisorn uppmärksammat till följd av annat arbete, t.ex. vid en granskning av effektiviteten i en förvaltning.

Planerad omfattning och inriktning samt tidpunkt för revisionen (se punkt 15)

A 11.Kommunikation om planerad omfattning och inriktning samt tidpunkt för revisionen kan

  1. hjälpa styrelsen att bättre förstå konsekvenserna av revisorns arbete, att diskutera frågor som rör risk och konceptet väsentlighet med revisorn och att identifiera områden där styrelsen kan be revisorn vidta ytterligare åtgärder, och
  2. hjälpa revisorn att bättre förstå företaget och dess miljö.

A 12.Att kommunicera betydande risker som identifierats av revisorn hjälper styrelsen att förstå dessa frågor och varför de kräver särskilda överväganden. Kommunikation om betydande risker kan hjälpa styrelsen att uppfylla sitt ansvar att utöva tillsyn över processen för finansiell rapportering.

A 13.Frågor som ska kommuniceras kan innefatta

  1. Hur revisorn avser att behandla de betydande riskerna för väsentliga felaktigheter, vare sig de beror på oegentligheter eller misstag.
  2. Hur revisorn avser att behandla områden med högre bedömda risker för väsentliga felaktigheter.
  3. Revisorsansatsen avseende intern kontroll som har betydelse för revisionen.
  4. Tillämpningen av konceptet väsentlighet i en revision. [8]
  5. Karaktären på och omfattningen av specialiserad kompetens eller färdighet som krävs för att utföra de planerade granskningsåtgärderna eller utvärdera revisionsresultaten, däribland användningen av en specialist anlitad av revisorn. [9]
  6. När ISA 701 är tillämplig, revisorns preliminära åsikt om vilka frågor som kan vara områden som kräver betydande uppmärksamhet och därför kan vara särskilt betydelsefulla områden.
  7. Revisorns planerade ansats för att hantera följderna för de enskilda rapporterna och upplysningarna av betydande ändringar eller förändringar i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering eller i företagets miljö, ekonomi eller verksamhet.

A 14.Andra planeringsfrågor som det kan vara lämpligt att diskutera med styrelsen innefattar

  1. När företaget har en internrevisionsfunktion, i vilken omfattning den externa revisorn och internrevisorerna kan arbeta på ett konstruktivt och ömsesidigt kompletterande sätt, vilket innefattar eventuell planerad användning av internrevisionsfunktionens arbete, och karaktären på och omfattningen av eventuell planerad användning av internrevisorer för att tillhandahålla direkt hjälp. [10]
  2. Styrelsens synpunkter på
    1. vilken eller vilka personer i företagets styrstruktur som revisorn ska kommunicera med,
    2. ansvarsfördelningen mellan styrelse och företagsledning,
    3. företagets mål och strategier samt därmed förknippade affärsrisker som kan leda till väsentliga felaktigheter,
    4. frågor som styrelsen anser kräver extra uppmärksamhet under revisionen samt områden där styrelsen begär att ytterligare åtgärder ska vidtas,
    5. betydelsefull kommunikation mellan företaget och tillsynsmyndigheter, och
    6. andra frågor som styrelsen anser kan påverka revisionen av de finansiella rapporterna.
  3. Styrelsens inställning, kännedom och åtgärder när det gäller a. företagets interna kontroll och dess vikt i företaget, däribland hur styrelsen utövar tillsyn över effektiviteten i den interna kontrollen, samt b. uppdagandet av eller möjligheten till oegentligheter.
  4. Styrelsens åtgärder för att hantera utvecklingen på redovisningsområdet, praxis för bolagsstyrning, börsregler och näraliggande frågor samt påverkan av sådan utveckling på t.ex. den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i de finansiella rapporterna, vilket innefattar:
    1. relevansen, tillförlitligheten, jämförbarheten och begripligheten i den information som presenteras i de finansiella rapporterna, och
    2. övervägande av huruvida de finansiella rapporterna undermineras av att information tas med som inte är relevant eller som förhindrar en riktig förståelse av de frågor om vilka upplysning lämnas.
  5. Styrelsens åtgärder med anledning av tidigare kommunikation med revisorn.
  6. De dokument som utgör den andra informationen (enligt definitionen i ISA 720 (omarbetad)) och det planerade sättet och tidpunkten för utfärdande av dessa dokument. När revisorn förväntar sig att inhämta annan information efter datumet för revisors rapport, kan diskussionerna med styrelsen också innefatta de åtgärder som kan vara tillämpliga eller nödvändiga om revisorn drar slutsatsen att det finns en väsentlig felaktighet i annan information som inhämtats efter datumet för revisors rapport.

A 15.Kommunikation med styrelsen kan visserligen vara ett stöd när revisorn planerar revisionens omfattning, inriktning och tidpunkt men ändrar inte det faktum att revisorn ensam har ansvaret för att upprätta den övergripande revisionsstrategin och granskningsplanen, däribland karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av de åtgärder som krävs för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis.

A 16.Det är nödvändigt med försiktighet vid kommunikation med styrelsen om revisionens planerade omfattning, inriktning och tidpunkt, så att revisionens ändamål inte äventyras, särskilt när några eller alla i styrelsen deltar i ledningen av företaget. Kommunikation om karaktären på och tidpunkten för detaljerna i granskningen kan t.ex. minska värdet av dessa åtgärder genom att de blir för förutsägbara.

Betydelsefulla iakttagelser från revisionen (se punkt 16)

A 17.Kommunikationen om iakttagelserna från revisionen kan innefatta att begära mer information från styrelsen för att komplettera inhämtade revisionsbevis. Revisorn kan t.ex. få bekräftelse på att styrelsen har samma uppfattning om de fakta och omständigheter som har betydelse för särskilda transaktioner eller händelser.

A 18.När ISA 701 är tillämplig är den kommunikation med styrelsen som krävs enligt punkt 16 samt den kommunikation om de betydande risker revisorn identifieras som krävs enligt punkt 15 särskilt relevant för revisorns bestämmande av frågor som kräver betydande uppmärksamhet av revisorn och som därför kan vara särskilt betydelsefulla områden. [11]

Betydelsefulla kvalitativa aspekter av redovisningssätt (se punkt 16 a)

A 19.Ramverk för finansiell rapportering tillåter vanligen att företaget använder uppskattningar i redovisningen och bedömningar avseende redovisningsprinciper och upplysningar i de finansiella rapporterna, t.ex. avseende användningen av viktiga antaganden vid utarbetandet av uppskattningar i redovisningen för vilka det finns en betydande grad av osäkerhet i mätningen. Dessutom kan lagar och andra författningar eller ramverk för finansiell rapportering kräva att en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper redovisas eller hänvisa till ”viktiga uppskattningar i redovisningen” eller ”viktiga redovisningsprinciper och -metoder” för att identifiera och tillhandahålla ytterligare information till användare om de svåraste, subjektiva eller komplicerade bedömningar som företagsledningen har gjort vid upprättandet av de finansiella rapporterna.

A 20.Följden är att revisorns uppfattning om de subjektiva aspekterna av de finansiella rapporterna kan vara särskilt relevant för styrelsen när den tar sitt ansvar för tillsynen över processen för finansiell rapportering. När det t.ex. gäller de förhållanden som beskrivs i punkt A 19 kan styrelsen vara intresserad av revisorns utvärdering av ändamålsenligheten i upplysningar som rör osäkerhet i uppskattningarna med avseende på uppskattningar i redovisningen som ger upphov till betydelsefulla risker. Öppen och konstruktiv kommunikation om betydelsefulla kvalitativa aspekter av företagets redovisningsprinciper kan också innefatta kommentar om hur godtagbara betydelsefulla redovisningssätt är samt om kvaliteten på upplysningarna. I bilaga 2 identifieras frågor som kan ingå i denna kommunikation.

Betydande svårigheter som revisorn möter under revisionen (se punkt 16 b)

A 21.Betydande svårigheter som revisorn möter under revisionen kan innefatta sådana frågor som

  1. betydande förseningar av företagsledningen, personer i företaget är svårtillgängliga eller en ovilja hos företagsledningen att tillhandahålla den information som krävs för att revisorn ska kunna utföra granskningsåtgärder,
  2. onödigt snäv tidsram för revisionens färdigställande,
  3. omfattande och oväntad insats som krävts för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis,
  4. ingen tillgång till väntad information,
  5. begränsningar som har påförts revisorn av företagsledningen, eller
  6. företagsledningens ovilja att på begäran utarbeta eller göra ytterligare arbete på sin bedömning av företagets förmåga att fortsätta verksamheten.

Under vissa omständigheter kan sådana svårigheter utgöra en begränsning i revisionens inriktning och omfattning som leder till ett modifierat uttalande i revisors rapport. [12]

Betydelsefulla frågor som har diskuterats eller varit föremål för korrespondens med företagsledningen (se punkt 16 c i)

A 22.Betydelsefulla frågor som har diskuterats eller varit föremål för korrespondens med företagsledningen kan innefatta frågor som

  1. betydelsefulla händelser eller transaktioner som inträffat under året,
  2. omvärldsförhållanden som påverkar företaget och affärsplaner och strategier som kan påverka riskerna för väsentliga felaktigheter,
  3. farhågor om företagsledningens konsultationer med andra revisorer om redovisnings- eller revisionsfrågor,
  4. diskussioner eller korrespondens i samband med att revisorn utses, vare sig det är första gången eller ett återkommande uppdrag, om redovisningssätt, tillämpningen av revisionsstandarder eller arvoden för revision eller andra tjänster, eller
  5. betydelsefulla förhållanden där det förekommit oenigheter med företagsledningen, förutom för inledande meningsskiljaktigheter till följd av ofullständiga fakta eller preliminär information som senare blir lösta av att revisorn inhämtar ytterligare relevanta fakta eller uppgifter.

Omständigheter som påverkar formen för och innehållet i revisors rapport (se punkt 16 d)

A 23.ISA 210 kräver att revisorn avtalar villkoren för revisionsuppdraget med företagsledningen eller styrelsen, enligt vad som är tillämpligt. [13] De avtalade villkoren för revisionsuppdraget måste dokumenteras i uppdragsbrevet eller annan lämplig form av skriftligt avtal och innehålla, bland annat, hänvisning till den förväntade formen för och det förväntade innehållet i revisors rapport. [14] Enligt förklaring i punkt A 9, om villkoren för uppdraget inte avtalas med styrelsen, kan revisorn ge styrelsen en kopia av uppdragsbrevet för att informera om förhållanden som har betydelse för revisionen. Den kommunikation som krävs enligt punkt 16 d är avsedd att informera styrelsen om omständigheter i vilka revisors rapport kan skilja sig från den förväntade formen och det förväntade innehållet eller kan innehålla ytterligare information om den revision som har utförts.

A 24.Omständigheter i vilka det finns krav på att revisorn ska, eller revisorn i övrigt kan överväga att, ta med ytterligare information i revisors rapport enligt ISA och för vilken kommunikation med styrelsen krävs, innefattar när:

  1. Revisorn förväntar sig att modifiera uttalandet i revisors rapport enligt ISA 705 (omarbetad). [15]
  2. En väsentlig osäkerhetsfaktor som avser antagandet om fortsatt drift rapporteras enligt ISA 570 (omarbetad). [16]
  3. Särskilt betydelsefulla områden kommuniceras enligt ISA 701. [17]
  4. Revisorn anser det vara nödvändigt att ta med ett stycke med upplysningar av särskild betydelse eller ett stycke med övriga upplysningar enligt ISA 706 (omarbetad) [18] eller måste göra det enligt andra ISA.
  5. Revisorn har dragit slutsatsen att det finns en orättad väsentlig felaktighet i den andra informationen enligt ISA 720 (omarbetad). [19]

I dessa omständigheter kan revisorn anse det vara lämpligt att ge styrelsen ett utkast av revisors rapport för att underlätta en diskussion om hur dessa frågor kommer att behandlas i revisors rapport.

A 25.I de sällsynta fall när revisorn avser att inte inkludera namnet på den ansvariga revisorn enligt ISA 700 (omarbetad), måste revisorn diskutera denna avsikt med styrelsen för att informera om revisorns bedömning av sannolikheten för och allvaret i ett betydande hot mot den personliga säkerheten. [20] Revisorn kan också kommunicera med styrelsen i sådana fall när revisorn väljer att inte inkludera beskrivningen av revisorns ansvar i revisors rapport enligt vad som är tillåtet i ISA 700 (omarbetad). [21]

Andra betydelsefulla frågor som är relevanta för processen för finansiell rapportering (se punkt 16 e)

A 26.ISA 300 [22] noterar att till följd av oväntade händelser, ändrade omständigheter eller de revisionsbevis som granskningen har resulterat i kan revisorn behöva ändra den övergripande revisionsstrategin och granskningsplanen och som följd därav den planerade karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av fortsatta granskningsåtgärder utifrån sin reviderade riskbedömning. Revisorn kan kommunicera sådana frågor med styrelsen t.ex. som en uppdatering av inledande diskussioner om den planerade omfattningen och inriktningen samt tidpunkten för revisionen.

A 27.Andra betydelsefulla frågor som uppstår under revisionen och som är direkt relevanta för styrelsen vid dess tillsyn över processen för finansiell rapportering kan innefatta sådana frågor som väsentliga felaktigheter i den andra informationen, som har rättats.

A 28.I den mån det inte redan behandlas i kraven i punkt 16 a–d och tillhörande tillämpningsmaterial kan revisorn överväga att kommunicera andra frågor som diskuterats med eller övervägts av den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget, om en sådan har utsetts, enligt ISA 220. [23]

Revisorns oberoende (se punkt 17)

A 29.Revisorn är skyldig att följa relevanta yrkesetiska krav, däribland sådana som rör oberoende, när det gäller uppdrag att utföra en revision av finansiella rapporter. [24]

A 30.Relationer och andra frågor samt motåtgärder som ska kommuniceras varierar med uppdragets förutsättningar, men är i allmänhet inriktade på

  1. hot mot oberoendet som kan delas in i följande kategorier: egenintressehot, självgranskningshot, partsställningshot, vänskapshot och skrämselhot, samt
  2. motåtgärder som utvecklats inom yrket, på grund av lagar eller andra författningar, motåtgärder i företaget och motåtgärder i revisionsföretagets egna system och rutiner.

A 31.Relevanta yrkesetiska krav eller lagar eller andra författningar kan också precisera särskild kommunikation med styrelsen vid omständigheter där krav på oberoende överträtts. T.ex. kräver International Ethics Standards Board for Accountants’ Code of Ethics for Professional Accountants (Etikkoden) att revisorn skriftligen kommunicerar med styrelsen om eventuella överträdelser och den åtgärd revisionsföretaget har vidtagit eller avser att vidta. [25]

A 32.De kommunikationskrav som avser revisorns oberoende enligt oberoendereglerna för börsnoterade företag kan också vara tillämpliga för vissa andra företag, däribland de som kan vara av betydande allmänintresse, t.ex. därför att de har ett stort antal olika intressenter och med hänsyn till verksamhetens karaktär och storlek. Exempel på sådana företag kan innefatta finansinstitut (t.ex. banker, försäkringsbolag och pensionsfonder) och andra organisationer som välgörenhetsorganisationer. Å andra sidan kan det finnas situationer där kommunikation om oberoende inte är relevant, t.ex. där hela styrelsen har informerats om relevanta fakta genom sitt företagsledande arbete. Detta gäller ofta när företaget leds av ägare och revisorns företag och företag i dess nätverk har lite beröring med företaget utöver en revision av finansiella rapporter.

Kompletterande frågor (se punkt 3)

A 33.Styrelsens tillsyn över företagsledningen innefattar att säkerställa att företaget utformar, inför och upprätthåller lämplig intern kontroll med avseende på tillförlitligheten i finansiell rapportering, verksamhetens effektivitet och ändamålsenlighet samt att tillämpliga lagar och andra författningar följs.

A 34.Revisorn kan uppmärksamma ytterligare frågor som inte nödvändigtvis hänger samman med tillsynen över processen för finansiell rapportering men som ändå troligen är betydelsefulla för styrelsens ansvar för att utöva tillsyn över företagets strategiska inriktning eller företagets skyldigheter. Sådana frågor kan innefatta t.ex. betydelsefulla frågor rörande styrstrukturer eller -processer samt betydelsefulla beslut eller åtgärder av högsta ledningen som denna inte har haft befogenhet att fatta eller vidta.

A 35.När revisorn avgör om ytterligare frågor ska kommuniceras med styrelsen, kan han eller hon diskutera frågorna med rätt ledningsnivå, såvida det inte är otillbörligt med hänsyn till omständigheterna.

A 36.Om en sådan ytterligare fråga kommuniceras kan det vara lämpligt att revisorn informerar styrelsen om att

  1. identifiering av och kommunikation om sådana frågor är av underordnad betydelse för revisionens syfte, som är att revisorn ska bilda sig en uppfattning om de finansiella rapporterna,
  2. revisorn inte har utfört några åtgärder avseende frågan utöver sådana som var nödvändiga för att bilda sig en uppfattning om de finansiella rapporterna, och
  3. revisorn inte har utfört några åtgärder för att avgöra om det finns några andra sådana frågor.

Kommunikationsprocessen

Upprätta kommunikationsprocessen (se punkt 18)

A 37.Tydlig kommunikation om revisorns ansvar, planerad omfattning och inriktning av samt tidpunkt för revisionen samt förväntat allmänt innehåll i kommunikationen bidrar till att lägga grunden för effektiv tvåvägskommunikation.

A 38.Frågor som också kan bidra till effektiv tvåvägskommunikation innefattar diskussion om:

  1. Kommunikationens syfte. När syftet är tydligt har revisorn och styrelsen bättre möjlighet att nå en ömsesidig förståelse av relevanta frågor och förväntade åtgärder som kommunikationsprocessen ger upphov till.
  2. Vilken form kommunikationen kommer att ha.
  3. Den eller de i uppdragsteamet och i styrelsen som kommer att sköta kommunikationen om vissa särskilda frågor.
  4. Revisorns förväntning på att kommunikationen blir en tvåvägskommunikation och att styrelsen ska kommunicera frågor som den anser vara av betydelse för revisionen med revisorn, t.ex. strategiska beslut som kan ha en betydande inverkan på granskningsåtgärdernas karaktär, tidpunkt och omfattning, misstanken om eller upptäckten av oegentligheter samt farhågor om den högsta ledningens hederlighet eller kompetens.
  5. Processen för att vidta åtgärder och rapportera tillbaka om frågor som revisorn tagit upp.
  6. Processen för att vidta åtgärder och rapportera tillbaka om frågor som styrelsen tagit upp.

A 39.Kommunikationsprocessen varierar med omständigheterna, däribland företagets storlek och styrstruktur, hur styrelsen arbetar samt med revisorns syn på vikten av frågor som ska kommuniceras. Svårigheter med att upprätta en effektiv dialog kan tyda på att kommunikationen mellan revisorn och styrelsen inte är tillräcklig med hänsyn till revisionens syfte. (Se punkt A 52.)

Överväganden som särskilt gäller mindre företag

A 40.När det gäller mindre företag kan revisorn kommunicera med styrelsen på ett sätt som inte är lika strukturerat som när det gäller börsnoterade eller större företag.

Kommunikation med företagsledningen

A 41.Många frågor kan diskuteras med företagsledningen under en revisions normala förlopp, däribland frågor som enligt denna ISA måste kommuniceras med styrelsen. Sådana diskussioner tar hänsyn till företagsledningens verkställande ansvar för driften av företagets verksamhet och i synnerhet företagsledningens ansvar för de finansiella rapporternas upprättande.

A 42.Innan frågor kommuniceras med styrelsen kan revisorn diskutera dem med företagsledningen, såvida detta inte är otillbörligt. Det kan t.ex. vara olämpligt att diskutera frågor som rör företagsledningens kompetens eller hederlighet med företagsledningen. Utöver att ta hänsyn till företagsledningens verkställande ansvar kan dessa inledande diskussioner förtydliga fakta och problemområden samt ge företagsledningen möjlighet att tillhandahålla mer information och förtydliganden. På motsvarande sätt kan revisorn, när företaget har en internrevisionsfunktion, diskutera frågor med lämpliga personer inom funktionen innan de kommuniceras med styrelsen.

Kommunikation med externa parter

A 43.Enligt lag eller annan författning kan det finnas krav på styrelsen att, eller styrelsen kan vilja, förse externa parter, t.ex. bankförbindelser eller vissa tillsynsmyndigheter, med exemplar av skriftlig kommunikation från revisorn. I vissa fall kan det vara olagligt eller på annat sätt otillbörligt att ge upplysningar till externa parter. När skriftlig kommunikation som har framställts till styrelsen ges till externa parter, kan det vara viktigt med hänsyn till omständigheterna att dessa informeras om att kommunikationen inte framställts med tanke på dem, genom att i den skriftliga kommunikationen med styrelsen ange

  1. att all kommunikation har framställts enbart för styrelsens användning samt, i tillämpliga fall, koncernledningen och koncernrevisorn och att externa parter inte bör förlita sig på den,
  2. att revisorn inte tar på sig något ansvar gentemot externa parter, och
  3. eventuella inskränkningar avseende upplysningar eller spridning till externa parter.

A 44.I vissa jurisdiktioner kan lagar och andra författningar ställa krav på revisorn att t.ex.:

  1. Meddela ett tillsynsorgan eller annan myndighet om vissa frågor som kommunicerats till styrelsen. I vissa länder är t.ex. revisorn förpliktigad att rapportera felaktigheter till myndigheter när företagsledning och styrelse inte vidtar rättelseåtgärder.
  2. Skicka exemplar av vissa rapporter som har upprättats för styrelsen till berörda tillsyns- eller finansieringsorgan, eller till andra organ, t.ex. en central myndighet när det gäller vissa företag i den offentliga sektorn.
  3. Göra rapporter till styrelsen tillgängliga för allmänheten.

A 45.Såvida revisorn inte enligt lag eller annan författning måste förse en extern part med ett exemplar av sin skriftliga kommunikation till styrelsen, kan revisorn behöva styrelsens samtycke innan han eller hon gör detta.

Kommunikationsformer (se punkt 19)

A 46.Effektiv kommunikation kan innefatta såväl strukturerade presentationer och skriftliga rapporter som mindre strukturerad kommunikation, däribland diskussioner. Revisorn kan kommunicera andra frågor än dem som anges i punkterna 19–20 antingen muntligt eller skriftligt. Skriftlig kommunikation kan innefatta ett uppdragsbrev till styrelsen.

A 47.Utöver en viss frågas betydelse kan kommunikationens form (t.ex. muntlig eller skriftlig, hur detaljerad eller sammanfattad kommunikationen ska vara samt om kommunikationen ska ske på ett strukturerat eller ostrukturerat sätt) påverkas av faktorer som

  1. om en diskussion om frågan kommer att inkluderas i revisors rapport. När t.ex. särskilt betydelsefulla områden kommuniceras i revisors rapport kan revisorn bedöma det som nödvändigt att skriftligt informera om de frågor som har fastställts vara särskilt betydelsefulla områden,
  2. om frågan har lösts på ett tillfredsställande sätt,
  3. om företagsledningen tidigare har kommunicerat frågan,
  4. företagets storlek, operativa struktur, kontrollmiljö och juridiska struktur,
  5. om revisorn, vid en revision av finansiella rapporter för särskilt syfte, även reviderar företagets generella finansiella rapporter,
  6. vilka krav lagstiftningen ställer: i vissa jurisdiktioner krävs enligt lokala lagar att skriftlig kommunikation med styrelsen sker i en föreskriven form,
  7. styrelsens förväntningar, däribland planering av återkommande möten eller kommunikation med revisorn,
  8. hur mycket löpande kontakt och dialog som revisorn har med styrelsen, och
  9. om det har skett betydande förändringar i det styrande organets sammansättning.

A 48.När en betydelsefull fråga diskuteras med en enskild styrelsemedlem, t.ex. ordföranden i ett revisionsutskott, kan det vara lämpligt att revisorn sammanfattar frågan i senare kommunikation, så att alla i styrelsen har tillgång till fullständig och väl avvägd information.

Tidpunkt för kommunikation (se punkt 21)

A 49.Kommunikation vid rätt tidpunkt under hela revisionen bidrar till att en rättfram dialog mellan styrelsen och revisorn kan uppnås. Men den rätta tidpunkten för kommunikation varierar med uppdragsförhållandena. Relevanta förhållanden innefattar frågans betydelse och karaktär samt den åtgärd som styrelsen väntas vidta. Exempel:

  1. Information avseende planeringsfrågor kan ofta ges tidigt i revisionsuppdraget och kan, vid ett förstagångsuppdrag, ingå som en del när uppdragsvillkoren avtalas.
  2. Det kan vara ändamålsenligt att så snart det är praktiskt genomförbart kommunicera en betydande svårighet som revisorn har mött under revisionen, om styrelsen kan bistå revisorn i att lösa problemet eller om det är troligt att den leder till ett modifierat uttalande. På motsvarande sätt kan revisorn så snart det är praktiskt genomförbart muntligen informera styrelsen om betydande brister i den interna kontrollen som revisorn har identifierat, innan dessa kommuniceras skriftligt enligt kraven i ISA 265. [26]
  3. När ISA 701 är tillämplig kan revisorn kommunicera sina inledande åsikter om särskilt betydelsefulla områden när han eller hon diskuterar den planerade omfattningen och inriktningen samt tidpunkten för revisionen (se punkt A 13). Revisorn kan också oftare ta kontakt för att ytterligare diskutera sådana frågor vid kommunikation om betydelsefulla iakttagelser under revisionen.
  4. Det kan vara ändamålsenligt att kommunicera frågor om oberoende närhelst revisorn gör betydelsefulla bedömningar om hot mot oberoendet och därmed förknippade motåtgärder, t.ex. när ett uppdrag att tillhandahålla andra tjänster än revision accepteras, samt vid en avslutande diskussion.
  5. Kommunikation avseende iakttagelser från revisionen, däribland revisorns åsikter om de kvalitativa aspekterna av företagets redovisningsmetoder, kan också utgöra en del av den avslutande diskussionen.
  6. Vid revision av både generella finansiella rapporter och finansiella rapporter för särskilda syften kan det vara lämpligt att samordna tidpunkten för kommunikationen.

A 50.Andra faktorer som kan vara av betydelse för tidpunkten för kommunikationen innefattar

  1. storleken på det företag som revideras samt företagets operativa struktur, kontrollmiljö och juridiska struktur,
  2. rättslig förpliktelse att kommunicera vissa frågor inom en angiven tidsram,
  3. styrelsens förväntningar, däribland planering av återkommande möten eller kommunikation med revisorn, och
  4. vid vilken tidpunkt revisorn identifierar vissa frågor, som t.ex. att revisorn kanske inte identifierar en viss fråga (t.ex. att en lag inte har följts) i tid för att vidta förebyggande åtgärder, men i och med att revisorn kommunicerar frågan kan korrigerande åtgärder vidtas.

Kommunikationsprocessens kvalitet (se punkt 22)

A 51.Revisorn behöver inte utforma särskilda rutiner som stöd för utvärderingen av tvåvägskommunikationen mellan revisorn och styrelsen, utan utvärderingen kan snarare bygga på observationer, som granskningsåtgärder som har utförts i andra syften lett fram till. Sådana observationer kan omfatta:

  1. Om de åtgärder som styrelsen vidtagit för att hantera frågor som revisorn väckt varit ändamålsenliga och vidtagits i rätt tid. Där betydelsefulla frågor som kommunicerats tidigare inte har hanterats tillfredsställande, kan det vara lämpligt att revisorn tar reda på varför och överväger att kommunicera frågan på nytt. Detta innebär att man undviker risken för att ge intryck av att revisorn funnit att frågan har behandlats på ett lämpligt sätt och inte längre är betydelsefull.
  2. Vilken öppenhet styrelsen visar i kommunikationen med revisorn.
  3. Vilken vilja och rätt styrelsen har att träffa revisorn utan att företagsledningen är närvarande.
  4. Vilken förmåga styrelsen visar att fullständigt förstå frågor som revisorn kommunicerar, t.ex. i vilken omfattning styrelsen tränger in i frågor och ifrågasätter rekommendationer som styrelsen får.
  5. Svårigheter med att upprätta en ömsesidig förståelse med styrelsen för form, tidpunkt för och förväntat allmänt innehåll i kommunikationen.
  6. När alla eller några i styrelsen deltar i ledningen av företaget, vilken medvetenhet styrelsen visar om hur frågor som har diskuterats med revisorn påverkar såväl deras vidare styrningsansvar som deras ledningsansvar.
  7. Om tvåvägskommunikationen mellan revisor och styrelse uppfyller tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

A 52.Enligt vad som anges i punkt 4 är effektiv tvåvägskommunikation ett stöd för både revisorn och styrelsen. Dessutom identifieras i ISA 315 (omarbetad) styrelsens medverkan, däribland styrelsens samverkan med intern revision, om sådan finns, och externa revisorer, som en del av företagets kontrollmiljö. [27] Otillräcklig tvåvägskommunikation kan tyda på en otillfredsställande kontrollmiljö och påverka revisorns bedömning av riskerna för väsentliga felaktigheter. Det finns också en risk för att revisorn inte har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att bilda sig en uppfattning om de finansiella rapporterna.

A 53.Om tvåvägskommunikationen mellan revisorn och styrelsen inte är tillräckligt bra och situationen inte kan lösas, kan revisorn vidta åtgärder som t.ex. att

  1. modifiera revisorns uttalande i revisors rapport på grund av begränsning i revisionens inriktning och omfattning,
  2. rådfråga en jurist om följderna av olika åtgärder,
  3. kommunicera med externa parter (t.ex. en tillsynsmyndighet), eller en högre nivå i styrstrukturen utanför företaget, t.ex. ägarna till ett företag (t.ex. bolagsstämma), eller ansvarig minister eller parlament i den offentliga sektorn, och
  4. avgå från revisionsuppdraget, där detta är möjligt enligt tillämplig lag eller annan författning.

Dokumentation (se punkt 23)

A 54.Dokumentation av muntlig kommunikation kan som del av revisionsdokumentationen innefatta ett exemplar av protokoll som har upprättats av företaget, om dessa protokoll är en korrekt redogörelse för kommunikationen.

Bilaga 1 Särskilda krav i ISQC 1 och andra ISA som hänvisar till kommunikation med styrelsen (se punkt 3)

I denna bilaga identifieras punkter i ISQC 1 [28] och i andra ISA som kräver kommunikation med styrelsen om särskilda frågor. Kraven och tillhörande tillämpningsunderlag och andra förtydliganden i ISA måste dock ändå beaktas.

  1. ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster – punkt 30 a.
  2. ISA 240 Revisorns ansvar avseende oegentligheter i en revision av finansiella rapporter – punkt 22, punkt 39 c i samt punkterna 41–43.
  3. ISA 250 Beaktande av lagar och andra författningar vid revision av finansiella rapporter – punkterna 15, 20 och 23–25.
  4. ISA 265 Kommunikation om brister i den interna kontrollen till dem som har ansvar för företagets styrning och företagsledningen – punkt 9.
  5. ISA 450 Utvärdering av felaktigheter som identifieras under revisionen – punkterna 12–13.
  6. ISA 505 Externa bekräftelser – punkt 9.
  7. ISA 510 Förstagångsrevisioner – ingående balanser – punkt 7.
  8. ISA 550 Närståendeförhållanden – punkt 27.
  9. ISA 560 Efterföljande händelser – punkterna 7 b–c, 10 a, 13 b, 14 a och 17.
  10. ISA 570 Fortsatt drift (omarbetad) – punkt 25.
  11. ISA 600 Särskilda överväganden – revision av koncernredovisningar (däribland arbete som utförs av revisorer för delar av koncernen) – punkt 49.
  12. ISA 610 Använda arbete som har utförts av internrevisionen (omarbetad 2013) – punkterna 20 och 31.
  13. ISA 700 Bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella rapporter (omarbetad) – punkt 46.
  14. ISA 701 Kommunikation om särskilt betydelsefulla områden i rapport från oberoende revisor – punkt 17.
  15. ISA 705 Modifierat uttalande i rapport från oberoende revisor (omarbetad) – punkterna 12, 14, 23 och 30.
  16. ISA 706 Stycken med upplysningar av särskild betydelse och stycken med övriga upplysningar i rapport från oberoende revisor (omarbetad) – punkt 12.
  17. ISA 710 Jämförande information – jämförelsetal och jämförande finansiella rapporter – punkt 18.
  18. ISA 720 Revisorns ansvar avseende annan information (omarbetad) – punkterna 17–19.

Bilaga 2 Kvalitativa aspekter på redovisningssätt (se punkterna 16 a, A 19–A 20)

Den kommunikation som krävs enligt punkt 16 a, och som diskuteras i punkterna A 19–A 20, kan innefatta frågor som:

Redovisningsprinciper

  1. Redovisningsprincipernas ändamålsenlighet under företagets särskilda omständigheter, utifrån behovet av att väga kostnaden för att tillhandahålla information mot den troliga nyttan för användare av företagets finansiella rapporter. När det finns godtagbara alternativa redovisningsprinciper, kan kommunikationen innefatta identifiering av de poster i de finansiella rapporterna som påverkas av valet av betydelsefulla redovisningsprinciper samt information om redovisningsprinciper som används av likartade företag.
  2. Det ursprungliga valet av och byten av betydelsefulla redovisningsprinciper, däribland tillämpning av nya redovisningsuttalanden. Kommunikationen kan innefatta effekten av tidpunkten och metoden för ett byte av redovisningsprincip på företagets aktuella och framtida vinster och tidpunkten för ett byte av redovisningsprinciper med hänsyn till nya redovisningsuttalanden.
  3. Effekten av betydelsefulla redovisningsprinciper inom kontroversiella eller framväxande områden (eller sådana som är unika för en bransch, i synnerhet när det inte finns någon auktoritativ vägledning eller allmän uppfattning).
  4. Effekten av valet av tidpunkt för transaktioner med avseende på vilken period de bokförs i.

Uppskattningar i redovisningen

  1. När det gäller poster där uppskattningarna är betydande, frågor som behandlas i ISA 540 [29] , däribland t.ex.
    1. Hur företagsledningen identifierar sådana transaktioner, händelser och förutsättningar som kan leda till att det behövs redovisning av eller upplysning om uppskattningar i de finansiella rapporterna.
    2. Ändringar i omständigheter som kan ge upphov till nya uppskattningar eller till att befintliga uppskattningar behöver ändras.
    3. Om företagsledningens beslut att redovisa, eller inte redovisa, uppskattningarna i de finansiella rapporterna stämmer överens med det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.
    4. Om det har skett eller borde ha skett en ändring från den föregående perioden av de metoder som använts för att göra uppskattningarna och om så är fallet, skälet till detta samt resultatet av uppskattningarna i redovisningen under tidigare perioder.
    5. Företagsledningens process för att göra uppskattningar i redovisningen (t.ex. om företagsledningen har använt en modell), däribland om den valda grunden för mätning av uppskattningen stämmer överens med det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.
    6. Om de betydelsefulla antaganden som företagsledningen använder vid utarbetande av uppskattningen är rimliga.
    7. Företagsledningens avsikt och förmåga att genomföra särskilda åtgärder, i de fall detta är relevant för rimligheten i de betydelsefulla antaganden som har använts av företagsledningen eller för den riktiga tillämpningen av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.
    8. Risker för väsentliga felaktigheter.
    9. Tecken på bristande objektivitet hos företagsledningen.
    10. Hur företagsledningen har beaktat alternativa antaganden eller utfall och varför den har förkastat dem, eller hur företagsledningen på annat sätt har hanterat osäkerhet när den har gjort uppskattningarna i redovisningen.
    11. Att det finns tillräckliga upplysningar om osäkerhet i uppskattningarna i de finansiella rapporterna.

Upplysningar i de finansiella rapporterna

  1. Betydelsefulla frågor och vilka bedömningar som har gjorts avseende dessa, när särskilt känsliga upplysningar i de finansiella rapporterna formulerats (t.ex. upplysningar som sammanhänger med redovisning av intäkter, ersättningar, fortsatt drift, efterföljande händelser och osäkerheter).
  2. Den övergripande neutraliteten, konsekvensen och tydligheten hos upplysningarna i de finansiella rapporterna.

Näraliggande frågor

  1. Den potentiella effekten på de finansiella rapporterna av betydande risker, exponeringar och osäkerheter, t.ex. icke avgjorda rättstvister, om vilka upplysning lämnas i de finansiella rapporterna.
  2. Den omfattning i vilken de finansiella rapporterna påverkas av betydande transaktioner som inte ingår i företagets normala verksamhet eller som på annat sätt tycks vara ovanliga. Denna kommunikation kan lyfta fram:
    1. Belopp av engångskaraktär som redovisats under perioden.
    2. Den omfattning i vilken upplysning om sådana transaktioner görs separat i de finansiella rapporterna.
    3. Om dessa transaktioner verkar vara utformade för att uppnå en viss redovisnings- eller skattebehandling, eller ett visst mål enligt lagar eller andra författningar.
    4. Om formen för sådana transaktioner verkar vara överdrivet komplicerad eller där omfattande rådgivning inhämtats avseende strukturen för transaktionen.
    5. Om företagsledningen verkar mer intresserad av en viss redovisningsbehandling än av transaktionens underliggande ekonomi.
  3. De faktorer som påverkar redovisade värden för tillgångar och skulder, däribland företagets grunder för att fastställa materiella och immateriella tillgångars ekonomiska livslängd. Kommunikationen kan förklara hur faktorer som påverkar redovisade värden har valts och hur andra val skulle ha påverkat de finansiella rapporterna.
  4. Selektiva rättelser av felaktigheter, t.ex. att rätta felaktigheter som får till följd att redovisat resultat blir högre men inte sådana som får till följd att redovisat resultat blir lägre.

  • [1]

    ISA 265 Kommunikation om brister i den interna kontrollen till dem som har ansvar för företagets styrning och företagsledningen.

  • [2]

    ISA 230 Dokumentation av revisionen, punkterna 8–11 samt A 6.

  • [3]

    Enligt beskrivning i punkt A 68 i ISA 700 Bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella rapporter (omarbetad) innebär ansvar för godkännande i det här sammanhanget ansvar för att dra slutsatsen att alla delar som utgör de finansiella rapporterna, däribland de hänförliga noterna, har upprättats.

  • [4]

    ISA 315 Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter genom att förstå företaget och dess miljö (omarbetad).

  • [5]

    ISA 600 Särskilda överväganden – revision av koncernredovisningar (däribland arbete som utförs av revisorer för delar av koncernen), punkt 49.

  • [6]

    Se punkt 10 i ISA 210 Villkor för revisionsuppdrag.

  • [7]

    ISA 701 Kommunikation om särskilt betydelsefulla områden i rapport från oberoende revisor.

  • [8]

    ISA 320 Väsentlighet vid planering och utförande av en revision.

  • [9]

    Se ISA 620 Användning av en specialist i revisionsarbetet.

  • [10]

    ISA 610 (omarbetad 2013) Använda arbete som utförts av internrevisionen, punkterna 20 och 31.

  • [11]

    ISA 701, punkterna 9–10.

  • [12]

    ISA 705 Modifierat uttalande i rapport från oberoende revisor (omarbetad).

  • [13]

    ISA 210, punkt 9.

  • [14]

    ISA 210, punkt 10.

  • [15]

    ISA 705 (omarbetad), punkt 30.

  • [16]

    ISA 570 Fortsatt drift (omarbetad), punkt 25 d.

  • [17]

    ISA 701, punkt 17.

  • [18]

    ISA 706 Stycken med upplysningar av särskild betydelse och stycken med övriga upplysningar i rapport från oberoende revisor (omarbetad), punkt 12.

  • [19]

    ISA 720 Revisorns ansvar avseende annan information (omarbetad), punkt 18 a.

  • [20]

    ISA 700 (omarbetad), punkterna 46 och A 63.

  • [21]

    ISA 700 (omarbetad), punkt 41.

  • [22]

    ISA 300 Planering av revision av finansiella rapporter, punkt A 15.

  • [23]

    Se punkterna 19–22 och A 23–A 34 i ISA 220 Kvalitetskontroll för revisioner av finansiella rapporter.

  • [24]

    ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing, punkt 14.

  • [25]

    Se avsnitt 290.39–49 i Etikkoden, som behandlar överträdelser av kraven på oberoende.

  • [26]

    ISA 265, punkterna 9 och A 14.

  • [27]

    ISA 315 (omarbetad), punkt A 78.

  • [28]

    ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster.

  • [29]

    ISA 540 Granskning av uppskattningar i redovisningen, däribland av verkligt värde, samt upplysningar om uppskattningar.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%