INTERNATIONAL STANDARD ON AUDITING

ISA 320 Väsentlighet vid planering och utförande av en revision

(Gäller vid revision av finansiella rapporter för ­räkenskapsperioder som börjar den 15 december 2009 eller senare)

International Standard on Auditing (ISA) 320 Väsentlighet vid planering och utförande av en revision ska läsas tillsammans med ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing.

Inledning

Denna standards tillämpningsområde

1.Denna internationella revisionsstandard (ISA) behandlar revisorns ansvar för att tillämpa begreppet väsentlighet vid planering och utförande av en revision av finansiella rapporter. ISA 450 [1] klargör hur väsentlighet tillämpas när revisorn utvärderar hur revisionen påverkas av identifierade felaktigheter och hur de finansiella rapporterna påverkas av eventuella felaktigheter som inte har rättats.

Väsentlighet vid en revision

2.I ramverk för finansiell rapportering diskuteras ofta begreppet väsentlighet i samband med upprättandet och presentationen av finansiella rapporter. Även om ramverk för finansiell rapportering kan diskutera väsentlighet i skiftande ordalag, brukar de vanligtvis klargöra att

  1. felaktigheter, även utelämnanden, betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i de finansiella rapporterna,
  2. bedömningar av väsentlighet görs mot bakgrund av övriga omständigheter och påverkas av en felaktighets storlek eller karaktär, eller en kombination av båda, och
  3. bedömningar av frågor som är väsentliga för användare av de finansiella rapporterna bygger på ett beaktande av vad som är gemensamma behov av finansiell information hos användare som grupp. [2] Den möjliga effekten av felaktigheter för vissa enskilda användare, vars behov kan variera stort, beaktas inte.

3.Om det förs en sådan diskussion i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, utgör den en referensram för revisorn när det gäller att fastställa väsentlighet för revisionen. Om det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering inte innefattar en diskussion av begreppet väsentlighet, ger de utmärkande egenskaper som beskrivs i punkt 2 revisorn en sådan referensram.

4.Revisorns fastställande av väsentlighet är en fråga om professionell bedömning och påverkas av revisorns uppfattning om de behov av finansiell information som användare av de finansiella rapporterna har. I det här sammanhanget är det rimligt för revisorn att anta att användarna

  1. har en rimlig kunskap om affärsverksamhet, ekonomisk verksamhet och redovisning och är beredda att studera informationen i de finansiella rapporterna med rimlig noggrannhet,
  2. förstår att finansiella rapporter upprättas, presenteras och revideras efter väsentlighetsnivåer,
  3. accepterar den inneboende osäkerheten i storleksbestämningen av belopp som bygger på uppskattningar, bedömningar och beaktandet av framtida händelser, och
  4. fattar rimliga ekonomiska beslut med grund i informationen i de finansiella rapporterna.

5.Begreppet väsentlighet tillämpas av revisorn när han eller hon planerar och utför revisionen, utvärderar hur revisionen påverkas av identifierade felaktigheter och hur de finansiella rapporterna påverkas av eventuella felaktigheter som inte har rättats samt när han eller hon utformar sitt uttalande i revisors rapport. (Se punkt A 1.)

6.När revisorn planerar revisionen gör han eller hon bedömningar av vilka felaktigheter som ska betraktas som väsentliga. Dessa bedömningar utgör grunden för att

  1. bestämma riskbedömningens karaktär, omfattning och tidpunkt,
  2. identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter, och
  3. bestämma fortsatta granskningsåtgärders karaktär, omfattning och tidpunkt.

Den väsentlighet som bestäms vid planeringen av revisionen innebär inte nödvändigtvis att det fastställs ett belopp under vilket felaktigheter som inte har rättats, enskilt eller sammantaget, alltid kommer att betraktas som oväsentliga. Omständigheterna kring vissa felaktigheter kan göra att revisorn betraktar dem som väsentliga även om de ligger under gränsen för väsentlighet. Det är inte praktiskt genomförbart att utforma granskningsåtgärder i syfte att upptäcka alla felaktigheter som skulle kunna vara väsentliga endast på grund av sin karaktär. Men att överväga karaktären på potentiella felaktigheter i upplysningar är relevant för utformningen av granskningsåtgärder i syfte att hantera riskerna för väsentliga felaktigheter. [12] När revisorn överväger effekten på de finansiella rapporterna av alla orättade felaktigheter överväger han eller hon inte bara storleken på utan också karaktären på felaktigheter som inte har rättats, och de särskilda omständigheterna kring deras förekomst. [10] (Se punkt A 2.)

Ikraftträdande

7.Denna standard gäller vid revision av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som börjar den 15 december 2009 eller senare.

Mål

8.Revisorns mål är att tillämpa begreppet väsentlighet på ett korrekt sätt vid planering och utförande av revisionen.

Definition

9.I ISA innebär arbetsväsentlighet det eller de belopp under väsentlighetsnivån för de finansiella rapporterna som helhet som revisorn bestämmer i syfte att till en lämpligt låg nivå minska sannolikheten för att summan av icke rättade och oupptäckta felaktigheter ska överstiga väsentligheten för de finansiella rapporterna som helhet. Om så är tillämpligt, avser arbetsväsentlighet också det eller de belopp under väsentlighetsnivån eller väsentlighetsnivåerna för särskilda transaktionsslag, konton eller upplysningar som revisorn bestämmer.

Krav

Fastställa väsentlighet och arbetsväsentlighet vid planering av revisionen

10.När revisorn upprättar den övergripande revisionsstrategin ska han eller hon fastställa en väsentlighetsnivå för de finansiella rapporterna som helhet. Om det med hänsyn till det aktuella företagets särskilda omständigheter finns ett eller flera särskilda transaktionsslag, konton eller upplysningar där felaktiga belopp under väsentlighetsnivån för de finansiella rapporterna som helhet rimligtvis skulle kunna förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i de finansiella rapporterna, ska revisorn också fastställa den eller de väsentlighetsnivåer som ska tillämpas på dessa transaktionsslag, konton eller upplysningar. (Se punkterna A 3–A 12.)

11.Revisorn ska fastställa arbetsväsentlighet i syfte att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter samt fortsatta granskningsåtgärders karaktär, omfattning och tidpunkt. (Se punkt A 13.)

Ändringar efter hand som revisionen fortskrider

12.Revisorn ska ändra väsentlighet för de finansiella rapporterna som helhet (och, om så är tillämpligt, väsentlighetsnivån eller väsentlighetsnivåerna för särskilda transaktionsslag, konton eller upplysningar), om han eller hon under revisionens gång får kännedom om information som skulle ha inneburit att revisorn fastställt ett annat (eller andra) belopp från början. (Se punkt A 14.)

13.Om revisorn drar slutsatsen att det är lämpligt med en lägre väsentlighet för de finansiella rapporterna som helhet (och, om så är tillämpligt, väsentlighetsnivå eller väsentlighetsnivåer för särskilda transaktionsslag, konton eller upplysningar) än den som har fastställts från början, ska revisorn fastställa om det är nödvändigt att ändra arbetsväsentlighet och om de fortsatta granskningsåtgärdernas karaktär, omfattning och tidpunkt fortfarande är lämpliga.

Dokumentation

14.Revisorn ska i revisionsdokumentationen innefatta följande belopp och vilka faktorer som har beaktats då beloppen har fastställts: [3]

  1. Väsentlighet för de finansiella rapporterna som helhet. (Se punkt 10.)
  2. Om så är tillämpligt, väsentlighetsnivå eller väsentlighetsnivåer för särskilda transaktionsslag, konton eller upplysningar. (Se punkt 10.)
  3. Arbetsväsentlighet. (Se punkt 11.)
  4. Eventuella ändringar av (a)–(c) efter hand som revisionen har fortskridit. (Se punkterna 12–13.)

Tillämpning och andra förtydliganden

Väsentlighet och revisionsrisk (se punkt 5)

A 1.Under genomförandet av en revision av finansiella rapporter är revisorns övergripande mål att med rimlig säkerhet kunna uttala sig om huruvida de finansiella rapporterna i sin helhet är fria från väsentliga felaktigheter, oavsett om dessa beror på oegentligheter eller misstag, och därigenom kunna uttala sig om huruvida de finansiella rapporterna i alla väsentliga avseenden är upprättade enligt det gällande ramverket för finansiell rapportering, samt att lämna en rapport om de finansiella rapporterna och kommunicera sina iakttagelser i enlighet med kraven i ISA. [11] Revisorn uppnår en rimlig säkerhet genom att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att reducera revisionsrisken till en godtagbart låg nivå. [4] Med revisionsrisk avses risken för att revisorn ska lämna ett oriktigt uttalande i revisors rapport i de fall det förekommer väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Revisionsrisk är en funktion av riskerna för väsentliga felaktigheter och upptäcktsrisk. [5] Väsentlighet och revisionsrisk beaktas under hela revisionen, i synnerhet när revisorn

  1. identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter, [6]
  2. bestämmer fortsatta granskningsåtgärders karaktär, omfattning och tidpunkt [7] , och
  3. utvärderar hur eventuella felaktigheter som inte har rättats påverkar de finansiella rapporterna [8] och uttalandet i revisors rapport. [9]

Väsentlighet vid en revision (se punkt 6)

A 2.Att identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter [13] innefattar att använda professionell bedömning för att identifiera de transaktionsslag, konton och upplysningar, däribland kvalitativa upplysningar, för vilka felaktigheter kan vara väsentliga (allmänt anses felaktigheter vara väsentliga bara om de rimligen kan väntas påverka användarnas ekonomiska beslut som fattas med grund i de finansiella rapporterna som helhet). När revisorn överväger huruvida felaktigheter i kvalitativa upplysningar kan vara väsentliga kan han eller hon identifiera relevanta faktorer som:

  1. Förhållanden i företaget under perioden (företaget kan t.ex. ha genomfört ett betydande rörelseförvärv under perioden).
  2. Det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, däribland ändringar i det (t.ex. kan en ny redovisningsstandard kräva nya kvalitativa upplysningar som är betydelsefulla för företaget).
  3. Kvalitativa upplysningar som är viktiga för användare av de finansiella rapporterna på grund av ett företags karaktär (t.ex. kan upplysningar om likviditetsrisk vara viktiga för användare av de finansiella rapporterna för ett finansinstitut).

Fastställa väsentlighet och arbetsväsentlighet vid planering av revisionen

Överväganden som särskilt gäller företag inom den offentliga sektorn (se punkt 10)

A 3.De primära användarna av finansiella rapporter från offentliga företag är många gånger lagstiftare och tillsynsmyndigheter. Dessutom kan de finansiella rapporterna användas som underlag för andra beslut än ekonomiska beslut. Fastställandet av väsentlighet för de finansiella rapporterna som helhet (och, om så är tillämpligt, väsentlighetsnivå eller väsentlighetsnivåer för särskilda transaktionsslag, konton eller upplysningar) vid en revision av finansiella rapporter från ett företag i den offentliga sektorn påverkas därför av krav i lagar och andra författningar och av de behov av finansiell information som lagstiftare och allmänheten har med hänsyn till arbetet inom den offentliga verksamheten.

Använda referensvärden för att fastställa väsentlighet för de finansiella rapporterna som helhet (se punkt 10)

A 4.Det krävs professionell bedömning för att fastställa väsentlighet. En vanlig utgångspunkt vid fastställande av väsentlighet för de finansiella rapporterna som helhet är att tillämpa en procentandel av ett valt referensvärde. Nedan följer några faktorer som kan påverka identifieringen av ett lämpligt referensvärde:

  1. De finansiella rapporternas viktiga beståndsdelar (t.ex. tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter, kostnader).
  2. Om det finns poster som brukar tilldra sig uppmärksamheten hos dem som använder det aktuella företagets finansiella rapporter (exempel: användare tenderar kanske att fokusera på vinst, intäkter eller nettotillgångar för att utvärdera finansiella resultat).
  3. Företagets karaktär, var företaget befinner sig i sin livscykel och den bransch och ekonomiska miljö som företaget verkar i.
  4. Företagets ägarstruktur och hur det finansieras (exempel: användare lägger kanske större vikt vid tillgångar och anspråk på dem än på företagets vinst, om ett företag finansieras helt med skulder i stället för med eget kapital).
  5. Referensvärdets relativa volatilitet.

A 5.Exempel på referensvärden som kan vara lämpliga beroende på företagets omständigheter är olika kategorier av redovisat resultat, t.ex. vinst före skatt, summa intäkter, bruttovinst och totala kostnader, summa eget kapital eller substansvärde. Vinst före skatt från den löpande verksamheten används ofta för vinstorienterade företag. Om vinsten före skatt från den löpande verksamheten varierar mycket, kan andra referensvärden vara lämpligare, t.ex. bruttovinst eller summa intäkter.

A 6.Finansiella data som kan vara relevanta med hänsyn till det valda referensvärdet brukar normalt innefatta finansiellt resultat och finansiell ställning för tidigare räkenskapsperioder, finansiellt resultat och finansiell ställning för den gångna delen av räkenskapsperioden samt budgetar eller prognoser för den aktuella räkenskapsperioden, efter justeringar för betydande förändringar i företagets situation (t.ex. ett betydande företagsförvärv) och relevanta ändringar i förhållandena i den bransch eller ekonomiska miljö där företaget verkar. Exempel: Om väsentlighet för ett visst företags finansiella rapporter som helhet inledningsvis har fastställts utifrån en procentandel av vinsten före skatt från den löpande verksamheten, kan omständigheter som leder till en ovanligt stor minskning eller ökning av vinsten få revisorn att dra slutsatsen att det är mer ändamålsenligt att bygga väsentlighet för de finansiella rapporterna som helhet på en normaliserad vinst före skatt från den löpande verksamheten som bygger på företagets tidigare resultat.

A 7.Väsentlighet avser de finansiella rapporter som revisorn rapporterar om. Om de finansiella rapporterna har upprättats för en rapportperiod som är längre eller kortare än tolv månader, så som ibland är fallet för ett nytt företag eller vid en ändring av rapportperioden, avser väsentlighet de finansiella rapporter som har upprättats för den rapportperioden.

A 8.När revisorn bestämmer vilken procentandel som ska tillämpas på ett valt referensvärde krävs professionellt omdöme. Det finns ett förhållande mellan procentandelen och det valda referensvärdet på så sätt att en procentandel som tillämpas på vinst före skatt från den löpande verksamheten normalt är högre än en procentandel som tillämpas på totala intäkter. Exempel: revisorn anser kanske att fem procent av vinst före skatt från den löpande verksamheten är lämpligt för ett vinstorienterat företag i en tillverkningsbransch men att en procent av totala intäkter eller totala utgifter är lämpligt för ett icke vinstdrivande företag. Högre eller lägre procentandelar kan dock bedömas som lämpliga beroende på omständigheterna.

Överväganden som särskilt gäller små företag

A 9.Om ett företags vinst före skatt från den löpande verksamheten är genomgående obetydlig, t.ex. i ägarledda företag där ägaren tar ut en stor del av vinsten före skatt i form av lön eller annan ersättning, kan ett referensvärde som t.ex. vinst före lön, ersättning och skatt vara mer relevant.

Överväganden som särskilt gäller företag inom den offentliga sektorn

A 10.Om det rör sig om ett företag inom den offentliga sektorn, kan totala kostnader eller nettokostnader (kostnader minus intäkter eller utgifter minus inkomster) vara lämpliga referensvärden för verksamheten. Om ett företag inom den offentliga sektorn förvaltar offentliga tillgångar, kan tillgångar vara ett lämpligt referensvärde.

Väsentlighetsnivå eller -nivåer för särskilda transaktionsslag, konton eller upplysningar (se punkt 10)

A 11.Faktorer som kan tyda på att det kan finnas ett eller flera särskilda transaktionsslag, konton eller upplysningar där felaktigheter rörande belopp som understiger väsentlighet för de finansiella rapporterna som helhet rimligen skulle kunna förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i de finansiella rapporterna är bland annat

  1. om användares förväntningar rörande beloppsbestämningen av eller upplysningarna om vissa poster (t.ex. transaktioner med närstående, ersättning till företagsledningen och dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen) och känslighetsanalyser avseende verkligt värde för uppskattningar i redovisningen med hög osäkerhet i uppskattningen) påverkas av lagar och andra författningar eller det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering,
  2. de viktigaste upplysningarna med hänsyn till den bransch som företaget verkar i (t.ex. forsknings- och utvecklingskostnader för ett läkemedelsföretag), och
  3. om uppmärksamhet inriktas på en särskild aspekt av företagets verksamhet som separata upplysningar lämnas om i de finansiella rapporterna (t.ex. upplysningar om segment eller ett betydande rörelseförvärv).

A 12.När revisorn, med hänsyn till företagets särskilda omständigheter, överväger om det finns sådana transaktionsslag, konton eller upplysningar, kan han eller hon komma fram till att det är till nytta att skaffa sig kunskap om företagsledningens och styrelsens åsikter och förväntningar.

Arbetsväsentlighet (se punkt 11)

A 13.Att planera revisionen endast i syfte att upptäcka enskilda väsentliga felaktigheter innebär att man förbiser det faktum att enskilda oväsentliga felaktigheter kan summeras till väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna och lämnar inget utrymme för eventuella oupptäckta felaktigheter. Arbetsväsentlighet (som enligt definitionen är ett eller flera belopp) bestäms så, att sannolikheten för att summan av icke rättade och oupptäckta felaktigheter i de finansiella rapporterna ska överstiga väsentligheten för de finansiella rapporterna som helhet, minskas till en lämpligt låg nivå. På samma sätt bestäms arbetsväsentlighet avseende en väsentlighetsnivå som har fastställts för ett särskilt transaktionsslag, konto eller upplysning så, att sannolikheten för att summan av icke rättade och oupptäckta felaktigheter i transaktionsslaget, kontot eller upplysningen sammantaget ska överstiga väsentlighetsnivån för transaktionsslaget, kontot eller upplysningen minskas till en lämpligt låg nivå. Fastställandet av arbetsväsentlighet är inte en enkel mekanisk beräkning och kräver professionellt omdöme. Det påverkas av revisorns förståelse av företaget, som uppdateras under riskbedömningen, samt av karaktären på och omfattningen av felaktigheter som har identifierats under tidigare revisioner och därmed av revisorns förväntningar om felaktigheter under den aktuella räkenskapsperioden.

Ändringar efter hand som revisionen fortskrider (se punkt 12)

A 14.Väsentlighet för de finansiella rapporterna som helhet (och, om så är tillämpligt, väsentlighetsnivån eller väsentlighetsnivåerna för särskilda transaktionsslag, konton eller upplysningar) kan behöva ändras till följd av att omständigheter förändrats under revisionen (t.ex. ett beslut att avyttra en större del av företagets verksamhet), ny information eller att revisorns förståelse av företaget och dess verksamhet har förändrats efter fortsatta granskningsåtgärder. Exempel: Om det under revisionen visar sig att de faktiska finansiella resultaten sannolikt kommer att skilja sig avsevärt från de förväntade finansiella resultat vid räkenskapsperiodens slut som har använts inledningsvis för att fastställa väsentlighet för de finansiella rapporterna som helhet, ska revisorn ändra denna väsentlighet.

  • [1]

    ISA 450 Utvärdering av felaktigheter som identifieras under revisionen.

  • [2]

    Exempel: I Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter som antogs av International Accounting Standards Board i april 2001 anges att när det gäller ett vinstdrivande företag räcker det att tillhandahålla finansiella rapporter som tillgodoser investerarnas behov, eftersom det är de som förser företaget med riskkapital, för att även tillgodose de flesta behoven hos övriga användare.

  • [3]

    ISA 230 Dokumentation av revisionen, punkterna 8–11 samt punkt A 6.

  • [4]

    ISA 200, punkt 17.

  • [5]

    ISA 200, punkt 13 c.

  • [6]

    ISA 315.

  • [7]

    ISA 330 Revisorns hantering av bedömda risker.

  • [8]

    ISA 450.

  • [9]

    ISA 700 Bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella rapporter (omarbetad).

  • [10]

    ISA 450, punkt A 21.

  • [11]

    ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing, punkt 11.

  • [12]

    Se ISA 315 Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter genom att förstå företaget och dess miljö (omarbetad), punkterna A 134–A 135.

  • [13]

    ISA 315 (omarbetad), punkt 25, kräver att revisorn identifierar och bedömer risken för väsentliga felaktigheter på rapportnivån och påståendenivån.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer