INTERNATIONAL STANDARD ON AUDITING

ISA 501 Revisionsbevis – särskilda överväganden för vissa poster

(Gäller vid revision av finansiella rapporter för ­räkenskapsperioder som börjar den 15 december 2009 eller senare)

International Standard on Auditing (ISA) 501 Revisionsbevis – särskilda överväganden för vissa poster ska läsas tillsammans med ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing.

Inledning

Denna standards tillämpningsområde

1.Denna International Standard on Auditing (ISA) behandlar revisorns särskilda överväganden när han eller hon inhämtar tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis enligt ISA 330 [1] , ISA 500 [2] och andra relevanta ISA avseende vissa aspekter av varulager, rättstvister och krav rörande företaget samt information om segment vid en revision av finansiella rapporter.

Ikraftträdande

2.Denna standard gäller vid revision av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som börjar den 15 december 2009 eller senare.

Mål

3.Revisorns mål är att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende

  1. varulagers existens och skick,
  2. fullständighet i fråga om rättstvister och krav som rör företaget, och
  3. presentation av och upplysningar om information om segment enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.

Krav

Varulager

4.Om varulagret är väsentligt för de finansiella rapporterna, ska revisorn inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis rörande varulagrets existens och skick genom att

  1. närvara vid lagerinventering, såvida detta inte är praktiskt ogenomförbart, för att (se punkterna A 1–A 3)
    1. utvärdera företagsledningens instruktioner och rutiner avseende att registrera och kontrollera resultaten av företagets lagerinventering, (se punkt A 4)
    2. observera tillämpningen av företagsledningens inventeringsmetoder, (se punkt A 5)
    3. inspektera varulagret, och (se punkt A 6)
    4. utföra kontrollräkningar, och (se punkterna A 7–A 8)
  2. utföra granskningsåtgärder avseende företagets slutliga lagerredovisning för att fastställa om den korrekt avspeglar faktiska inventeringsresultat.

5.Om lagerinventering utförs per ett annat datum än datumet för de finansiella rapporterna ska revisorn, utöver de åtgärder som krävs enligt punkt 4, utföra granskningsåtgärder för att inhämta revisionsbevis om huruvida förändringar i varulagret mellan inventeringsdatumet och datumet för de finansiella rapporterna är korrekt bokförda. (Se punkterna A 9–A 11.)

6.Om revisorn på grund av oförutsedda omständigheter inte har möjlighet att närvara vid lagerinventeringen, ska han eller hon utföra eller observera viss inventering vid en annan tidpunkt och utföra granskningsåtgärder avseende mellanliggande transaktioner.

7.Om det inte är praktiskt genomförbart att närvara vid en lagerinventering, ska revisorn utföra alternativa granskningsåtgärder för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis rörande varulagrets existens och skick. Om detta inte är möjligt, ska revisorn modifiera uttalandet i revisors rapport enligt ISA 705 (omarbetad). [3] (Se punkterna A 12–A 14.)

8.Om ett varulager som förvaras och står under kontroll av en extern part är väsentligt för de finansiella rapporterna, ska revisorn inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis rörande varulagrets existens och skick genom att utföra en eller båda av följande åtgärder:

  1. Begära bekräftelse från den externa parten avseende kvantiteterna och skicket i fråga om det lager som den håller åt företaget. (Se punkt A 15.)
  2. Utföra inspektion eller andra granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna. (Se punkt A 16.)

Rättstvister och krav

9.Revisorn ska utforma och utföra granskningsåtgärder för att identifiera rättstvister och krav som berör företaget och som kan ge upphov till en risk för väsentliga felaktigheter, däribland (se punkterna A 17–A 19)

  1. förfrågningar hos företagsledningen och, i tillämpliga fall, andra i företaget, däribland intern jurist,
  2. granskning av protokoll från sammanträden med dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen) och korrespondens mellan företaget och dess externa jurist, och
  3. granskning av kostnadskonton för juridiska konsultationer. (Se punkt A 20.)

10.Om revisorn bedömer att det finns en risk för väsentliga felaktigheter avseende identifierade rättstvister eller krav eller när utförda granskningsåtgärder tyder på att det kan finnas andra väsentliga rättstvister eller krav, ska revisorn, utöver de åtgärder som krävs i andra ISA, ta direktkontakt med företagets externa jurist. Revisorn ska göra detta genom ett brev med förfrågan, som utställs av företagsledningen och skickas av revisorn, och med en begäran om att företagets externa jurist kommunicerar direkt med revisorn. Om lag eller annan författning eller juristens yrkesorganisation förbjuder företagets externa jurist att kommunicera direkt med revisorn, ska revisorn utföra alternativa granskningsåtgärder. (Se punkterna A 21–A 25.)

11.Om

  1. företagsledningen vägrar ge revisorn tillåtelse att kommunicera med eller träffa företagets externa jurist, eller om företagets externa jurist vägrar att besvara brevet med förfrågan på ett tillbörligt sätt, eller är förbjuden att svara, och
  2. revisorn inte kan inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis genom alternativa granskningsåtgärder,

ska revisorn modifiera uttalandet i revisors rapport enligt ISA 705 (omarbetad).

Skriftliga uttalanden

12.Revisorn ska begära att företagsledningen och, i tillämpliga fall, styrelsen lämnar skriftliga uttalanden om att revisorn har upplysts om alla faktiska eller möjliga rättstvister och krav vars effekter ska beaktas vid upprättandet av de finansiella rapporterna och att de har redovisats och att upplysning har lämnats om dem enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.

Information om segment

13.Revisorn ska inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende presentationen av och upplysningarna om information om segment enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering genom att (se punkt A 26)

  1. skaffa sig en förståelse av de metoder som företagsledningen använt för att fastställa information om segment, och (se punkt A 27)
    1. utvärdera om dessa metoder sannolikt ger de upplysningar som det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering kräver, och
    2. i tillämpliga fall granska hur dessa metoder tillämpats, och
  2. utföra analytisk granskning eller andra granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna.

Tillämpning och andra förtydliganden

Varulager

Närvara vid lagerinventering (se punkt 4 a)

A 1.Företagsledningen fastställer vanligen rutiner enligt vilka lagerinventering utförs minst en gång per år som grund för upprättandet av de finansiella rapporterna och, i tillämpliga fall, för att förvissa sig om att företagets system för löpande lagerredovisning är tillförlitligt.

A 2.Närvaro vid lagerinventering innefattar att

  1. inspektera varulagret för att försäkra sig om dess existens och utvärdera dess skick samt utföra kontrollräkningar,
  2. observera hur företagsledningens instruktioner följs och hur åtgärder för att registrera och kontrollera resultaten av lagerinventeringen har utförts, och
  3. inhämta revisionsbevis om tillförlitligheten i företagsledningens inventeringsmetoder.

Dessa åtgärder kan fungera som granskning av kontroller eller substansgranskning beroende på revisorns riskbedömning, planerade ansats och de särskilda åtgärder som har genomförts.

A 3.Frågor som är relevanta vid planering av närvaro vid lagerinventering (eller vid utformande och utförande av granskningsåtgärder enligt punkterna 4–8 i denna ISA) innefattar t.ex.:

  1. Riskerna för väsentliga felaktigheter avseende varulager.
  2. Karaktären på den interna kontrollen avseende varulagret.
  3. Om tillräckliga rutiner kan förväntas bli fastställda och lämpliga instruktioner bli utfärdade för lagerinventeringen.
  4. Tidpunkten för lagerinventeringen.
  5. Om företaget har ett system för löpande lagerredovisning.
  6. De platser där varulagret finns samt varulagrets väsentlighet och riskerna för väsentliga felaktigheter på olika platser, när beslut fattas om vilka platser där det är lämpligt att närvara. ISA 600 [4] behandlar situationer när andra revisorer anlitas och kan därför vara relevant om detta gäller närvaro vid lagerinventering på en avlägsen plats.
  7. Om revisorn behöver anlita en specialist. ISA 620 [5] behandlar användning av en specialist i revisionsarbetet som hjälp för revisorn när det gäller att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis.

Utvärdera företagsledningens instruktioner och rutiner (se punkt 4 a (i))

A 4.Frågor som är relevanta vid utvärdering av företagsledningens instruktioner och rutiner för att registrera och kontrollera lagerinventeringen innefattar t.ex.:

  1. Tillämpningen av lämpliga kontrollrutiner, t.ex. insamling av använda inventeringslistor, redovisning av oanvända inventeringslistor samt räkning och kontrollräkning.
  2. Hur man korrekt identifierar färdigställandegraden för pågående arbeten, varor med låg omsättningshastighet, inkuranta eller skadade varor och lager som ägs av en extern part, t.ex. konsignationslager.
  3. De rutiner som används för att uppskatta fysiska kvantiteter, i tillämpliga fall, som t.ex. kan behövas vid uppskattning av en kolhögs fysiska kvantitet.
  4. Kontroll över lagerrörelser mellan olika områden samt ut- och inleveranser före och efter avklippsdatum.

Observera tillämpningen av företagsledningens inventeringsmetoder (se punkt 4 a (ii))

A 5.Att observera tillämpningen av företagsledningens inventeringsmetoder, t.ex. sådana som avser kontroll över lagerrörelser före, under och efter inventeringen, hjälper revisorn att inhämta revisionsbevis om att företagsledningens instruktioner och inventeringsmetoder är adekvat utformade och införda. Dessutom kan revisorn skaffa kopior av avklippsinformation, t.ex. detaljer om lagerrörelser som hjälp när han eller hon utför granskningsåtgärder avseende redovisningen av sådana rörelser vid ett senare datum.

Inspektera varulagret (se punkt 4 a (iii))

A 6.Om revisorn inspekterar varulagret när han eller hon närvarar vid en lagerinventering, är det till hjälp när revisorn förvissar sig om varulagrets existens (men inte nödvändigtvis om ägarförhållanden) och vid identifiering av t.ex. inkuranta, skadade eller gamla varor.

Utföra kontrollräkningar (se punkt 4 a (iv))

A 7.Att utföra kontrollräkningar, t.ex. genom att spåra utvalda poster från företagsledningens inventeringslistor till det fysiska lagret och spåra utvalda poster från det fysiska lagret till företagsledningens inventeringslistor ger revisionsbevis om fullständigheten och riktigheten i dessa listor.

A 8.Utöver att dokumentera sina kontrollräkningar är revisorn behjälpt av att ha skaffat kopior av företagsledningens ifyllda inventeringslistor för att vid senare utförda granskningsåtgärder fastställa om företagets slutliga lagerredovisning korrekt avspeglar faktiska inventeringsresultat.

Lagerinventering som utförs vid en annan tidpunkt än datumet för de finansiella rapporterna (se punkt 5)

A 9.Av praktiska skäl kan lagerinventeringen utföras vid en annan tidpunkt, eller andra tidpunkter, än datumet för de finansiella rapporterna. Detta kan ske oavsett om företagsledningen fastställer lagerkvantiteter genom en årlig lagerinventering eller har ett system för löpande lagerredovisning. I båda fallen är det kvaliteten i utformningen, införandet och upprätthållandet av kontroller över förändringar i varulagret som avgör om det är lämpligt att utföra lagerinventering vid en annan tidpunkt, eller andra tidpunkter, än datumet för de finansiella rapporterna för att uppnå syftet med revisionen. ISA 330 fastställer krav och ger vägledning om substansgranskning som utförs före bokslutsdagen. [6]

A 10.I de fall det finns ett system för löpande lagerredovisning, utför företagsledningen kanske inventeringar eller andra kontroller för att försäkra sig om tillförlitligheten i informationen om lagerkvantiteter i lagerredovisningen. I vissa fall identifierar företagsledningen eller revisorn kanske skillnader mellan den löpande lagerredovisningen och faktiska fysiska kvantiteter i lager, vilket kan tyda på att kontrollerna över ändringar i varulagret inte fungerar tillfredsställande.

A 11.Relevanta frågor att överväga vid utformningen av granskningsåtgärder för att inhämta revisionsbevis om huruvida förändringar i lagerbelopp mellan inventeringsdatumet, eller -datumen, och om det slutliga resultatet av lagerinventeringen är korrekt bokfört, innefattar

  1. om den löpande lagerredovisningen är korrekt justerad,
  2. tillförlitligheten i företagets löpande lagerredovisning, och
  3. orsaker till betydande skillnader mellan den information som har inhämtats under inventeringen och den löpande lagerredovisningen.

Det är inte praktiskt genomförbart att närvara vid lagerinventeringen (se punkt 7)

A 12.I vissa fall är det inte praktiskt genomförbart att närvara vid lagerinventeringen. Detta kan bero på faktorer som varulagrets art och belägenhet, t.ex. när varulagret finns på en plats som kan utgöra hot mot revisorns säkerhet. Men allmän obekvämlighet för revisorn räcker inte som stöd för ett beslut av revisorn att det inte är praktiskt genomförbart att närvara. Som klargörs i ISA 200 [7] , är dessutom frågan om svårighet, tid eller kostnad förenad med en revision i sig inte giltig grund för revisorn att utelämna en granskningsåtgärd som det inte finns något alternativ till eller nöja sig med revisionsbevis som inte är övertygande.

A 13.I vissa fall när det inte är praktiskt genomförbart att närvara kan alternativa granskningsåtgärder, t.ex. inspektion av dokumentation av efterföljande försäljning av särskilda lagerartiklar som har anskaffats eller köpts före lagerinventeringen, ge tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis om varulagrets existens och skick.

A 14.Men i andra fall går det kanske inte att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende varulagrets existens och skick genom att utföra alternativa granskningsåtgärder. I dessa fall kräver ISA 705 (omarbetad) att revisorn modifierar uttalandet i revisors rapport till följd av begränsningen av revisionens inriktning och omfattning. [8]

Varulager som extern part förvarar och kontrollerar

Bekräftelse (se punkt 8 a)

A 15.ISA 505 [9] fastställer krav och ger vägledning om utförande av åtgärder för externa bekräftelser.

Andra granskningsåtgärder (se punkt 8 b)

A 16.Beroende på omständigheterna, t.ex. när information har inhämtats som väcker tvivel om den externa partens hederlighet och objektivitet, kan revisorn bedöma det lämpligt att utföra andra granskningsåtgärder i stället för, eller utöver, bekräftelse från den externa parten. Exempel på andra granskningsåtgärder är att

  1. närvara vid, eller ordna så att en annan revisor kan närvara vid, den externa partens inventering, om detta är praktiskt genomförbart,
  2. inhämta en annan revisors rapport, eller en rapport från den externa partens revisor, om huruvida den externa partens interna kontroll är tillräcklig för att säkerställa att varulagret är rätt räknat och tillräckligt skyddat,
  3. inspektera dokumentation avseende varulager som externa parter håller, t.ex. mottagningssedlar, och
  4. begära bekräftelse från andra parter när varulagret har ställts som säkerhet.

Rättstvister och krav

Fullständighet i fråga om rättstvister och krav (se punkt 9)

A 17.Rättstvister och krav som berör företaget kan ha en väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna, och det kan därför krävas upplysning om eller redovisning av dem i de finansiella rapporterna.

A 18.Utöver åtgärderna i punkt 9 ingår bland andra relevanta åtgärder t.ex. att använda information som har inhämtats genom riskbedömning som har genomförts när revisorn har skaffat sig en förståelse av företaget och dess miljö som stöd för att få kännedom om rättstvister och krav som berör företaget.

A 19.Revisionsbevis som har inhämtats i syfte att identifiera rättstvister och krav som kan ge upphov till en risk för väsentliga felaktigheter kan också ge revisionsbevis om andra relevanta överväganden, t.ex. värdering eller mätning, avseende rättstvister och krav. ISA 540 [10] fastställer krav och ger vägledning som är relevant för revisorns övervägande av rättstvister och krav som kräver uppskattningar i redovisningen eller tillhörande upplysningar i de finansiella rapporterna.

Granska kostnadskonton för juridiska konsultationer (se punkt 9 c)

A 20.Beroende på omständigheterna kan revisorn bedöma det som lämpligt att undersöka tillhörande källdokument, t.ex. fakturor för juridiska konsultationer, som en del av revisorns granskning av kostnadskonton för juridiska konsultationer.

Kommunikation med företagets externa jurist (se punkterna 10–11)

A 21.Direkt kommunikation med företagets externa jurist är till hjälp för revisorn när han eller hon skaffar sig tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis om huruvida potentiellt väsentliga rättstvister och krav är kända samt om företagsledningens uppskattning av de ekonomiska konsekvenserna, inklusive kostnader, är rimlig.

A 22.I vissa fall kan revisorn söka direkt kontakt med företagets externa jurist genom ett brev med en allmän förfrågan. I detta syfte innehåller ett brev med en allmän förfrågan en begäran om att företagets externa jurist ska informera revisorn om rättstvister och krav som juristen känner till, tillsammans med en bedömning av utgången av rättstvisterna och kraven samt en uppskattning av de ekonomiska konsekvenserna, vilket innefattar de kostnader som de medför.

A 23.Om det betraktas som osannolikt att företagets externa jurist kommer att svara på ett tillbörligt sätt på ett brev med en allmän förfrågan, t.ex. om den yrkesorganisation som den externa juristen tillhör förbjuder att ett sådant brev besvaras, kan revisorn söka direkt kontakt genom ett brev med en särskild förfrågan. I detta syfte innehåller ett brev med en särskild förfrågan

  1. en förteckning över rättstvister och krav,
  2. företagsledningens bedömning, om sådan finns tillgänglig, av utgången i varje enskilt fall av de identifierade rättstvisterna och kraven samt företagsledningens uppskattning av de ekonomiska konsekvenserna, inklusive kostnader, och
  3. en begäran om att företagets externa jurist bekräftar rimligheten i företagsledningens bedömningar och ger revisorn ytterligare information om juristen bedömer att förteckningen är ofullständig eller felaktig.

A 24.Under vissa omständigheter kan revisorn också bedöma det som nödvändigt att träffa företagets externa jurist för att diskutera den sannolika utgången av rättstvisterna och kraven. Detta kan t.ex. vara fallet när

  1. revisorn avgör att ärendet utgör en betydande risk,
  2. ärendet är komplicerat, eller
  3. det råder oenighet mellan företagsledningen och företagets externa jurist.

Sådana möten kräver vanligtvis företagsledningens tillstånd och hålls med en representant för företagsledningen närvarande.

A 25.Enligt ISA 700 (omarbetad) [11] ska revisorn inte datera revisors rapport förrän han eller hon har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för sitt uttalande om de finansiella rapporterna. Revisionsbevis om statusen för rättstvister och krav fram till datumet för revisors rapport kan inhämtas genom förfrågan hos företagsledningen, däribland intern jurist, som har ansvar för att hantera de relevanta frågorna. I vissa fall kan revisorn behöva inhämta uppdaterad information från företagets externa jurist.

Information om segment (se punkt 13)

A 26.Beroende på det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering kan företaget ha skyldighet eller tillåtelse att upplysa om information om segment i de finansiella rapporterna. Revisorns ansvar avseende presentation av och upplysning om information om segment står i förhållande till de finansiella rapporterna som helhet. Därmed ställs inga krav på att revisorn ska utföra granskningsåtgärder som skulle krävas för att han eller hon skulle kunna uttala sig om information om segment som presenteras fristående.

Förstå de metoder som företagsledningen använder (se punkt 13 a)

A 27.Beroende på omständigheterna är följande exempel på frågor som kan vara relevanta när revisorn skaffar sig en förståelse av de metoder som företagsledningen använder för att fastställa information om segment och av huruvida dessa metoder sannolikt leder till upplysning som uppfyller kraven i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering:

  1. Försäljning, överföringar och debiteringar mellan segment samt eliminering av interna poster.
  2. Jämförelser med budgetar och andra förväntade resultat, t.ex. rörelseresultat som procentuell andel av omsättningen.
  3. Fördelningen av tillgångar och kostnader på segment.
  4. Jämförbarhet med tidigare perioder och om upplysningarna avseende brister i jämförbarheten är tillräckliga.

  • [1]

    ISA 330 Revisorns hantering av bedömda risker.

  • [2]

    ISA 500 Revisionsbevis.

  • [3]

    ISA 705 Modifierat uttalande i rapport från oberoende revisor (omarbetad).

  • [4]

    ISA 600 Särskilda överväganden – revision av koncernredovisningar (däribland arbete som utförs av revisorer för delar av koncernen).

  • [5]

    ISA 620 Användning av en specialist i revisionsarbetet.

  • [6]

    ISA 330, punkterna 22–23.

  • [7]

    ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing, punkt A 50.

  • [8]

    ISA 705 (omarbetad), punkt 13.

  • [9]

    ISA 505 Externa bekräftelser.

  • [10]

    ISA 540 Granskning av uppskattningar i redovisningen, däribland av verkligt värde, samt upplysningar om uppskattningar.

  • [11]

    ISA 700 Bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella rapporter (omarbetad), punkt 49.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer