International Standard on Auditing (ISA) 520 Analytisk granskning ska läsas tillsammans med ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing.

Inledning

Denna standards tillämpningsområde

1.Denna internationella revisionsstandard (ISA) behandlar revisorns användning av analytisk granskning som substansgranskning (”substansinriktad analytisk granskning”). Den behandlar också revisorns ansvar för att utföra analytisk granskning i revisionens slutfas som hjälper revisorn att nå fram till en övergripande slutsats om de finansiella rapporterna. ISA 3151 behandlar användning av analytisk granskning som underlag för riskbedömning. ISA 330 innehåller krav och vägledning om karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av granskningsåtgärder för hantering av bedömda risker, och dessa granskningsåtgärder kan innefatta substansinriktad analytisk granskning.2

ISA 315 Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter genom att förstå företaget och dess miljö, punkt 6 b.

ISA 330 Revisorns hantering av bedömda risker, punkterna 6 och 18.

Ikraftträdande

2.Denna standard gäller vid revision av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som börjar den 15 december 2009 eller senare.

Mål

3.Revisorns mål är att

  1. inhämta relevanta och tillförlitliga revisionsbevis vid användning av substansinriktad analytisk granskning, och

  2. utforma och utföra sådan analytisk granskning i revisionens slutfas som hjälper revisorn att nå fram till en övergripande slutsats om huruvida de finansiella rapporterna överensstämmer med revisorns förståelse av företaget.

Definition

4.I ISA avser termen ”analytisk granskning” utvärderingar av finansiell information genom analys av rimliga samband bland både finansiella och icke-finansiella data. Analytisk granskning innefattar också sådan utredning som behövs när revisorn identifierar svängningar eller samband som är oförenliga med annan relevant information eller som med betydande belopp avviker från förväntade värden. (Se punkterna A 1A 3.)

Krav

Substansinriktad analytisk granskning

5.När revisorn utformar och utför substansinriktad analytisk granskning, antingen som enda åtgärd eller i kombination med detaljgranskning, som substansgranskning enligt ISA 3303, ska han eller hon (se punkterna A 4A 5)

  1. avgöra hur passande viss substansinriktad analytisk granskning är för givna påståenden, med beaktande av de bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter och eventuell detaljgranskning avseende dessa påståenden (se punkterna A 6A 11)

  2. utvärdera tillförlitligheten när det gäller data som revisorn använder som grund för sina förväntningar på redovisade belopp eller nyckeltal, med hänsyn till källa, jämförbarhet samt karaktären på och relevansen för tillgänglig information, samt kontroller över upprättandet, (se punkterna A 12A 14)

  3. utarbeta förväntade värden för redovisade belopp eller nyckeltal och bedöma om de förväntade värdena är tillräckligt exakta för att kunna identifiera en felaktighet som, i sig eller tillsammans med andra felaktigheter, kan innebära att de finansiella rapporterna innehåller väsentliga felaktigheter, och (se punkt A 15)

  4. bestämma det högsta belopp som en eventuell skillnad mellan redovisade belopp och förväntade värden får uppgå till för att vara godtagbar utan ytterligare utredning enligt punkt 7. (Se punkt A 16.)

ISA 330, punkt 18.

Analytisk granskning som hjälper revisorn att nå fram till en övergripande slutsats

6.Revisorn ska utforma och utföra sådan analytisk granskning i revisionens slutfas som hjälper honom eller henne att nå fram till en övergripande slutsats om huruvida de finansiella rapporterna är förenliga med revisorns förståelse av företaget. (Se punkterna A 17A 19.)

Utreda resultat av analytisk granskning

7.Om revisorn vid analytisk granskning som utförs enligt denna ISA identifierar svängningar eller samband som är oförenliga med annan relevant information eller som med betydande belopp avviker från förväntade värden, ska revisorn utreda sådana avvikelser genom att

  1. göra förfrågan till företagsledningen och inhämta ändamålsenliga revisionsbevis som har betydelse för företagsledningens svar, och

  2. utföra andra granskningsåtgärder som är nödvändiga med hänsyn till omständigheterna. (Se punkterna A 20A 21.)

Tillämpning och andra förtydliganden

Definition av analytisk granskning

(se punkt 4)

A 1.Analytisk granskning innefattar att revisorn beaktar jämförelser mellan företagets finansiella information och t.ex.

  • jämförande information för tidigare perioder,

  • företagets förväntade resultat, t.ex. budgetar eller prognoser, eller revisorns förväntade värden, t.ex. en uppskattning av avskrivningar, och

  • likartad branschinformation, t.ex. en jämförelse mellan det granskade företagets relationstal för försäljning och kundfordringar med branschgenomsnitt eller uppgifter för andra företag av jämförlig storlek i samma bransch.

A 2.Analytisk granskning innefattar också att revisorn beaktar samband t.ex.

  • mellan komponenter av finansiell information som kan förväntas stämma överens med ett mönster som är förutsägbart utifrån företagets erfarenhet, t.ex. bruttovinstmarginaler, och

  • mellan finansiell information och relevant icke-finansiell information, t.ex. lönekostnad i förhållande till antalet anställda.

A 3.Olika metoder kan användas vid analytisk granskning. Metoderna sträcker sig från enkla jämförelser till komplexa analyser med hjälp av statistiska metoder. Analytisk granskning kan tillämpas på koncernredovisningar, enheter och enskilda informationskomponenter.

Substansinriktad analytisk granskning

(se punkt 5)

A 4.Revisorns substansgranskning på påståendenivån kan bestå av detaljgranskning, substansinriktad analytisk granskning eller en kombination av dessa. Beslutet om vilka granskningsåtgärder som ska utföras, däribland huruvida substansinriktad analytisk granskning ska användas, grundar sig på revisorns bedömning av hur effektivt och verkningsfullt de tillgängliga granskningsåtgärderna kan förväntas minska revisionsrisken på påståendenivån till en godtagbart låg nivå.

A 5.Revisorn kan fråga företagsledningen om vilken slags information som finns tillgänglig och som lämpar sig för substansinriktad analytisk granskning och hur tillförlitlig denna information är samt om resultaten av eventuell analytisk granskning som företaget har utfört. Det kan vara effektivt att använda sig av sådan analytisk information som har tagits fram av företagsledningen, om revisorn har förvissat sig om att denna information har tagits fram på ett tillförlitligt sätt.

Särskild analytisk gransknings lämplighet för givna påståenden

(se punkt 5 a)

A 6.Substansinriktad analytisk granskning är i allmänhet mer användbar när det rör sig om stora transaktionsvolymer som tenderar att vara förutsägbara över tid. Användningen av planerad analytisk granskning bygger på antagandet att det finns bestående samband mellan olika komponenter om det inte finns belägg för motsatsen. Hur lämpligt det är med en viss granskningsåtgärd beror dock på revisorns bedömning av hur effektiv denna är när det gäller att upptäcka en felaktighet som, enskilt eller tillsammans med andra felaktigheter, kan leda till att de finansiella rapporterna innehåller väsentliga felaktigheter.

A 7.I vissa fall kan även en okomplicerad prognosmodell fungera effektivt som analytisk granskning. Exempel: När ett företag har ett känt antal personer anställda till fasta löner över hela perioden, kan revisorn kanske använda dessa uppgifter för att uppskatta den totala lönekostnaden för perioden med god precision och därmed få revisionsbevis för en väsentlig post i de finansiella rapporterna och minska behovet av att detaljgranska lönesumman. Att använda allmänt vedertagna branschnyckeltal (t.ex. vinstmarginaler för olika slag av detaljhandelsföretag) kan ofta vara effektivt vid substansinriktad analytisk granskning för att få bevis som stöd för rimligheten i redovisade belopp.

A 8.Olika typer av analytisk granskning ger olika grad av säkerhet. Analytisk granskning som innefattar t.ex. att förutsäga den totala hyresintäkten för ett bostadshus med lägenheter genom att använda lägenhetshyrorna, antalet lägenheter och vakansgraden, kan ge övertygande bevis och eliminera behovet av ytterligare kontroll genom detaljgranskning, förutsatt att de olika delarna av underlaget verifieras på ett riktigt sätt. Däremot kan beräkning och jämförelse av bruttovinstmarginaler som metod att bekräfta en uppgift om försäljningsintäkter utgöra mindre övertygande bevis, men ändå ge användbart underlag om metoden används i kombination med andra granskningsåtgärder.

A 9.Avgörandet om hur lämpligt det är med en viss substansinriktad analytisk granskningsåtgärd påverkas av påståendets karaktär och revisorns bedömning av risken för väsentliga felaktigheter. Exempel: Om kontrollen över rutinerna för försäljningsorder har brister, kan revisorn förlita sig mer på detaljgranskning än på substansinriktad analytisk granskning när det gäller påståenden som rör kundfordringar.

A 10.Det kan också anses lämpligt med en viss substansinriktad analytisk granskningsåtgärd när detaljgranskning utförs i fråga om samma påstående. Exempel: När revisorn inhämtar revisionsbevis för värderingspåståendet avseende kundfordringar, kan han eller hon tillämpa analytisk granskning på en åldersfördelning av utestående kundfordringar, utöver att utföra detaljgranskning av senare mottagna likvider, för att avgöra om kundfordringarna kommer att inflyta.

Överväganden som särskilt gäller företag inom den offentliga sektorn

A 11.De samband mellan enskilda poster i de finansiella rapporterna som vanligtvis beaktas vid revision av vinstdrivande företag är kanske inte alltid relevanta vid revision av statliga eller andra icke vinstdrivande företag i den offentliga sektorn; i många offentliga företag kan t.ex. det direkta sambandet mellan intäkter och kostnader vara svagt. Eftersom utgifter för förvärv av tillgångar kanske inte aktiveras, finns det heller inget samband mellan utgifter för t.ex. varulager och anläggningstillgångar och det belopp som dessa tillgångar redovisas till i de finansiella rapporterna. Inom den offentliga sektorn kan det också saknas branschdata eller jämförbar statistik. I stället kan andra samband ha betydelse, t.ex. variationer i kostnaden per kilometer anlagd väg eller antalet förvärvade fordon jämfört med antalet utrangerade fordon.

Uppgifternas tillförlitlighet

(se punkt 5 b)

A 12.Uppgifters tillförlitlighet påverkas av deras källa och karaktär och beror på under vilka omständigheter de inhämtas. Följaktligen har nedanstående faktorer betydelse när revisorn avgör om uppgifter är tillförlitliga när syftet är utformning av substansinriktad analytisk granskning:

  1. Från vilken källa den tillgängliga informationen kommer. Information kan t.ex. vara tillförlitligare om den inhämtas från oberoende källor utanför företaget.4

  2. Hur jämförbar den tillgängliga informationen är. Generella uppgifter för en bransch kan t.ex. behöva kompletteras för att bli jämförbara med uppgifter för ett företag som säljer specialprodukter.

  3. Den tillgängliga informationens karaktär och relevans. Om t.ex. budgetar har upprättats som förväntade resultat och inte som målsättningar.

  4. Kontroller över hur informationen tas fram, som är utformade så att de säkerställer att informationen är fullständig, riktig och giltig. Exempel: Kontroller över hur budgetar upprättas, ses över och hålls.

ISA 500 Revisionsbevis, punkt A 31.

A 13.Revisorn kan överväga att granska eventuella kontrollers funktion när det gäller att kontrollera hur företaget tar fram information som revisorn använder för att utföra substansinriktad analytisk granskning för hantering av bedömda risker. Om dessa kontroller fungerar väl, har revisorn vanligtvis större tilltro till att informationen är tillförlitlig och därmed även till resultaten av den analytiska granskningen. Funktionen hos kontroller över icke-finansiell information kan ofta granskas i samband med annan granskning av kontroller. Exempel: Ett företag kan lägga in kontroller över registreringen av antalet sålda enheter när det upprättar kontroller över behandlingen av försäljningsfakturor. I sådana fall kan revisorn granska funktionen hos kontrollerna av registreringen av antalet sålda enheter i samband med granskningen av funktionen hos kontroller över hanteringen av försäljningsfakturor. Alternativt kan revisorn överväga om informationen har varit föremål för granskningsåtgärder. ISA 500 fastställer krav och ger vägledning om revisorns beslut om vilka granskningsåtgärder som ska utföras avseende den information som används vid substansinriktad analytisk granskning.5

ISA 500, punkt 10.

A 14.De frågor som behandlas i punkt A 12 a–A 12 d har betydelse vare sig revisorn utför substansinriktad analytisk granskning av företagets finansiella rapporter vid räkenskapsperiodens slut eller före bokslutsdagen och då planerar att utföra substansinriktad analytisk granskning för den återstående perioden. ISA 330 fastställer krav och ger vägledning om substansinriktad analytisk granskning som utförs före bokslutsdagen.6

ISA 330, punkterna 2223.

Utvärdering av om förväntade värden är tillräckligt exakta

(se punkt 5 c)

A 15.Frågor som har betydelse för revisorns utvärdering av om förväntade värden kan utarbetas tillräckligt exakt för att det ska vara möjligt att identifiera en felaktighet som tillsammans med andra felaktigheter kan göra att de finansiella rapporterna innehåller väsentliga felaktigheter:

  • Den noggrannhet med vilken de förväntade resultaten av substansinriktad analytisk granskning kan förutsägas. Revisorn kan t.ex. förvänta sig en högre grad av enhetlighet vid jämförelse av bruttomarginaler från en period till en annan än vid jämförelse av kostnader som inte är lika regelbundna, t.ex. forsknings- och reklamkostnader.

  • I vilken utsträckning information kan brytas ned. Substansinriktad analytisk granskning kan t.ex. ge mer när den tillämpas på finansiell information om en verksamhets olika avdelningar eller på finansiella rapporter för delar av ett diversifierat företag, än när den tillämpas på de finansiella rapporterna för hela företaget.

  • Informationens tillgänglighet, när det gäller såväl finansiell som icke-finansiell information. Revisorn kan t.ex. överväga om det finns tillgänglig finansiell information, som budgetar eller prognoser, och icke-finansiell information, som antalet tillverkade eller sålda enheter, som gör det möjligt att utforma substansinriktad analytisk granskning. Om informationen är tillgänglig, kan revisorn också överväga hur tillförlitlig informationen är, enligt vad som behandlas i punkterna A 12A 13 ovan.

Godtagbart belopp för redovisade belopps avvikelse från förväntade värden

(se punkt 5 d)

A 16.Revisorns beslut om vilket belopp som kan godtas när det gäller en avvikelse från det förväntade värdet utan ytterligare utredning påverkas av väsentligheten för revisionen7 och om det är förenligt med den önskade graden av säkerhet, med hänsyn tagen till risken för att en felaktighet, enskilt eller tillsammans med andra felaktigheter, kan göra att de finansiella rapporterna innehåller väsentliga felaktigheter. Enligt ISA 330 måste revisorn inhämta mer övertygande revisionsbevis ju högre risken bedöms vara.8 Om den bedömda risken ökar, minskar således det belopp som kan godtas utan ytterligare utredning för att den önskade nivån på övertygande bevis ska uppnås.9

ISA 320 Väsentlighet vid planering och utförande av en revision, punkt A 14.

ISA 330, punkt 7 b.

ISA 330, punkt A 19.

Analytisk granskning som hjälper revisorn att nå fram till en övergripande slutsats

(se punkt 6)

A 17.Avsikten är att de slutsatser som dras av resultaten av analytisk granskning som utformas och utförs enligt punkt 6 ska ge stöd för de slutsatser som har dragits under revisionens gång om enskilda komponenter eller delar av de finansiella rapporterna. Detta hjälper revisorn att dra rimliga slutsatser som han eller hon kan grunda sitt uttalande på.

A 18.Resultaten av sådan analytisk granskning kan identifiera en tidigare oidentifierad risk för väsentliga felaktigheter. Enligt ISA 315 ska revisorn i sådana fall ändra sin bedömning av riskerna för väsentliga felaktigheter och anpassa de planerade fortsatta granskningsåtgärderna därefter.10

ISA 315, punkt 31.

A 19.Den analytiska granskning som utförs enligt punkt 6 kan likna den som används för riskbedömning.

Utreda resultat av analytisk granskning

(se punkt 7)

A 20.Revisionsbevis för företagsledningens svar kan inhämtas genom att dessa svar utvärderas med hänsyn till revisorns förståelse av företaget och dess miljö och med hjälp av andra revisionsbevis som har inhämtats under revisionens gång.

A 21.Behovet av att utföra andra granskningsåtgärder kan uppstå t.ex. när företagsledningen inte kan lämna någon förklaring eller när förklaringen, tillsammans med de inhämtade revisionsbevis som har betydelse för företagsledningens svar, inte bedöms vara tillfredsställande.