International Standard on Auditing (ISA) 550 Närståendeförhållanden ska läsas tillsammans med ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing.

Inledning

Denna standards tillämpningsområde

1.Denna internationella revisionsstandard (ISA) behandlar revisorns ansvar avseende närståenderelationer och närståendetransaktioner vid en revision av finansiella rapporter. Särskilt utvecklas hur ISA 3151, ISA 3302 och ISA 2403 ska tillämpas med hänsyn till risker för väsentliga felaktigheter som förknippas med närståenderelationer och närståendetransaktioner.

ISA 315 (omarbetad 2019) Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter.

ISA 330 Revisorns hantering av bedömda risker.

ISA 240 Revisorns ansvar avseende oegentligheter i en revision av finansiella rapporter.

Närståenderelationers och närståendetransaktioners karaktär

2.Många närståendetransaktioner sker inom ramen för den normala affärsverksamheten. I sådana fall medför de kanske inte större risk för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna än liknande transaktioner med fristående parter. I vissa fall kan dock närståenderelationers och närståendetransaktioners karaktär ge upphov till högre risker för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna än transaktioner med fristående parter. Exempel:

  • Närstående kan verka i omfattande och komplexa relationer och strukturer, med en motsvarande ökning av komplexiteten i närståendetransaktioner.

  • Informationssystem kan vara ineffektiva när det gäller att identifiera eller sammanfatta transaktioner och utestående saldon mellan ett företag och dess närstående.

  • Närståendetransaktioner kanske inte genomförs till normala marknadsvillkor, och vissa närståendetransaktioner kan t.ex. genomföras utan att det förekommer någon ersättning.

Revisorns ansvar

3.Eftersom närstående inte är oberoende av varandra, ställer många ramverk för finansiell rapportering särskilda redovisnings- och upplysningskrav rörande relationer, transaktioner och saldon med närstående för att göra det möjligt för användare av de finansiella rapporterna att förstå deras karaktär och faktiska eller möjliga effekter på de finansiella rapporterna. Om det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering ställer sådana krav, har revisorn ansvar för att utföra granskningsåtgärder i syfte att identifiera, bedöma och hantera riskerna för väsentliga felaktigheter som uppstår genom företagets underlåtenhet att korrekt redovisa eller lämna upplysningar om relationer, transaktioner eller saldon med närstående enligt kraven i ramverket.

4.Även om det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering fastställer minimikrav eller inga krav alls när det gäller närstående, behöver revisorn ändå skaffa sig en tillräcklig förståelse av företagets närståenderelationer och närståendetransaktioner för att kunna dra slutsatser om huruvida de finansiella rapporterna, i den mån de påverkas av dessa relationer och transaktioner, (se punkt A 1)

  1. uppnår en rättvisande bild (för ramverk avsedda att ge en rättvisande bild), eller (se punkt A 2)

  2. inte är vilseledande (för regelstyrda ramverk). (Se punkt A 3.)

5.Dessutom är en förståelse av företagets närståenderelationer och närståendetransaktioner relevant när revisorn ska bedöma om det finns en eller flera faktorer som innebär risk för oegentligheter, vilket ISA 240 kräver,4 eftersom det kan vara lättare att begå oegentligheter genom närstående.

ISA 240, punkt 25.

6.På grund av de inneboende begränsningarna i en revision finns det en oundviklig risk för att vissa väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna inte upptäcks, även om revisionen är korrekt planerad och utförs enligt ISA.5 När det gäller närstående, kan inneboende begränsningar ha större effekt på revisorns förmåga att upptäcka väsentliga felaktigheter av sådana skäl som:

  • Ledningen känner kanske inte till alla närståenderelationer och närståendetransaktioner, i synnerhet om det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering inte fastställer några krav rörande närstående.

  • Närståenderelationer kan innebära större möjlighet för företagsledningen att agera i maskopi, dölja eller manipulera.

ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing, punkterna A 53A 54.

7.Det är därför särskilt viktigt i detta sammanhang att revisorn förhåller sig professionellt skeptisk när han eller hon planerar och utför revisionen, så som krävs enligt ISA 200,6 mot bakgrund av möjligheten att det finns dolda närståenderelationer och närståendetransaktioner. Kraven i denna ISA är avsedda att hjälpa revisorn att identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter som förknippas med närståenderelationer och närståendetransaktioner samt att utforma granskningsåtgärder för att hantera de bedömda riskerna.

ISA 200, punkt 15.

Ikraftträdande

8.Denna standard gäller vid revision av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som börjar den 15 december 2009 eller senare.

Mål

9.Revisorns mål är att

  1. vare sig det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering ställer krav rörande närstående eller inte, skaffa sig en tillräcklig förståelse av närståenderelationer och närståendetransaktioner för att kunna

    1. uppmärksamma eventuella faktorer som innebär risk för oegentligheter på grund av närståenderelationer och närståendetransaktioner som revisorn behöver ta hänsyn till när han eller hon identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter, och

    2. dra en slutsats, med grund i inhämtade revisionsbevis, om huruvida de finansiella rapporterna, i den mån de påverkas av dessa relationer och transaktioner,

      1. uppnår en rättvisande bild (för ramverk avsedda att ge en rättvisande bild), eller

      2. inte är vilseledande (för regelstyrda ramverk),

  2. därutöver, om det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering fastställer krav rörande närstående, inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis om huruvida närståenderelationer och närståendetransaktioner har identifierats, redovisats och upplysningar om dem lämnats i de finansiella rapporterna på rätt sätt enligt ramverkets krav.

Definitioner

10.I ISA har nedanstående termer följande betydelser:

  1. Transaktioner på affärsmässiga villkor – en transaktion som genomförs enligt samma villkor som mellan en villig köpare och en villig säljare som inte är närstående och som agerar oberoende av varandra i sina egna intressen.

  2. Närstående – en part som är antingen (se punkterna A 4A 7)

    1. närstående enligt definitionen i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, eller

    2. om det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering fastställer minimikrav eller inga krav alls rörande närstående,

      1. en person eller ett annat företag som har bestämmande inflytande eller betydande inflytande, direkt eller indirekt genom en eller flera mellanhänder, över det rapporterande företaget,

      2. ett annat företag som det rapporterande företaget har bestämmande eller betydande inflytande över, direkt eller indirekt genom en eller flera mellanhänder,

      3. ett annat företag som står under samma bestämmande inflytande som det rapporterande företaget genom att ha

        1. ägare med bestämmande inflytande,

        2. ägare som är nära familjemedlemmar, eller

        3. gemensamma nyckelpersoner i företagsledningen.

Dock betraktas företag som står under samma bestämmande inflytande av en stat (som här betyder staten eller motsvarande organ på regional och kommunal nivå) inte som närstående, såvida de inte gör betydande transaktioner eller delar en väsentlig del av sina resurser med varandra.

Krav

Riskbedömning och näraliggande aktiviteter

11.Som en del av den riskbedömning och de näraliggande aktiviteter som ISA 315 och ISA 240 kräver att revisorn genomför under revisionen7 ska revisorn utföra de granskningsåtgärder och näraliggande aktiviteter som anges i punkterna 1217 för att inhämta information som är relevant för att identifiera riskerna för väsentliga felaktigheter som förknippas med närståenderelationer och närståendetransaktioner. (Se punkt A 8.)

ISA 315 (omarbetad 2019), punkt 13 och ISA 240, punkt 17.

Förstå företagets närståenderelationer och närståendetransaktioner

12.I den diskussion i uppdragsteamet som ISA 315 och ISA 240 kräver8 ska ingå särskilda överväganden om hur känsliga de finansiella rapporterna är för väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter eller misstag som skulle kunna bli en följd av företagets närståenderelationer och närståendetransaktioner. (Se punkterna A 9A 10.)

ISA 315 (omarbetad 2019), punkterna 17-18 och ISA 240, punkt 16.

13.Revisorn ska fråga företagsledningen om

  1. vilka företagets närstående är och vilka förändringar som har skett från föregående räkenskapsperiod när det gäller detta, (se punkterna A 1A 14)

  2. karaktären på relationerna mellan företaget och de närstående, och

  3. huruvida företaget har ingått några transaktioner med dessa närstående under räkenskapsperioden och, i så fall, typen av transaktioner och syftet med dem.

14.Revisorn ska fråga företagsledningen och andra inom företaget, och genomföra sådan annan riskbedömning som bedöms som lämplig, för att skaffa sig en förståelse av eventuella kontroller som företagsledningen har upprättat i syfte att (se punkterna A 15A 20)

  1. identifiera, redovisa och lämna upplysningar om närståenderelationer och närståendetransaktioner enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering,

  2. bevilja och godkänna betydande transaktioner och överenskommelser med närstående, och (se punkt A 21)

  3. bevilja och godkänna betydande transaktioner och överenskommelser utanför den normala affärsverksamheten.

Vara uppmärksam på information om närstående vid granskning av dokumentation eller handlingar

15.Under revisionen ska revisorn vid inspektion av dokumentation eller handlingar hela tiden vara uppmärksam på överenskommelser eller annan information som kan tyda på närståenderelationer eller närståendetransaktioner som företagsledningen inte har identifierat eller upplyst revisorn om tidigare. (Se punkterna A 22A 23.)

Revisorn ska i synnerhet undersöka om det finns tecken på närståenderelationer eller närståendetransaktioner som företagsledningen inte har identifierat eller upplyst revisorn om tidigare i

  1. bankbekräftelser och bekräftelser från juridiska rådgivare som har inhämtats som en del av revisorns åtgärder,

  2. protokoll från möten med aktieägare och dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen), och

  3. annan sådan dokumentation eller handlingar som revisorn anser det nödvändigt att undersöka med hänsyn till företagets omständigheter.

16.Om revisorn identifierar betydande transaktioner utanför företagets normala affärsverksamhet när han eller hon utför de granskningsåtgärder som krävs enligt punkt 15 eller genom andra granskningsåtgärder, ska revisorn fråga företagsledningen om (se punkterna A 24A 25)

  1. karaktären på dessa transaktioner, och (se punkt A 26)

  2. närstående skulle kunna vara inblandade. (Se punkt A 27.)

Förmedla information om närstående till uppdragsteamet

17.Revisorn ska förmedla relevant information som han eller hon har inhämtat om företagets närstående till andra medlemmar i uppdragsteamet. (Se punkt A 28.)

Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter som förknippas med närståenderelationer och närståendetransaktioner

18.För att uppfylla kravet i ISA 315 på att identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter9 ska revisorn identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter som förknippas med närståenderelationer och närståendetransaktioner och fastställa om några av de riskerna är betydande risker. Revisorn ska då betrakta identifierade betydande närståendetransaktioner utanför företagets normala affärsverksamhet som en källa till betydande risker.

ISA 315 (omarbetad 2019), punkterna 2834.

19.Om revisorn, när han eller hon genomför riskbedömning och näraliggande aktiviteter rörande närstående, identifierar faktorer som innebär risk för oegentligheter (däribland omständigheter som rör en närstående med dominerande inflytande), ska revisorn beakta sådan information när han eller hon identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter enligt ISA 240. (Se punkterna A 6 och A 29A 30.)

Hantera riskerna för väsentliga felaktigheter som förknippas med närståenderelationer och närståendetransaktioner

20.Som en del av kravet i ISA 330 att revisorn ska hantera bedömda risker10 utformar och utför revisorn fortsatta granskningsåtgärder för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende de bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter som förknippas med närståenderelationer och närståendetransaktioner. Dessa granskningsåtgärder ska innefatta de åtgärder som krävs enligt punkterna 2124. (Se punkterna A 31A 34.)

ISA 330, punkterna 56.

Identifiera närståenderelationer eller betydande närståendetransaktioner som inte har identifierats eller som revisorn inte har fått upplysning om tidigare

21.Om revisorn identifierar överenskommelser eller information som tyder på att det finns närståenderelationer eller närståendetransaktioner som företagsledningen inte har identifierat eller upplyst revisorn om tidigare, ska revisorn fastställa om de underliggande omständigheterna bekräftar att dessa relationer eller transaktioner finns.

22.Om revisorn identifierar närstående eller betydande närståendetransaktioner som företagsledningen inte har identifierat eller upplyst revisorn om tidigare, ska revisorn

  1. genast lämna den relevanta informationen till de andra medlemmarna i uppdragsteamet, (se punkt A 35)

  2. om det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering fastställer krav rörande närstående,

    1. begära att företagsledningen identifierar alla transaktioner med de nyidentifierade närstående för revisorns fortsatta utvärdering, och

    2. undersöka varför företagets kontroller över närståenderelationer och närståendetransaktioner inte har lyckats identifiera eller ge upplysningar om närståenderelationerna eller närståendetransaktionerna,

  3. utföra lämplig substansgranskning rörande sådana nyidentifierade närstående eller betydande närståendetransaktioner, (se punkt A 36)

  4. ompröva risken för att det kan finnas andra närstående eller betydande närståendetransaktioner som företagsledningen inte tidigare har identifierat eller upplyst revisorn om, samt utföra ytterligare granskningsåtgärder om så behövs, och

  5. utvärdera följderna för revisionen, om det verkar som om företagsledningen avsiktligt låtit bli att lämna upplysningar (vilket skulle tyda på att det finns en risk för väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter). (Se punkt A 37.)

Identifierade betydande närståendetransaktioner utanför företagets normala affärsverksamhet

23.När det gäller identifierade betydande närståendetransaktioner utanför företagets normala affärsverksamhet, ska revisorn

  1. undersöka eventuella underliggande kontrakt eller avtal och utvärdera om

    1. de affärsmässiga grunderna för transaktionerna (eller bristen därpå) tyder på att de kanske har ingåtts med syftet att ägna sig åt bedräglig finansiell rapportering eller att dölja förskingring av tillgångar11, (se punkterna A 38A 39)

    2. villkoren för transaktionerna är förenliga med företagsledningens förklaringar, och

    3. företagsledningen har redovisat och upplyst om transaktionerna på rätt sätt enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, och

  2. inhämta revisionsbevis för att transaktionerna har beviljats och godkänts på rätt sätt. (Se punkterna A 40A 41.)

ISA 240, punkt 33 c.

Påståenden om att närståendetransaktioner har utförts enligt villkor som är likvärdiga med villkoren i en transaktion på affärsmässiga villkor

24.Om företagsledningen har gjort ett påstående i de finansiella rapporterna som gör gällande att en närståendetransaktion har genomförts enligt villkor som är likvärdiga med villkoren i en transaktion på affärsmässiga villkor, ska revisorn inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för påståendet. (Se punkterna A 42A 45.)

Utvärdera redovisningen av och upplysningarna om identifierade närståenderelationer och närståendetransaktioner

25.När revisorn bildar sig en uppfattning om de finansiella rapporterna enligt ISA 700 (omarbetad)12, ska revisorn utvärdera (se punkt A 46)

  1. om företagsledningen har redovisat och upplyst om de identifierade närståenderelationerna och närståendetransaktionerna på rätt sätt enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, och (se punkt A 47)

  2. om effekterna av närståenderelationerna och närståendetransaktionerna

    1. förhindrar att de finansiella rapporterna ger en rättvisande bild (för ramverk avsedda att ge en rättvisande bild), eller

    2. gör att de finansiella rapporterna blir vilseledande (för regelstyrda ramverk).

ISA 700 (omarbetad) Bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella rapporter, punkterna 1015.

Skriftliga uttalanden

26.Om det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering fastställer närståendekrav, ska revisorn inhämta skriftliga uttalanden från företagsledningen och, i tillämpliga fall, styrelsen om att (se punkterna A 48A 49)

  1. de har lämnat upplysningar till revisorn om vilka företagets närstående är och om alla närståenderelationer och närståendetransaktioner som de känner till, och

  2. de på lämpligt sätt har redovisat och upplyst om sådana närståenderelationer och närståendetransaktioner enligt kraven i ramverket.

Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen)

27.Såvida inte alla i styrelsen också ingår i företagsledningen,13 ska revisorn informera styrelsen om alla betydelsefulla frågor rörande företagets närstående som har uppkommit under revisionen. (Se punkt A 50.)

ISA 260 (omarbetad) Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning, punkt 13.

Dokumentation

28.Revisorn ska i revisionsdokumentationen innefatta namnen på identifierade närstående och karaktären på närståenderelationerna.14

ISA 230 Dokumentation av revisionen, punkterna 811 samt punkt A 6.

Tillämpning och andra förtydliganden

Revisorns ansvar

Ramverk för finansiell rapportering som fastställer minimikrav rörande närstående

(se punkt 4)

A 1.Ett tillämpligt ramverk för finansiell rapportering som ställer minimikrav rörande närstående är ett ramverk som definierar innebörden av begreppet närstående men på ett betydligt snävare sätt än den definition av närstående som anges i punkt 10 b (ii) i denna ISA, så att krav i ramverket på att upplysa om närståenderelationer och närståendetransaktioner kommer att gälla avsevärt färre närståenderelationer och närståendetransaktioner.

Ramverk avsedda att ge en rättvisande bild

(se punkt 4 a)

A 2.När det gäller ett ramverk avsett att ge en rättvisande bild,15 kan närståenderelationer och närståendetransaktioner leda till att de finansiella rapporterna inte lyckas uppnå en rättvisande bild, om t.ex. den ekonomiska verkligheten avseende sådana relationer och transaktioner inte avspeglas på ett riktigt sätt i de finansiella rapporterna. Exempel: Det går kanske inte att uppnå en rättvisande bild om företagets försäljning av en fastighet till en dominerande aktieägare till ett pris över eller under verkligt marknadsvärde har redovisats som en transaktion med vinst eller förlust för företaget, när försäljningen i själva verket kanske utgör ett bidrag eller avkastning på kapital eller betalning av utdelning.

ISA 200, punkt 13 a, definierar innebörden av termerna ramverk avsett att ge en rättvisande bild och regelstyrt ramverk.

Regelstyrda ramverk

(se punkt 4 b)

A 3.När det gäller ett regelstyrt ramverk beror det på uppdragets särskilda omständigheter om närståenderelationer eller närståendetransaktioner leder till att de finansiella rapporterna blir vilseledande, så som diskuteras i ISA 700 (omarbetad). Exempel: Även om det är förenligt med ramverket och tillämpliga lagar och andra författningar att låta bli att upplysa om närståendetransaktioner i de finansiella rapporterna, skulle de finansiella rapporterna kunna vara vilseledande om företaget får en avsevärd del av sina intäkter från transaktioner med närstående och inga upplysningar om detta lämnas. Dock är det utomordentligt ovanligt att revisorn betraktar finansiella rapporter som har upprättats och presenterats enligt ett regelstyrt ramverk som vilseledande, om han eller hon enligt ISA 21016 har fastställt att ramverket är godtagbart.17

ISA 210 Villkor för revisionsuppdrag, punkt 6 a.

ISA 700 (omarbetad), punkt A 17.

Definition av närstående

(se punkt 10 b)

A 4.Många ramverk för finansiell rapportering diskuterar begreppen bestämmande inflytande och betydande inflytande. Även om man kan diskutera dessa begrepp med olika termer, brukar de förklaras på följande sätt:

  1. Bestämmande inflytande är rätten att utforma en verksamhets finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.

  2. Betydande inflytande (som kan uppkomma genom aktieägande, bolagsordning eller avtal) är rätten att delta i de beslut som rör en verksamhets finansiella och operativa strategier, men innebär inte bestämmande inflytande över dessa strategier.

A 5.Om nedanstående relationer förekommer, kan det tyda på bestämmande eller betydande inflytande:

  1. Direkt eller indirekt aktieägande eller andra finansiella intressen i företaget.

  2. Företagets direkta eller indirekta ägande eller andra finansiella intressen i andra företag.

  3. Styrelsen eller nyckelperson i företagsledningen (dvs. de medlemmar av högsta ledningen som har befogenhet och ansvar för planering, styrning och kontroll av företagets verksamhet).

  4. Nära anhörig till någon person som avses i punkt c.

  5. En betydelsefull affärsrelation med någon person som avses i punkt c.

Närstående med dominerande inflytande

A 6.Närstående kan genom sin förmåga att utöva bestämmande eller betydande inflytande ha möjlighet att utöva ett dominerande inflytande över företaget eller dess ledning. Det är relevant att beakta sådant beteende vid identifiering och bedömning av riskerna för väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter, vilket utvecklas vidare i punkterna A 29A 30.

Företag för särskilda ändamål som närstående

A 7.Under vissa omständigheter kan ett företag för särskilt ändamål18 vara en närstående till företaget på grund av att företaget i allt väsentligt utövar bestämmande inflytande över det, även om företaget har liten eller ingen ägarandel i företaget för särskilt ändamål.

ISA 315 (omarbetad 2019), bilaga 1 punkterna 67, ger vägledning om karaktären på ett företag för särskilt ändamål.

Riskbedömning och näraliggande aktiviteter

Risker för väsentliga felaktigheter som förknippas med närståenderelationer och närståendetransaktioner

(se punkt 11)

Överväganden som särskilt gäller företag inom den offentliga sektorn

A 8.Det ansvar som revisorn i den offentliga sektorn har när det gäller närståenderelationer och närståendetransaktioner kan påverkas av revisionsuppdraget eller av förpliktelser för företag i den offentliga sektorn till följd av lag eller annan författning. Följaktligen begränsas kanske inte det ansvar som revisorn i den offentliga sektorn har till att hantera de risker för väsentliga felaktigheter som förknippas med närståenderelationer och närståendetransaktioner, utan kan också innefatta ett bredare ansvar för att hantera riskerna för överträdelser av lagar och andra författningar som styr offentliga organ och som anger särskilda krav för affärer med närstående. Dessutom behöver kanske revisorn i den offentliga sektorn ta hänsyn till krav rörande finansiell rapportering i den offentliga sektorn avseende närståenderelationer och närståendetransaktioner som kanske skiljer sig från kraven i den privata sektorn.

Förstå företagets närståenderelationer och närståendetransaktioner

Diskussioner i uppdragsteamet

(se punkt 12)

A 9.Exempel på frågor som kan diskuteras i uppdragsteamet är bland annat

  • karaktären på och omfattningen av företagets närståenderelationer och närståendetransaktioner (med hjälp av t.ex. revisorns noteringar om identifierade närstående som har uppdaterats efter varje revision),

  • betoning av vikten av att under hela revisionen förhålla sig professionellt skeptisk rörande potentiella väsentliga felaktigheter som förknippas med närståenderelationer och närståendetransaktioner,

  • företagets omständigheter eller situation som kan tyda på att det finns närståenderelationer eller närståendetransaktioner som företagsledningen inte har identifierat eller upplyst revisorn om (t.ex. en komplex organisationsstruktur, företag för särskilda ändamål som används för transaktioner utanför balansräkningen eller otillräckliga informationssystem),

  • dokumentationen eller handlingarna som kan tyda på att det finns närståenderelationer eller närståendetransaktioner, och

  • den vikt som företagsledningen och styrelsen tillmäter identifiering av, riktig redovisning av och upplysningar om närståenderelationer och närståendetransaktioner (om det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering fastställer närståendekrav) och den tillhörande risken för att företagsledningen ska sätta sig över kontroller.

A 10.Dessutom kan diskussionen när det gäller oegentligheter innefatta särskilda överväganden om hur närstående kan vara delaktiga i oegentligheter. Exempel:

  • Hur företag för särskilda ändamål som står under bestämmande inflytande av företagsledningen skulle kunna användas för att underlätta resultatmanipulering.

  • Hur transaktioner mellan företaget och en känd affärspartner till en nyckelperson i företagsledningen skulle kunna arrangeras för att underlätta förskingring av företagets tillgångar.

Identitetsinformation om företagets närstående

(se punkt 13 a)

A 11.Om det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering fastställer närståendekrav, är det sannolikt att identitetsinformation om företagets närstående är lätt tillgänglig för företagsledningen, eftersom företagets informationssystem måste registrera, bearbeta och sammanfatta närståenderelationer och närståendetransaktioner för att företaget ska kunna uppfylla ramverkets redovisnings- och upplysningskrav. Företagsledningen har därför troligtvis en fullständig lista över närstående och förändringar från föregående räkenskapsperiod. Gäller det återkommande uppdrag, utgör förfrågningarna en grund för att jämföra informationen från företagsledningen med revisorns uppgifter om närstående från föregående revisioner.

A 12.Men om ramverket inte fastställer några närståendekrav, har företaget kanske inte några sådana informationssystem i drift. Då kan det hända att företagsledningen inte har kännedom om alla närstående. Kravet i punkt 13 om att göra förfrågningar gäller ändå, eftersom företagsledningen kanske känner till parter som motsvarar närståendedefinitionen i denna ISA. I sådana fall är det dock sannolikt att revisorns förfrågningar om vilka företagets närstående är utgör en del av revisorns riskbedömning och näraliggande aktiviteter som utförs enligt ISA 315 (omarbetad 2019) för att inhämta information om företagets organisationsstruktur, ägande, styrnings- och affärsmodell.

När det gäller den särskilda närståenderelationen med företag som står under samma bestämmande inflytande (dvs. systerföretag) är det mer sannolikt att företagsledningen känner till sådana relationer om de har ekonomisk betydelse för företaget, och då blir revisorns förfrågningar sannolikt mer effektiva om de fokuseras på huruvida parter som företaget gör betydande transaktioner med, eller i betydande utsträckning delar resurser med, är närstående.

A 13.I samband med en koncernrevision kräver ISA 600 (omarbetad) att koncernrevisionsteamet begär att enhetsrevisorerna i rätt tid kommunicerar närståenderelationer som inte tidigare har identifierats av koncernledningen eller koncernrevisonsteamet.19 Sådan information utgör en användbar grund för koncernrevisonsteamets förfrågningar till företagsledningen om vilka de närstående är.

ISA 600 (omarbetad) Särskilda överväganden – revision av koncernredovisningar (däribland arbete som utförs av enhetsrevisorer), punkt 32 b.

A 14.Revisorn kan också inhämta viss information om vilka företagets närstående är genom att ställa frågor till företagsledningen under processen med att acceptera eller att fortsätta med uppdraget.

Företagets kontroller över närståenderelationer och närståendetransaktioner

(se punkt 14)

A 15.Det finns andra i företaget som sannolikt kan anses ha kunskap om företagets närståenderelationer och närståendetransaktioner samt om företagets kontroller över sådana relationer och transaktioner. Dessa är bland annat, såvida de inte ingår i företagsledningen,

  • styrelsen,

  • anställda som har möjlighet att initiera, bearbeta eller registrera transaktioner som är både betydande och ligger utanför företagets normala affärsverksamhet, och de som utövar övervakning eller kontroll över dessa anställda,

  • internrevisionsfunktionen,

  • internjurister, och

  • etikansvarig eller motsvarande person.

A 16.Revisionen utförs utifrån den grundläggande förutsättningen att företagsledningen och, i tillämpliga fall, styrelsen har ansvar för upprättandet av de finansiella rapporterna enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, innefattande, i relevanta fall, ansvaret för att de ger en rättvisande bild, och för den interna kontroll som företagsledningen och, i tillämpliga fall, styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta finansiella rapporter som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.20 Om ramverket fastställer närståendekrav, kräver upprättandet av de finansiella rapporterna följaktligen att företagsledningen, under tillsyn av styrelsen, utformar, inför och upprätthåller tillfredsställande kontroller över närståenderelationer och närståendetransaktioner, så att dessa identifieras samt redovisas och upplysningar lämnas om dem på rätt sätt enligt ramverket. I sin tillsynsroll övervakar styrelsen hur företagsledningen tar sitt ansvar för sådana kontroller. Oavsett vilka närståendekrav som ramverket fastställer kan styrelsen, i sin tillsynsroll, inhämta information från företagsledningen som hjälper den att förstå karaktären på och de affärsmässiga grunderna för företagets närståenderelationer och närståendetransaktioner.

ISA 200, punkt A 4.

A 17.För att uppfylla kravet i ISA 315 att skaffa sig en förståelse av kontrollmiljön,21 kan revisorn överväga de egenskaper hos kontrollmiljön som är avsedda att motverka riskerna för väsentliga felaktigheter som förknippas med närståenderelationer och närståendetransaktioner, t.ex.

  • interna etiska regler, ändamålsenligt kommunicerade till företagets personal och vidmakthållna, som styr de omständigheter under vilka företaget kan ingå särskilda typer av närståendetransaktioner,

  • riktlinjer och rutiner för öppna upplysningar i god tid om de intressen som företagsledningen och styrelsen har i närståendetransaktioner,

  • fördelning inom företaget av ansvar för att identifiera, registrera, sammanfatta och upplysa om närståendetransaktioner,

  • upplysningar i god tid och diskussion mellan företagsledningen och styrelsen om betydande närståendetransaktioner utanför företagets normala affärsverksamhet, däribland om styrelsen på ett ändamålsenligt sätt har ifrågasatt de affärsmässiga grunderna för sådana transaktioner (t.ex. genom att söka råd från externa rådgivare),

  • tydliga riktlinjer för godkännande av närståendetransaktioner som innefattar faktiska eller förmodade intressekonflikter, t.ex. godkännande av ett utskott av styrelsen som består av personer som är fristående från företagsledningen,

  • regelbundna genomgångar av internrevisionsfunktionen, där så är tillämpligt,

  • proaktivt agerande av företagsledningen för att lösa frågor om närståendeupplysningar, t.ex. genom att rådfråga revisorn eller externa jurister, och

  • förekomsten av riktlinjer och rutiner för rapportering av överträdelser från anställda, där så är tillämpligt.

ISA 315 (omarbetad 2019), punkt 21.

A 18.Kontroller över närståenderelationer och närståendetransaktioner kan inom vissa företag vara bristfälliga eller obefintliga av många olika skäl, t.ex.

  • den låga vikt som företagsledningen fäster vid identifiering av och upplysningar om närståenderelationer och närståendetransaktioner,

  • bristen på ändamålsenlig övervakning från styrelsens sida,

  • ett avsiktligt åsidosättande av sådana kontroller på grund av att upplysningar om närståenderelationer kan avslöja information som företagsledningen betraktar som känslig, t.ex. förekomsten av transaktioner som innefattar familjemedlemmar till företagsledningen,

  • en otillräcklig förståelse hos företagsledningen av närståendekraven i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, och

  • upplysningskrav i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering saknas.

Om sådana kontroller är ineffektiva eller obefintliga, kan revisorn sakna möjlighet att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis om närståenderelationer och närståendetransaktioner. I så fall överväger revisorn enligt ISA 705 (omarbetad)22 följderna för revisionen, däribland uttalandet i revisors rapport.

ISA 705 (omarbetad) Modifierat uttalande i rapport från oberoende revisor.

A 19.I fall av bedräglig finansiell rapportering förekommer ofta att företagsledningen sätter sig över kontroller som i övrigt tycks fungera.23 Risken för att företagsledningen ska sätta sig över kontroller är högre om företagsledningen har relationer där bestämmande eller betydande inflytande ingår med parter som företaget gör affärer med, eftersom dessa relationer kan innebära att företagsledningen får starkare incitament och större möjligheter att begå oegentligheter. Exempel: Företagsledningens finansiella intressen vad gäller vissa närstående kan utgöra incitament för företagsledningen att sätta sig över kontroller genom att

  1. styra företaget, i strid med dess intressen, mot att genomföra transaktioner till fördel för dessa parter, eller

  2. agera i maskopi med sådana parter eller kontrollera deras agerande.

Nedan följer några exempel på möjliga oegentligheter:

  • Skapa fiktiva villkor för transaktioner med närstående avsedda att ge en felaktig bild av de affärsmässiga grunderna för dessa transaktioner.

  • På ett bedrägligt sätt ordna överföringen av tillgångar från eller till företagsledningen eller andra till belopp som avsevärt över- eller understiger marknadsvärdet.

  • Genomföra komplicerade transaktioner med närstående, t.ex. företag för särskilda ändamål, som är konstruerade så att bilden av företagets finansiella ställning eller resultat blir missvisande.

ISA 240, punkterna 32 och A 4.

Överväganden som särskilt gäller mindre företag

A 20.Kontrollerna i mindre företag är sannolikt mindre formella, och mindre företag har kanske inte några dokumenterade processer för att hantera närståenderelationer och närståendetransaktioner. En ägare-företagsledare kan motverka vissa av de risker som uppstår till följd av närståendetransaktioner, eller möjligen öka de riskerna, genom aktiv medverkan i alla huvudaspekter av transaktionerna. När det gäller sådana företag kan revisorn skaffa sig en förståelse av närståenderelationerna och närståendetransaktionerna, och alla kontroller som kan finnas över dessa, genom en förfrågan hos företagsledningen i kombination med andra åtgärder, t.ex. observation av företagsledningens aktiviteter när det gäller övervakning och genomgångar, samt inspektion av tillgänglig relevant dokumentation.

Beviljande och godkännande av betydande transaktioner och överenskommelser

(se punkt 14 b)

A 21.Beviljande innebär att en eller flera parter med rätt befogenhet (antingen företagsledningen, styrelsen eller företagets aktieägare) ger företaget tillåtelse att ingå särskilda transaktioner enligt förutbestämda kriterier, vare sig dessa förutsätter bedömningar eller inte. Godkännande innebär att dessa parter godkänner att de transaktioner som företaget har ingått uppfyller kriterierna för beviljandet. Några exempel på kontroller som företaget kan ha upprättat för beviljande och godkännande av betydande transaktioner och överenskommelser med närstående eller betydande transaktioner och överenskommelser utanför företagets normala affärsverksamhet:

  • Övervakningskontroller för att identifiera sådana transaktioner och överenskommelser så att de beviljas och godkänns.

  • Godkännande av villkoren för transaktionerna och överenskommelserna av företagsledning, styrelse eller, i tillämpliga fall, aktieägare.

Vara uppmärksam på information om närstående vid granskning av dokumentation eller handlingar

Dokumentation eller handlingar som revisorn kan inspektera

(se punkt 15)

A 22.Under revisionen kan revisorn inspektera dokumentation eller handlingar som kan ge information om närståenderelationer och närståendetransaktioner, t.ex.

  • bekräftelser från externa parter som revisorn har inhämtat (utöver bankbekräftelser och bekräftelser från juridiska rådgivare),

  • företagets inkomstdeklarationer,

  • information från företaget till tillsynsmyndigheter,

  • aktieägarregister för att identifiera företagets huvudaktieägare,

  • uttalanden från företagsledningen och styrelsen rörande intressekonflikter,

  • dokumentation om företagets investeringar respektive pensionsplaner,

  • kontrakt och avtal med nyckelpersoner i företagsledningen eller med styrelseledamöter,

  • betydande kontrakt och avtal som ligger utanför företagets normala affärsverksamhet,

  • särskilda fakturor och korrespondens från företagets rådgivare,

  • livförsäkringar som har tecknats av företaget,

  • betydande kontrakt som har omförhandlats av företaget under perioden,

  • rapporter från internrevisionsfunktionen, och

  • dokument som är förknippade med företagets registreringar hos en värdepappersmyndighet (t.ex. prospekt).

Överenskommelser som kan tyda på att det finns närståenderelationer och närståendetransaktioner som inte har identifierats eller som det inte har lämnats upplysningar om tidigare

(se punkt 15)

A 23.En överenskommelse innefattar ett formellt eller informellt avtal mellan företaget och en eller flera andra parter för sådana ändamål som

  • upprättande av en affärsrelation med hjälp av lämpliga juridiska enheter eller strukturer,

  • genomförande av vissa typer av transaktioner enligt särskilda villkor, och

  • tillhandahållande av särskilda tjänster eller finansiellt stöd.

Några exempel på överenskommelser som kan tyda på att det finns närståenderelationer eller närståendetransaktioner som företagsledningen inte har identifierat eller upplyst revisorn om tidigare:

  • Andel i handelsbolag eller enkla bolag med andra parter.

  • Avtal om att leverera tjänster till vissa parter enligt villkor som ligger utanför företagets normala affärsverksamhet.

  • Borgensåtaganden.

Identifiering av betydande transaktioner utanför företagets normala affärsverksamhet

(se punkt 16)

A 24.Genom att inhämta ytterligare information om betydande transaktioner utanför företagets normala affärsverksamhet kan revisorn utvärdera om det eventuellt finns faktorer som innebär risk för oegentligheter och, om det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering fastställer närståendekrav, identifiera riskerna för väsentliga felaktigheter.

A 25.Några exempel på transaktioner som ligger utanför företagets normala affärsverksamhet:

  • Komplexa egetkapitaltransaktioner, t.ex. omstruktureringar eller företagsförvärv.

  • Transaktioner med offshore-företag i jurisdiktioner med svaga bolagslagar.

  • Uthyrning av lokaler eller tillhandahållande av förvaltningstjänster till en extern part utan ersättning.

  • Försäljningstransaktioner med ovanligt stora rabatter eller ovanlig möjlighet att returnera varor.

  • Transaktioner med cirkelöverenskommelser, t.ex. försäljning med en förpliktelse att köpa tillbaka.

  • Transaktioner enligt kontrakt vars villkor ändras innan de löper ut.

Förstå karaktären på betydande transaktioner utanför företagets normala affärsverksamhet

(se punkt 16 a)

A 26.En undersökning av karaktären på de betydande transaktionerna utanför företagets normala affärsverksamhet innefattar att skaffa sig en förståelse av de affärsmässiga grunderna för transaktionerna och de villkor enligt vilka företaget har ingått dessa.

Undersöka om närstående skulle kunna vara delaktiga

(se punkt 16 b)

A 27.En närstående skulle kunna vara delaktig i en betydande transaktion utanför företagets normala affärsverksamhet inte bara genom att som part i transaktionen påverka den direkt, utan också genom att via en mellanhand påverka den indirekt. Sådan påverkan kan tyda på att det finns en faktor som innebär risk för oegentligheter.

Förmedla information om närstående till uppdragsteamet

(se punkt 17)

A 28.Relevant information om närstående som kan ges till uppdragsteamets medlemmar är bland annat

  • vilka företagets närstående är, och

  • närståenderelationernas och närståendetransaktionernas karaktär.

Betydande eller komplexa närståenderelationer eller närståendetransaktioner som kan komma att fastställas att de utgör betydande risker, i synnerhet transaktioner i vilka företagsledningen eller styrelsen har ett finansiellt intresse.

Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter som förknippas med närståenderelationer och närståendetransaktioner

Faktorer som innebär risk för oegentligheter som förknippas med en närstående med dominerande inflytande

(se punkt 19)

A 29.Om företagsledningen domineras av en enda person eller en liten grupp personer och det saknas motverkande kontroller, utgör detta en faktor som innebär risk för oegentligheter.24 Tecken på att en närstående utövar ett dominerande inflytande är bland annat att

  • den närstående har använt sitt veto för att stoppa betydelsefulla affärsbeslut som har fattats av företagsledningen eller styrelsen,

  • betydande transaktioner hänvisas till den närstående för slutgodkännande,

  • företagsledningen och styrelsen diskuterar affärsförslag från den närstående endast i liten utsträckning eller inte alls, och

  • transaktioner som rör den närstående (eller en nära familjemedlem till den närstående) granskas och godkänns sällan fristående.

Ett dominerande inflytande kan i vissa fall också finnas om den närstående har spelat en ledande roll vid grundandet av företaget och fortsätter att spela en ledande roll i ledningen av företaget.

ISA 240, bilaga 1.

A 30.Om det finns andra riskfaktorer, kan en närstående med dominerande inflytande tyda på betydande risker för väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter. Exempel:

  • En ovanligt hög omsättning av personer i högsta ledningen eller rådgivare kan tyda på oetisk eller bedräglig affärspraxis som tjänar den närståendes syften.

  • Att mellanhänder används för betydande transaktioner för vilka det inte tycks finnas något uppenbart affärsmässigt berättigande, vilket kan tyda på att den närstående skulle kunna ha intressen i sådana transaktioner genom kontroll av dessa mellanhänder i bedrägliga syften.

  • Bevis för att den närstående är överdrivet delaktig i eller sysselsatt med valet av redovisningsprinciper eller fastställandet av betydande uppskattningar kan tyda på att det är möjligt att den finansiella rapporteringen är bedräglig.

Hantera riskerna för väsentliga felaktigheter som förknippas med närståenderelationer och närståendetransaktioner

(se punkt 20)

A 31.Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av de fortsatta granskningsåtgärder som revisorn kan välja för att hantera de bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter som förknippas med närståenderelationer och närståendetransaktioner beror på dessa riskers karaktär och företagets omständigheter.25

ISA 330 ger ytterligare vägledning om att överväga karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av fortsatta granskningsåtgärder. ISA 240 fastställer krav och innehåller vägledning om ändamålsenlig hantering av bedömda risker för väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter.

A 32.Några exempel på substansgranskning som revisorn kan utföra om han eller hon har bedömt att det finns en betydande risk för att företagsledningen inte har redovisat eller lämnat upplysningar om särskilda närståendetransaktioner på rätt sätt enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering (vare sig detta beror på oegentligheter eller misstag):

  • Bekräfta eller diskutera särskilda aspekter av transaktionerna med mellanhänder, t.ex. banker, advokatfirmor, borgensmän eller representanter, där så är praktiskt genomförbart och inte förbjudet i lagar eller andra författningar eller på grund av etiska regler.

  • Bekräfta transaktionernas syfte, särskilda villkor eller belopp med de närstående (denna granskningsåtgärd kan vara mindre effektiv om revisorn har bedömt att företaget sannolikt kommer att påverka de närståendes svar till revisorn).

  • Om så är tillämpligt, läsa de finansiella rapporterna eller annan relevant finansiell information, som eventuellt finns tillgänglig, från de närstående för att inhämta bevis för redovisningen av transaktionerna i de närståendes räkenskapsmaterial.

A 33.Om revisorn har bedömt att det finns en betydande risk för väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter till följd av att det finns en närstående med dominerande inflytande, kan revisorn, utöver de allmänna kraven i ISA 240, utföra sådana granskningsåtgärder som de nedanstående för att skaffa sig en förståelse av de affärsrelationer som en sådan närstående direkt eller indirekt kan ha upprättat med företaget och för att fastställa behovet av fortsatt ändamålsenlig substansgranskning:

  • Förfrågningar hos och diskussion med företagsledningen och styrelsen.

  • Förfrågningar hos den närstående.

  • Inspektion av betydande kontrakt med den närstående.

  • Lämplig bakgrundsundersökning, t.ex. via internet eller särskilda externa databaser med företagsinformation.

  • Genomgång av överträdelserapporter från anställda, om dessa har sparats.

A 34.Revisorn kan, beroende på resultaten av riskbedömningen, anse det ändamålsenligt att inhämta revisionsbevis utan att granska företagets kontroller över närståenderelationer och närståendetransaktioner. Men under vissa omständigheter går det kanske inte att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis genom enbart substansgranskning med hänsyn till riskerna för väsentliga felaktigheter som förknippas med närståenderelationer och närståendetransaktioner. Exempel: Om det finns många koncerninterna transaktioner mellan företaget och dess enheter och en betydande mängd information om dessa transaktioner initieras, registreras, bearbetas eller rapporteras elektroniskt i ett integrerat system, kan revisorn besluta att det inte går att utforma tillräckligt effektiv substansgranskning som på egen hand minskar riskerna för väsentliga felaktigheter som förknippas med dessa transaktioner till en godtagbart låg nivå. I sådana fall måste revisorn för att uppfylla kravet i ISA 330 på att inhämta revisionsbevis rörande kontrollers funktion26 granska företagets kontroller över fullständigheten och riktigheten i dokumentationen av närståenderelationer och närståendetransaktioner.

ISA 330, punkt 8 b.

Identifiera närståenderelationer eller betydande närståendetransaktioner som inte har identifierats eller som revisorn inte har fått upplysning om tidigare

Kommunicera information om nyligen identifierade närstående till uppdragsteamet

(se punkt 22 a)

A 35.Omedelbar kommunikation av nyligen identifierade närstående till andra medlemmar i uppdragsteamet hjälper dem att fastställa om denna information påverkar resultaten av, och slutsatser som har dragits av, den riskbedömning som redan har utförts, däribland om riskerna för väsentliga felaktigheter måste omvärderas.

Substansgranskning rörande nyligen identifierade närstående eller betydande närståendetransaktioner

(se punkt 22 c)

A 36.Några exempel på substansgranskning som revisorn kan utföra avseende nyligen identifierade närstående eller betydande närståendetransaktioner:

  • Ställa frågor rörande karaktären på företagets relationer med de nyligen identifierade närstående, däribland (om så är tillämpligt och inte förbjudet i lagar eller andra författningar eller på grund av etiska regler) frågor till parter utanför företaget som förmodas ha betydande kunskaper om företaget och dess verksamhet, t.ex. jurister, generalagenter, viktigare representanter, konsulter, borgensmän eller andra nära affärspartners.

  • Genomföra en analys av räkenskapsmaterialet för att finna transaktioner med de nyligen identifierade närstående. En sådan analys kan underlättas av datorstödd revision.

  • Verifiera villkoren för de nyligen identifierade närståendetransaktionerna och utvärdera om transaktionerna har redovisats och upplysningar lämnats om dem på rätt sätt enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.

Avsiktligt undanhållande av information från företagsledningens sida

(se punkt 22 e)

A 37.Kraven och vägledningen i ISA 240 rörande revisorns ansvar avseende oegentligheter vid revision av finansiella rapporter är relevanta om det verkar som om företagsledningen avsiktligt har låtit bli att lämna upplysningar om närstående eller betydande närståendetransaktioner till revisorn. Revisorn kan också överväga om det är nödvändigt att omvärdera tillförlitligheten i företagsledningens svar på revisorns frågor och företagsledningens uttalanden till revisorn.

Identifierade betydande närståendetransaktioner utanför företagets normala affärsverksamhet

Utvärdera de affärsmässiga grunderna för betydande närståendetransaktioner

(se punkt 23)

A 38.Vid utvärdering av de affärsmässiga grunderna för betydande närståendetransaktioner utanför företagets normala affärsverksamhet kan revisorn överväga följande:

  • Om transaktionen

    • är överdrivet komplicerad (t.ex. innefattar flera närstående inom en koncern),

    • har onormala affärsvillkor såsom ovanliga priser, räntesatser, garantier och villkor för återbetalning,

    • saknar en uppenbar logisk affärsmässig grund,

    • innefattar närstående som inte har identifierats tidigare, och

    • behandlas på ett ovanligt sätt.

  • Om företagsledningen har diskuterat en sådan transaktions karaktär, och redovisningen av transaktionen, med styrelsen.

  • Om företagsledningen fäster större avseende vid ett visst redovisningssätt än vid att ägna vederbörlig omsorg om transaktionens underliggande ekonomi.

Om företagsledningens förklaringar avviker väsentligt från villkoren för närståendetransaktionen, måste revisorn enligt ISA 50027 överväga tillförlitligheten i företagsledningens förklaringar och uttalanden om andra betydelsefulla frågor.

ISA 500 Revisionsbevis, punkt 11.

A 39.Revisorn kan också försöka skaffa sig en förståelse av de affärsmässiga grunderna för en sådan transaktion ur den närståendes perspektiv, eftersom detta kan underlätta för revisorn att bättre förstå transaktionens ekonomiska verklighet och varför den har genomförts. Om de affärsmässiga grunderna ur den närståendes perspektiv verkar oförenliga med karaktären på den närståendes verksamhet, kan detta utgöra en faktor som innebär risk för oegentligheter.

Beviljande och godkännande av betydande närståendetransaktioner

(se punkt 23 b)

A 40.Företagsledningens, styrelsens eller, där så är tillämpligt, aktieägarnas beviljande och godkännande av betydande närståendetransaktioner utanför företagets normala affärsverksamhet kan utgöra revisionsbevis för att dessa har övervägts på ett tillbörligt sätt på rätt nivå inom företaget och att deras villkor avspeglats på rätt sätt i de finansiella rapporterna. Transaktioner av den här karaktären som inte omfattas av sådant beviljande och godkännande kan, om det inte finns några rationella förklaringar utifrån diskussioner med företagsledningen eller styrelsen, tyda på att det finns risker för väsentliga felaktigheter som beror på misstag eller oegentligheter. Under dessa omständigheter kan revisorn behöva vara uppmärksam på andra transaktioner av liknande karaktär. Beviljande och godkännande är dock kanske inte tillräckligt för att dra slutsatser om huruvida det inte finns några risker för väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter, eftersom beviljande och godkännande kan vara ineffektivt om de närstående agerat i maskopi eller om en närstående utövar ett dominerande inflytande i företaget.

Överväganden som särskilt gäller mindre företag

A 41.Ett mindre företag har kanske inte de kontroller som olika beviljande- och godkännandenivåer ger i ett större företag. Följaktligen kan revisorn under en revision av ett mindre företag endast i mindre utsträckning förlita sig på beviljande och godkännande för att få revisionsbevis avseende giltigheten i betydande närståendetransaktioner utanför företagets normala affärsverksamhet. I stället kan revisorn överväga att utföra andra granskningsåtgärder, t.ex. inspektera relevanta dokument, bekräfta särskilda aspekter av transaktionerna med berörda parter eller observera ägaren-företagsledarens medverkan i transaktionerna.

Påståenden om att närståendetransaktioner har utförts enligt villkor som är likvärdiga med villkoren i en transaktion på affärsmässiga villkor

(se punkt 24)

A 42.Även om det finns lättillgängliga revisionsbevis avseende hur priset i en närståendetransaktion står sig jämfört med en liknande transaktion på affärsmässiga villkor, finns det vanligtvis praktiska svårigheter som begränsar revisorns möjligheter att inhämta revisionsbevis som visar att alla andra aspekter av transaktionen är likvärdiga med en transaktion på affärsmässiga villkor. Exempel: Även om revisorn kanske kan bekräfta att en närståendetransaktion har genomförts till ett marknadspris, kan det vara omöjligt att få bekräftelse på huruvida övriga villkor för transaktionen (t.ex. kreditvillkor, riskfördelning eller särskilda avgifter) är likvärdiga med dem som normalt skulle avtalas mellan oberoende parter. Följaktligen kan det finnas en risk för att företagsledningens påstående om att en närståendetransaktion har genomförts till villkor som är likvärdiga med villkoren i en transaktion på affärsmässiga villkor kan vara väsentligt felaktigt.

A 43.Upprättandet av de finansiella rapporterna kräver att företagsledningen bekräftar ett påstående om att en närståendetransaktion har genomförts till villkor som är likvärdiga med villkoren i en transaktion på affärsmässiga villkor. Företagsledningen kan stödja påståendet genom att t.ex.

  • jämföra villkoren för närståendetransaktionen med villkoren för en identisk eller liknande transaktion med en eller flera oberoende parter,

  • anlita en extern specialist för att fastställa ett marknadsvärde och bekräfta marknadsvillkoren för transaktionen, och

  • jämföra villkoren för transaktionen med kända marknadsvillkor för ungefär liknande transaktioner på en öppen marknad.

A 44.En utvärdering av företagsledningens stöd för detta påstående kan innefatta en eller flera av följande åtgärder:

  • Överväga ändamålsenligheten i företagsledningens process för att ge stöd åt påståendet.

  • Verifiera källan till de interna eller externa data som stöder påståendet, och granska data för att fastställa deras riktighet, fullständighet och relevans.

  • Utvärdera rimligheten i eventuella betydelsefulla antaganden på vilka påståendet grundar sig.

A 45.Vissa ramverk för finansiell rapportering kräver att upplysningar lämnas om närståendetransaktioner som inte har genomförts till villkor som är likvärdiga med villkoren i en transaktion på affärsmässiga villkor. Om så är fallet och företagsledningen inte har lämnat upplysningar om en närståendetransaktion i de finansiella rapporterna, kan det finnas ett underförstått påstående om att transaktionen har genomförts till villkor som är likvärdiga med villkoren i en transaktion på affärsmässiga villkor.

Utvärdera redovisningen av och upplysningarna om identifierade närståenderelationer och närståendetransaktioner

Överväganden om väsentlighet vid utvärdering av felaktigheter

(se punkt 25)

A 46.ISA 450 kräver att revisorn, vid en utvärdering av om en felaktighet är väsentlig eller inte, överväger både felaktighetens storlek och karaktär och de särskilda omständigheterna kring dess förekomst.28 Transaktionens betydelse för användarna av de finansiella rapporterna beror kanske inte bara på det redovisade beloppet för transaktionen, utan även på andra särskilda relevanta faktorer, t.ex. närståenderelationens karaktär.

ISA 450 Utvärdering av felaktigheter som identifieras under revisionen, punkt 11 a. Punkt A 21 i ISA 450 innehåller vägledning om de omständigheter som kan påverka utvärderingen av en felaktighet.

Utvärdering av upplysningar om närstående

(se punkt 25 a)

A 47.Att utvärdera upplysningar om närstående utifrån upplysningskraven i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering innebär att överväga om fakta och omständigheterna kring företagets närståenderelationer och närståendetransaktioner har sammanfattats och presenterats på ett lämpligt sätt så att upplysningarna är begripliga. Upplysningar om närståendetransaktioner är kanske inte begripliga om

  1. de affärsmässiga grunderna för transaktionerna och effekterna av transaktionerna på de finansiella rapporterna är otydliga eller felaktiga, eller

  2. upplysningarna om viktigare villkor, förutsättningar eller andra viktiga delar av transaktionerna som behövs för att förstå dem inte är ändamålsenliga.

Skriftliga uttalanden

(se punkt 26)

A 48.Under följande omständigheter kan det vara lämpligt att inhämta skriftliga uttalanden från styrelsen:

  • Om styrelsen har godkänt särskilda närståendetransaktioner som

    1. har en väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna, eller

    2. innefattar företagsledningen.

  • Om styrelsen har gjort särskilda muntliga uttalanden till revisorn om detaljerna kring vissa närståendetransaktioner.

  • Om styrelsen har finansiella eller andra intressen i de närstående eller närståendetransaktionerna.

A 49.Revisorn kan också besluta att inhämta skriftliga uttalanden om särskilda påståenden som företagsledningen gjort, t.ex. ett uttalande om att särskilda närståendetransaktioner inte innefattar sidoavtal som det inte har lämnats upplysningar om.

Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen)

(se punkt 27)

A 50.Att kommunicera betydande frågor som uppstår under revisionen29 och som har samband med företagets närstående hjälper revisorn att få till stånd en gemensam förståelse med styrelsen avseende karaktären på och lösningen på dessa frågor. Några exempel på betydelsefulla närståendefrågor:

  • Företagsledningen låter bli att upplysa revisorn om närstående eller betydande närståendetransaktioner (oavsett om det är avsiktligt eller inte), vilket kan göra styrelsen uppmärksam på betydande närståenderelationer och närståendetransaktioner som den kanske inte tidigare kände till.

  • Betydande närståendetransaktioner identifieras som inte har beviljats eller godkänts på rätt sätt, vilket kan ge upphov till misstanke om oegentligheter.

  • Oenighet uppstår med företagsledningen rörande redovisningen av och upplysningarna om betydande närståendetransaktioner enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.

  • Överträdelser av gällande lagar eller andra författningar som förbjuder eller begränsar särskilda typer av närståendetransaktioner.

  • Det är svårt att identifiera den part som har det slutliga bestämmande inflytandet över företaget.

ISA 230, punkt A 8, innehåller ytterligare vägledning om karaktären på betydande frågor som uppstår under revisionen.